Vanligare för personer med funktionsnedsättning att inte få vård

Andelen som uppger att de behövt läkarvård men inte fått det, är dubbelt så stor bland gruppen personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga i befolkningen.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden från 2018-2019 uppger personer med funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra att de har en dålig hälsa och har haft behov av vård. Att sträva efter en god och jämlik hälsa i hela befolkningen slås fast av de så kallade folkhälsopolitiska målen.

 

8 procent av personer med funktionsnedsättning uppger att de inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, när de fick frågan om hur de upplevt sitt vårdbehov de senaste 12 månaderna. För personer som har minst två funktionsnedsättningar är det ungefär tre gånger så vanligt att inte ha fått läkarvård trots behov jämfört med andra i befolkningen.

 

Andel (%) som inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, de senaste tolv månaderna

 

 

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

 

Siffrorna skiljer sig också åt mellan olika typer av funktionsnedsättningar. För personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest anger runt 15 procent att de vid något tillfälle inte fått läkarvård trots behov. Bland personer med hörselnedsättning är motsvarande andel 6 procent.

 

Varför vissa inte har fått läkarvård när de behövt det kan bero på många olika saker. Det kan till exempel vara så att man själv har valt att inte söka vård trots behov. Nästan två av fem personer med funktionsnedsättning har uppgett att man inte fått läkarvård för att väntetiden varit för lång.

 

Samma mönster inom tandvård

 

Även inom tandvården finns skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Nära 5 procent anser att de inte har fått tandvård vid varje tillfälle trots behov, vilket är en dubbelt så hög andel jämfört med övriga i befolkningen. Den vanligaste orsaken till utebliven tandvård inom båda grupperna uppges vara att man inte hade råd.

 

Bakgrund väger in

 

Tittar man på vårdbehoven utifrån bakgrund så skiljer det sig också om man har svensk eller utländsk bakgrund.

 

Bland de personer med funktionsnedsättning som har svensk bakgrund uppger 7 procent att de vid något tillfälle inte har fått läkarvård trots behov, medan motsvarande andel för personer med utländsk bakgrund är 12 procent.

 

Det ser också olika ut mellan grupperna om man tittar på hälsa. Bland personer med funktionsnedsättning och svensk bakgrund skattar 11 procent sin hälsa som dålig. Motsvarande siffra bland personer med utländsk bakgrund är 19 procent. Bland övriga i befolkningen finns det ingen skillnad i andel med dålig hälsa utifrån bakgrund.

 

Andel (%) med självskattad dålig hälsa, utifrån bakgrund.

 

 

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

 

Den relativa skillnaden mellan svensk och utländsk bakgrund är större inom gruppen personer med funktionsnedsättning än vad den är i övriga befolkningen.

 

Fakta och definitioner

 

Uppgifterna från Undersökningarna av levnadsförhållanden bygger på självrapporterad data och avser en persons egen uppfattning om hur man behövt vård, men inte fått eller sökt det vid varje tillfälle av olika anledningar.

 

Gruppen personer med funktionsnedsättning avser personer med:

 
  • synsvårigheter
  • hörselnedsättning
  • nedsatt rörelseförmåga
  • svåra besvär av astma och/eller allergi
  • svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
  • i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga
  • stora problem p.g.a. dyslexi och/eller dyskalkyli
  • neuropsykiatrisk diagnos
 

Gruppen personer med minst två funktionsnedsättningar avser personer som har minst två av ovanstående funktionsnedsättningar.

 

För mer detaljerad information om frågorna som ligger till grund för att här definiera gruppen personer med funktionsnedsättning, se om statistiken.pdf (scb.se)

Avrådan från bad - Algblomning vid Gräsö

Länsstyrelsens informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) rapportera om en misstänkt algblomning, vid Mårtensboda på Gräsön. ICBV bedömer att det troligtvis rör sig om cyanobakterier, och råder därför allmänheten att undvika kontakt med vattnet. Man bör inte bada och inte heller låta hundar vistas nära vattnet.

I slutet av förra veckan fick informationscentralen för Bottniska viken in en rapport om en misstänkt algblomning vid Mårtensboda på Gräsön i Östhammars kommun. ICBV bedömer att det mest troligt rör sig om cyanobakterier och rekommenderar därför att man undviker kontakt med vattnet.

Håll barn och husdjur borta från algerna

Informationscentralen råder allmänheten att undvika bad på platser med algblomning. Det är särskilt viktigt att inte låta barn bada då de kan få i sig algerna genom kallsupar och bli allvarligt sjuka. Husdjur bör också hållas borta från algblomningarna, då de kan få i sig större mängder alger genom att dricka vattnet eller slicka päls och tassar sedan de gått i vattnet.

Rapportera om du ser algblomningar

Om det är fint och soligt väder så kan nya algblomningar uppstå. Rapportera algblomningar  direkt till Länsstyrelsens informationscentralen via deras telefonsvarare på nummer 010-2254111 eller via mejl, icbv@lansstyrelsen.se.

 

Det blir varmt i länet så hanterar du sommarvärmen bäst enligt läkaren Sommarvärmen har nått Sverige och det beräknas vara över 28 grader nästa vecka. Svettläkaren och specialisten Doktor Peter Svamo bjuder på sina bästa tips för en trivsammare upplevelse i hettan.

 

Sommarvärmen har nått Sverige och det beräknas vara över 28 grader nästa vecka. Svettläkaren och specialisten Doktor Peter Svamo bjuder på sina bästa tips för en trivsammare upplevelse i hettan.

 

Våra äldre har det jobbigare än vanligt nu när sommarhettan nått Sverige på riktigt. Det är därför viktigt att dricka rikligt med vatten och tänka på följande avkylningstips.

 

- Många har inte tillgång till AC som kan kosta upp emot 10.000 kronor. En vanlig fläkt kyler inte ner rummen men sitter du nära den så upplevs den som svalkande menar läkaren Peter Svamo som äger Svettklinikerna i Stockholm

 

Här är fem bra tips

1. Sätt is i en stor grund skål, stekpanna eller pajform under en fläkt som blåser. På så vis skapas en skön kylande luftström. Kylklampar går också bra att använda.

 

2. Om du inte kan kyla ner rummet tillräckligt kan du försöka få ner din kroppstemperatur. Ta en sval dusch, badda pannan och nacken med en blöt handduk eller drick en kall dryck.

 

3. Stäng av all onödig elektronik som värmer upp rummen. Ha inte på glödlampor som värmer och undvik spisen.

 

4. Häng ett nerblött lakan framför fönstret. På så vis blir det svalare inne när vinden blåser på lakanet. Det här är ett finurligt knep för att svalka sig i sommarhettan.

 

5. Fyll en sprayflaska med vatten och spraya på ansiktet eller kroppen när du har riktigt varmt. Det svalkar skönt i sommarhettan och ger lättnad för en liten stund.

 

 

En bra fläkt kostar inte mer än 600 kronor Välj en fläkt med flera hastighetsinställningar och som kan rotera för att sprida den kalla luften. Rikta den gärna mot dig om du är en sån som svettas extra mycket på sommaren.

 

Bästa lösningen är så klart en AC AC som på svenska blir luftkonditionering är det effektivaste sättet att svalka hemmet. Välj AC utifrån hur stort rummet du vill svalka är, räkna ungefär med en effekt på 60 watt per kvadratmeter. Välj gärna en modell som inte är högre än 65 decibel.

 

Om svettläkaren

Dr Peter Svamo är legitimerad läkare och grundare av Svettkliniken. Han har tidigare tjänstgjort vid Universitetssjukhuset i Trondheim, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Capio S:t Görans Sjukhus i Stockholm.

Vanligare för personer med funktionsnedsättning att inte få vård

Senast uppdaterad: 2021-07-06

Andelen som uppger att de behövt läkarvård men inte fått det, är dubbelt så stor bland gruppen personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga i befolkningen.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden från 2018-2019 uppger personer med funktionsnedsättning i högre utsträckning än andra att de har en dålig hälsa och har haft behov av vård. Att sträva efter en god och jämlik hälsa i hela befolkningen slås fast av de så kallade folkhälsopolitiska målen.

 

8 procent av personer med funktionsnedsättning uppger att de inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, när de fick frågan om hur de upplevt sitt vårdbehov de senaste 12 månaderna. För personer som har minst två funktionsnedsättningar är det ungefär tre gånger så vanligt att inte ha fått läkarvård trots behov jämfört med andra i befolkningen.

 

Andel (%) som inte har fått läkarvård vid varje tillfälle trots behov, de senaste tolv månaderna

 

 

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

 

Siffrorna skiljer sig också åt mellan olika typer av funktionsnedsättningar. För personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest anger runt 15 procent att de vid något tillfälle inte fått läkarvård trots behov. Bland personer med hörselnedsättning är motsvarande andel 6 procent.

 

Varför vissa inte har fått läkarvård när de behövt det kan bero på många olika saker. Det kan till exempel vara så att man själv har valt att inte söka vård trots behov. Nästan två av fem personer med funktionsnedsättning har uppgett att man inte fått läkarvård för att väntetiden varit för lång.

 

Samma mönster inom tandvård

 

Även inom tandvården finns skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Nära 5 procent anser att de inte har fått tandvård vid varje tillfälle trots behov, vilket är en dubbelt så hög andel jämfört med övriga i befolkningen. Den vanligaste orsaken till utebliven tandvård inom båda grupperna uppges vara att man inte hade råd.

 

Bakgrund väger in

 

Tittar man på vårdbehoven utifrån bakgrund så skiljer det sig också om man har svensk eller utländsk bakgrund.

 

Bland de personer med funktionsnedsättning som har svensk bakgrund uppger 7 procent att de vid något tillfälle inte har fått läkarvård trots behov, medan motsvarande andel för personer med utländsk bakgrund är 12 procent.

 

Det ser också olika ut mellan grupperna om man tittar på hälsa. Bland personer med funktionsnedsättning och svensk bakgrund skattar 11 procent sin hälsa som dålig. Motsvarande siffra bland personer med utländsk bakgrund är 19 procent. Bland övriga i befolkningen finns det ingen skillnad i andel med dålig hälsa utifrån bakgrund.

 

Andel (%) med självskattad dålig hälsa, utifrån bakgrund.

 

 

Källa: Undersökningarna av levnadsförhållanden 2018-2019

 

Den relativa skillnaden mellan svensk och utländsk bakgrund är större inom gruppen personer med funktionsnedsättning än vad den är i övriga befolkningen.

 

Fakta och definitioner

 

Uppgifterna från Undersökningarna av levnadsförhållanden bygger på självrapporterad data och avser en persons egen uppfattning om hur man behövt vård, men inte fått eller sökt det vid varje tillfälle av olika anledningar.

 

Gruppen personer med funktionsnedsättning avser personer med:

 

  • synsvårigheter
  • hörselnedsättning
  • nedsatt rörelseförmåga
  • svåra besvär av astma och/eller allergi
  • svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
  • i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga
  • stora problem p.g.a. dyslexi och/eller dyskalkyli
  • neuropsykiatrisk diagnos

 

Gruppen personer med minst två funktionsnedsättningar avser personer som har minst två av ovanstående funktionsnedsättningar.

 

För mer detaljerad information om frågorna som ligger till grund för att här definiera gruppen personer med funktionsnedsättning, se om statistiken.pdf (scb.se)

Gör så här med fästingen

En del sommardagar kan man tvingas plocka bort flera fästingar från sig själv, barnen, hunden eller katten.

Vissa hävdar att man snabbt ska bränna upp fästingen för att vara säker på att den är död och inte kan krypa vidare och bita någon på nytt.

 

 

Men det finns enklare sätt enligt fästingexperten Katharina Ornstein, infektionsläkare vid region Skåne som forskat kring borrelia.

 

– Ja, att stoppa den i papperskorgen räcker, eller spola ned den. Har den redan sugit blod så är den ju nöjd. Dessutom är den ofta skadad eller död efter att man har tagit bort den, säger hon.

 

Undantaget är om man hittar en vuxen hona, som är stor som en mindre vindruva – och full av ägg. Henne ska man avliva, enligt Thomas Jaenson, professor i entomologi vid Uppsala universitet.

 

– Jag brukar jag rekommendera att man lägger fästingen i en glasburk eller annan behållare, som innehåller sprit/etanol, 40-procentig eller högre koncentration), T-sprit, eller någon annat giftig vätska, säger han.

 

 

Bortplockad fästing – det gör du med den

Bränna, spola ner i toaletten eller slänga i soporna? Det florerar myter om vad man ska göra med – och hur man ska göra sig av med – fästingar man plockat. Här är fästingexpertens råd!

När vi vaccinerade bort polion

Senast uppdaterad: 2021-05-06

En av de mest framgångsrika vaccinationskampanjerna som gjorts i Sverige är den .mot polio, eller barnförlamning som sjukdomen ofta kallades förr. Det vaccin som introducerades 1957 skulle visa sig mycket verksamt, och bara några år senare var sjukdomen helt försvunnen från Sverige. SCB:s statistik berättar historien

Örebro läns museum, källa Karlskoga Kuriren

Polio, som för många smittade gav symptom som liknade en förkylning, kunde för andra leda till ett allvarligt sjukdomsförlopp som slutade med förlamning i olika kroppsdelar.  Efter den stora epidemin 1953 blev behovet av sjukgymnaster, som kunde rehabilitera alla som drabbats av polio, så stort att yrkesgruppen fördubblades på tio år.

Det mesta tyder på att polio, som i många äldre källor också kallas barnförlamning, är en sjukdom som funnits i tusentals år. Men i slutet av 1800-talet kommer de första beskrivningarna av mindre utbrott av infektioner som ledde till förlamning, och som man förmodade orsakades av en smittsam sjukdom.

Den stora epidemin 1905

1905 utbryter den första stora epidemin i Sverige, ett utbrott som beskrivs i SCB:s källor:

Under sommaren och hösten 1905 uppträdde i Sverige, i synnerhet i dess mellersta och södra provinser, en i omfång och häftighet högst betydande epidemi af förlamningsfall, hvilkas prototyp bildades af den sedan gammalt kända akuta spinala barnförlamningen, poliomyelitis anterior acuta infantum (et adultorura), men af hvilka ett stort antal ganska mycket afvek från denna sjukdomsbild. Såväl i utbredning som i intensitet är denna epidemi den mest betydande, som veterligen förekommit.

Om den s. k. akuta poliomyelitens uppträdande i Sverige 1905. Af Ivar Wickman i Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år 1905, Bilaga 2 s1 (pdf)

Polio i statistiken

Att epidemin breder ut sig snabbt över Sverige gör att läkare blir skyldiga att rapportera in alla fall av polio som vårdas. Vi kan därför följa sjukdomen i statistiken från 1905, och se att vårt land drabbades av återkommande epidemier under hela 1900-talets första hälft.

Att bli smittad av polio innebär för många inga symptom alls eller bara en lätt förkylning, men allvarlig sjukdom kan leda till förlamning och i vissa fall till döden om andningsorganen förlamas.

Allmän hälsovård och sjukvård 1963, sidan 77 (pdf)

Vid den sista stora epidemin 1953 insjuknade över 5 000 personer, varav 3 000 med förlamning. Antalet dödsfall var mycket färre: 216 personer. Samma år dog ovanligt få i tuberkulos, 1022 personer.

Allmän hälsovård och sjukvård 1953, sidan 8 och 11 (pdf)

Växande behov av sjukgymnaster

De tusental som levde med polions efterverkningar var under 1900-talets mitt en relativt stor grupp, och påverkade behovet av vård och rehabilitering.  

Allmän hälsovård och sjukvård 1963, sidan 60 (pdf)

I en tabell i Allmän Hälsovård och sjukvård från 1963 följs yrkesgruppen sjukgymnasters utveckling från 1950 och framåt. Antalet sjukgymnaster, som noga redovisas som kvinnliga eller manliga, fördubblas snabbt. Från 1090 sjukgymnaster år 1950 till 2050 1963, det vill säga tio år efter polioepidemin 1953.

Massvaccinationen inleds

Lyckligtvis hade forskningen på vaccin mot polio kommit långt och en allmän massvaccination mot polio inleddes 1957, i epidemins slutskede. 

Polioympningen Under år 1957 har med hjälp av statsmedel skyddsympningar mot polio genomförts för sammanlagt omkring 660000 barn, nämligen för fyra årsklasser skolbarn födda åren 1946—1949 samt fvra årsklasser förskolebarn födda åren 20 1950—1953. Ca 80 % av de ympningsberättigade skolbarnen och ca 60 % av förskolebarnen vaccinerades. Vidare har i offentlig regi 32000 värnpliktiga vaccinerats. På egen bekostnad har dessutom 29000 personer ur olika åldersgrupper vaccinerats. Totala antalet under år 1957 ympade kan uppskattas till omkring 720000. Anslutningen till vaccinationen var mycket växlande inom olika delar av landet.

Vaccinationen fick snabbt genomslag. 1963, sex år efter att vaccinationen inletts, rapporteras inga poliofall alls i Sverige. Men man oroar sig i SCB:s källor ändå för vaccinationstäckningen (1963 hade Sverige ungefär 7,5 miljoner invånare).

Detta innebär, att efter de under 1963 genomförda ympningarna cirka 4,8 miljoner av befolkningen erhållit ett grundläggande ympskydd mot polio. Anslutningen till vaccinationen har varit mycket växlande inom olika delar av landet. Den har varit god bland barn, cirka 90 %, men sämre ifråga om vuxna. Detta är en farlig lucka, då polio, som är en av våra svårast invalidiserande sjukdomar, numera tenderar att framförallt angripa personer i de arbetsföra åldrarna.

Allmän hälsovård och sjukvård 1963, sidan 77 (pdf)

Poliovaccinationen finns sedan 1965 i det ordinarie barnvaccinationsprogrammet, och 1977 rapporterades det sista inhemska fallet.

Unga idrottare ska bidra till minskad smittspridning.

Länsstyrelsen har inlett ett samarbete med RF-SISU och några av länets idrottsföreningar, för att med gemensamma krafter bidra till att mota smittspridningen i samhället.

 Idrottsrörelsen är en stor och viktig del av samhället och har under hela pandemin tagit sitt ansvar för att på ett coronasäkert sätt hålla idrott och träning igång trots rådande restriktioner och rekommendationer. Inom idrotten finns goda ambassadörer och förebilder som kan vara en länk mellan myndigheter och ungdomar.

– Det är viktigt att knyta ihop idrottsrörelsen med övriga samhällsaktörer i länet och vi är glada att vi kan göra detta tillsammans. Vårt gemensamma mål är att få ned smittspridningen så att arenorna fylls med publik och tävlingar och matcher kan spelas som tidigare, säger landshövding Göran Enander.

Filmer har nu producerats för sociala medier där elitidrottare från både lag- och individuella sporter berättar hur de upplever sin idrottsvardag trots pandemin. Förhoppningen är att en bred spridning av filmerna i många olika kanaler ska bidra till att få unga i åldern 13–19 år att fortsätta följa rådande rekommendationer.

– Idrotten har en stark längtan efter att få bedriva idrott fullt ut för alla, i alla åldrar. För att detta ska bli möjligt måste vi nu få ner smittspridningen ytterligare. Tillsammans med länsstyrelsen tror vi att vi ska kunna påskynda vårt önskemål, säger Dag Söderberg, distriktsidrottschef vid RF-SISU Uppland.

I de två första filmerna träffar ni Agnes Nyberg, elitfotbollsspelare i IK Uppsala Fotboll, samt Alva Svennbeck, elitgymnast i rytmisk gymnastik. Både Agnes och Alva är 21 år och har tävlat på elitnivå de senaste sju åren.

– Roligt är inte alltid bra, men att göra bra och rätt blir alltid roligt i slutändan. Nu behöver vi alla ta ansvar och tänka till så kan vi tillsammans vinna matchen mot corona. När den matchen är vunnen kan vi ha roligt på riktigt med fullsatta arenor, tävlingar med segrare och firanden som vi förtjänar. Men vi har denna match att vinna först, säger Agnes Nyberg.

Överdödlighet i Europa under 2020

Covid-19 innebar att det dog betydligt fler personer i Europa under förra året än normalt. Överdödligheten i Sverige var lägre än i de flesta länder på kontinenten men högre än i övriga nordiska länder. 

I början av 2020 låg siffrorna över antal döda lägre än de föregående fyra årens genomsnitt i de flesta europeiska länder. Även när pandemin tog fart dröjde det ett tag innan dödligheten ökade i Sverige. I flera länder noterades en markant överdödlighet redan i mars, en månad då Sverige låg nära normal dödlighet.

 

Svårt jämföra olika länder

 

– Att jämföra effekterna av covid-19 i olika länder är väldigt svårt. Vi har det senaste året noterat att dödligheten under pandemin ökat mer i de äldre åldersgrupperna, och eftersom länder har olika åldersstruktur kan det vara en viktig orsak till att de har drabbats olika hårt. Genom att relatera dödligheten under 2020 till de föregående åren kan vi dock se hur många fler eller färre än vanligt som dött under pandemin, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistikmyndigheten SCB.

 

I Spanien och Italien nådde överdödligheten upp till nivåer kring 50 procent i mars. Under de följande månaderna skulle dock överdödligheten i Sverige bli både högre och mer ihållande än i många andra länder, bland annat jämfört med EU:s genomsnitt och övriga nordiska länder.

 

– Statistiken visar att covid-19 spreds några veckor senare i Sverige än i länder i framförallt Syd- och Centraleuropa, men vi hade jämförelsevis höga nivåer i Sverige under våren fram till midsommar ungefär, säger Linus Garp.Överdödlighet 2020

 

*Med EU menas samtliga EU-länder exklusive Irland (som inte redovisat någon dödlighetsstatistik). Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein ingår också i undersökningen.
Källa: Eurostat.

 

Sverige bland Europas toppar i april 2020

 

Under april förvärrades situationen på många håll i Europa och det var också den månad som noterade den högsta överdödligheten under första halvåret. Högst överdödlighet i april hade Spanien med 79 procent och Belgien med 74 procent. Sverige låg i april på 38 procent och var i och med detta ett av de sex länder som noterade en överdödlighet som översteg 35 procent.

 
 

Källa: Eurostat.

 

Under sommaren gick överdödligheten i Europa ned, under maj-juli var den lägre än 3 procent per månad. Sverige närmade sig mer normala nivåer men låg fortfarande högre än i övriga Europa under maj och juni. I juli låg Sverige på samma nivå som Europa totalt. Jämfört med flera av Europas mest folkrika länder hade alltså Sverige under första halvåret inte lika höga toppar i dödligheten men den var mer ihållande.

 

Ökad dödlighet i östra Europa

 

Under andra halvan av 2020 började dödstalen öka ordentligt i länder som inte berördes i så stor utsträckning under första halvåret, till exempel Rumänien, Polen, Grekland och Tjeckien. I september 2020 hade överdödligheten i EU ökat till 8 procent, vilket dock fortfarande var långt under första halvårets topp på 25 procent i april. Mot slutet av året ökade överdödligheten på nytt i många länder som tidigare drabbats hårt under våren, till exempel Spanien, Belgien och Frankrike. I november var överdödligheten i Europa den högsta under 2020, drygt 40 procent. Men det var inte samma länder som noterade högst överdödlighet i november som under den första toppen i april. I november toppades överdödligheten av länder i östra Europa, som till exempel Polen, Bulgarien och Slovenien. Samtliga av dessa länder hade normal dödlighet i april.nder som hade högst överdödlighet i november 2020

 

Källa: Eurostat.

 

Under december 2020 fortsatte överdödligheten uppåt i Sverige samtidigt som den sjönk något i Europa. Flera länder hade dock sin högsta nivå för året i december, till exempel Tyskland.

 

Dödligheten i de nordiska länderna

 

Medan våra nordiska grannländer har haft en dödlighet som varit relativt normal jämfört med andra år, har Sverige upplevt ett år som avvikit kraftigt från det normala. Framför allt i april, maj och december hade Sverige en betydligt högre överdödlighet än de övriga nordiska länderna. De svenska siffrorna låg dessa månader på 38, 24 respektive 25 procent. Finland hade sin högsta överdödlighet i april med 8 procent, Danmark i december med 11 procent och Norge i september med 5 procent.

Eurostat publicerar sedan årsskiftet 2020/2021 statistikportalen European Statistical Recovery Dashboard. Syftet med portalen är att samla viktiga covid-19-relaterade indikatorer. Överdödligheten är ett tydligt och enkelt sätt att mäta utvecklingen av antalet dödsfall. Indikatorn bygger på samtliga inrapporterade dödsfall, oavsett dödsorsak, och belyser direkta och indirekta effekter av pandemin. Den överdödlighet som avses i denna artikel avser alltså det totala antalet inrapporterade dödsfall oavsett dödsorsak och statistiken berörs därför inte av till exempel ländernas olika hantering av inrapportering av dödsorsaker. Överdödligheten mäts i procentuell förändring av antalet dödsfall och sätts i relation till genomsnittet för motsvarande period de föregående fyra åren. Överdödlighet anses vara den mest användbara indikatorn för att visa förändringar i antalet dödsfall.

Spanska sjukan tog tiotusentals svenskars liv

Det började med vanlig hosta och feber. Men för tiotusentals svenskar slutade det med döden. Spanska sjukan tog vid när första världskriget höll på att ta slut. 

Det verkade inte så märkvärdigt först. En influensa, som vilken som helst. I början av juli 1918 kallades doktor Henrik Berg i Stockholm till en patient, den rike vetenskapsmannen och affärsmannen Per Håkansson, som en gång i tiden skapade desinfektionsmedlet Salubrin under sin fåfänga jakt på ett botemedel mot tuberkulos.

Nu var Håkansson snart 75 år gammal, och sedan tidigare plågad av ett mindre hjärtfel. Han hade precis anlänt till Stockholm från Eslöv i Skåne, sin hemstad, där han hade dragit på sig smittan och nu bidrog till att sprida den i huvudstaden.

Berg undersökte patienten, och noterade de klassiska symptomen. Hög feber, huvud- och muskelvärk, kraftiga svettningar. Och, framförallt, en stor trötthet. ”Jag är så matt”, sa Per Håkansson, gång på gång, då doktorn undersökte honom. Till sist var patienten så svag att han bara kunde viska. Ingen medicin läkaren hade att föreskriva hjälpte. Efter en kort dödskamp avled Håkansson.

50 miljoner dog i spanska sjukan

I efterhand skulle doktor Henrik Berg säga sig vara säker på att Per Håkansson var den förste svensk som dog i influensaepidemin som gått till historien som spanska sjukan – 1900-talets värsta farsot, ansvarig för mer än femtio miljoner dödsoffer världen över. 

Långt fler dog alltså av denna epidemi än i hela det första världskrigets alla strider tillsammans. Och den drabbade människor över hela jorden, värst i relativt isolerade områden, som hos inuitbefolkningen i Alaska eller på Söderhavsöar, där befolkningen helt saknade immunitet och där på sina håll nästan hälften av alla människor dog.

Men allt detta var tydligt först i efterhand. Till att börja med var Håkanssons död inte direkt märkvärdig. Visst var det ovanligt med ett utbrott av influensa mitt i sommaren, juli är inte direkt den vanliga säsongen för influensa. 

Smittkoppsepidemin i Stockholm 1963.

Inlägg av Stilleben » 17 december 2006, 20:26

TV-programmet National Geographic visade idag "Dödlig smitta" som handlade om rubricerade. Litet infomation om inspelningen och intervjuerna ges på http://www.dalademokraten.se/harkiv/19/1963/ .

Det mest frapperande, som på något sätt återigen visar litet av Sveriges beredskap inför katastrofer eller vad som kunde ha blivit det, är den handfallenhet som visades. Sjukdomen debuterade den 16 maj 1963 i Stockholm hos en sjöman som efter mellanlandningar i Asien kommit flygvägen hem. Man tror han blev smittad någon gång under flygresan. Själv var han inte särskilt sjuk, men sjukdomen är ju fruktansvärt smittsam och han smittade sin mormor och hennes hemsamarit, varefter smittan fördes vidare och vidare, bl.a. genom en begravningsentreprenör.

Först efter 1 1/2 månad från det första sjukdomsfallet med två dödsfall ställdes genom provtagning på viruset diagnosen Smittkoppor. Fram tills dess hade läkarna, även på ett av sjukhusen där några av patienterna vårdades, ställt diagnosen Vattenkoppor samt funderat över allergisk reaktion (!) och detta trots att flera av de insjuknade som barn haft denna sjukdom och var mycket svårt sjuka med blodiga koppor över hela kroppen. Visserligen var det en i Sverige rätt okänd sjukdom men ändå.....

Sammanlagt insjuknade 27 personer och två personer hann alltså dö innan diagnosen ställdes, därefter ytterligare två. Och när väl alltså sjukdomen diagnostierats utbröt litet av panik i Stockholm (Jag bodde där då och kan intyga det!!!) med massvaccinationer och isoleringar av patienter och lyckades man efter ytterligare två månader helt kämpa ner sjukdomen.

När vaccinationerna utrotade smittkopporna

Det är inte första gången Sverige står inför en massvaccination. En särskilt lyckad sådan var när vätska från kokoppor användes för att utrota smittkopporna. SCB:s statistik berättar historien.

Den svenska offentliga statistiken har från 1700-talet också använts för att följa upp och förbättra folkhälsan. I SCB:s arkiv kan man följa hur den mycket dödliga sjukdomen smittkoppor återkom som epidemi gång på gång och dödade tiotusentals svenskar under 1700-talet. Men man kan också följa hur den gradvis utrotades, framför allt med hjälp av vaccin.

Smittkoppornas 1700-tal

Världens första, och kanske hittills framgångsrikaste vaccinationskampanj, var den som utrotade smittkoppor. Smittkoppor var en extremt smittsam sjukdom som gav vattniga utslag som kallas koppor. Sjukdomen hade hög dödlighet och svåra biverkningar som drabbade hög som låg, till exempel dog den svenska drottningen Ulrika Eleonora i sjukdomen 1741.

Under 1700-talet återkom epidemier flera gånger per decennium som kunde skörda tiotusentals dödsoffer i befolkningen, som då uppgick till ungefär två miljoner.

Läkemedlet Molnupiravir, som från början utvecklades mot influensa, hämmar ett av virusets enzymer vilket gör att det får svårt att föröka sig.

 Det antivirala läkemedlet har ett praktiskt plus: Det kommer i tablettform och tas två gånger per dag i fem dagar.

– Den stora fördelen, om det blir registrerat, är att det finns möjlighet att använda läkemedlet utanför sjukhusen på ett enklare sätt, säger Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset.

Trots att vaccinationer är i gång runt om i Sverige är läkemedel mot covid-19 betydande, betonar virologen. Molnupiravir tycks dessutom hämma ett brett spektrum av virus, som olika coronavirus och andra typer av rna-virus. Anders Sönnerborg jämför det nya läkemedlet med remdesivir. Det togs från början fram mot ebolaviruset, men används nu för att behandla covid-19.

– Det kommer att finnas behov av läkemedel framåt, även om förhoppningen är att det inte behövs lika mycket som nu. Vissa kommer inte att vilja ta vaccinet. På andra kommer vaccinet inte att bita, eftersom skyddseffekten inte är hundraprocentig. Och så kan det komma nya virusvarianter som vaccinerna inte motverkar.

Överdödlighet i Europa under 2020

Senast uppdaterad: 2021-04-09

Covid-19 innebar att det dog betydligt fler personer i Europa under förra året än normalt. Överdödligheten i Sverige var lägre än i de flesta länder på kontinenten men högre än i övriga nordiska länder.

 

I början av 2020 låg siffrorna över antal döda lägre än de föregående fyra årens genomsnitt i de flesta europeiska länder. Även när pandemin tog fart dröjde det ett tag innan dödligheten ökade i Sverige. I flera länder noterades en markant överdödlighet redan i mars, en månad då Sverige låg nära normal dödlighet.

 

Svårt jämföra olika länder

 

– Att jämföra effekterna av covid-19 i olika länder är väldigt svårt. Vi har det senaste året noterat att dödligheten under pandemin ökat mer i de äldre åldersgrupperna, och eftersom länder har olika åldersstruktur kan det vara en viktig orsak till att de har drabbats olika hårt. Genom att relatera dödligheten under 2020 till de föregående åren kan vi dock se hur många fler eller färre än vanligt som dött under pandemin, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistikmyndigheten SCB.

 

I Spanien och Italien nådde överdödligheten upp till nivåer kring 50 procent i mars. Under de följande månaderna skulle dock överdödligheten i Sverige bli både högre och mer ihållande än i många andra länder, bland annat jämfört med EU:s genomsnitt och övriga nordiska länder.

 

– Statistiken visar att covid-19 spreds några veckor senare i Sverige än i länder i framförallt Syd- och Centraleuropa, men vi hade jämförelsevis höga nivåer i Sverige under våren fram till midsommar ungefär, säger Linus Garp.

 *Med EU menas samtliga EU-länder exklusive Irland (som inte redovisat någon dödlighetsstatistik). Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein ingår också i undersökningen.

Källa: Eurostat.

 

Sverige bland Europas toppar i april 2020

 

Under april förvärrades situationen på många håll i Europa och det var också den månad som noterade den högsta överdödligheten under första halvåret. Högst överdödlighet i april hade Spanien med 79 procent och Belgien med 74 procent. Sverige låg i april på 38 procent och var i och med detta ett av de sex länder som noterade en överdödlighet som översteg 35 procent.

 

De sex länder som hade högst överdödlighet i april 2020 

Under sommaren gick överdödligheten i Europa ned, under maj-juli var den lägre än 3 procent per månad. Sverige närmade sig mer normala nivåer men låg fortfarande högre än i övriga Europa under maj och juni. I juli låg Sverige på samma nivå som Europa totalt. Jämfört med flera av Europas mest folkrika länder hade alltså Sverige under första halvåret inte lika höga toppar i dödligheten men den var mer ihållande.

 

Ökad dödlighet i östra Europa

 

Under andra halvan av 2020 började dödstalen öka ordentligt i länder som inte berördes i så stor utsträckning under första halvåret, till exempel Rumänien, Polen, Grekland och Tjeckien. I september 2020 hade överdödligheten i EU ökat till 8 procent, vilket dock fortfarande var långt under första halvårets topp på 25 procent i april. Mot slutet av året ökade överdödligheten på nytt i många länder som tidigare drabbats hårt under våren, till exempel Spanien, Belgien och Frankrike. I november var överdödligheten i Europa den högsta under 2020, drygt 40 procent. Men det var inte samma länder som noterade högst överdödlighet i november som under den första toppen i april. I november toppades överdödligheten av länder i östra Europa, som till exempel Polen, Bulgarien och Slovenien. Samtliga av dessa länder hade normal dödlighet i april.

 

Under december 2020 fortsatte överdödligheten uppåt i Sverige samtidigt som den sjönk något i Europa. Flera länder hade dock sin högsta nivå för året i december, till exempel Tyskland.

 

Dödligheten i de nordiska länderna

 

Medan våra nordiska grannländer har haft en dödlighet som varit relativt normal jämfört med andra år, har Sverige upplevt ett år som avvikit kraftigt från det normala. Framför allt i april, maj och december hade Sverige en betydligt högre överdödlighet än de övriga nordiska länderna. De svenska siffrorna låg dessa månader på 38, 24 respektive 25 procent. Finland hade sin högsta överdödlighet i april med 8 procent, Danmark i december med 11 procent och Norge i september med 5 procent.

 

– Man ska också komma ihåg att denna statistik inte enbart bygger på antalet döda i covid-19, statistiken redovisar hur många fler som dött jämfört med de föregående åren. Det är en robust metod som inte berörs av skillnader i klassificering av dödsorsaker, säger Linus Garp.

Heimlich manövern

2021-04-09 sändes ett inslag på TV4 om  ett par där deras barn hade fått något i halsen så att det slutade andas. Paret tog  barnet och körde till sin brandstation. Där tog en brandman och slog barnet i ryggen så att föremålet trillade ut.

Om paret hade känt till Heimliocmanövern så kunde de ha sparat resan. Genom att gör den hamma.

Tryck till hårt om det inte lyckats vid första försöket så öka trycket vid följande försök. Du skall öka trycket vid de följande försök. Du kan öka trycket så mycket att det kan hända att du bryter några revben- men bättre att bryta några revben istället för att dö. Revben läker om personen inte dör.

Här har du bilder på hur det skall gå till.

Placera händerna på bröstkorgen där revbenen möts och tryck till.

Välkomna steg i rätt riktning

KOPIERA LÄNKEN

Det är bra att regeringen nu lägger fram fler förslag utifrån Claes Janssons utredning (SOU 2020:6 och SOU 2020:26) och att man dessutom i regleringsbrevet klargör för Försäkringskassan att kvantitativa sjukpenningmål inte får påverka myndighetens bedömning av rätten till sjukpenning (läs mer här!). Avgörande för hur dessa förändringar påverkar LO-förbundens medlemmar och andra försäkrade är ju i slutändan hur Försäkringskassan väljer att tolka besluten och tillämpa lagstiftningen.

Därför är det viktigt att regering och riksdag nu är tydliga med att det vi ser är en rejäl kursändring i riktning mot en tryggare sjukförsäkring och att arbetsförmågeprövningen mot en fiktiv arbetsmarknad upphör. Det är också viktigt att det av propositionen tydligt framgår att Claes Janssons utredning ska ses som förarbete till den nya lagstiftningen och att Försäkringskassans tillämpning av lagen sker i överenstämmelse med det utredaren faktiskt föreslagit.

Förverkligas de intentioner som socialförsäkringsministern senast gett uttryck för i media tas viktiga steg i rätt riktning. Framför allt ökar rättssäkerheten och förutsebarheten för den försäkrade och vikten av rehabiliteringsinsatser i rätt tid betonas tydligare. Eftersom lagstiftningsförändringarna enligt uppgifter i media inte kommer på plats förrän om 1,5 år (september 2022) måste de tillfälliga pandemiundantagen, vid ”rehabiliteringskedjans” 180-dagarsgräns, förlängas tills den nya lagstiftningen införts. Fler steg än de som tas nu måste sedan tas för att vi varaktigt ska få en trygg och hållbar sjukförsäkring. 

LO vill gå längre än det utredningsförslag som nu läggs till grund för lagstiftningsförändringar och att arbetsförmågeprövningen tydligare ska göras mot ett normalt förekommande och faktiskt existerande arbete. Det handlar också om att sjukförsäkringen måste ta hänsyn till att våra individuella förutsättningar och omställningsförmågor varierar beroende på vem vi är och var i livet vi befinner oss (läs mer om begreppet ”försäkrad i befintligt skick”). Vi behöver dessutom stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsgivarna måste få tydligare krav, drivkrafter och verktyg för att motverka att ohälsa uppstår och när den ändå gör det bättre underlätta återgången i arbete.

Men det stannar faktiskt inte där. Vi måste bygga upp en tryggare sjukförsäkring från grunden. Även försäkringsskyddet för dem med tidsbegränsade osäkra anställningar behöver stärkas (se SOU 2020:26), den skadliga sjuknärvaron måste minska genom att vi permanent avskaffar karensavdraget för alla (se aktuellt remissyttrande från LO) och vi måste förhindra att enskilda försäkrade faller mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar.

Vi behöver också långsiktigt stärka sjukförsäkringens legitimitet genom att höja inkomsttaket, så att åtminstone 80 procent av löntagarna får 80 procent i ersättning när de blir så sjuka att de inte kan arbeta. Som sagt, mycket återstår att göra. Detta var endast ett litet axplock av viktiga framtida reformförslag.

Med de senaste beskedet från regeringen kan vi konstatera att politiken nu tar viktiga steg i rätt riktning. LO välkomnar därför dagens regeringsbeslut och ser detta som början på en reformprocess som stärker förtroendet för välfärdsstaten och sjukförsäkringen.

Ingen blir friskare på grund att hen görs försäkringslös och fattig. LO och LO-förbunden ger sig inte förrän vi har en trygg, rättssäker och rimlig sjukförsäkring. Inget annat duger!

Den förväntade medellivslängden minskade under 2020

 Lyssna
PUBLICERAT 31 MARS 2021

De tidigare årens utveckling med ökad medellivslängd i Sverige bröts under förra året. Det visar en ny rapport från IFFS, Institutet för framtidsstudier, som tagits fram på Folkhälsomyndighetens uppdrag.

I rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Resultatet visar att den förväntade medellivslängden minskade med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under år 2020 jämfört med 2019. Det innebär att tidigare ökningar av medellivslängd bröts under 2020 och istället låg på samma nivåer som år 2017 för män och år 2018 för kvinnor.

– Institutet för framtidsstudiers rapport visar tydligt det vi sett tidigare, att den förhöjda dödligheten varit koncentrerad till högre åldrar, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Som underlag för rapporten om dödlighet och överdödlighet i olika åldersgrupper har IFFS använt SCB:s statistik över samtliga dödsfall och Folkhälsomyndighetens statistik över dödsfall i covid-19.

Rapporten har skrivits av forskare verksamma vid IFFS och Stockholms universitet som självständigt undersökt hur dödsmönstren utmärkt sig under 2020.

Läs mer

Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020

Närvårdsenheten 10 år

1 april 2011 slog närvårdsenheten upp portarna vid vårdcentrum i Östhammar!

Närvårdsenheten har 18 vårdplatser och riktar sig främst till multisjuka äldre med behov av tillfällig vård dygnet runt och drivs av Östhammars kommun tillsammans med Region Uppsala. Nu fyller enheten hela tio år.

En av dem som varit med och drivit att närvårdsenheten skulle startas, för att invånarna skulle få nära vård i det behov de har, är Kerstin Björck Jansson som då var ordförande för socialnämnden i Östhammars kommun.  

– Det var ett intensivt arbete, och det var ett spännande arbete, och vi kände att vi var på rätt väg för invånarna i kommunen, minns hon.

Uppskattad enhet

Närvårdsenheten får ta emot mycket beröm av såväl vårdtagare som anhöriga. Det märks i egna enkätundersökningar, tack-kort som kommer och Dagens ros i tidningen. Inte minst är det den hemlika miljön som gör att många trivs.

– Jag frågade två personer i dag vad närvårdsenheten betyder för dem som invånare och fick svaret att det är perfekt att slippa åka till Akademiska i Uppsala när specialistvården inte behövs. Sen att ”Det är olika för olika individer, men för den enskilda ensamma människan betyder det allt. Goda vänner är bra, men de tröttnar. Så då finns närvården som ett varmt omhändertagande”, säger Madelene Karlsson som jobbat som sjuksköterska på närvårdsenheten sedan den öppnade.

Många som varit med länge

Anette Eriksson är enhetschef och har varit med nästan sedan starten, hon började i november samma år.

– Det är många som varit med sedan starten och alla är nyfikna och vill utveckla verksamheten. Så har det varit hela tiden, vi lever i den andan på något sätt. Vi trivs verkligen, säger hon.

Madelene instämmer.

– Det är en bra arbetsplats, med bra kollegor. Det är utvecklande och vi har roligt tillsammans.

30 anställda

Innan närvårdsenheten öppnade drev Region Uppsala geriatriken i lokalerna. Det var när det beslutades att den skulle läggas ner som det nya samarbetet startades politiskt av kommunen och regionen.  På enheten jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är totalt cirka 30 anställda och läkartjänsten är organisatoriskt knuten till Region Uppsala medan övrig personal har sin anställning vid Östhammars kommun.

Erfarenhet av pandemin

Den tyngsta tiden som närvårdsenheten upplevt under decenniet är föga oväntat pandemin.

– Det är klart att det gett oss en erfarenhet att bygga vidare på. Vi drabbades hårt i början. I dag känns fortfarande pandemin av, men vi har ändå en kontroll och har lärt oss hur vi ska hantera det, säger Anette.

– Så har vi lärt oss också att vi fixar det tillsammans, säger Madelene.

Vad som väntar kommande tio år får tiden utvisa, men ett generationsskifte blir det och i och med arbetet med Effektiv och nära vård 2030 hoppas Anette på en positiv utveckling av verksamheten.

Under våren planeras en film som berättar mer om närvårdsenhetens tio år hittills och närmast väntar tårta för medarbetare och vårdtagare för att fira tioårsdagen.

Tips!

Denna vecka kan du följa närvårdsenheten på vårt instagramkonto, osthammarskommun heter vi där. 

Här hittar du en tidigare intervju med Madelene Karlsson, där hon berättar hur det är att jobba som sjuksköterska på närvårdsenheten

25 mar 2021 • 3 minuters läsning

 Detta mot bakgrund av att Arbetsdomstolen bedömer att det redan idag är möjligt för arbetsmarknadens parter att i kollektivavtal komma överens om att något karensavdrag inte ska göras (läs Arbetsdomstolens remissyttrande här).

LOs ståndpunkt i frågan är tydlig (läs LOs remissyttrande här). Karensavdraget bör avskaffas permanent för alla. Det är ett viktigt samhällsintresse att minska den skadliga sjuknärvaron och smittspridningen. Detta borde inte finansieras genom att utsatta löntagare tvingas avstå löneutrymme i en förhandling.

I likhet med de arbetsmiljöforskare som fördjupat sig i frågan anser LO att ett avskaffande av karensavdraget minskar den skadliga sjuknärvaron, vilket inte enbart leder till positiva effekter på individnivå utan också på längre sikt är positivt för hela samhällsekonomin och folkhälsan (läs mer i detta blogginlägg). Principiellt sett bör därför de kortsiktiga kostnaderna för att minska karenseffekten inte ensidigt bäras av löntagarna och vara beroende av olika yrkesgruppers varierande förhandlingsstyrka

De nu aktuella avtalslösningarna riskerar att urgröpa grundläggande socialförsäkringsprinciper om riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet och likvärdiga försäkringsvillkor för samtliga försäkrade, dvs centrala delar i vår socialförsäkringsmodell.

LO anser i likhet med landets ledande välfärdsforskare att det finns en påtaglig risk för att det tas ytterligare ett steg i riktning mot en kontinentaleuropeisk och mer korporativ socialförsäkringsmodell, där försäkringsvillkoren skiljer sig åt för olika delar av arbetsmarknaden och olika löntagarkategorier (läs denna artikel av Joakim Palme och Daniel Barr på DN-debatt). En fortsatt utveckling i denna riktning skulle av allt att döma skada legitimiteten för hela välfärdsstaten.

När en allmän riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet frångås och försäkringsskyddet allt mer blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka är risken stor att de som behöver försäkringsskyddet mest får de sämsta villkoren. Det handlar om att dem med minst förhandlingsstyrka och de högsta sjukdomsriskerna får störst svårigheter att förhandla fram goda villkor.

Detta riskerar att skapa ojämlika försäkringsvillkor mellan exempelvis arbetare, tjänstemän och akademiker. Ju längre ner i organisationsstrukturen som förhandlingen sker ju mer splittrad kommer sannolikt försäkringsvillkoren mellan olika grupper på arbetsmarknaden att bli.

En stor brist med den nu aktuella avtalslösningen är dessutom att den enbart rör sjuklönelagen och inte socialförsäkringsbalken och därför inte omfattar de arbetslösa, föräldralediga och de med osäkra tidsbegränsade anställningar – dvs de som behöver det mest omfattas inte.

Pandemin har ställt bristerna i vår sjukförsäkring i blixtbelysning. Karensavdraget är ett uttryck för en form av klasslagstiftning, som slår hårdast mot dem som står i frontlinjen i kampen mot Covid-19 och ser till att samhället fungerar och att medelklassen kan jobba hemifrån. Det handlar inte enbart om anställda i vård och omsorg, utan också om handelsanställda, taxibranschen, kollektivtrafiken, städbranschen, hotell- och restaurangnäringen, hemtransporter m.fl.

Regering och riksdag borde därför lägga undan förlegade tankar och partipolitisk prestige. Det är inte rimligt att vi som det enda nordiska landet ska ha en smittspridningsmekanism inbyggd mitt i vår sjukförsäkring. Att avskaffa karensen i sjukförsäkringen permanent för alla är en effektiv och tydlig rättvise- och jämlikhetsreform.

 

Modern teknik kan ge bättre hälsoutfall för hjärtinfarktspatienter

 Första mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora, nyinstiftade preventionsanslag är Maria Bäck, docent i fysioterapi och kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Maria Bäck, docent i fysioterapi och kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid

Maria Bäck är den första att ta emot Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag om 6 miljoner kronor.

Nya metoder för fysisk träning efter hjärtinfarkt

– Maria Bäcks studie omfattar både genomförande och utvärdering av nya metoder för strukturerad fysisk träning efter hjärtinfarkt. Hennes forskning kommer dessutom att kunna tillämpas kliniskt direkt efter uppnådda resultat till nytta för de drabbade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Svenskarna blir alltmer stillasittande. Andelen vuxna med fetma har tredubblats sedan 1980-talet och ny forskning visar att dåliga matvanor och fysisk inaktivitet har ökat under pandemin. Med övervikt och fetma, som är riskfaktorer för bland annat hjärtinfarkt, som konsekvens.

Vill öka tillgängligheten för fysisk träning

– Det finns starka bevis för hälsovinsterna med strukturerad fysisk träning efter hjärtinfarkt. Men bara en av fem patienter deltar i sjukhusens program, vilket är alarmerande lågt. Första delen av vår studie går ut på att underlätta och öka tillgängligheten till fysisk träning genom att testa och utvärdera fysioterapeutledd gruppträning via videolänk, säger Maria Bäck.

I den andra delen ska forskarna med hjälp av accelerometri mäta och kartlägga studiedeltagarnas fysiska aktivitet och stillasittande efter hjärtinfarkt, oberoende av rehabiliteringsprogram, och koppla resultaten till olika hälsoutfall. Förhoppningen är att kunna ta fram förfinade, personcentrerade råd om fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Visionen är att minska återinsjuknande och död i hjärtinfarkt.

Stöd från Syskonen Inger och Sixten Norheds Stiftelse

Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag delas ut med pengar från Syskonen Inger och Sixten Norheds Stiftelse, som främjar bland annat medicinsk forskning. – Hjärt-Lungfonden har en lång och gedigen historia av att verka för människors hälsa. Med väl genomtänkta anslagsprocesser och bedömningsgrupper har vi den största tillit till deras förmåga att välja rätt forskningsprojekt för att stärka den livsstilsrelaterade forskningen inom primär- och sekundärprevention samt som en del av behandlingen av kardiovaskulär sjukdom, säger Håkan Roos, ledamot av styrelsen för Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse.

Bli månadsgivare – en insats som består

I år dör fler av hjärt-lungsjukdom än av något annat. Bli månadsgivare och stöd forskningen långsiktigt.

Bli månadsgivare