Överdödlighet i Europa under 2020

Senast uppdaterad: 2021-04-09

Covid-19 innebar att det dog betydligt fler personer i Europa under förra året än normalt. Överdödligheten i Sverige var lägre än i de flesta länder på kontinenten men högre än i övriga nordiska länder.

 

I början av 2020 låg siffrorna över antal döda lägre än de föregående fyra årens genomsnitt i de flesta europeiska länder. Även när pandemin tog fart dröjde det ett tag innan dödligheten ökade i Sverige. I flera länder noterades en markant överdödlighet redan i mars, en månad då Sverige låg nära normal dödlighet.

 

Svårt jämföra olika länder

 

– Att jämföra effekterna av covid-19 i olika länder är väldigt svårt. Vi har det senaste året noterat att dödligheten under pandemin ökat mer i de äldre åldersgrupperna, och eftersom länder har olika åldersstruktur kan det vara en viktig orsak till att de har drabbats olika hårt. Genom att relatera dödligheten under 2020 till de föregående åren kan vi dock se hur många fler eller färre än vanligt som dött under pandemin, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på Statistikmyndigheten SCB.

 

I Spanien och Italien nådde överdödligheten upp till nivåer kring 50 procent i mars. Under de följande månaderna skulle dock överdödligheten i Sverige bli både högre och mer ihållande än i många andra länder, bland annat jämfört med EU:s genomsnitt och övriga nordiska länder.

 

– Statistiken visar att covid-19 spreds några veckor senare i Sverige än i länder i framförallt Syd- och Centraleuropa, men vi hade jämförelsevis höga nivåer i Sverige under våren fram till midsommar ungefär, säger Linus Garp.

 *Med EU menas samtliga EU-länder exklusive Irland (som inte redovisat någon dödlighetsstatistik). Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein ingår också i undersökningen.

Källa: Eurostat.

 

Sverige bland Europas toppar i april 2020

 

Under april förvärrades situationen på många håll i Europa och det var också den månad som noterade den högsta överdödligheten under första halvåret. Högst överdödlighet i april hade Spanien med 79 procent och Belgien med 74 procent. Sverige låg i april på 38 procent och var i och med detta ett av de sex länder som noterade en överdödlighet som översteg 35 procent.

 

De sex länder som hade högst överdödlighet i april 2020 

Under sommaren gick överdödligheten i Europa ned, under maj-juli var den lägre än 3 procent per månad. Sverige närmade sig mer normala nivåer men låg fortfarande högre än i övriga Europa under maj och juni. I juli låg Sverige på samma nivå som Europa totalt. Jämfört med flera av Europas mest folkrika länder hade alltså Sverige under första halvåret inte lika höga toppar i dödligheten men den var mer ihållande.

 

Ökad dödlighet i östra Europa

 

Under andra halvan av 2020 började dödstalen öka ordentligt i länder som inte berördes i så stor utsträckning under första halvåret, till exempel Rumänien, Polen, Grekland och Tjeckien. I september 2020 hade överdödligheten i EU ökat till 8 procent, vilket dock fortfarande var långt under första halvårets topp på 25 procent i april. Mot slutet av året ökade överdödligheten på nytt i många länder som tidigare drabbats hårt under våren, till exempel Spanien, Belgien och Frankrike. I november var överdödligheten i Europa den högsta under 2020, drygt 40 procent. Men det var inte samma länder som noterade högst överdödlighet i november som under den första toppen i april. I november toppades överdödligheten av länder i östra Europa, som till exempel Polen, Bulgarien och Slovenien. Samtliga av dessa länder hade normal dödlighet i april.

 

Under december 2020 fortsatte överdödligheten uppåt i Sverige samtidigt som den sjönk något i Europa. Flera länder hade dock sin högsta nivå för året i december, till exempel Tyskland.

 

Dödligheten i de nordiska länderna

 

Medan våra nordiska grannländer har haft en dödlighet som varit relativt normal jämfört med andra år, har Sverige upplevt ett år som avvikit kraftigt från det normala. Framför allt i april, maj och december hade Sverige en betydligt högre överdödlighet än de övriga nordiska länderna. De svenska siffrorna låg dessa månader på 38, 24 respektive 25 procent. Finland hade sin högsta överdödlighet i april med 8 procent, Danmark i december med 11 procent och Norge i september med 5 procent.

 

– Man ska också komma ihåg att denna statistik inte enbart bygger på antalet döda i covid-19, statistiken redovisar hur många fler som dött jämfört med de föregående åren. Det är en robust metod som inte berörs av skillnader i klassificering av dödsorsaker, säger Linus Garp.

Heimlich manövern

2021-04-09 sändes ett inslag på TV4 om  ett par där deras barn hade fått något i halsen så att det slutade andas. Paret tog  barnet och körde till sin brandstation. Där tog en brandman och slog barnet i ryggen så att föremålet trillade ut.

Om paret hade känt till Heimliocmanövern så kunde de ha sparat resan. Genom att gör den hamma.

Tryck till hårt om det inte lyckats vid första försöket så öka trycket vid följande försök. Du skall öka trycket vid de följande försök. Du kan öka trycket så mycket att det kan hända att du bryter några revben- men bättre att bryta några revben istället för att dö. Revben läker om personen inte dör.

Här har du bilder på hur det skall gå till.

Placera händerna på bröstkorgen där revbenen möts och tryck till.

Välkomna steg i rätt riktning

KOPIERA LÄNKEN

Det är bra att regeringen nu lägger fram fler förslag utifrån Claes Janssons utredning (SOU 2020:6 och SOU 2020:26) och att man dessutom i regleringsbrevet klargör för Försäkringskassan att kvantitativa sjukpenningmål inte får påverka myndighetens bedömning av rätten till sjukpenning (läs mer här!). Avgörande för hur dessa förändringar påverkar LO-förbundens medlemmar och andra försäkrade är ju i slutändan hur Försäkringskassan väljer att tolka besluten och tillämpa lagstiftningen.

Därför är det viktigt att regering och riksdag nu är tydliga med att det vi ser är en rejäl kursändring i riktning mot en tryggare sjukförsäkring och att arbetsförmågeprövningen mot en fiktiv arbetsmarknad upphör. Det är också viktigt att det av propositionen tydligt framgår att Claes Janssons utredning ska ses som förarbete till den nya lagstiftningen och att Försäkringskassans tillämpning av lagen sker i överenstämmelse med det utredaren faktiskt föreslagit.

Förverkligas de intentioner som socialförsäkringsministern senast gett uttryck för i media tas viktiga steg i rätt riktning. Framför allt ökar rättssäkerheten och förutsebarheten för den försäkrade och vikten av rehabiliteringsinsatser i rätt tid betonas tydligare. Eftersom lagstiftningsförändringarna enligt uppgifter i media inte kommer på plats förrän om 1,5 år (september 2022) måste de tillfälliga pandemiundantagen, vid ”rehabiliteringskedjans” 180-dagarsgräns, förlängas tills den nya lagstiftningen införts. Fler steg än de som tas nu måste sedan tas för att vi varaktigt ska få en trygg och hållbar sjukförsäkring. 

LO vill gå längre än det utredningsförslag som nu läggs till grund för lagstiftningsförändringar och att arbetsförmågeprövningen tydligare ska göras mot ett normalt förekommande och faktiskt existerande arbete. Det handlar också om att sjukförsäkringen måste ta hänsyn till att våra individuella förutsättningar och omställningsförmågor varierar beroende på vem vi är och var i livet vi befinner oss (läs mer om begreppet ”försäkrad i befintligt skick”). Vi behöver dessutom stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet och arbetsgivarna måste få tydligare krav, drivkrafter och verktyg för att motverka att ohälsa uppstår och när den ändå gör det bättre underlätta återgången i arbete.

Men det stannar faktiskt inte där. Vi måste bygga upp en tryggare sjukförsäkring från grunden. Även försäkringsskyddet för dem med tidsbegränsade osäkra anställningar behöver stärkas (se SOU 2020:26), den skadliga sjuknärvaron måste minska genom att vi permanent avskaffar karensavdraget för alla (se aktuellt remissyttrande från LO) och vi måste förhindra att enskilda försäkrade faller mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar.

Vi behöver också långsiktigt stärka sjukförsäkringens legitimitet genom att höja inkomsttaket, så att åtminstone 80 procent av löntagarna får 80 procent i ersättning när de blir så sjuka att de inte kan arbeta. Som sagt, mycket återstår att göra. Detta var endast ett litet axplock av viktiga framtida reformförslag.

Med de senaste beskedet från regeringen kan vi konstatera att politiken nu tar viktiga steg i rätt riktning. LO välkomnar därför dagens regeringsbeslut och ser detta som början på en reformprocess som stärker förtroendet för välfärdsstaten och sjukförsäkringen.

Ingen blir friskare på grund att hen görs försäkringslös och fattig. LO och LO-förbunden ger sig inte förrän vi har en trygg, rättssäker och rimlig sjukförsäkring. Inget annat duger!

Den förväntade medellivslängden minskade under 2020

PUBLICERAT 31 MARS 2021

De tidigare årens utveckling med ökad medellivslängd i Sverige bröts under förra året. Det visar en ny rapport från IFFS, Institutet för framtidsstudier, som tagits fram på Folkhälsomyndighetens uppdrag.

I rapporten Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020 presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Resultatet visar att den förväntade medellivslängden minskade med 0,69 år för män och 0,40 år för kvinnor under år 2020 jämfört med 2019. Det innebär att tidigare ökningar av medellivslängd bröts under 2020 och istället låg på samma nivåer som år 2017 för män och år 2018 för kvinnor.

– Institutet för framtidsstudiers rapport visar tydligt det vi sett tidigare, att den förhöjda dödligheten varit koncentrerad till högre åldrar, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Som underlag för rapporten om dödlighet och överdödlighet i olika åldersgrupper har IFFS använt SCB:s statistik över samtliga dödsfall och Folkhälsomyndighetens statistik över dödsfall i covid-19.

Rapporten har skrivits av forskare verksamma vid IFFS och Stockholms universitet som självständigt undersökt hur dödsmönstren utmärkt sig under 2020.

Läs mer

Överdödlighet och dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020

Närvårdsenheten 10 år

1 april 2011 slog närvårdsenheten upp portarna vid vårdcentrum i Östhammar!

Närvårdsenheten har 18 vårdplatser och riktar sig främst till multisjuka äldre med behov av tillfällig vård dygnet runt och drivs av Östhammars kommun tillsammans med Region Uppsala. Nu fyller enheten hela tio år.

En av dem som varit med och drivit att närvårdsenheten skulle startas, för att invånarna skulle få nära vård i det behov de har, är Kerstin Björck Jansson som då var ordförande för socialnämnden i Östhammars kommun.  

– Det var ett intensivt arbete, och det var ett spännande arbete, och vi kände att vi var på rätt väg för invånarna i kommunen, minns hon.

Uppskattad enhet

Närvårdsenheten får ta emot mycket beröm av såväl vårdtagare som anhöriga. Det märks i egna enkätundersökningar, tack-kort som kommer och Dagens ros i tidningen. Inte minst är det den hemlika miljön som gör att många trivs.

– Jag frågade två personer i dag vad närvårdsenheten betyder för dem som invånare och fick svaret att det är perfekt att slippa åka till Akademiska i Uppsala när specialistvården inte behövs. Sen att ”Det är olika för olika individer, men för den enskilda ensamma människan betyder det allt. Goda vänner är bra, men de tröttnar. Så då finns närvården som ett varmt omhändertagande”, säger Madelene Karlsson som jobbat som sjuksköterska på närvårdsenheten sedan den öppnade.

Många som varit med länge

Anette Eriksson är enhetschef och har varit med nästan sedan starten, hon började i november samma år.

– Det är många som varit med sedan starten och alla är nyfikna och vill utveckla verksamheten. Så har det varit hela tiden, vi lever i den andan på något sätt. Vi trivs verkligen, säger hon.

Madelene instämmer.

– Det är en bra arbetsplats, med bra kollegor. Det är utvecklande och vi har roligt tillsammans.

30 anställda

Innan närvårdsenheten öppnade drev Region Uppsala geriatriken i lokalerna. Det var när det beslutades att den skulle läggas ner som det nya samarbetet startades politiskt av kommunen och regionen.  På enheten jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut. Det är totalt cirka 30 anställda och läkartjänsten är organisatoriskt knuten till Region Uppsala medan övrig personal har sin anställning vid Östhammars kommun.

Erfarenhet av pandemin

Den tyngsta tiden som närvårdsenheten upplevt under decenniet är föga oväntat pandemin.

– Det är klart att det gett oss en erfarenhet att bygga vidare på. Vi drabbades hårt i början. I dag känns fortfarande pandemin av, men vi har ändå en kontroll och har lärt oss hur vi ska hantera det, säger Anette.

– Så har vi lärt oss också att vi fixar det tillsammans, säger Madelene.

Vad som väntar kommande tio år får tiden utvisa, men ett generationsskifte blir det och i och med arbetet med Effektiv och nära vård 2030 hoppas Anette på en positiv utveckling av verksamheten.

Under våren planeras en film som berättar mer om närvårdsenhetens tio år hittills och närmast väntar tårta för medarbetare och vårdtagare för att fira tioårsdagen.

Tips!

Denna vecka kan du följa närvårdsenheten på vårt instagramkonto, osthammarskommun heter vi där. 

Här hittar du en tidigare intervju med Madelene Karlsson, där hon berättar hur det är att jobba som sjuksköterska på närvårdsenheten

25 mar 2021  3 minuters läsning

 Detta mot bakgrund av att Arbetsdomstolen bedömer att det redan idag är möjligt för arbetsmarknadens parter att i kollektivavtal komma överens om att något karensavdrag inte ska göras (läs Arbetsdomstolens remissyttrande här).

LOs ståndpunkt i frågan är tydlig (läs LOs remissyttrande här). Karensavdraget bör avskaffas permanent för alla. Det är ett viktigt samhällsintresse att minska den skadliga sjuknärvaron och smittspridningen. Detta borde inte finansieras genom att utsatta löntagare tvingas avstå löneutrymme i en förhandling.

I likhet med de arbetsmiljöforskare som fördjupat sig i frågan anser LO att ett avskaffande av karensavdraget minskar den skadliga sjuknärvaron, vilket inte enbart leder till positiva effekter på individnivå utan också på längre sikt är positivt för hela samhällsekonomin och folkhälsan (läs mer i detta blogginlägg). Principiellt sett bör därför de kortsiktiga kostnaderna för att minska karenseffekten inte ensidigt bäras av löntagarna och vara beroende av olika yrkesgruppers varierande förhandlingsstyrka

De nu aktuella avtalslösningarna riskerar att urgröpa grundläggande socialförsäkringsprinciper om riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet och likvärdiga försäkringsvillkor för samtliga försäkrade, dvs centrala delar i vår socialförsäkringsmodell.

LO anser i likhet med landets ledande välfärdsforskare att det finns en påtaglig risk för att det tas ytterligare ett steg i riktning mot en kontinentaleuropeisk och mer korporativ socialförsäkringsmodell, där försäkringsvillkoren skiljer sig åt för olika delar av arbetsmarknaden och olika löntagarkategorier (läs denna artikel av Joakim Palme och Daniel Barr på DN-debatt). En fortsatt utveckling i denna riktning skulle av allt att döma skada legitimiteten för hela välfärdsstaten.

När en allmän riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet frångås och försäkringsskyddet allt mer blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka är risken stor att de som behöver försäkringsskyddet mest får de sämsta villkoren. Det handlar om att dem med minst förhandlingsstyrka och de högsta sjukdomsriskerna får störst svårigheter att förhandla fram goda villkor.

Detta riskerar att skapa ojämlika försäkringsvillkor mellan exempelvis arbetare, tjänstemän och akademiker. Ju längre ner i organisationsstrukturen som förhandlingen sker ju mer splittrad kommer sannolikt försäkringsvillkoren mellan olika grupper på arbetsmarknaden att bli.

En stor brist med den nu aktuella avtalslösningen är dessutom att den enbart rör sjuklönelagen och inte socialförsäkringsbalken och därför inte omfattar de arbetslösa, föräldralediga och de med osäkra tidsbegränsade anställningar – dvs de som behöver det mest omfattas inte.

Pandemin har ställt bristerna i vår sjukförsäkring i blixtbelysning. Karensavdraget är ett uttryck för en form av klasslagstiftning, som slår hårdast mot dem som står i frontlinjen i kampen mot Covid-19 och ser till att samhället fungerar och att medelklassen kan jobba hemifrån. Det handlar inte enbart om anställda i vård och omsorg, utan också om handelsanställda, taxibranschen, kollektivtrafiken, städbranschen, hotell- och restaurangnäringen, hemtransporter m.fl.

Regering och riksdag borde därför lägga undan förlegade tankar och partipolitisk prestige. Det är inte rimligt att vi som det enda nordiska landet ska ha en smittspridningsmekanism inbyggd mitt i vår sjukförsäkring. Att avskaffa karensen i sjukförsäkringen permanent för alla är en effektiv och tydlig rättvise- och jämlikhetsreform.

 

Modern teknik kan ge bättre hälsoutfall för hjärtinfarktspatienter

 Första mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora, nyinstiftade preventionsanslag är Maria Bäck, docent i fysioterapi och kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Maria Bäck, docent i fysioterapi och kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid

Maria Bäck är den första att ta emot Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag om 6 miljoner kronor.

Nya metoder för fysisk träning efter hjärtinfarkt

– Maria Bäcks studie omfattar både genomförande och utvärdering av nya metoder för strukturerad fysisk träning efter hjärtinfarkt. Hennes forskning kommer dessutom att kunna tillämpas kliniskt direkt efter uppnådda resultat till nytta för de drabbade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Svenskarna blir alltmer stillasittande. Andelen vuxna med fetma har tredubblats sedan 1980-talet och ny forskning visar att dåliga matvanor och fysisk inaktivitet har ökat under pandemin. Med övervikt och fetma, som är riskfaktorer för bland annat hjärtinfarkt, som konsekvens.

Vill öka tillgängligheten för fysisk träning

– Det finns starka bevis för hälsovinsterna med strukturerad fysisk träning efter hjärtinfarkt. Men bara en av fem patienter deltar i sjukhusens program, vilket är alarmerande lågt. Första delen av vår studie går ut på att underlätta och öka tillgängligheten till fysisk träning genom att testa och utvärdera fysioterapeutledd gruppträning via videolänk, säger Maria Bäck.

I den andra delen ska forskarna med hjälp av accelerometri mäta och kartlägga studiedeltagarnas fysiska aktivitet och stillasittande efter hjärtinfarkt, oberoende av rehabiliteringsprogram, och koppla resultaten till olika hälsoutfall. Förhoppningen är att kunna ta fram förfinade, personcentrerade råd om fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Visionen är att minska återinsjuknande och död i hjärtinfarkt.

Stöd från Syskonen Inger och Sixten Norheds Stiftelse

Hjärt-Lungfondens Preventionsanslag delas ut med pengar från Syskonen Inger och Sixten Norheds Stiftelse, som främjar bland annat medicinsk forskning. – Hjärt-Lungfonden har en lång och gedigen historia av att verka för människors hälsa. Med väl genomtänkta anslagsprocesser och bedömningsgrupper har vi den största tillit till deras förmåga att välja rätt forskningsprojekt för att stärka den livsstilsrelaterade forskningen inom primär- och sekundärprevention samt som en del av behandlingen av kardiovaskulär sjukdom, säger Håkan Roos, ledamot av styrelsen för Syskonen Inger och Sixten Norheds stiftelse.

Bli månadsgivare – en insats som består

I år dör fler av hjärt-lungsjukdom än av något annat. Bli månadsgivare och stöd forskningen långsiktigt.

Bli månadsgivare