Ny lag stärker barns rättigheter

Den 1 juli träder en ny lag i kraft, barnfridsbrottet. Den innebär att det blir straffbart att låta barn bevittna vissa typer av brott, till exempel vålds- och sexualbrott i nära relation.

 

Förutsättning för att lagen om barnfridsbrottet kan tillämpas är att barnet ska vara eller har varit närstående till både gärningspersonen och offret för grundbrottet.

– Polismyndigheten ser positivt på den nya lagen, den är viktig och kommer att stärka barns rättigheter, säger Maria Lönegård, chef vid polisens utvecklingscentrum Mitt som har hand om sakområde barn och unga.

Intensivt arbete

De senaste veckorna har Polismyndigheten arbetat intensivt med att förbereda organisationen på införandet av den nya lagen genom att se över arbetssätt och rutiner. Bland annat har personal i yttre tjänst fått stödmaterial och information om förändringen. De är ofta de första att komma i kontakt med barn som kan ha utsatts för barnfridsbrottet.

Vana att förhöra barn

Antalet barnförhör kommer att öka med anledning av det nya barnfridsbrottet.

– Vi är vana att förhöra barn och att bemöta barn som har utsatts för brott. Under 2020 genomfördes cirka 88 000 förhör med barn, i de flesta fallen var barnen målsägande. Barnrätt är en central del i polisens arbete. Barn som kommer till oss ska få sin sak prövad. Som alltid prioriterar vi de grövsta brotten och vi prioriterar barn, avslutar Maria Lönegård.

Befolkningen väntas minska i åtta län till 2040 SS

Statistikmyndigheten SCB <A1041514912@distribution.cision.com>
Mån 2021-06-07 07:00 Du
 

Befolkningen väntas minska i åtta län till 2040

Befolkningen i Stockholms län väntas öka mest i Sverige fram till år 2040, visar en ny befolkningsframskrivning från SCB. I Västernorrlands och Norrbottens län beräknas den minska mest i landet.

Ökningen i Stockholms län och minskningarna i de två Norrlandslänen är störst såväl i absoluta tal som procentuellt.

– I Stockholms län, som redan är folkrikast i landet, väntas folkmängden öka med drygt 16 procent till år 2040. I Uppsala län beräknas den öka nästan lika mycket, säger Alexandra Malm, statistiker på SCB.

Totalt väntas befolkningen i Sverige öka från 10,4 miljoner invånare 2020 till 11,3 miljoner år 2040. Det är en ökning på 924 000 individer, eller 8,9 procent.

– Procentuellt väntas folkmängden öka mer i fem län än i riket som helhet. Utöver Stockholm och Uppsala rör det sig om Halland, Skåne och Västra Götaland, säger Alexandra Malm.

– I åtta län beräknas folkmängden minska fram till år 2040. Störst beräknas minskningen bli i Västernorrlands och Norrbottens län, där folkmängden väntas minska med drygt 5 procent jämfört med i dag.

Folkmängden 2020 och 2040

Län Folkmängd 2020 Folkmängd 2040 Förändring (antal) Förändring (%)
Stockholms län 2 392 000 2 786 300 394 400 16,5
Uppsala län 388 400 449 700 61 300 15,8
Södermanlands län 299 400 321 600 22 200 7,4
Östergötlands län 467 200 506 300 39 100 8,4
Jönköpings län 365 000 388 200 23 200 6,4
Kronobergs län 202 300 212 100 9 900 4,9
Kalmar län 246 000 244 200 -1 800 -0,7
Gotlands län 60 100 63 300 3 200 5,3
Blekinge län 159 100 155 700 -3 300 -2,1
Skåne län 1 389 300 1 546 900 157 600 11,3
Hallands län 336 700 377 000 40 300 12
Västra Götalands län 1 734 400 1 897 900 163 400 9,4
Värmlands län 282 900 279 400 -3 500 -1,2
Örebro län 305 600 324 200 18 500 6,1
Västmanlands län 277 100 299 200 22 000 8,0
Dalarnas län 287 700 287 300 -400 -0,1
Gävleborgs län 287 500 283 300 -4 200 -1,5
Västernorrlands län 244 600 231 700 -12 800 -5,3
Jämtlands län 131 200 129 600 -1 500 -1,2
Västerbottens län 273 200 282 500 9 400 3,4
Norrbottens län 249 600 236 700 -12 900 -5,2
Sverige 10 379 300 11 303 300 924 000 8,9
 

Att antalet invandrade var fler än antalet utvandrade hade störst betydelse för folkökningen i samtliga län mellan 2011 och 2020. De kommande åren väntas migrationen till Sverige vara lägre, men invandringsöverskottet beräknas fortsatt bidra till ett befolkningstillskott i alla län.

– Det kommer att vara den största faktorn i alla län utom Stockholms och Gotlands län. I Stockholm beräknas ett högre antal födda än döda ha en något större betydelse för folkökningen, och på Gotland väntas att fler flyttar till länet från övriga landet än omvänt vara den viktigaste faktorn.

Ökar och minskar

Det vanligaste är att det i länen finns kommuner som beräknas öka respektive minska sin folkmängd fram till 2040. Undantagen är Uppsala län och Västernorrlands län.

– I Uppsala län väntas befolkningen öka i alla kommuner och i Västernorrland beräknas den minska i samtliga kommuner, säger Alexandra Malm.

Utmärkande för den framtida befolkningen är att andelen äldre ökar.

– Det beror på att dödligheten minskar, att folk därför blir äldre, men också på det föddes väldigt många på 1940-talet i Sverige som under de närmaste åren passerar 80 års ålder.

I rapporten Den framtida befolkningen i Sveriges län och kommuner 2021–2040 finns mer information om framskrivningen i varje län och dess kommuner.

Utöver det här pressmeddelandet i våra stora kanaler skickar vi ut pressmeddelanden till landets lokalredaktioner med lokal information om befolkningsframskrivningarna i Sveriges kommuner och län.

 

Fakta: SCB:s befolkningsframskrivningar

SCB publicerar sedan år 2020 årligen en framskrivning av befolkningen i Sveriges län och kommuner. Den utgör en viktig förutsättning för planeringsarbetet inom bland annat kommunala och statliga verksamheter, men även privata aktörer använder regionala befolkningsframskrivningar i sitt planeringsarbete.

SCB:s regionala befolkningsframskrivningar bygger på historisk data och överensstämmer med framskrivningen för riket. Att vi inte kallar det för befolkningsprognoser beror på att vi i beräkningarna inte tar hänsyn till exempelvis kommunernas planerade bostadsbyggande, etableringar av företag eller andra framtida mål och förutsättningar.

Framskrivningen redovisas i Statistikdatabasen uppdelat på ålder, kön och inrikes/utrikes födda för varje år under perioden 2021–2070.