C och SD ökar i senaste PSU

Centerpartiet och Sverigedemokraterna visar upp statistiskt säkerställda ökningar i SCB:s partisympatiundersökning (PSU) för maj 2021. Väljarstödet minskar för Socialdemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna medan övriga partiers förändringar är för små för att vara statistiskt säkerställda.

Centerpartiet får 9,5 procent och Sverigedemokraterna 18,9 procent när väljarna får svara på vilket parti de skulle rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna. För C är det en ökning med 1,9 procentenheter sedan mätningen i november. För SD är det en ökning med 1,3 procentenheter.

– För både Centerpartiet och Sverigedemokraterna är det statistiskt säkerställda ökningar såväl jämfört med den senaste mätningen som med riksdagsvalet 2018, säger Amanda Hansson, statistiker på SCB.

Socialdemokraterna minskar för andra mätningen i rad men är med 28,2 procent Sveriges största parti. Det är en minskning med 1,2 procentenheter sedan i november.

Stödet för Moderaterna har ökat under hela mandatperioden men med 22,4 procent av rösterna är det i nivå med den senaste mätningen. Förändringen på 0,3 procentenheter är inte statistiskt säkerställd.

– Det finns inga tydliga koalitioner som når en majoritet av rösterna i maj 2021. Här bör man även ha med sig att Liberalerna i denna mätning ligger under fyraprocentsspärren, och att inte heller Miljöpartiet är statistiskt säkerställt över riksdagsspärren vid ett val i dag, säger Amanda Hansson.

– Liberalernas resultat är det lägsta i PSU sedan mätningarna startade 1972.

 

Parti

Väljarstöd i maj 2021 (%) Förändring sedan november 2020 Förändring sedan valet 2018
S 28,2 -1,2* -0,1
M 22,4 0,3 2,6*
SD 18,9 1,3* 1,4*
C 9,5 1,9* 0,9*
V 8,9 -0,4 0,9*
KD 4,5 -0,9* -1,8*
MP 3,8 -0,4 -0,6*
L 2,5 -0,5* -3,0*
Övriga 1,4 -0,1 -0,1

* Förändringen är statistiskt säkerställd.

Andelen osäkra i väljarkåren är drygt 13 procent i maj 2021.

Läs mer i statistiknyheten på scb.se

Laddstolpar

Om kvinnlig rösträtt i Sverige

 

Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt, då hade utredningen från 1907 tagit tolv år då den äntligen godkändes. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Dokument från De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Föreningens första protokoll från 1903 undertecknat av Anna Lindhagen och justerat av Emilia Bromé, ordförande, Frigga Carlberg och Gertrud Adelborg. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Föreningar som arbetade för den politiska rösträtten

  • LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902 – 1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. Lydia Wahlström (höger), Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. 17 000 medlemmar som mest. Föreningens tidning ”Rösträtt för kvinnor” började ges ut 1912.
  • Frisinnade kvinnor
  • Sveriges Allmänna Rösträttsförbund
  • Rösträttsföreningar bildades i hela landet.

Källor och litteratur kvinnlig rösträtt

Arkiv i Riksarkivet

  • De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt LKPR
  • Lydia Wahlströms arkiv
  • Signe Bergmans arkiv

Litteratur

  • Riksdagstryck med Första och Andra Kammarens protokoll, propositioner och diskussioner, 1912.
  • Erik Lindorm: Gustaf V och hans tid, 1907 – 1918, s. 211
  • Kvinnors kamp för rösträtt- Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek
  • Ulrika Knutsson: Kvinnor på gränsen till genombrott, 2004
  • S.Björklund: Anna Whitlock: en svensk märkeskvinna, 1931
  • Kristina Lundgren: Allt för mycket kvinna. En biografi om Else Kleen, 2010
  • Presshistorisk årsbok 2004 , Rösträtten och pressen, Martina Hofmann von Baltenau, Monika Israelsson och Moa Kärnstrand
  • Presshistorisk årsbok 2006, Else Kleen – rösträttsrörelsens pressdrabant, Kristina Lundgren
  • Barbro Hedvall: Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, 2011
  • Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap – kvinnor som kollektiva politiska aktörer i Örebro 1900 – 1950, 1999
  • Josefin Rönnbäck: Politikens genusgränser. Den kvinnliga rösträttsrörelsen och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902 – 1921, 2004.
Göteborgs universitetsbibliotek ”Kvinnors kamp för rösträtt”

Här finns historien bakom den kvinnliga rösträtten i Sverige, Fredrik T. Borgs motion om likställd rösträtt från 1884 samt rösträttslitteratur och mycket annat som rör den kvinnliga rösträtten.

Kvinnors kamp för rösträtt - Göteborgs universitetsbibliotek

Digitaliserade tidskrifter
  • Tidevarvet
  • Rösträtt för kvinnor
  • Dagny
  • Idun
  • Hertha
  • Framåt

Digitaliserade tidskrifter - Göteborgs universitetsbibliotek