"Vi är tacksamma att regeringen nu lyfter samhällsproblemet om mäns våld mot kvinnor. Vi är också förtvivlade över att det krävdes fem kvinnors liv i snabb följd för att åter lyfta samhällsproblemet. Vi på Kvinnobyrån möter kvinnor och barn som lever under konstanta hot och som alltid ser sig över sin axel."  Anna Sjölund, föreståndare Kvinnobyrån.

Anna Sjölund

 

Det finns många olika aspekter att belysa om samhällsproblemet Våld i nära relation men idag vill jag lyfta barnens utsatthet.
 
Vi på Kvinnobyrån möter barn som upplevt våld, barn som tillsammans med mamma och syskon flytt från sin pappa tillika förövare, barn som bott på åtskilliga boenden och som till slut landat. Barn som efter några månader tvingas att träffa sin förövare. Barn som säger att dom inte vill, barn som skyddat sin mamma och barn som blivit slagna. Barn som är livrädda för att träffa förövaren trots att träffarna kanske är bevakade, barn som kissar på sig, barn vars mamma har en pågående egen läkningsprocess och gör vad hon kan för att stötta sina barn. Barn som inte blir lyssnade på. Barn som placeras i familjehem som inte kan ta hand om barn. Barn som är livrädda för vad som händer när han kommer ut från sitt frihetsberövande. Och barn som är väldigt, väldigt ledsna.
 
Kvinnobyrån kan erbjuda samtal till barn som varit utsatta för våld. Detta gör vi enligt Trappanmetoden som är en modell utformad i Sverige av Rädda barnen. Precis som med vuxna så är det otroligt viktigt även för barn att bearbeta det våld man varit utsatt för. Våld i nära relation är en del i en stor samhällsutmaning men också en vardag för många. På Kvinnobyrån arbetar vi varje dag med att stötta familjer i olika delar och strävar alltid efter att samverka med andra professionella som finns i familjernas nätverk.
 
Det här kan  du göra för att stoppa våldet
  1. Var uppmärksam! Våga vara grannen som ringer på eller den som säger till när du ser något som inte ser ut att stå rätt till. 
  2. Sprid information! Mäns våld mot kvinnor finns överallt, i alla åldrar, samhällsklasser och länder. Många är drabbade utan att omvärlden märker, men genom att sprida informationen brett kan vi se till att alla som drabbas vet att det finns hjälp och stöd att få. 
  3. Prata om det! Attityder och handlingar hänger ihop. Genom att prata om vad som är okej och inte, speciellt med våra barn och unga, kan vi förändra attityderna och stoppa våldet i tid. 
  4. Ge stöd! Stötta din lokala hjälporganisation för att möjliggöra att de kan hjälpa fler. Bli gärna månadsgivare eller swisha ett bidrag när du har möjlighet. Om du inte kan bidra med pengar, se om du kan bli volontär istället. 
 
Hjälp oss ge stöd till fler människor i utsatthet
Swisha en gåva till 900 28 25  (skriv gärna “kvinna” i meddelandet)
 

Kvinna uppges ha fött "nilingar"

TT Nyhetsbyrån

 
i25-åriga Halima Cissé mår bra efter att ha fött "nilingar", alltså nio barn, uppger Malis regering. Men att samtliga skulle ha överlevt är den svenske gynekologen Arne Rådestad tveksam till.

Det konstaterades på ett tidigt stadium att den komplicerade graviditeten krävde specialistvård utomlands, så förlossningen skedde i Marocko på tisdagen. Ultraljudet hade dock bara visat på sju foster, så att kejsarsnittet gav resultatet nio barn var en allmän överraskning.

"De nyfödda (fem flickor och fyra pojkar) och modern mår alla bra", säger Malis hälsominister Fanta Siby i ett pressmeddelande, rapporterar Reuters.

Detta har dock inte bekräftats i Marocko. Afrikanska medier har lagt ut bilder på både mamman och barnen, som vårdas i kuvöser, men fotonas ursprung är inte bekräftat.

Enstaka exempel

Det finns enstaka exempel på nilingar i modern tid, men då har flera eller alla barnen varit antingen dödfödda eller avlidit kort efter födseln. Så om det stämmer att alla Cissés barn mår bra kan födseln vara världsunik.

Gynekologen Arne Rådestad är dock tveksam. Inte så mycket till nilingsfödseln i sig, utan till uppgiften att alla barnen skulle ha överlevt förlossningen.

– Det här är med största sannolikhet inte en spontan graviditet. Det skulle naturen aldrig bjuda på. I stället finns det goda grunder att tro att detta är en hormonstimulering som gått fel, som varit för kraftig, och där befruktningen skett inne i kroppen, säger han till TT.

 

Svårt att överleva

Att alla nio barn skulle ha överlevt förlossningen ser han som nästintill omöjligt.

– Den uppgiften är jag mycket tveksam till. Det är möjligt att bära på så många foster, men om man gör det kommer de att födas för tidigt och det blir svårt för alla att överleva, säger Arne Rådestad.

I dag, säger han, förekommer hormonstimulering endast för att skörda kvinnans ägg. Åtminstone i Sverige och övriga västvärlden. Därefter sker befruktningen utanför kroppen, varefter ett ägg förs tillbaka till kvinnan, för att på så vis undvika så kallade flerbördsgraviditeter, med två eller flera foster, som innebär en risk.

Sverige bland de länder i Europa som har högst barnafödande

 

Senast uppdaterad: 2021-03-16

Trots att barnafödandet i Sverige har sjunkit det senaste decenniet, har Sverige ett av de högsta födelsetalen i Europa. Lägst är barnafödandet i Italien, Spanien och Malta.

 

Barnafödandet i Europa skiljer sig åt i olika länder. Under de senaste trettio åren har det varit ett högre barnafödande i norra Europa, framförallt i Norden, än i södra Europa. Familjepolitiken i länderna är en bidragande faktor till det.

 

Sverige i toppen

 

Sverige hör till de länder med flest födda barn per kvinna. Men under det senaste decenniet har födelsetalen sjunkit i stort sett varje år sedan 2010. År 2010 låg barnafödandet på 1,98 enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. År 2020 låg det på 1,67 barn per kvinna.

 

Perioder av högt barnafödande har följts av perioder av lågt barnafödande. I början av 1990-talet var barnafödandet högt, men i samband med den ekonomiska krisen en bit in på 1990-talet sjönk barnafödandet. Det berodde mycket på att fler kvinnor började studera och därför sköt barnafödandet på framtiden.

 

I slutet av 1990-talet var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige. Efter det ökade barnafödandet igen fram till år 2010. Den ekonomiska krisen runt år 2008/2009 gjorde att barnafödandet minskade ett par år senare och har sedan dess fortsatt att minska.

 

Högre barnafödande i norr än i söder

 

Generellt sett är barnafödandet lägre i södra Europa än i Norden. Förklaringen till det är inte enbart ekonomiska upp-och nedgångar, utan också hur samhället är uppbyggt. En orsak som ofta nämns är möjligheten för kvinnor att kombinera arbete med familjeliv. Barnomsorg och föräldraförsäkring är sämre utbyggd i södra Europa, vilket gör att många kvinnor tvingas välja mellan att göra karriär eller få barn.

 

Fruktsamhetstal för länderna i Europa 2010 och 2019

 

 

För ett fåtal länder avses 2018 istället för 2019.

 

År 2019 hade Malta det lägsta barnafödandet i EU på 1,14 barn per kvinna. Spanien hade näst lägst med 1,23 barn per kvinna och Italien låg på 1,26 barn per kvinna. Andelen barnlösa kvinnor är också högre i södra än i norra Europa.

 

Frankrike är ett undantag. Där har barnafödandet varit bland de högre i Europa varje år under 2000-talet, även om barnafödandet sjunkit på senare år. År 2019 låg siffran på 1,86 barn per kvinna. Det har troligtvis att göra med att familjepolitiken i Frankrike är lik den i de nordiska länderna.

 

Barnafödandet ökar igen i öst

 

I Östeuropa var barnafödandet förhållandevis högt fram till Berlinmurens fall 1989. Där fanns en etablerad barnomsorg som gjorde att många kunde kombinera arbete och familj. När marknadsekonomin infördes efter Sovjettiden bidrog det dels till att fler valde att arbeta istället för att få barn tidigt, eller fick välja mellan arbete och barn. Barnafödandet sjönk då drastiskt, och åldern för barnafödande ökade.

 

Födelsetalen i många länder i Östeuropa var låga i flera decennier men började öka igen runt 2010. Mellan 2010 och 2019 var de länder med störst uppgång i födelsetal Ungern, Lettland och Tjeckien. I Ungern har barnafödandet ökat med nästan 25 procent under det senaste decenniet, från 1,25 till 1,55 barn per kvinna. I Tjeckien ökade det från 1,51 till 1,71 barn per kvinna.

 

Nedgång i Norden

 

Födelsetalen har minskat mest i några av de nordiska länderna, framförallt i Finland, Island och Norge. Finlands barnafödande har minskat med 28 procent det senaste decenniet, från 1,87 till 1,35 barn per kvinna. I Norge har det minskat från 1,95 till 1,53 barn per kvinna. I Sverige har det också sjunkit, men inte lika mycket som i våra grannländer.

 

Färre länder har ett högt barnafödande nu

 

Generellt sett har barnafödandet i Europa minskat det senaste decenniet. Ungefär lika många länder har ett lågt barnafödande, medan de länder som haft ett högt barnafödande har blivit färre.