Varning för giftigt damm vid Sandmagasinet i Dannemora

Sandmagasinet vid gruvområdet i Dannemora innehåller höga halter arsenik. Länsstyrelsen avråder därför starkt från all motorsport på området. Damm som virvlar upp vid körning kan ge negativa hälsoeffekter.

 

Det så kallade Sandmagasinet är en rest från gruvdriften i Dannemora som lades ner på 1990-talet. När verksamheten avvecklades täcktes deponin med ett lager bergkross för att minimera risken för spridning av hälsoskadligt damm. Området har varit, och är fortfarande, populärt bland motocross-utövare och på grund av körningen har skyddsskiktet försvunnit på vissa ställen.

Vid provtagningar tidigare i år har det även klarlagts att skyddslagret med bergkross innehåller högre halter arsenik än väntat.

– Boende i närheten har hört av sig till oss och beskrivit att många kör på magasinet, och att det då dammar mycket. Vi vet också att det har funnits intresse för att anordna crosstävlingar på platsen. Det är direkt olämpligt. Vi tror att det är allmänt känt att det finns arsenik i marken men man kanske inte känner till hur allvarligt det är, säger Kjersti Wik, miljöskyddshandläggare vid Länsstyrelsen Uppsala län.

Nya varningsskyltar sattes upp i våras med information om att området är förorenat och att tillträde är förbjudet. Trots det har länsstyrelsen fått uppgifter om att crossåkningen har fortsatt. På grund av hälsoriskerna vill länsstyrelsen därför varna allmänheten från att köra motorcykel eller ägna sig åt liknande aktiviteter på deponin.

Det damm som man riskerar att exponeras för innehåller höga halter arsenik. Inandning av dammet kan ge negativa hälsoeffekter på sikt. Vid långtidsexponering är arsenik cancerframkallande och kan bland annat orsaka hud- och lungcancer. Det finns också en risk för att små barn kan bli aku

 t förgiftade om de sväljer sanden, vilket ger symptom som kräkningar, kramper och diarréer.

Sandmagasinet i Dannemora

Sandmagasinet är en del av en omfattande föroreningssituation som gruvverksamheten har orsakat på många platser i Dannemora-området. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för föroreningarna och arbetar för att de bolag som har ett ansvar enligt miljöbalken ska utreda situationen.

Svenska utsläpp fortsätter att minska

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin fortsätter att minska. Under årets första kvartal minskade de med 5 procent jämfört med motsvarande period 2020, visar preliminär statistik från SCB.

Utsläppen minskar i flera branscher, men allra mest i transportbranschen.

– Utsläppen från transportbranschen minskade med 38 procent under första kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. Framför allt minskade utsläppen från flyget kraftigt, säger Nils Brown, utredare på SCB.

Utsläppen från Sveriges hushåll minskade med knappt 3 procent, vilket beror på minskat bilresande. Även inom bygg- och anläggningsbranschen, jord-, skogsbruk och fiske, tjänstenäringar och den offentliga sektorn minskade utsläppen något.

– Däremot ökade utsläppen av växthusgaser från energibranschen med knappt 10 procent. Där ingår även vatten, avlopp och avfall, säger Nils Brown.

Stor minskning 2020

Utsläppen från den svenska ekonomin minskade kraftigt under 2020, särskilt efter att coronapandemin brutit ut. Men även jämfört med det fjärde kvartalet 2020 minskade utsläppen under det första kvartalet 2021.

– Om vi jämför det första kvartalet 2021 med det fjärde kvartalet 2020 minskade utsläppen med 3 procent. Men man ska vara väldigt försiktigt med sådana jämförelser eftersom såväl väder som produktionsmönster skiljer sig mycket åt. Därför jämför vi främst med motsvarande perioder föregående år, säger Nils Brown.

Utsläpp från ekonomin

SCB:s miljöräkenskaper redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Utgångspunkten är den svenska ekonomins miljöpåverkan oavsett var i världen den sker. Under första kvartalet 2021 landade det totala växthusgasutsläppet från den svenska ekonomin på 12,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Under samma period minskade Sveriges BNP med knappt en procent. Det innebär att den så kallade växthusgasintensiteten fortsätter att ha en minskad trend.

– Det betyder att utsläppen av växthusgaser per producerad krona i ekonomin minskar, säger Nils Brown.

Ta del av tabeller och mer information i statistiknyheten

Fakta: SCB:s miljöräkenskaper

Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen. För att kunna jämföras räknas de i statistiken om till att motsvara koldioxid (koldioxidekvivalenter) enligt en internationell metod från FN:s klimatpanel IPCC.

SCB:s miljöräkenskaper redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Det ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Även Naturvårdsverket publicerar statistik om preliminära utsläpp, men utifrån ett territoriellt perspektiv: utsläpp och upptag som skett inom Sveriges gränser. Naturvårdsverket redovisar internationella transporter separat.

27 juli 09:42, Miljöbrott, Knivsta Någon har olovligt fällt ekar inom ett strandskyddsområde.

Längst in i Kyrkviken mot Haknäs har någon utan tillstånd fällt flera träd inom strandskyddsområdet. Det rör sig dels om mindre träd/sly men även om uppskattningsvis 20 stycken större ekar och björkar. En patrull åker till platsen tillsammans med en miljöinspektör från kommunen för att dokumentera vad som skett.

Trädfällningen rubriceras som brott mot områdesskydd vilket regleras i miljöbalken och polisen har inlett en förundersökning om brott.
Förutom trädfällningen konstateras att någon har satt upp en bom med lås på vägen ner mot en badplats i området, inte heller detta är tillåtet och ingår därför i brottsutredningen.

Det finns mycket goda förutsättningar för en elektrolysanläggning i Lysekil för vätgasproduktion till biobränsle. Det visar resultaten från studien som pågått under våren. Utsläppen av koldioxid kan minska med minst 80 procent för vätgas som produceras fossilfritt istället för med fossila råvaror. Nu ska en första anläggning på i storleksordningen 50 megawatt utredas.

Preem och Vattenfall påbörjade i januari en strategisk analys om vilken roll fossilfri vätgas från elektrolys, producerat med fossilfri el, kan spela för Preems möjligheter att tillverka biobränslen i stor skala. Resultaten är mycket lovande för att kunna öka Preems produktion av biobränslen kommande årtionde.

Arbetet går nu vidare med att utreda en första elektrolysanläggning på Preems raffinaderi i Lysekil på i storleksordningen 50MW med ambitionen att ta nästa steg under våren 2022. Anläggningens årliga energiförbrukning skulle i sådana fall kunna motsvara mellan 10.000 till 20.000 eluppvärmda villor under ett år.

Preems mål att producera cirka 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel till 2030 kan reducera transportutsläppen med upp till 12,5 miljoner ton koldioxid, motsvarande omkring 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Denna produktionsomställning kräver storskalig försörjning av vätgas där en utbyggnad av en eller flera elektrolysörer kan spela en viktig roll.

– Preem är mitt i en mycket ambitiös omställningsresa och fossilfri vätgas är en intressant teknik som kan skapa möjligheter för en ökad och hållbar produktion av biodrivmedel, säger Peter Abrahamsson, chef Hållbar utveckling på Preem.

Storleken på en första anläggning styrs av möjligheten att skala upp biobränsleproduktionen och möjligheten att ta ut mer effekt från elnätet, vilket påverkar tidplan och kostnader. Tidpunkten för när en anläggning kan vara på plats beror på flera faktorer, bland annat hur lång tid miljöprövningsprocessen tar.

– Det är mycket lovande att fossilfri el har potential att ersätta fossila råvaror och därmed minska utsläppen från Preems vätgastillverkning när produktionen av biobränsle ökar. För att klara Sveriges klimatmål är det avgörande att genom partnerskap hitta lösningar för att ställa om industriprocesser med lägre koldioxidutsläpp, det går också helt i linje med Vattenfalls mål att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation, säger Andreas Regnell, strategichef Vattenfall.

Fakta om vätgas kopplat till drivmedelsproduktion:

  • Vattenfall och Preem utreder storskalig produktion av fossilfri vätgas i Lysekil.
  • Vätgas behövs i tillverkningen av biobränslen eftersom bioråvaran (restprodukter från skogs- eller livsmedelsindustrin) innehåller syreatomer som behöver bearbetas bort.
  • Vätgas används i stor skala på raffinaderier och har traditionellt framställts baserat på fossila råvaror, främst naturgas och andra kolväten.

För ytterligare information kontakta:

Henrik Svensson, pressekreterare, 070-271 11 32, henrik3.svensson@vattenfall.com
Vattenfalls pressavdelning, 08-739 50 10, press@vattenfall.com
Preems pressavdelning, 070-450 10 01, press@preem.se

Svenska utsläpp minskade under coronaåret 2020

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin minskade under 2020 med tio procent jämfört med 2019, visar preliminär statistik från SCB. Samtidigt krympte Sveriges BNP med 2,8 procent.

Minskningen av utsläpp från den svenska ekonomin är den procentuellt största mellan två år sedan statistiken fick sin nuvarande form 2008.

– Däremot var minskningen i absoluta tal större mellan 2010 och 2011, säger Susanna Roth, gruppledare för miljöräkenskaperna på SCB:s enhet för miljöekonomi och miljö.

En stor del av utsläppsminskningen mellan 2019 och 2020 beror på mindre utsläpp från transportbranschen och tillverkningsindustrin.

– Utsläppen från transportbranschen minskade med över 30 procent under 2020 jämfört med 2019. Till stor del beror det på minskade utsläpp från utrikes- och inrikesflyg under coronapandemin.

Utsläpp från ekonomin

SCB:s miljöräkenskaper redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Utgångspunkten är den svenska ekonomins miljöpåverkan oavsett var i världen den sker. Under 2020 landade det totala växthusgasutsläppet från den svenska ekonomin på 49,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 5,6 miljoner ton jämfört med 2019.

Under samma period minskade Sveriges BNP med 2,8 procent. Det innebär att den så kallade växthusgasintensiteten minskade med 7,5 procent under året.

– Det betyder helt enkelt att utsläppen av växthusgaser räknat per producerad krona i ekonomin minskar, säger Susanna Roth.

Mindre utsläpp från bilar

Utsläppen från tillverkningsindustrin minskade med 13 procent under 2020.

– Majoriteten av den minskningen uppstod inom järn- och stålproduktionen. Även utsläppsminskningen vid tillverkning av petroleum- och kemikalieprodukter bidrog tydligt till den totala utsläppsminskningen för tillverkningsindustrin.

Växthusgasutsläppen från el, gas, värme, vatten, avlopp och avfall minskade med 8 procent under 2020 jämfört med året före. Hushållens växthusgasutsläpp minskade samtidigt med 5 procent, framförallt från personbilar.

 

Ta del av tabeller och mer information i statistiknyheten på scb.se
 

Fakta: Nästan 50 miljoner ton utsläpp

Under 2020 stod den svenska ekonomin för utsläpp av 49,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en minskning med 5,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med 2019.

Olika växthusgaser bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen. För att kunna jämföras räknas de i statistiken om till att motsvara koldioxid (koldioxidekvivalenter) enligt en internationell metod från FN:s klimatpanel IPCC.

SCB:s miljöräkenskaper redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Det ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Den preliminära statistiken för 2020 är en summering av kvartalsstatistiken, där fjärde kvartalet nu är klart.

Även Naturvårdsverket publicerar statistik om preliminära utsläpp för 2020, men utifrån ett territoriellt perspektiv: utsläpp och upptag som skett inom Sveriges gränser. Naturvårdsverket redovisar internationella transporter separat.

 

Länkar

Växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi minskade med tio procent under 2020 (länk till SN)

Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser (Naturvårdsverkets statistik)

Utsläppen från transportbranschen minskar stort

Svenska utsläpp minskar stort under coronapandemin

Stor minskning av utsläpp trots liten coronaeffekt

Städning av tallbecksoljan fortsätter där förekomster inrapporteras

Uppdatering: Tidigare så har Tallbecksoljan uppträtt som klumpar. Nu när det blivit varmare så har den blivit mer flytande som gör det besvärligare att sanera.

Alla områden där vi hittills funnit tallbecksolja har städats. Samtidigt vet vi att arbetet inte är avslutat eftersom oljeklumparna som har funnits ute i vattnet rör på sig. Det betyder att nya spillfyndigheter kan dyka upp. Nyligen skedde så på Norra Gräsö.

 Det fortsatta arbetet kommer att utgå från att städa de platser där våra invånare rapporterar in förekomster av tallbecksolja. Framöver kommer arbetslaget även att bestå av medarbetare från verksamhetsområde Attraktiv kommun.

- Vi står på tå i den fortsatta städningen och hanterar spillet utifrån de rapporter vi får in, säger kommunens beredskapssamordnare Malin Hübinette och fortsätter: Vi är tacksamma för det goda samarbetet vi har i hanteringen av den här frågan, både internt och externt.

Ser man oljeklumpar längs kusten får man alltså gärna plocka och lägga dem i plastpåsar i våra insamlingstunnor, eller rapportera in det till oss. Det kan man göra genom vårt webbformulär eller ringa till vår kundtjänst Östhammar Direkt.

Ett tips till alla som vill hjälpa till att städa vår kust är att passa på och delta i städkampanjen Kusträddarna, som stiftelsen Håll Sverige rent arrangerar i samband med Nordiska Kusträddardagen den 8 maj. Så här säger de: ”Tillsammans hindrar vi skräp från att hamna i havet, en påse i taget. Gå med och berätta var du tänker plocka.” Länk till mer info och anmälan finns här nedan.

Det finns några saker du behöver tänka på om du ska plocka tallbecksoljeklumpar, eller om djur eller människor råkar få det på sig. Det kan du läsa om under avsnittet Frågor & Svar på händelsens samlingssida, se länk här nedan "Läs mer - Tallbecksolja längs Roslagskusten".

Relaterad information

Kusträddarna 8/5 – Håll Sverige rents städkampanj

 

Lagförslag: Böter för slängda fimpar

TT Nyhetsbyrån

 
44 minuter sedan

Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss.

Skräp som fimpar, tuggummi och kolapapper är sådant som – vanligtvis – slängs av enskilda personer en åt gången och är därför i dag undantaget från straff.

Jonas Ekströmer/TT Bortslängda fimpar. Arkivbild.

"Sammantaget ger dock nedskräpningen av dessa mindre föremål upphov till stora effekter på miljön. Nedskräpningen i Sverige är omfattande" skriver regeringen i lagrådsremissen.

Därför föreslås att ringa nedskräpning inte längre ska vara undantaget från straff. Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

I lagrådsremissen påpekas också att småskräp oftast innehåller plast, som naturen har svårt att bryta ned.

Cigarettfimpar är den engångsplastprodukt som allra mest leder till nedskräpning. Enligt Håll Sverige Rents skräprapport 2020 slängs omkring en miljard fimpar på svenska gator och torg varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast, står det i lagrådsremissen.

Utredningen som ligger till grund för lagförslaget pekar också på problemen med tuggummi. Det tar ungefär 20–25 år för ett tuggummi att brytas ner, enligt utredningen. Tuggummi är också svårt och kostsamt att städa bort.

Ordningsboten för så kallad nedskräpningsförseelse är i dag på 800 kronor. Några exempel på förseelser som kan bötfällas är små mängder bortslängda snabbmatsförpackningar, glas och plastflaskor, olika typer av dryckesbehållare eller engångsgrillar. Så kallade ringa nedskräpningsförseelser, som att slänga en fimp, har dock varit undantaget från straffansvar.

Under 2020 bötfälldes endast 87 personer för nedskräpning, enligt Håll Sverige Rent.

Det blir ingen kanal

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att förslaget från motionären inte ska genomföras kopplat till de omfattande resurser och oklara juridiska möjligheter projektet skulle innebära. Östhammars kommun instämmer i motionärens vilja att öka badvattenkvaliteten, vattenkvaliteten och att båtlivet är en viktig attraktivitetsfråga för kommunen. Med dessa åtgärder kommer kommunen arbeta vidare i andra projekt och löpande verksamhet. Ärendebeskrivning Medborgarmotionen kanal till Öregrundsgrepen har uppnått namnunderskrifter från 1 % av folkbokförda i kommunen. Vissa signaturer är ogiltiga, t.ex. pga. bostadsort men rätt antal underskrifter är ändå uppnått. Medborgarmotionens förslag är att bygga en kanal för att förbättra vattenkvaliteten i Östhammarsfjärden och Granfjärden och samtidigt underlätta för båttrafiken. Frågan ligger inom kommunstyrelsens område enligt reglemente: leda och samordna översiktlig planering av användningen av mark och vatten samt miljövårds- och naturvårdspolitiken. Frågan knyter även an till kommunstyrelsens ansvar för markinnehav och besöksnäring. Juridiska och tekniska förutsättningar Förslaget skulle innebära en omfattande miljöprövning hos Mark- och miljödomstolen gällande sprängning/muddring/grävning men också prövningar och tillstånd kopplat till korsande av Trafikverkets väg 1100 mot Öregrund. Längs sträckan på knappt 3,5 km från Ågalma/Granfjärden till Kallrigafjärden finns idag flera mindre sjöar och våtmarker men också flera områden med bebyggelse, bland annat Snesslingesjö. Kallrigafjärden har mycket höga naturvärden och inventeras årligen av Upplandsstiftelsen som bedömer att Kallrigafjärden är ett av de allra viktigaste lek- och uppväxtområdena för sik längs Uppsala läns kust. Det finns inom Sveriges arbete med vattenförvaltning och miljöbalken en viktig princip om att inte flytta föroreningar eller negativ miljöpåverkan från ett område till ett annat. Åtgärder för bättre vattenkvalitet ska i första hand göras vid källan. Den s.k Weserdomen (C-461/13) har tydliggjort detta ytterligare. Vattenkvalitet och badvattenkvalitet Förslaget beskriver att vattnet i Östhammarsfjärden inte har något genomflöde och har dålig badvattenkvalitet. Östhammarsfjärdens vatten har idag en beräknad omsättningstid på ca 2,5 månader, Granfjärden på drygt 4 månader. Vattenprovtagningar kopplat till badvatten tas löpande under badsäsong vid Sundbadet och Krutudden. Dessa går att följa på Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se/badplatser-och-badvatten Vid tillfällen med förhöjda halter E. coli eller Enterokocker annonseras detta vid den aktuella badplatsen. Orsaken till dessa förhöjda halter bedöms framförallt kopplas till fåglar samt ev. andra

Länsstyrelsen Uppsala län ska arbeta fram förslag till hela Sveriges klimatomställning

Länsstyrelsen Uppsala län får i uppdrag av regeringen att arbeta fram förslag till styrmedel för Sveriges klimatarbete. Åtgärds-förslagen ska leda till att takten i den lokala och regionala klimatomställningen ökar.

 

Året efter ett val ska varje regering lämna en klimathandlingsplan till riksdagen enligt klimatlagen. Handlingsplanen ska redovisa hur den förda klimatpolitiken leder till att klimatmålen nås. Inför nästa plan som ska lämnas år 2023, har regeringen gett Länsstyrelsen Uppsala län uppdraget att ta fram underlag med analyser och förslag till styrmedel samt andra åtgärder som bidrar till en lokal och regional klimatomställning i hela landet.

– Klimatet är en avgörande samhällsfråga för framtiden där vi måste agera kraftfullt nu. Vi har under lång tid arbetat strategiskt med miljöfrågor i länet. Därför känns det både stimulerande och roligt att vi som enda länsstyrelse fått det nationella uppdraget att lämna förslag till styrmedel och andra åtgärder, säger landshövding Göran Enander.

Uppdraget ska genomföras med stöd av Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Kommuner och regioner är viktiga aktörer och kommer att ges möjlighet att delta i arbetet.

– Vårt uppdrag kommer att kräva samverkan med många aktörer inklusive näringslivet. Det är viktigt att vi använder oss av de erfarenheter kring aktivt klimatarbete som finns samlat i länet, säger Göran Enander.

I det nya regeringsuppdraget ingår det för Länsstyrelsen Uppsala län att analysera vilka förutsättningar kommuner, regioner och andra viktiga aktörer har för att styra mot minskade utsläpp. Det kan till exempel handla om mål och planer i frågor som rör samhällsplanering, energieffektivisering, energi-och klimatrådgivning och transportinfrastruktur.

 

Bakgrund

  • Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Riksdagen har antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.
  • Enligt klimatlagen ska regeringen vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk handlingsplan. Handlingsplanen ska bland annat innehålla en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut som kan behövas för att nå de nationella och globala klimatmålen.
  • Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige är mindre än till exempel den mängd koldioxid som tas upp av naturen som en del av kretsloppet. Eller mindre än de utsläpp Sverige bidrar till att minska utomlands genom att investera i olika klimatprojekt.
  • Länsstyrelserna har ett brett ansvar att samordna och leda arbetet på regional nivå mot de energi- och klimatpolitiska målen.

HYBRIT: SSAB, LKAB och Vattenfall bygger unik pilot för storskalig vätgaslagring för en kvarts miljard i Luleå

SSAB, LKAB och Vattenfall påbörjar bygget av ett bergrumslager för fossilfri vätgas i pilotskala i anslutning till HYBRIT:s pilotanläggning för direktreduktion i Luleå. Det är ett viktigt steg i utvecklingen mot en fossilfri värdekedja för fossilfritt stål. Investeringskostnaden på drygt 250 miljoner kronor delas i lika delar av ägarbolagen och Energimyndigheten som stöttar via Industriklivet.

Som en del av HYBRIT, SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls gemensamma initiativ, startar Hybrit Development AB bygget av ett vätgaslager i Svartöberget för att utveckla tekniken för lagring. Fossilfri vätgas som ersätter kol och koks är en avgörande del i produktionstekniken för fossilfri järn- och stålproduktion, där utsläppen av koldioxid i princip elimineras.

Vätgaslager bedöms spela en väldigt viktig roll för framtida effekt- och energibalansering och storskalig vätgasproduktion. Lagret beräknas att vara färdigt och i drift från år 2022 fram till 2024.

–Det är mycket glädjande att HYBRIT fortsätter att leda utvecklingen av effektiv produktion av fossilfritt stål när vi nu också bygger ett pilotlager för storskalig fossilfri vätgas i Luleå. Lagring ger möjligheten att variera efterfrågan på el och stabilisera energisystemet genom att producera vätgas då det finns mycket el, till exempel när det blåser, och använda lagrad vätgas när elsystemet är ansträngt, säger Andreas Regnell, strategichef Vattenfall och styrelseordförande i HYBRIT.

–Genom att utveckla en metod för vätgaslagring och säkra tillgång till fossilfri el skapar vi en värdekedja hela vägen ut till kunderna där allt är fossilfritt – från gruva till el och till det färdiga stålet. Detta är unikt, säger Martin Pei, Teknisk Direktör SSAB och styrelsemedlem i HYBRIT.

–Det här är ännu ett viktigt kliv i vår och hela industrins omställning. Med HYBRIT utvecklar vi tillsammans även tekniken för lagring av vätgas som är en nyckel för att kunna producera fossilfri järnsvamp, själva råvaran till framtidens fossilfria stål, på ett effektivt sätt. LKAB kommer att behöva bli Sveriges och kanske Europas största vätgasproducent framöver, och den här piloten ger ytterligare värdefull kunskap inför det fortsatta arbetet med att skapa världens första fossilfria värdekedja inom järn- och stålindustrin, säger Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB och styrelsemedlem i HYBRIT.

Vätgaslagret på 100 kubikmeter byggs i ett inklätt bergrum cirka 30 meter under markytan. Att bygga lagret under mark ger möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa det tryck som krävs för att lagra stora mängder energi i form av vätgas. Tekniken som används är anpassad för skandinaviska berggrundsförhållanden och ska nu utvecklas för att hantera lagring av vätgas. Lagret byggs enligt de höga säkerhetskrav som gäller och kontrolleras av ansvariga myndigheter.

I HYBRIT-processen är den fossilfria vätgasen central. Vätgasen kan produceras kostnadseffektivt genom elektrolys av vatten som sker med fossilfri el. Vätgasen som produceras i elektrolysörer kan användas direkt eller lagras för att användas senare. Lagret är en vidareutveckling av väl beprövad teknik och vätgasen används i anläggningens direktreduktionsreaktor för att ta bort syret från järnmalmspelletsen. Den fossilfria järnsvamp som kommer ur processen används sedan som råvara i tillverkningen av fossilfritt stål.

FAKTA/HYBRIT-projektet

  • HYBRIT-initiativet startades 2016 av de tre ägarna SSAB, LKAB och Vattenfall. Pilotanläggningen för produktion av fossilfri järnsvamp i Luleå togs i drift 31 augusti 2020 och 24 mars 2021 valdes Gällivare som plats för den planerade demonstrationsanläggningen för produktion i industriell skala.
  • Med HYBRIT avser SSAB, LKAB och Vattenfall skapa en helt fossilfri värdekedja från gruva till färdigt stål, med fossilfria pellets, fossilfri el och vätgas.
  • Inom HYBRIT-initiativet sker teknikutveckling som utmanar etablerad och kommersiellt tillgänglig teknik. Målet är att i princip eliminera koldioxidutsläppen från processen genom att fullt ut använda fossilfria insatsvaror och fossilfri energi i värdekedjans samtliga delar. I stället blir utsläppen vatten.
  • Hybrit Development AB är ett forsknings- och teknikutvecklingsbolag som kommer leverera lösningar till anläggningarna. Teknikutvecklingen sker i nära samarbete med ägarbolagen. 
  • Investeringen på cirka 250 miljoner kronor i en pilotanläggning för vätgaslagring inkluderar även två års drift och testprogram.
  • Redan 2021 kommer HYBRIT:s pilotanläggning för direktreduktion att kunna producera fossilfri järnsvamp för tillverkning av fossilfritt stål för prototyp till kund.
  • Initiativet har potential att minska koldioxidutsläppen med 10 procent i Sverige och 7 procent i Finland. Stålindustrin i världen står idag för 7 procent av de totala globala koldioxidutsläppen.
  • Fossilfri järn- och stålproduktion med HYBRIT-teknik, motsvarande dagens produktionsnivå för SSAB, kommer att kräva cirka 15TWh per år. LKAB:s omställning av verksamheten kommer, när den är genomförd, att kräva totalt cirka 55 TWh el per år (medräknat majoriteten av SSAB:s behov). Det förutsätter snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för utbyggnad av Sveriges elnät. 
  • Den teknik som används för att bygga vätgaslagret kallas för LRC (Lined Rock Cavern) och innebär att bergrummets väggar kläs in med ett utvalt material som tätskikt.
  • Industriklivet är en långsiktig satsning från regeringen för att stödja Sveriges omställning till att bli fossilfritt 2045.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Mia Widell, Presschef SSAB, +4676 527 25 01

Anders Lindberg, Presschef LKAB, +4672 717 83 55

Magnus Kryssare, Pressekreterare Vattenfall, +4676 769 56 07

Städningen av råtalloljan ger goda resultat

Under den gångna veckan har 270 kg råtallolja plockats bort från våra kuster. Arbetet har fortlöpt utan några större hinder. Städningen har i första hand koncentrerats till fågelskyddsområden och vid dåligt väder har arbetet koncentrerats på närliggande öar där vi fått kännedom om att tallolja funnits.

Det goda samarbetet har gett resultat. Länsstyrelsen tillsammans med frivilliga ornitologer från Upplands Fågelskådare (UOF), Kustbevakningen, Räddningstjänsten, allmänheten och kommunens medarbetare har samverkat för att inventera förekomst av och plocka råtalloljespill. 180 kg har plockats i kommunens regi och 90 kg av inventerare från Länsstyrelsen i Uppsala län. Vår karta över området uppdateras löpande, se länk nedan för senaste versionen.

- Vi beräknar just nu att prioritera öarna Skogskäret, Garpen, Rödskär, Bodskäret och Västerskäret, öster om Ormön. Där har vi fått information om att tallolja finns på de två förstnämnda öarna, säger Fredrik Jansson, fastighetsskötare, som samordnar kommunens städinsats. Vidare beräknas en kontroll att göras ner till fågelskyddsområdet Själgrynnorna och andra strategiska platser för att se om vi får några indikationer på att oljan har rört sig in mot Hargshamns håll.

Städgruppen som består medarbetare från kommunens driftenhet och arbetsmarknadsenhet har en handfull båtar till sitt förfogande att ta sig runt i området. Städinsatsen av de fågelskyddade områdena fortsätter under tisdagen och onsdagen vecka 13. Mellan 1 april – 31 juli råder tillträdesförbud i de områdena. Då får de inte beträdas utan tillstånd från länsstyrelsen.

Det finns indikationer på att det kan komma mer tallolja som rör sig både under och på vattenytan. I lördags gjordes en inventering längs med Gräsö fastland och enstaka öar. Ingen tallolja sågs på de platser där den väntades hittas. Det tyder på att den har rört sig längre ut eller fastnat på öarna utomskärs. Allmänheten får gärna fortsätta att rapportera in förekomster av talloljespill. Den kan komma att fortsätta behöva städas under en tid framöver, då handlar det om att våra kuster ska vara trevliga att vistas vid.

– Nu har de viktigaste fågelskären rensats så att fåglarna inte riskerar att få oljan i sina fjädrar när de snart kommer till sina häckningsplatser, säger Ingrid Wänstrand marinekolog- och naturvårdshandläggare hos Länsstyrelsen Uppsala län på deras webbplats.

Under avsnittet Frågor & Svar på händelsens samlingssida står mer om vad du behöver tänka på om du ska plocka talloljeklumpar, eller om djur eller människor råkar få det på sig. Länk finns här nedan.

1. Karta över var förekomster av spillet hittills identifierats

Klicka på länken nedan för att komma till karta över hittills inrapporterade förekomster. De visas med röda prickar.

I den takt saneringsarbetet fortgår kommer de röda prickarna att bytas ut till gröna för att visa var sanering skett.

Kartfunktionen kan också användas för att se vilka områden du bör undvika, så att du inte kommer i kontakt med talloljan.

Kartan uppdateras löpande.

Relaterad information

Karta över hittills inrapporterade förekomster.

Nya förpackningar som du kan panta.

Naturligtvis så var det ett litet skämt. Men egentligen så kanske iden inte är så dum.

MILJÖVERKET 

2021-04-01 08.00

Utredaren Lipra på Miljöverket:-För att undvika nedskräpning så införs det pant på alla förpackningar från och med idag. Vissa automater måste byggas om. Alla butiker kommer att bygga om sina automater eftersom inte alla förpackningar passar i de nuvarande. Tillsvidare så kan man lämna förpackningar i kassan.

Förpackningar som kan pantas

Förpackningar som kan pantas, men den är lite för stor för automaten. Lämnas i kassan.

Anf. 6 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag vill såklart instämma i allt det som min partikamrat Ilona Szatmari Waldau säger, att det är viktigt att gå från ord till handling i dessa frågor.

Jag noterar att det i Försvarsmaktens handlingsplan mot PFAS står att man ska ha en vision till år 2030. Jag tycker att det är lite för långt bort när det gäller dessa frågor. Detta är livsviktiga frågor som rör nedsmutsning av vårt dricksvatten. Jag skulle därför önska att man kunde arbeta lite snabbare, men jag förstår att detta är väldigt svåra frågor.

Jag är glad över att Försvarsmakten i denna handlingsplan är väldigt tydlig med att man vill göra detta tillsammans med det omgivande samhället. Försvarsmakten är inte en forskningsmyndighet i sig när det gäller dessa frågor. Men det finns väldigt många andra delar av vårt samhälle som är mycket duktiga på att göra just denna forskning. Det känns bra att man är tydlig i sin handlingsplan om att detta är någonting som man vill göra och göra tillsammans med dem som är experter. Man vill vara en aktiv part och kanske driva vetenskapen framför sig för att faktiskt säga att det är på allvar nu att någonting blir gjort.

Jag är också glad över att det i denna handlingsplan står att man ska arbeta med en infrastruktur runt sina övningsplatser som gör att dessa problem inte kommer att fortsätta. Jag tror att det är en otroligt viktig fråga att följa upp och ställa krav på både Försvarsmakten och Fortifikationsverket att de redan från början ser till att den fysiska infrastruktur som finns är sådan att man kan göra den rening som behövs och att man kan se till att man inte gör de utsläpp som får dessa konsekvenser.

NTERPELLATION TILL STATSRÅD Till försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 2020/21:504 Försvarsmaktens ansvar för sina miljöskulder Strax norr om Uppsala tätort, vid Ärna, har Försvarsmakten under lång tid bedrivit militär flygverksamhet, främst genom Upplands flygflottilj F 16.

Hanna Gunnarsson(V)

I

 I sin verksamhet har Försvarsmakten använt brandskum som innehåller PFAS (perfluorerade och polyfluorerade ämnen). PFAS är extremt långlivade och mycket svårnedbrytbara. Uppsala tar sitt dricksvatten från Uppsalaåsen, som går igenom staden från norr till söder och passerar Försvarsmaktens område, där PFAS har använts. Det kommunalt ägda bolaget Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för Uppsalas vattenförsörjning och har att följa Livsmedelsverkets anvisningar att säkerställa att dricksvattnet inte innehåller skadliga ämnen som PFAS. EU-kommissionen har också beslutat om gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Då provtagning av Uppsalas vattentäkt i staden visat för höga halter av PFAS har bolaget dels vidtagit åtgärder för att rena dricksvattnet och dels identifierat källor till föroreningen av PFAS i Uppsalaåsens grundvattenmagasin – åtgärder som medfört utgifter i mångmiljonklassen. Uppsala kommuns undersökningar pekar ut Försvarsmaktens verksamhet vid Ärna som ansvarig för förorening med PFAS i vattnet. Uppsala Vatten och Avfall AB har under flera år fört en diskussion med Försvarsmakten om situationen och om hur Försvarsmakten kan ta sitt ansvar enligt principen att förorenaren ska betala för de åtgärder som krävs för att återställa. I detta fall har bolaget varit tvunget att vidta åtgärder för att Uppsala ska kunna försörjas med rent dricksvatten. Men någon uppgörelse med Försvarsmakten har inte kommit till stånd. Det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten mot bakgrund av det mångåriga användandet av PFAS vid Ärna, flygflottiljens placering och gjorda undersökningar inte visat någon vilja att ta sitt ansvar för den miljöskuld som verksamheten där orsakat Uppsala kommun genom dess bolag Uppsala Vatten och Avfall AB. Bolaget har därför känt sig tvunget att stämma Försvarsmakten för den förorening av Uppsalas vattentäkt som orsakats. Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist: Från Riksdagsförvaltningen 2021-02-25 Besvaras senast 2021-03-11 INTERPELLATION TILL STATSRÅD 2 (2) Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar för såväl den uppkomna föroreningen av Uppsala kommuns vattentäkt som på övriga platser där Försvarsmaktens verksamhet åstadkommit miljöskulder? ………………………………… Ilona Szatmari Waldau(V)

 

Försvars minister Hultqvist :

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar för såväl den uppkomna föroreningen av Uppsala kommuns vattentäkt som övriga platser där Försvarsmaktens verksamhet åstadkommit miljöskulder.

Jag vill börja med att säga att Uppsala Vatten och Avfall AB har stämt staten genom Försvarsmakten. Parterna kommer att mötas i tingsrätten. Jag som statsråd och del av regeringen bör inte kommentera pågående rättsprocess.

Regeringen ser allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i vår miljö. Regeringen anser det viktigt att Försvarsmakten har hög ambitionsnivå när det gäller att minimera miljöeffekterna av sin verksamhet. Regeringen gav myndigheten i uppdrag att under 2020 bland annat ta fram en handlingsplan för områden som har förorenats av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS.

Enligt myndighetens instruktion ska Försvarsmakten, med beaktande av de krav som myndighetens uppgifter enligt instruktionen ställer, ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.

För att åstadkomma detta har Försvarsmakten bland annat antagit en egen miljöpolicy och egna miljömål för Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmaktens verksamhet prövas i förekommande fall enligt miljöbalkens bestämmelser.

Skyldigheten att avhjälpa miljöskador regleras bland annat i miljöbalken. Vidare framgår det av förordningen med instruktion för Försvarsmakten att Försvarsmakten, utöver vad som följer av miljöbalken och i den utsträckning myndighetens resurser medger, ska avhjälpa föroreningsskador, bland annat i enlighet med myndighetens inventering av förorenade områden som orsakats av tidigare militär verksamhet.

Miljöbalken reglerar också hur ansvarsfördelning ska göras när flera verksamhetsutövare är ansvariga för en skada.

Det är alltid den som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet som kan orsaka eller har orsakat en förorening som är ansvarig för att förhindra eller åtgärda en föroreningsskada i skälig omfattning. I den mån Försvarsmakten har orsakat en skada har myndigheten således att vidta åtgärder i enlighet med den reglering som jag nyss nämnde.

 

Anf. 2 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! För snart tio år sedan, sommaren 2012, upptäcktes att en av Uppsalas vattentäkter hade för höga halter av PFAS. PFAS, som står för perfluorerade och polyfluorerade ämnen, är extremt långlivade och mycket svårnedbrytbara.

De höga halterna upptäcktes tack vare att Livsmedelverket gjorde en studie av blodprov som togs från förstagångsföderskor mellan åren 1996 och 2011. I studien upptäckte man en förhöjd halt av PFAS i flera kvinnors blod. Genom att jämföra kvinnornas bostadsadresser kunde man konstatera att det var i vissa bostadsområden i Uppsala som blodproven visade dubbelt så höga halter av PFAS.

Uppsala kommun valde då att stänga flera brunnar, och en vattentäkt hölls stängd i flera år. Men i en växande kommun som Uppsala är det i längden inte hållbart att hålla en viktig vattentäkt stängd, så sedan 2015 renas vattentäkten med aktivt kol till en kostnad som 2015 beräknades till 12 miljoner om året. Denna kostnad läggs nu på Uppsalabornas vattenräkning.

Akademiska sjukhuset har en egen vattentäkt, som man valde att stänga 2012. Den har inte återöppnats, utan sjukhuset tar nu det kommunalt renade vattnet.

Fru talman! Uppsala tar sitt dricksvatten från Uppsalaåsen. Den går genom staden från norr till söder och passerar Försvarsmaktens område Ärna, där PFAS har använts. Området ligger strax norr om Uppsala tätort, och där har Försvarsmakten under lång tid bedrivit militär flygverksamhet. I sin verksamhet har Försvarsmakten använt brandskum som innehåller PFAS.

Uppsala kommuns undersökningar pekar ut Försvarsmaktens verksamhet vid Ärna som ansvarig för föroreningarna av PFAS i vattnet. Bland annat har man kunnat se att halterna blir högre direkt söder om Ärna, och inom området finns förhöjda halter i grundvatten, spillvatten och dagvatten.

Uppsala Vatten och Avfall AB har under flera år fört en diskussion med Försvarsmakten om situationen och hur Försvarsmakten kan ta sitt ansvar enligt principen att förorenaren ska betala för de åtgärder som krävs för att återställa. Men någon sådan uppgörelse med Försvarsmakten har inte kommit till stånd.

Med hänvisning till försiktighetsprincipen i 2 kap. miljöbalken uppmanade Uppsala kommun tidigt Försvarsmakten att sätta in åtgärder för att minska spridningen av föroreningar från sitt område, vilket inte gjorts.

Det är anmärkningsvärt att Försvarsmakten mot bakgrund av det mångåriga användandet av PFAS vid Ärna, flygflottiljens placering och gjorda undersökningar inte visat någon vilja att ta sitt ansvar för den miljöskuld som verksamheten orsakar Uppsala kommun och dess invånare.

Uppsala kommun valde till slut att via sitt bolag Uppsala Vatten och Avfall AB stämma Försvarsmakten. Denna åtgärd är givetvis olycklig då detta borde ha varit löst för länge sedan.

Jag förstår och har full respekt för att försvarsministern inte kan diskutera en pågående tvist i domstolen. Men jag har två frågor som ministern ändå borde kunna svara på.

Anser ministern att det är försvarbart att en tvist mellan två offentligt finansierade verksamheter måste gå till domstol?

Försvarsmaktens hållning är att utsläppen av PFAS i Uppsala är preskriberade och att Försvarsmakten därför inte ska behöva ta ansvar för utsläppen. Är detta förenligt med det ministern nu anför om att i den mån Försvarsmakten har orsakat en skada har myndigheten att vidta åtgärder?

 

 

 

 

 

 

NTERPELLATION TILL STATSRÅD Till försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Jag vill backa bandet lite. Jag kommer in på detta område från försvarspolitiken. För att gå tillbaka till grunderna: Vi lever i ett samhälle i en värld med ökande klimatförändring. Det är uppenbart för oss alla - vi lever med det nästan varje dag. Många av de krig och konflikter vi ser i världen har klimatförändringen som en av sina grunder.

Nu arbetar vi mycket med totalförsvarsuppbyggnad. Vi håller på och bygger upp det civila försvaret igen och försöker bredda synen på vad som är säkerhetshot i vårt samhälle. Där är dricksvattnet ett av våra mest grundläggande behov som människor. Om det är något man ska försvara i sitt samhälle är det kanske dricksvattnet man ska förvara först, för utan rent dricksvatten kommer vi ingenstans.

Detta är ett gemensamt ansvar för hela samhället och något som Försvarsmakten som stor myndighet i Sverige har ett ansvar för, men absolut inte det enda eller största ansvaret. Jag såg att det i dag är en lång intervju med Försvarsmaktens hållbarhetschef i tidningen Alltinget. Jag har inte hunnit läsa den än, men jag vet att Försvarsmakten är aktiv och tar ett stort ansvar.

Jag tycker att det är viktigt att vi hela tiden backar tillbaka och ser till klimatförändringen och civila kriser och hot men att vi också tänker på klimat- och miljöfrågorna i Försvarsmakten som en del av folkförankringen. Om man inte är ett gott exempel som myndighet och inte sköter sig på de områden som jag tror att många människor tycker är viktiga, till exempel dricksvatten, riskerar folkförankringen tyvärr att minska. Det gäller att ha en hög trovärdighet för hela verksamheten.

Jag vill med mitt inledande inlägg ge en uppmaning till försvarsministern. Det är väldigt många bra ord. Jag tycker att regeringen är duktiga på detta område i sina planer och ord, men det gäller att också se till att myndigheterna går till handling. Detta är svåra saker, men vi håller inte på med det här för att det är lätt. Mycket av det vi gör är faktiskt svårt, men det är också detta som gör att det är lite lockande att vara politiker eller hög myndighetschef. Det handlar till stor del om att lösa en uppgift, och det har Försvarsmakten att göra.

 

Anf. 4 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tycker att engagemanget i dessa frågor är fullt rimligt, precis som interpellanten, som jag förstod det, tycker att det är fullt rimligt att jag inte går in på det aktuella domstolsärendet. Det blir så att jag kommer in på det bakvägen om jag går in på dessa frågor - om det är rimligt att gå till domstol och om det är förenligt med Försvarsmaktens ambitioner - men detta avser jag inte att göra. Ärendet hanteras nu på tingsrättsnivå, och jag kan inte kommentera den processen.

Det jag däremot vill säga är att det finns ett stort antal identifierade objekt i Sverige som inte har med Försvarsmakten att göra. Försvarsmakten är bara en delmängd i detta. Det är totalt 80 000 identifierade objekt som har koppling till PFAS och den typen av föroreningar i olika grad. En mindre del handlar om sådant som är försvarsmaktsrelaterat. Regeringen gav ett uppdrag att upprätta en handlingsplan som skulle presenteras den 1 juni 2020 för de områden som förorenats med PFAS. Det handlar bland annat om sådant som är flygbasrelaterat, flygflottiljsrelaterat och skjutfältsrelaterat.

Det finns problem med ämnet. Det beror på att Försvarsmakten, framför allt flygvapnet, har ett starkt behov av att kunna eliminera en brand väldigt fort för att kunna rädda flygföraren eller hindra att ammunition exploderar. Där har man behov av att kunna gå in i en flygkropp och kyla ned både materiel och bestyckning. Det finns inte medel på marknaden i dag som uppfyller de krav som Försvarsmakten har när det gäller släckkapacitet. Däremot deltar Försvarsmakten i projekt för att kunna få fram andra typer av metoder. När det gäller övningsverksamheten har den lagts om så att man använder enbart vatten i samband med övningar.

Försvarsmakten har satsat cirka 150 miljoner kronor på olika utredningar och efterbehandlingsprogram sedan 2012. Man arbetar aktivt och hittar alternativ, och man följer Naturvårdsverkets kvalitetsmanual när det gäller efterbehandling av förorenade områden. Fram till 2025 finns det en planering för hur man avser att hantera PFAS-förorenade områden. Det är ett arbete som redan pågår, och planeringen kan sammanfattas i åtta punkter som är tydligt knutna till Naturvårdsverkets råd och riktlinjer.

Det handlar om efterbehandling av PFAS-förorenade områden, utredning och planering för infrastruktur som möjliggör övningsinsatser, funktionstest av räddningsfordon som kan genomföras på platser med en lämplighet som gör att risken för spridning av PFAS-ämnen kan minimeras, fördjupning av de vetenskapliga grunderna, nya reningssätt och behandlingsmetoder och ersättning av dagens släckmedel.

Det gäller den typen av punkter. Försvarsmaktens ambition är att gå i den riktningen, men det är som man säger: Detta är svåra saker, och resultaten kommer inte med omedelbar verkan.

 

Anf. 5 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Som försvarsministern nämnde har regeringen gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa en handlingsplan för förorenade PFAS-områden. Försvarsmakten konstaterar att det saknas kommersiellt tillgänglig, hållbar och miljöeffektiv teknik för att till skäliga kostnader rena och sanera PFAS-förorenade områden. Man konstaterar också att det i dag finns metoder för rening av vatten med kolfilter men att det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala.

Samtidigt är det precis denna kostsamma och icke hållbara process som Uppsala kommun tvingats ta till för att kunna försörja Uppsalaborna med vatten under riktvärdet för PFAS. När ingen sanering görs där marken primärt är förorenad, det vill säga försvarets mark, måste metoden användas vid vattentäkten i stället.

I sin handlingsplan konstaterar också Försvarsmakten att den har krav på ökad militär förmåga enligt gällande försvarsbeslut. I kommande försvarsbeslut förväntas det kravet kvarstå, liksom att myndigheten förväntas växa. Det innebär ökade utgifter hänförliga till Försvarsmaktens kärnverksamhet. Försvarsmakten hänvisar alltså i princip till att den inte kan ta ansvar för miljöföroreningar på grund av att anslaget behövs till att utöka kärnverksamheten, det vill säga militären. Det blir ännu tydligare när Försvarsmakten i handlingsplanen hänvisar till skäliga kostnader. Enligt min mening kan man inte använda ord som skäliga kostnader när det gäller klimat- och miljöskulder.

En intressant sak i sammanhanget är att PFAS i dricksvattnet upptäcktes i Uppsala 2012, vilket fick fler att ta prover och upptäcka att de hade samma problem, ofta kopplat till försvarets brandövningar med PFAS-produkter. Försvarsmakten nämner just 2012 som det år då PFAS-förorenade områden kunde kopplas till Försvarsmaktens verksamheter. Ändå ifrågasätts det att det är Försvarsmakten som ligger bakom den ökade halten av PFAS i Uppsala. Det är något som inte riktigt går ihop.

Fru talman! Regeringen gav också Försvarsmakten i uppdrag att senast i februari i år redovisa bland annat vilka vidtagna och planerade åtgärder som finns för dessa områden och hur myndigheten kan öka takten i arbetet och hur Försvarsmakten har tänkt hantera eventuellt framtida krav på skadestånd enligt de regler som gäller för skadestånd.

Jag konstaterar att ministern i sitt svar inte nämner Försvarsmaktens redovisning som lämnades för bara ett par veckor sedan. Kanske är det för att han inte ger svar på frågan utan snarare visar att Försvarsmakten kommer att fortsätta att ducka och undvika att åtgärda förorenad mark.

I sitt svar säger ministern däremot att regeringen ser allvarligt på spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, i vår miljö. Regeringen anser att det är viktigt att Försvarsmakten har en hög ambitionsnivå när det gäller att minimera miljöeffekterna av sin verksamhet.

Men trots regeringens höga ambition - jag instämmer i att det är en hög ambition - tillåter man ändå Försvarsmakten att smita undan från sitt ansvar för PFAS. Det finns ingen hög ambitionsnivå vare sig i handlingsplanen eller i redovisningen.

Vad är Försvarsmakten och regeringen beredda att göra för att Försvarsmakten ska ta sitt ansvar? Då menar jag inte specifikt för Uppsala, även om jag förstås önskar att tvisten kunde göras upp utanför domstol och dras därifrån. Det som jag undrar är: Vad tänker man göra på alla de platser där försvarets övningar ökat halten av PFAS?

 

Anf. 6 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag vill såklart instämma i allt det som min partikamrat Ilona Szatmari Waldau säger, att det är viktigt att gå från ord till handling i dessa frågor.

Jag noterar att det i Försvarsmaktens handlingsplan mot PFAS står att man ska ha en vision till år 2030. Jag tycker att det är lite för långt bort när det gäller dessa frågor. Detta är livsviktiga frågor som rör nedsmutsning av vårt dricksvatten. Jag skulle därför önska att man kunde arbeta lite snabbare, men jag förstår att detta är väldigt svåra frågor.

Jag är glad över att Försvarsmakten i denna handlingsplan är väldigt tydlig med att man vill göra detta tillsammans med det omgivande samhället. Försvarsmakten är inte en forskningsmyndighet i sig när det gäller dessa frågor. Men det finns väldigt många andra delar av vårt samhälle som är mycket duktiga på att göra just denna forskning. Det känns bra att man är tydlig i sin handlingsplan om att detta är någonting som man vill göra och göra tillsammans med dem som är experter. Man vill vara en aktiv part och kanske driva vetenskapen framför sig för att faktiskt säga att det är på allvar nu att någonting blir gjort.

Jag är också glad över att det i denna handlingsplan står att man ska arbeta med en infrastruktur runt sina övningsplatser som gör att dessa problem inte kommer att fortsätta. Jag tror att det är en otroligt viktig fråga att följa upp och ställa krav på både Försvarsmakten och Fortifikationsverket att de redan från början ser till att den fysiska infrastruktur som finns är sådan att man kan göra den rening som behövs och att man kan se till att man inte gör de utsläpp som får dessa konsekvenser.

 

Anf. 7 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag vill påminna om att skyldigheten att avhjälpa miljöskador regleras i bland annat miljöbalken.

I instruktionen till Försvarsmakten står det att Försvarsmakten ska, utöver vad som följer av miljöbalken och i den utsträckning myndighetens resurser medger det, avhjälpa föroreningsskador bland annat i enlighet med myndighetens inventering av förorenade områden som orsakats av tidigare militär verksamhet.

Det finns få andra myndigheter, om ens någon, som har ett liknande krav på sig. Jag tycker att det är väldigt viktigt att känna till att det är på det sättet, så att man har det i åtanke när man bedömer Försvarsmaktens insatser.

Jag tycker att det i debatten finns en underton av att Försvarsmakten saknar vilja, intresse och ett effektivt arbete kring detta. Det är en uppfattning som jag inte delar.

Under åren 2010-2020 har man åtgärdat 280 så kallade mindre utsläpp. Fortifikationsverket har under samma tid tagit initiativ till 63 efterbehandlande åtgärder. Detta gäller PFAS-området. Jag upprepar också det som jag sa inledningsvis om att man har undersökt ett sjuttiotal platser med flygflottiljer, flygbaser och skjutfält. Det pågår alltså ett aktivt arbete.

Den handlingsplan som jag redogjorde lite översiktligt för bedömer jag inte bara som några ord, utan detta är väldigt ambitiösa bitar. Det gäller exempelvis punkt 3 om att fortsätta efterbehandla Försvarsmaktens PFAS-förorenade områden utifrån Naturvårdsverkets råd och riktlinjer och enligt miljöbalken där det är miljömässigt motiverat till skäliga kostnader.

Man kan naturligtvis alltid diskutera vad som ligger i orden skäliga kostnader. Men inriktningen är att man ska ta tag i detta enligt Naturvårdsverkets råd och riktlinjer och att aktivt på vetenskaplig grund eftersöka nya renings- och efterbehandlingsmetoder för att öka möjligheterna att på ett hållbart och ansvarsfullt sätt efterbehandla Försvarsmaktens PFAS-förorenade områden.

Det är väl en mycket tydlig inriktning och ambition om vart man är på väg i detta sammanhang, att aktivt på vetenskaplig grund eftersöka nya alternativa släckmedel och släckmetoder för att öka möjligheterna för Försvarsmakten att på ett hållbart och ansvarsfullt sätt ersätta dagens släckmedel som innehåller PFAS-ämnen. Detta försöker man jobba med i samverkan med andra myndigheter och samhällsaktörer.

Jag menar att man från Försvarsmakten har en väldigt tydlig ambition att jobba med dessa frågor och ta ansvar i dessa sammanhang. Men man måste ha släckmedel för att snabbt kunna eliminera en brand, kunna rädda en flygförare, kunna stoppa ett läge där ammunition riskerar att explodera och också kunna gå in i en flygkropp och kyla ned både materiel och bestyckning.

Det finns alltså en bakgrund och en orsak till att vi har detta medel. Detta är ingenting som man använder sig av bara för att man vill det utan det är därför att det är brist på alternativ. Det är därför som dessa punkter som jag har redogjort för, och som är en del av denna plan, är så viktiga och tydliga i ambitionen. Prata inte ned det som görs, utan understöd det i stället!

 

Anf. 8 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Det var en intressant avslutning, att vi inte ska prata ned handlingsplanen.

Men jag tycker att handlingsplanen, om än ambitiös, är vag. Man har sikte på år 2030, och man pratar mer om sina andra uppgifter än om PFAS. Det är inte bara jag som kritiserar detta. Om vi kollar vad som skrivs i tidningar är det väldigt många olika organisationer i många olika kommuner som är kritiska till denna handlingsplan som de menar inte ger tillräckligt underlag för att se att Försvarsmakten kommer att göra någonting.

När det gäller den redovisning som kom i februari vet jag att försvarsministern så sent som i går svarade på en skriftlig fråga. Det var ungefär samma svar som jag har fått. Jag vet också att till och med riksdagsledamöter som tillhör regeringspartierna har varit ute och kritiserat den för att vara alldeles för vag, eftersom det inte redogörs för vidtagna och planerade åtgärder.

Jag tror därför att försvarsministern kanske också behöver lyssna lite grann på sina egna partikamrater och regeringskollegor som jobbar med miljöfrågor för att kunna få en mycket kraftigare ansats från Försvarsmakten.

Visst är det jätteviktigt att släcka bränder i flygplan. Men det får inte ske på bekostnad av vårt dricksvatten. Dricksvattnet är otroligt viktigt, som Hanna Gunnarsson sa i sitt inlägg. Vi behöver ett rent dricksvatten, både för att kunna försörja oss i fredstid och i eventuell krigstid. Vi kan inte använda PFAS.

Jag vill avsluta med en ytterligare komplikation i detta ärende genom att gå tillbaka till Uppsala där Försvarsmakten nu också skyller på Trafikverket. Nu vill man alltså att en annan statlig myndighet ska ta ansvar och kostnader för sanering. Det vill jag också höra ministern reflektion över.

 

Anf. 9 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Den handlingsplan jag refererar till gäller myndighetens arbete och ambitioner fram till 2025, och där är det åtta punkter relaterat till detta. När det gäller det jag redogjorde för nyligen - att aktivt eftersöka alternativa släckmedel och släckmetoder och att på vetenskaplig grund hitta nya renings- och efterbehandlingsmetoder, samt resonemanget om infrastruktur och att följa Naturvårdsverkets råd och riktlinjer - tycker jag faktiskt att det ligger en väldigt konkret bakgrund i allt detta. Men det visar också hur komplext och svårt det här är.

Jag tänker som sagt inte gå in i ärendet när det gäller tingsrätten, och jag går in i det om jag börjar kommentera frågan om Trafikverket och de olika positioneringarna i en rättsprocess. Det gör jag därför inte.

Självklart är det bra att en sådan här debatt förs, och det är också bra att det finns andra aktörer som är med i den här typen av diskussioner. Det kan sammantaget leda till större ansträngningar i samhället som helhet för att hitta de alternativa släckmetoderna. Det är alltså inte ett helt enkelt arbete att komma dithän, men all opinionsbildning ser jag i grunden som positiv. Sedan måste även den andra sidan av saken fram, och där är det så att jag inte delar uppfattningen att man inte tar den här frågan på allvar inom Försvarsmakten. Det gör man nämligen.

Slutligen: Man har gjort åtgärder i en lång rad objekt, och man har satsat en hel del pengar. Man lägger ned jobb på utredningar. Det är ett arbete som kommer att fortsätta, och det är också regeringens uppfattning. Vi kommer att följa upp det i förhållande till Försvarsmakten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

 

Ny forskning: Golfströmmen har mattats av upp emot 20 procent

UPPDATERAD IDAG 14:43PUBLICERAD IDAG 14:39

Den norra delen av Golfströmmen håller på att försvagas och den globala uppvärmningen är orsaken.

I ett kommande nummer av tidningen Nature Geoscience bekräftar ytterligare en grupp forskare att det hittills rör sig om 10-20 procents avmattning.

Golfströmsystemet är svagare än den varit på 1600 år. Fortsätter den globala uppvärmningen så varnar forskarna att den kan stanna av helt. 

Varmare hav och att isarna vid nordpolen smälter snabbare än beräknat ligger bakom. 

Sverige skulle få vintrar med 50 minusgrader

Golfströmmen ger oss i Norden milda vintrar och varma, gröna  somrar. Utan den skulle medeltemperaturen sjunka med 5-10 grader, enligt studier vid Met Office Hadley Center. Det låter kanske inte så mycket men då ska man veta att det är sex grader som skiljer vårt nuvarande klimat från den förra istiden. Delar av Sverige skulle kunna få vintertemperaturer på minus 50, precis som i Alaska som ligger på våra breddgrader men som inte omfattas av de varma strömmarna.  

Katastroffilmen ”The Day after Tomorrow” som kom 2004 och visade ett nerisat och översvämmat Manhattan överdrev visserligen hastigheten i händelseförloppet men var inte helt fel ute vilka konsekvenserna skulle kunna bli av en avstannad Golfström. 

Forskare varnar

Golfströmsystemet är en slags cirkulerande centralvärme som pumpar upp värme från mexikanska golfen motsvarande energin i en miljon normalstora kraftverk. När det når Arktis så kyls vattnet ner och blir både salt och tungt, det sjunker ner och vänder tillbaka söderut. På så vis hålls pumpen igång. 

2013 skrev FN:s klimatpanel IPCC att risken att Golfströmmen skulle försvagas under detta århundrande bara var 11-34 procent. Men sen dess har den globala uppvärmningens konsekvenser blivit tydligare. Nu varnar forskare vid det tyska Potsdam Institutet för klimatforskning att innan seklets slut kan den försvagas med upp till 45 procent. 

– Då kan Sverige också drabbas av fler vinterstormar och också torrare somrar, berättar klimatforskaren Levke Caesar, expert på hur de nordatlantiska djuphavsströmmarna förändras.  

Smältande isar bidrar

Och nu försöker flera forskningsteam oberoende av varandra förstå hur den globala uppvärmningen ytterligare kan påverka Golfströmmen.

– Avmattningen har flera orsaker. Uppvärmningen i Arktis gör att havsströmmarna har svårare att kyla ner sig och då blir det svårare för vattnet att kunna sjunka ner och vända söderut. Havsströmmen mattas också på grund av att saltvattnet späs ut med ”sjöar” av sötvatten. Det beror dels på ökad nederbörd men också accelerationen av smältande isar på Grönland och Arktis, säger Frederik Schenk, klimatforskare vid Bolin Center vid Stockholms universitet och SMHI. 

Men exakt hur det kommer att utvecklas och hur olika störningar kommer att samverka, det vet forskarna inte. 

– Det bästa vore att inte rubba detta väldiga system överhuvudtaget, säger Frederik Schenk till SVT Nyheter.

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin fortsätter minska tredje kvartalet 2020

Statistiknyhet från SCB 2021-02-04 9.30

Växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin minskar med 9 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år. Det beror framförallt på minskningar av utsläpp från transportbranschen, såsom flyg och rederier, och från tillverkningsindustrin.

Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från svensk ekonomi, där också hushållen ingår.

Tredje kvartalet 2020 visar på ett totalt växthusgasutsläpp på 12,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter från den svenska ekonomin. Som tidigare kvartal under 2020 innebär det en minskning av växthusgasutsläppen jämfört med året innan. Totalt minskar utsläppen av växthusgaser 9,1 procent jämfört med samma period 2019. Sveriges BNP minskade under samma period med 2,5 procent.

Växthusgasintensiteten, det vill säga utsläppen av växthusgaser räknat per producerad krona i ekonomin, har fortsatt en minskande trend.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP, fasta priser 2019, 2008K1-2020K3 (Index 2008K1=100)

Källa: SCB

Utsläppsminskning i transportbranschen och tillverkningsindustrin

Utsläppen av växthusgaser minskar i de flesta branscher tredje kvartalet jämfört med samma period 2019. Till stor del beror minskningarna på minskat resande under tredje kvartalet 2020. Utsläppen från mobila källor har modellberäknats för 2020. Mer om modellen längre ner i ”Definitioner och förklaringar”.

Mest minskar utsläppen från transportbranschen, där utsläppen under tredje kvartalet 2020 är 38 procent lägre jämfört med samma kvartal 2019. Transportbranschens utsläpp av växthusgaser inkluderar exempelvis utsläpp från flygbranschen, rederier och åkerinäringar. Framförallt minskade utsläppen från flygresor kraftigt men nedgångar syns även i rederinäringen. Ur ekonomisk synvinkel minskar transportbranschens totala förädlingsvärde med 19 procent.

Inom tillverkningsindustrin minskade utsläppen totalt med ungefär 5 procent. Det beror framförallt på minskningar inom stål- och metallframställning. Samtidigt syns en ekonomisk nedgång i tillverkningsindustrin på 2 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal 2019.

Det enda branschaggregat med en utsläppsökning är inom energiproduktion där även vatten, avlopp och avfall ingår. Utsläppen ökade med 8 procent jämfört med samma period året innan, vilket delvis kan kopplas till att användning av vissa fossila bränslen var ovanligt låg under tredje kvartalet 2019.

 

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2020K3 jämfört med samma kvartal 2019

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2019

Aggregerade branscher SNI 2007Utsläpp av växthusgaser  Förädlingsvärde
 2020K3Förändring jämfört med samma kvartal 2019 2020K3Förändring jämfört med samma kvartal 2019
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 181 ‑21 ‑1,0% 17 490 ‑811 ‑4,4%
Utvinning av mineral 273 ‑12 ‑4,2% 7 081 ‑43 ‑0,6%
Tillverkningsindustri 3 404 ‑192 ‑5,3% 150 003 ‑3 200 ‑2,1%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 1 351 96 7,6% 24 281 ‑127 ‑0,5%
Byggverksamhet 468 ‑10 ‑2,1% 66 192 896 1,4%
Transportbranschen 1 509 ‑928 ‑38,1% 36 959 ‑8 649 ‑19,0%
Övriga tjänster 842 ‑40 ‑4,6% 505 413 ‑11 145 ‑2,2%
Offentlig sektor 139 ‑21 ‑13,4% 188 772 ‑1 657 ‑0,9%
Hushåll och ideella organisationer [1] 2 245 ‑106 ‑4,5% 13 468 ‑518 ‑3,7%
Totala ekonomin [2] 12 410 ‑1 236 ‑9,1% 1 139 725 ‑29 290 ‑2,5%

Källa: SCB

Revideringar och modellantaganden för mobila utsläpp

För referensperioderna 2008 kvartal 1 till 2017 kvartal 4 har miljöräkenskaperna använt undersökningen Månatlig bränsle, gas och lagerstatistik (Måbra) för att beräkna utsläpp från mobila källor per kvartal. För referensperioder från och med kvartal 1 2018 har dock andra källor använts för att modellberäkna utsläppen. Det inkluderar exempelvis registret från rapporteringar till Energimyndigheten enligt drivmedelslagen, men även övriga fysiska data med korta tidsperioder (för mer information se kvalitetsdeklarationen under rubriken Dokumentation). Bakgrunden till denna metodutveckling är att undersökningen Måbra ändrades från och med årsskiftet 2017-2018 och bedöms vara förknippad med stora osäkerheter. Detta beror på att en revidering av Måbras insamlingsenkät, som implementerades just årsskiftet 2017-2018, fortfarande inte når upp till god kvalitet.

Enligt metodutvecklingen, har följande alternativa metoder använts för att modellberäkna utsläpp från mobila källor för att beräkna utsläpp per kvartal 2020:

  • För sjöfart har den kvartalsvisa utvecklingen i utsläpp estimerats genom fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) från Trafikanalys.
  • För flyg har den kvartalsvisa utvecklingen av landningar på svenska flygplatser enligt Transportstyrelsens statistik använts.
  • Utsläppen av tunga lastbilar har estimerats med hjälp av den kvartalsvisa utvecklingen av transportarbetet från Trafikanalys.
  • För personbilar har bränsleanvändningen andra kvartalet 2020 beräknats utifrån utvecklingen i av trafikförändringar per vecka på det statliga vägnätet enligt Trafikverket.

Modellberäkningarna ovan ger en viss osäkerhet, vilket bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Totalt estimeras utsläppen från mobil förbränning uppgå till ungefär 45 procent av totalen. Den totala utsläppsminskningen av växthusgaser från mobil förbränning är estimerat till 17 procent tredje kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år.

Det pågår flera olika aktiviteter för att förbättra statistiken så att en återgång till tidigare metoder ska kunna göras.

För mer information om vilka revideringar som skett samt hur de mobila utsläppen beräknas, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

 

 

 

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Denna statistik används inte för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige och internationellt. Till det används territoriell statistik om hur mycket växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser. Mer om olika perspektiv på utsläppsberäkning kan du läsa här:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

För att justera statistikkällor från utsläppsstatistiken med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) från Trafikanalys för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. För rederier och flygbolag bygger residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR.

Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Jorden förlorar is snabbare idag än i mitten av 1990-talet, föreslår studien Av Yereth Rosen 25 januari 2021

Portage Glacier sett från Portage Pass i Chugach National Forest i Alaska, USA 7 juli 2020. Bild tagen 7 juli 2020. REUTERS / Yereth Rosen

Jordens is smälter snabbare idag än i mitten av 1990-talet, föreslår ny forskning, eftersom klimatförändringarna skjuter globala temperaturer allt högre.

Sammantaget har uppskattningsvis 28 biljoner ton is smält bort från världens havsis, isark och glaciärer sedan mitten av 1990-talet. Årligen är smälthastigheten nu cirka 57 procent snabbare än för tre decennier sedan, rapporterar forskare i en studie som publicerades måndag i tidskriften The Cryosphere.

Smältningen av landis - på Antarktis, Grönland och bergsglaciärer - tillförde tillräckligt med vatten till havet under tre-decenniet för att höja den genomsnittliga globala havsnivån med 3,5 centimeter. Isförlust från bergsglaciärer stod för 22 procent av de årliga totala isförlusterna, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att det endast står för cirka 1 procent av all landis ovanpå land, sa Slater.

Tvärs över Arktis krymper havsisen också till nya sommartid. Förra året såg den näst lägsta havsutbredningen på mer än 40 år med satellitövervakning. När havsis försvinner exponerar den mörkt vatten som absorberar solstrålning snarare än att reflektera den tillbaka ut ur atmosfären. Detta fenomen, känt som arktisk förstärkning, ökar de regionala temperaturerna ytterligare.

Den globala atmosfärstemperaturen har stigit med cirka 1,1 grader Celsius sedan förindustriell tid. Men i Arktis har uppvärmningshastigheten varit mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.

Med hjälp av satellitdata 1994–2017, platsmätningar och några datorsimuleringar beräknade teamet av brittiska forskare att världen förlorade i genomsnitt 0,8 biljoner ton is per år på 1990-talet, men cirka 1,2 biljoner ton årligen under de senaste åren. .

Att beräkna till och med en uppskattad isförlust totalt från världens glaciärer, iskappar och polära hav är "ett riktigt intressant tillvägagångssätt, och det är faktiskt ganska nödvändigt", säger geolog Gabriel Wolken med Alaska Division of Geological and Geophysical Surveys. Wolken var medförfattare till Arctic Report Card 2020 som släpptes i december, men var inte inblandad i den nya studien.

I Alaska är människor "mycket medvetna" om glacial isförlust, sa Wolken. "Du kan se förändringarna med det mänskliga ögat."

Portage Glacier sett från Portage Pass, som vandrare ser på, i Chugach National Forest i Alaska, USA 7 juli 2020. Bild tagen 7 juli 2020. REUTERS / Yereth Rosen

Forskare Julienne Stroeve från National Snow and Ice Data Center i Boulder, Colorado noterade att studien inte hade inkluderat snötäcke över land, "som också har en stark albedo-feedback", med hänvisning till ett mått på hur reflekterande en yta är.

Forskningen beaktade inte heller flod- eller sjöis eller permafrost, förutom att säga att "dessa delar av kryosfären också har upplevt betydande förändringar under de senaste decennierna."

(Rapportering av Yereth Rosen; redigering av Katy Daigle och Philippa Fletcher)

Vattenfall och Preem utreder storskalig produktion av fossilfri vätgas i Lysekil

Vattenfalls och Preems samarbete om att producera fossilfri vätgas för biodrivmedelsproduktion tar nu nästa steg. Nu inleds en studie med syfte att undersöka möjligheterna att bygga en storskalig produktionsanläggning vid raffinaderiet i Lysekil.

Preems mål att producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel till 2030 kan reducera transportutsläppen med upp till 12,5 miljoner ton koldioxid, motsvarande ca 20 procent av Sveriges totala utsläpp. Denna produktionsomställning kräver storskalig försörjning av vätgas.

Med anledning av detta har Vattenfall och Preem beslutat att undersöka möjligheterna att försörja Preems vätgasbehov med fossilfri vätgas från storskalig elektrolys av vatten. Studien, som utöver vätgasproduktion, även utreder raffinaderiets framtida elförsörjning, ska vara klar redan till sommaren. Om studien visar på goda förutsättningar kan nästa steg bli att förbereda byggandet av en första elektrolysanläggning vid raffinaderiet i Lysekil i storleksordningen 200-500MW.

– Ökad produktion av biodrivmedel är en hörnsten i Preems övergripande och långsiktiga affärsstrategi. Parallellt arbetar vi hårt med att minska utsläppen i produktionen. En satsning på fossilfri vätgas skulle kunna skapa möjligheter för ökad biodrivmedelsproduktion samtidigt som vi minskar utsläppen vid våra raffinaderier, säger Peter Abrahamsson, Chef Hållbar Utveckling på Preem.

– Vi ser mycket positivt på vårt partnerskap och att ta nästa steg med Preem. Fossilfria transporter är ett av de viktigaste områdena för att komma åt en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Partnerskap och elektrifiering med fossilfri vätgas är avgörande för att skapa ett fossilfritt samhälle, säger Andreas Regnell, strategichef Vattenfall.

Preem är Sveriges största drivmedelsproducent med en framträdande roll i omställningen till mer förnybara drivmedel. Vattenfall är Sveriges största elproducent och har som mål att hjälpa sina kunder och samhället att minska utsläppen av växthusgaser och möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Fossilfri vätgasproduktion genom elektrolys är en av flera lösningar som undersöks för att minska utsläppen vid Preems raffinaderier.

Sveriges klimatmål innebär att koldioxidutsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 vilket innebär att produktionen av förnybara drivmedel måste öka avsevärt. För att nå målet behövs både mer el och biodrivmedel till befintlig fordonsflotta.

Uppdaterad   17 december 2020

Inte ens en ovanligt kall avslutning av december kan hindra Sverigemedeltemperaturen för 2020 att bli den hittills högsta. Om vädret under julen och mellandagarna fortsätter ungefär som prognosen för de närmaste 10 dygnen så blir årsmedeltemperaturen omkring 7,5°C. Det är cirka 0,5°C högre än den tidigare högsta årsmedeltemperaturen som uppmätts.

Året 2020 går nu mot sitt slut och blir med största sannolikhet det varmaste året som uppmätts i Sverige sedan 1860-talet då SMHIs temperaturmätningar startade. Det hittills varmaste året är 2014, då årsmedeltemperaturen för Sverige var 6,9 °C.

– Långsiktigt förväntar vi oss fler varma temperaturrekord till följd av den globala uppvärmningen men exakt i vilken omfattning detta sker mellan olika år varierar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI. Under 2020 ser vi att Sverige är en liten del i ett stort område över Arktis, Europa och Ryssland med mycket stora temperaturöverskott.

Januari och november sticker ut

– Om vi tittar månad för månad så är det i synnerhet januari och november 2020 som sticker ut. I januari noterades höga månadsmedeltemperatur vid många stationer. November hade många högsta noteringar för både månadsmedeltemperatur och dygnsmedeltemperatur, säger Erik Engström, klimatolog på SMHI.

Under året har det varit få tillfällen med ordentliga kalluftsutbrott, vilket också bidrar till den höga årsmedeltemperaturen. Det har varit mycket sparsamt med nya köldrekord, men i juli uppmättes en ny lägsta juli-temperatur för den långa mätserien i Karlstad, då det blott var +2,0°. 

En period med många enskilt mycket höga dagstemperaturer inträffade första veckan i november.

– Det har varit få tillfällen med ovanligt kallt väder och på månadsbasis är det bara maj och juli som haft ett Sverigemedelvärde omkring eller något under långtidsmedelvärdet för perioden 1961-1990. Även detta bidrar till den höga årsmedeltemperaturen, enligt Erik Kjellström.

Bland årstiderna hade vintern (december 2019 till februari 2020) en ny högsta Sverigemedeltemperatur. Övriga årstider var inte de varmaste som uppmätts, men ändå över långtidsmedelvärdet för perioden  1961-1990.

De delar av landet där årsmedeltemperaturen har störst överskott jämfört med perioden 1961-1990 är Svealand och upp längs Norrlandskusten.

Kartan visar hur mycket medeltemperaturen för perioden 1 januari till 15 december 2020 avviker (i °C) från periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990).

2020 blir med stor sannolikhet det varmaste uppmätta året hittills i Sverige

 

Kartan visar hur mycket medeltemperaturen för perioden 1 januari till 15 december 2020 avviker (i °C) från periodens normala medeltemperatur (medelvärdet 1961-1990).Förstora Bild

I vilka delar av landet kan vi förvänta oss en ny högsta årsmedeltemperatur?

SMHIs aktuella väderprognos fram till julafton pekar på i huvudsak varmare väder jämfört med medel för perioden 1961-1990.

– Även om vi, till skillnad från vad prognosen visar, antar att temperaturen från och med i dag och fram till nyårsafton i medeltal kommer att ligga på samma nivå som den lägsta uppmätta månadsmedeltemperaturen för december, kan vi ändå förvänta oss en ny högsta  årsmedeltemperatur för södra Sverige, säger Erik Engström. 

I mellersta Sverige blir det en ny högsta årsmedeltemperatur om medeltemperaturen resten av månaden är normal eller högre än medlet för perioden 1961-1990.

Längst i norr och i fjällkedjan är det mer osäkert. Där lär många av de hittills högsta temperaturnoteringarna från främst 1938 stå sig även i år. 

Vad är skillnaden på återvinning och återanvändning?

Så när de stora kedjorna (och alla andra) idag pratar ”återvinning” och ”recycle” menar de egentligen ”återanvändning” och ”reuse”. Och det är viktigt att hålla koll på skillnaden mellan dessa ord (vilket tyvärr många lätt blandar ihop)

Det sägs att mindre än 1 % av all insamlad textil idag blir till ny textil i form av återvinning (d v s där tyget bryts ner till fibernivå och sedan "byggs upp" igen till ett nytt tyg). Istället rör det sig om just olika former av återanvändning: second hand eller som exempelvis isoleringsmaterial och stoppning till industrin.

Återanvänd så mycket du kan!

Allting som går att använda igen ska självklart göras det: ge det till second hand så att det kan säljas igen. Styr upp ett klädbyte eller ge bort till kompisar. Grejer som har en fläck eller bara lite trasigt: var kreativ. Laga och sy om!

Att förlänga livslängden på de plagg som redan producerats är det absolut mest miljömässigt smarta vi kan göra. Men såklart: ibland måste vi alla kasta saker! Trasiga strumpor eller t-shirten som verkligen inte går att rädda längre. Och hur gör du då?

Vi börjar med detta:

Kommunen har ansvaret för textilavfall

Kommunen är den som har ansvaret för insamling av textil i Sverige idag. Och det betyder att beroende på var just du bor avgör för hur du ska kasta kläder och tyg. I vissa kommuner uppmanas du att lägga textil i brännbart, och i andra kommuner samlas det in separat.

Många kommuner har insamling på Återvinningscentralen, och ytterligare en del har också samarbeten med frivilligorganisationer som samlar in både textil och textilavfall på återvinningsstationerna.

Fråga din kommun för att veta vad som gäller!

Se vad som gäller för din kommun på kommunens hemsida med information om avfallshantering. Om ingen information finns om textil så ställ gärna frågan direkt till kommunen. Det är bra att uppmärksamma om att det finns ett intresse av frågan. Att den är viktig!

Idag är det alltså kommunens ansvar att samla in textilavfall. Däremot finns inte något nationellt lagkrav i Sverige på att samla in textilavfall separat från annat avfall – ännu (det är därför du på vissa platser uppmanas att lägga det i brännbart, som det minst dåliga alternativet!)

Textilavfall - nya direktiv är på g!

Separat insamling kommer dock att införas inom kort. I EU:s nya avfallsdirektiv finns det nämligen krav på separat insamling av textilavfall till 2025 – heja eller hur!

Naturvårdsverket har också lagt fram förslag på obligatorisk utsortering av textilavfall och förslag på olika möjliga scenarier för uppbyggnad av insamlingssystem och ansvarsfördelning. Under 2020 utreds också frågan om ett producentansvar på uppdrag av Sveriges regering, d v s om det är de butiker och företag som säljer textil som också ska ha ansvar för vad som sker med det efter att vi konsumenter använt dem. Producentansvar finns idag i Sverige på såväl förpackningar som elektronik.

Så det en i alla fall kan säga är: det händer mycket på det här området! Det går inte jättefort - men det rör på sig!

Här kan du kasta dina trasiga kläder

Kommunen

Kolla vad som gäller i just din kommun och vad de gör med textilavfall!

Myrorna

Myrorna tar emot allt som är rent och torrt. D v s även trasiga strumpor är okej att skänka hit. Personligen tycker jag dock att det känns lite jobbigt: så mitt tips är att lägga det som är alldeles för trasigt för second hand i en separat påse och skriv typ ”trasigt” på den. Då känns det inte lika mycket som att en lämpar över sin skit på någon annan... Läs mer här: Textilflöde och spårbarhet – så hanterar vi textilen vi samlar in.

Observera här att olika ideella second hand-aktörer tar emot på olika sätt - allt baserat på deras logistik. D v s exempelvis Röda Korset försöker sälja det mesta inom Sverige och kan därför inte hantera annat än helt och rent, medan Myrorna exporterar mycket och har därför ett helt annat flöde för sin insamling. Så var noga med att fråga vad som gäller för just den organisation som du har på din ort innan du skänker.

De stora kedjorna

H&M, KappAhl och Lindex och flera andra av våra största kedjor har så kallade insamlingsboxar i sina butiker. Vad händer med grejerna du lämnar in här? KappAhl beskriver det så här: Vi tar hand om dina gamla kläder och Lindex så här: Återanvänd och återvinn.

Det jag dock vill höja ett varningens finger för här är: butikerna som har insamling brukar premiera dig som lämnar in med en rabattkod på nästa köp. Och det är självklart fint att du får något tillbaka för din gärning. Men se aldrig påsen som du lämnade i boxen som ett alibi för att få shoppa massor av nytt (något som många av butikerna gärna vill göra gällande, och som jag emellanåt tolkar som ren och skär greenwashing)

Och tro aldrig att det här med återvinning betyder att tröjan du lämnar in blir en ny tröja – och att du enkelt kan konsumera nytt hur mycket och hur ofta du vill!

Men om valet var att knöla ner de där byxorna som är helt utom räddning i den vanliga soppåsen - ja, då är det såklart bättre att knata ner till närmaste kedja med återvinningsbox! Men i första hand: använd det du har så länge det bara går och kasta så lite som bara är möjligt. Och kanske går det att skapa flera sista anhalter på det där som är trasigt hemma hos dig? Trasiga nylonstrumpbyxor är exempelvis fenomenalt att putsa skor med!

Har du några frågor eller funderingar om det här med textilåtervinning? Maila mig gärna!

Uppdaterat 7 jan 2020

Klicka här för alla mina artiklar om hållbart mode och entreprenörskap.

 
Share
 
 

Nytt liv för gammal textil

Mycket textil används på nytt eller återvinns. Det mesta av dessa textilier samlas in av ideella organisationer. De arbetar lite olika. Gemensamt är dock att allt som kommer in sorteras. Hela textilier sorteras i ett stort antal delar beroende på stil, färg, material med mera. Det kräver utbildad personal som vet vad kunderna efterfrågar. I Tyskland och Holland finns exempelvis anläggningar där textil sorteras i 350 olika grupper beroende på färg, material, design med mera. Mycket av den svenska textilen går till anläggningar som dessa, men mindre mängder sorteras också i Sverige.

Hela kläder och andra textilier säljs i Sverige eller skickas utomlands för försäljning. 

En del av textilierna som inte kan återanvändas blir industritrasor, annat återvinns till bilinredning eller isolering. 

Textil som enbart innehåller ett material, exempelvis ren bomull, ull eller polyester, kan återvinnas till nya textilier. De rivs då i bitar som spinns till ny tråd och sedan vävs till nya tyger. 

De flesta textilier tillverkas i bland material. Det forskas för att kunna återvinna även dessa. Till exempel genom att kemiskt skilja olika material åt.

I dag sker det mesta av textilåtervinningen utomlands, men en svensk anläggning finns i Kristinehamn.

November 2020 - Värmerekord efter värmerekord

Uppdaterad   1 december 2020

November 2020 blev en mycket varm månad och i framför allt Götaland och södra Svealand på många håll rekordvarm. Till detta bidrog starkt den första veckan då värmerekorden för november slogs i en sällan skådad omfattning. Det var även blygsamma minimitemperaturer under månaden. Kraftigt regn under månadens två första dygn bidrog till att månaden på många håll var nederbördsrikare än normalt i norra halvan av landet. I främst sydöstra Sverige var det torrt med knappt halva normala månadsmängden.

Detta är en preliminär version av novembervädret 2020. Uppdateringar av text och kartor görs löpande när mer fullständiga data kommit in.

Temperatur

I Götaland och södra Svealand blev november 2020 på många håll den varmaste som hittills uppmätts. Även om de största temperaturavvikelserna från det normala återfanns längre norrut, så räckte det där i allmänhet inte till för rekord. Under det här århundradet finns novembermånaderna 2000, 2011 och 2018 som får behålla sina rekord.

Utklippan i Blekinge hade en månadsmedeltemperatur på 9,1°, vilket är svenskt novemberrekord. Tidigare rekord var 8,8° vid Måseskär 2006 och Falsterbo 1938.
Eggegrund i Gästrikland noterade med 6,1° nytt norrländskt rekord för högsta månadsmedeltemperatur i november. Tidigare rekord var 5,4° vid Eggegrund i november 2000.

Till den mycket höga månadsmedeltemperaturen bidrog starkt en extremt varm första vecka i november. Framför allt den 2 och 6 november sattes nya novemberrekord i en sällan skådad omfattning. Bland de mest anmärkningsvärda noteringarna återfinns 18,4° i Gladhammar den 6 november. Detta tangerar det svenska värmerekordet för november från Ugerup i Skåne den 2 november 1968.
Som exempel på övriga rekord kan nämnas att den 2 november fick de gamla observatorieserierna i Lund (startår 1753), Stockholm (startår 1756) och Uppsala (startår 1739) nya värmerekord för november. 

  • Lund 17,1°, tidigare rekord 16,1° den 2 november 1968.
  • Stockholm 15,1°, tidigare rekord 14,0° den 1 november 1902.
  • Uppsala 15,7°, tidigare rekord 14,3° den 12 november 1999.

En annan bidragande orsak till de mycket höga månadsmedeltemperaturerna var att det egentligen inte var något ordentligt kalluftsutbrott. Den lägsta temperaturen i Sverige under månaden var -20,7° i Naimakka den 24 november.

30-talet aktörer lovar åtgärder för biologisk mångfald

I samarbete med länsstyrelsen åtar sig 30-talet aktörer i länet att genomföra åtgärder för biologisk mångfald och ekosystem. I morgon fredag, den 13 november, hålls en symbolisk ceremoni av landshövdingen, då tre av aktörerna signerar hållbarhetslöften.

De hållbarhetslöften som aktörer i länet nu tecknar utgår från åtgärdsprogrammet Färdplan för ett hållbart län – åtgärder för ekosystem och biologisk mångfald. Det är det andra programmet av fyra som planeras att tas fram i länet i syfte att öka takten i det regionala arbetet för att nå de nationella miljömålen.

– Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Vi behöver nu agera kraftfullt tillsammans för att bevara våra ekosystem och säkra ren luft, friskt vatten och pollinerande bin åt kommande generationer, säger landshövding Göran Enander.

30-talet länsaktörer, varav samtliga av länets kommuner, åtar sig att genomföra åtgärder. Några exempel är restaurering av våtmarker, att upprätthålla naturbete på värdefulla marker, stärka hänsyn till biologisk mångfald i fysisk planering samt sprida kunskap om biologisk mångfald.

– Vår kommuns grundförutsättningar har gett oss ett mycket rikt växt- och djurliv. Det vill vi bevara, för naturens eget värde och för alla ekosystemtjänster det ger oss, säger Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun, som valt att teckna löfte.

Till följd av spridningen av coronaviruset genomförs i år en symbolisk löftesceremoni utomhus i slottets trädgård. Utöver landshövding Göran Enander medverkar:

  • Knivsta kommun. Peter Evansson (S), kommunstyrelsens ordförande, Lennart Lundberg, andre vice ordförande
  • Upplandsstiftelsen. Jenny Lundström, ordförande, Thomas Bertilsson, vd
  • Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Johan Hedlund, projektchef.
 
 
 

Kontakt

 

Andelen ekologiska livsmedel i Region Uppsala är nu uppe i 57,2 procent – det är mer än någon annan av Sveriges 21 regioner kommer upp i.

 Rikssnittet ligger på 44,7 procent. Detta är ett av de resultat som nu presenteras i Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) så kallade Öppna jämförelser över de svenska regionernas miljöarbete.

Marta Fallgren, miljöchef Region Uppsala.

Varje år publicerar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Öppna jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera verksamhetsområden som kommuner och regioner ansvarar för. För sjunde året publicerar nu SKR sin rapport om miljöarbetet inom regionerna. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera regioner och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten.

- Det är mycket glädjande att vi har lyckats att förbättrat resultaten inom flera områden, säger Marta Fallgren, miljöchef på Region Uppsala. Ska vi lyckas med en omställning mot ett hållbart samhälle visar dock all forskning att vi behöver arbeta inom flera områden samtidigt och i en väldigt hög takt. Därför arbetar vi hela tiden med att minska vår miljöpåverkan på alla fronter.

SKR låter sex indikatorer spegla miljöarbetet. Frånsett andelen ekologisk mat exempelvis antalet antibiotikarecept per 1000 invånare – 275 i Region Uppsala mot 285 i riket som helhet. Andelen avfall som återvinns är en annan parameter – i Region Uppsala 31,4 procent, riket som helhet är något sämre med 28,9 procent.

Två parametrar är något mindre smickrande för Region Uppsala: vad gäller mängden förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken ligger den på 81,7 procent för Region Uppsala mot 91,4 procent för riket som helhet. Och klimatpåverkan genom medicinska gaser mätt som kilo koldioxid per invånare; 3,3 kilo mot ett snitt för riket på 2,0 kilo.

Vad gäller energieffektivitet i fastigheter har dock Region Uppsala på ett par år svarat för den största förbättringen i landet. Resultatet har uppnåtts tack vare ett energieffektiviseringsprojekt. Här ligger nu Region Uppsala på 190 KwH per kvadratmeter, mot rikets snitt på 192 KwH per kvadratmeter.

- Med ett medicintekniskt tungt universitetssjukhus är det tyvärr svårt att bli allra bäst inom låg energiförbrukning. Men jag tycker att vi har förvaltat det uppdrag vi fått bra genom en kombination av struktur och planering, detaljerad uppföljning och inte minst individuella initiativ och ansvarstagande. Medarbetarna har verkligen växt med uppgiften och vår uppföljning visar att projektet redan har betalat igen sig, trots att det återstår två år på vårt uppdrag, säger Jonas Eriksson, teknikchef vid Fastighet och service.

Länk till SKR

Kontakter

Marta Fallgren, miljöchef Region Uppsala: 070 – 611 36 94
Jonas Eriksson, teknikchef vid Fastighet och service, Region Uppsala: 073-867 03 62

Ljusföroreningar – vad är det?

Vi människor lyser upp världen runtomkring oss på olika sätt, med bland annat gatlampor, skyltar och bilar. När vi gör det kan man säga att vi ”smutsar ner” och stör nattmörkret med ljus. Detta kallas för ljusföroreningar

11. Nov, 2020

Ljusföroreningar – vad är det?

Vi människor lyser upp världen runtomkring oss på olika sätt, med bland annat gatlampor, skyltar och bilar. När vi gör det kan man säga att vi ”smutsar ner” och stör nattmörkret med ljus. Detta kallas för ljusföroreningar.

Nasa
Publicerad
2019-02-25
Dela artikel:

Visst är det bra att lysa upp nattmörkret för att skapa trygghet eller för att kunna se vägen när man kör bil på kvällen och natten. Men frånvaron av nattmörker orsakar problem inte bara för människor, utan även för djur och natur.

Ljusföroreningar medför att natthimlen blir mer diffus, vilket gör det svårare för astronomer att utföra observationer av rymden. Ju mer ljus vi har runt oss, desto svårare är det att se stjärnhimlen – och kan man inte se stjärnorna är det i sin tur svårare att forska om rymden.

För människor yttrar sig dessa problem främst genom att vår sömn störs av det onödiga ljuset. Ny forskning har också visat på att det finns möjliga samband mellan ljusföroreningar och vissa sjukdomar, eftersom produktionen av hormonet melatonin hämmas när människor inte får tillräckligt med mörker under natten.

Även djur och natur påverkas av alla artificiella ljuskällor nattetid. Fåglar kan förvirras i sin orientering, fladdermöss vågar sig ibland inte ut på kvällen för att det är för ljust och i vissa storstäder har man hittat växter med missbildade blad. Nattfjärilar – som i vanliga fall försöker navigera efter månens ljus – dras nu istället till gatlyktor och blir förvirrade och surrar runt dem. 

Nattmörkret håller på att bli utrotningshotat av att mängden ljusföroreningar ökar så snabbt, och det naturliga mörkret har i stora delar av Europa eliminerats av trafik och belysta byggnader. Att minska mängden ljusföroreningar innebär dock inte att vi ska behöva treva runt i nattmörkret utan en enda ljuskälla – utan bara att belysning ska riktas där den gör nytta, alltså nedåt. Vissa delar av världen har redan infört regionala lagar för hur mycket man faktiskt får lysa upp miljön, och framför allt hur lampor får vara riktade. Om man dessutom får veta mer om ljusföroreningar kan man se till att det inte blir ett problem, genom att bygga vägar och städer så att det inte stör djur och natur.

I ForskarFredags massexperiment 2019 – Stjärnförsöket – mäts ljusföroreningar på olika platser i Sverige. Läs mer om Stjärnförsöket här.

Källa: Urban Eriksson, rymdforskare vid Lunds universitet.

 

Kartläggning av livet på länets havsbottnar pågår under hösten

SGU:s fartyg S/V Ugglan används vid undersökningen av havsbottnarnas livsmiljöer i Uppsala län. Foto: Pär Nordgren

Kartläggning av livet på länets havsbottnar pågår under hösten

Under hösten undersöker länsstyrelsen tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, SGU, hur havsbottnarna i Uppsala län mår. Kartläggningen är värdefull för att kunna förvalta havsområdena på bästa sätt.

 

Under hösten 2020 kartlägger SGU i samverkan med Länsstyrelsen Uppsala län växter och djur och deras livsmiljöer på havsbottnarna i Uppsala län på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

Med hjälp av undervattenskamera och annan teknik hämtas data om vattenmiljö, bottentyp samt växter och djur på grunda bottnar i länets kust- och utsjöområden.  

– Projektet har startat bra och vi har redan klarat av många väderutsatta provstationer i södra Kvarken och öster om Gräsö tack vare lugnt väder, säger statsgeolog Pär Nordgren, som ansvarar för provtagningen.

De data som samlas in kommer att användas för att ta fram heltäckande kartor över bottenlevande arter och livsmiljöer. De nya kunskapsunderlagen kommer till stor nytta inom förvaltningen av havsområdena, vars naturvärden  fortfarande är relativt okända.

– Genom undersökningen får vi bättre kunskap om utbredningen av bland annat blåmussla och blåstång, som båda är viktiga nyckelarter i kustekosystemet, säger Ingrid Wänstrand, marinekolog vid Länsstyrelsen Uppsala län.

Undersökningen är en del av Havs- och vattenmyndighetens projekt "Nationell marin kartering".

 
 
 

Kontakt

 

Förbättrat vattenläge i Öregrund – går från rött till gult

De tekniska problem som uppstod efter sommarens höga belastning på vattennätet i Öregrund är nu avhjälpta. Öregrund och Gräsö går därför över från rött till gult vattenläge. Det gäller nu för hela Östhammars kommun.

 
 

Öregrund och Gräsö har haft ett ansträngt läge under sommaren med stor risk för vattenbrist. Det beror på att det varit mycket folk i området och att belastningen därmed har varit mycket stor på den vattentäkt som förser just Öregrund och Gräsö med dricksvatten.

Det höga produktionsläget gav oss tekniska problem med uttaget av vatten, men nu har vi kommit tillrätta med dem och kapaciteten har ökat. Vi bedömer därför att vi kan gå över till gult vattenläge.

Gult läge innebär att det fortfarande finns en risk för vattenbrist. Vi uppmanar därför alla att fortsätta vara vattensmarta och i första hand använda vattnet till mat, dryck och hygien.

Parkslide, en invasiv växt av Lena Ljungquist, 2019-10-26

Det finns ett antal växter vi verkligen ska undvika och se upp med. Parkslide, Reynoutria japonica (tidigare Fallopia japonica) är definitivt en av dem.

 
Parkslide är både mycket invasiv (klassificeras som 4 av 4 i SLUs Artdatabank) och har stor negativ påverkan på miljön (Påverkansgrad 3 av 4 enligt samma klassificering).
En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor. Beskrivning från Wikipedia.

Om parkslide

 
Parkslide är en flerårig ört som introducerades i Sverige runt förra sekelskiftet som en exklusiv trädgårdsväxt. 
Den är snabbväxande och kan bli upp till 250 cm hög.
Parksliden har ett exotiskt utseende med sina bambulika själkar.
 
Här syns framsida och baksida på blad och stjälk av parkslide
 
Bladen är eliptiskt rundade med en spetsig udd. Yngre stjälkar lätt rödaktiga, äldre stjälkar förvedas snabbt och antar en mörkare ton.
Blommar med vita till rosa blommor under september till oktober. 
 

Hur sprider sig parkslide?

Parkslide sprider den sig snabbt och effektivt via ett snabbväxande rotsystem med långa rötter, rhizomer som lätt kan bli flera meter långa. 
Ur dessa rhizomer växer snabbt nya stjälkar upp som ger kraft till rotsystemet att fortsätta sin utveckling.

Vad är problemet med parkslide?

Parkslide sprider sig snabbt

Parkslidens rötter gräver sig djupt ner i marken. De kan växa flera meter ner och sprider sig snabbt i sidled med långa, snabbväxande rötter, rhizomer.
Med sitt kraftiga växtsätt tränger den undan annan växtlighet och hotar därmed den biologiska mångfalden. Där den växer kan den snabbt bilda stora bestånd som hindrar framkomligheten.

Parkslide kan göra åverkan på byggnader

Parkslidens rötter är så kraftiga att de kan orsaka skador på byggnader och ta sig in i och spräcka vattenledningar.
Denna typ av skador tillsammans med svårigheten att bli av med parksliden gör att byggande på mark där parkslide växer kräver kraftfull sanering med omfattande utgrävning och destruering av de jordmassor som grävs bort. Kostnaden för att bli av med parkslide blir därmed mycket hög.
I flera länder, däribland t.ex Storbritannien är det obligatoriskt att i samband med försäljning av en fastighet ange om det växer parkslide på marken. 

Svårigheten att bli av med parkslide

Det är extremt svårt att bli av med parkslide. Till och med den minsta lilla bit av en rhizom bildar en ny planta.

Hantera parkslide med försiktighet

Försöker man ta bort parkslide är risken stor att man istället sprider den än mer så man behöver vara extremt noggrann och försiktig.
Genom att gräva eller hacka kring rötterna riskerar man att de delas och bildar nya plantor.
 
Att klippa ner och täcka plantan har ingen effekt. Rötterna som sträcker sig långt ner i marken kan fortsätta växa ändå.

Upprepade behandling med giftet glyfosat, Roundup i rätt växtfas har visat sig kunna ha effekt, men kan knappast rekommenderas.
 
Endast omfattande grävning ner till flera meters djup kan få bort rötterna men riskerna är stora. Jordmassor som innehåller, eller misstänks innehålla parkslide får absolut inte spridas.

Dessa jordmassor tillsammans med rötter och växtdelar betraktas som farligt avfall. De ska inte läggas till kompostering.
Rötter som legat att torka under lång tid kan fortfarande ha förmåga att gro. Rapporter finns att till och med växtdelar som eldats kan gro och bilda nya plantor.
Om parkslide ska fraktas på släp måste släpet täckas. Minsta rotbit kan hamna i vägrenen och starta en ny växtplats.
 
Kontakta din kommun för information om hur detta avfall ska hanteras.

Rapportera fynd av parkslide till Artportalen

Hittar du parkslide i naturen kan du rapportera om det på Artportalen. Ett öppet system för sökning och rapportering av arter i Sverige som finansieras av Naturvårdsverket

Fram och baksida

Bestånd av Parkslide

Med ett ton pumpa satte han alla på plats

Den här ynkliga tyska pumpan på 702,4 kilo är ingenting mot vad en dansk man nu har odlat fram. Arkivbild.Bild: Friso Gentsch/AP/TT
Det nya nordiska viktrekordet för pumpa lyder på 970,4 kilo. För odlingsbedriften svarar Jens Peder Skønager i danska Ribe.
Tio personer krävdes för att kunna lyfta den magnifika gurkväxten under Danmarksmästerskapet i jättepumpor som avgjordes på Tivoli i Köpenhamn på lördagen. Det tidigare nordiska rekordet från 2019 var 857 kilo.
Jens Peder Skønager tog hem segern för andra året i rad.
– Mitt recept är topphemligt, det vill jag inte berätta om. Men jag kan gärna avslöja att det används massor av hästgödsel, rikliga vattenmängder och den starkt varierande danska sommaren har som pricken över i gjort underverk för mina pumpor.
Till världsrekordet har han dock en bit: 1190,5 kilo noterades i Tyskland 2016 av en belgisk odlare.

Nyrustade Gimobadet är ett populärt utflyktsmål

Kärt barn har många namn. Gimobadet har under årens lopp benämnts som Friluftsbadet, Simbadet, Guldkusten och Dammen. Nu har badplatsen fått en rejäl ansiktslyftning, vilket gjort den till ett uppskattat utflyktsmål som Gimoborna kan vara stolta över.

Att åka och bada är något som de flesta av oss tycker om att göra en solig sommardag. På våra badstränder är det sällan trångt mellan filtarna och därför passar aktiviteten bra, med tanke på Coronasituationen.

Bryggor, sand, gräsytor och promenadstråk

En av kommunens barnvänliga badplatser med bryggor, sand och gräsytor ligger i Gimo. Från väg 288 kör man förbi herrgården, svänger man höger och kör ett stycke längs dammen för att komma till badplatsen. En motorsågsskulpterad sjöjungfru hälsar välkommen vid entrén. Gräsplanen är stor och välklippt, bryggorna är rustade och kompletterade med en ny flytbrygga. Här finns toaletter, omklädningsrum, uteduschar, grillplatser och en ny boulebana. Men så här har det inte alltid sett ut.
Gimobadet hade sin storhetstid under 1950- och 1960-talet men under senare år har badplatsen fått förfalla.
– Vi har röjt vass, breddat stranden och kört dit ny sand. Uppslutningen har varit fantastisk och det har möjliggjort en stor arbetsinsats, berättar Roger Larsson som varit sammankallande i den lokala fokusgruppen för Gimobadet.

Gemensamma krafter 

Bakom fokusgruppen, som var en av flera i kommunen, stod Företag i samverkan och det numera avslutade projektet Attraktiva och levande orter som fått projektmedel från Jordbruksverket och Östhammars kommun. Här möttes företagare, föreningar, fastighetsägare med flera för att göra en gemensam insats kring ett lokalt utvecklingsprojekt. För Gimoborna var valet enkelt när de skulle hitta ett sådant, deras blickar riktades snabbt mot Gimobadet.
– Det här har alltid varit en kär plats för oss som växt upp i Gimo. Det blev tydligt när vi drog i gång vårt arbete då många ville vara med och hjälpa till, berättar Roger.

Henrik Sundin, som är mark- och utemiljöansvarig såg till att det fanns byggmaterial på plats och lät sig imponeras av den stora uppslutningen då ett 30-tal personer ägnade minst en helkväll i veckan åt arbetet med att göra badplatsen fin igen. Och det var inte bara kompisgänget som dök upp eller ”de närmast sörjande” som det brukar kunna vara. Badplatsen blev en träffpunkt för alla som tycker om den här platsen, fram växte engagemang och en stark gemenskap.
– Alla kunde inte gräva men de kom med hembakta bullar och bidrog på olika sätt. Det kändes verkligen att vårt arbete var uppskattat av många, säger Roger.

Känner stolthet 

Fokusgruppen utsågs till årets Gimobo 2018, många har fått nya vänner och är stolta över vad de har åstadkommit tillsammans. Arbetet är vida omtalat som ett bra och framgångsrikt exempel på betydelsen av att samverka.

– Det här är att skapa delaktighet på riktigt. Alla känner någon som varit med och rustat badplatsen, då blir resultatet kraftfullt och långsiktigt hållbart, säger Henrik.
Nu vill han se att det upprättas en skötselplan för badplatsen, så att anläggningen sköts och värdet underhålls. Kvar finns många idéer som inte förverkligats än, till exempel att skapa en interaktiv lekplats med knutmassofigurer och att bygga ett fågeltorn.
– Området är även lämpligt för promenadvägar och cykelleder, säger Roger.

Väl värt ett besök

Så om du inte varit vid Gimobadet förr, kan du veta att destinationen är väl värd ett besök. För att bada och inte minst betrakta resultatet av det fina arbete som lagts ned på att rusta badplatsen. Här finns gott om gröna ytor så det är lätt att hålla avståndet till varandra för att minska risken för smittspridning, precis som vi gör i de flesta andra miljöer.

 

Han slår ett slag för våra utemiljöer

Att ha ett meningsfullt arbete och att kunna känna sig stolt över resultatet. Det är en drivkraft för Henrik Sundin, som är mark- och utemiljöansvarig. Just nu jobbar han med att ta fram en underhållsplan för alla offentliga utemiljöer i kommunen.

Vi är vana att se honom med händerna i jorden, när han anlägger och sköter om planteringar och parkmark. Henrik Sundin har jobbat med våra utemiljöer i 25 år, men har nyligen fått ett nytt och annorlunda uppdrag. Han ska jobba fram ett planerat underhåll för skötseln av våra fastigheters utegårdar, parkmark och slyröjningsområden med mera.
– Planen ska vara klar om två år. Den omfattar allt från sopkorgar till stadsmiljöer och det kommer att göra stor skillnad att kunna jobba mer strukturerat med underhåll i framtiden, säger han.

Uppväxt med handelsträdgård

Intresset för trädgårdsdesign har Henrik sannolikt fått med sig från sin uppväxt, då hans mamma hade en egen handelsträdgård. Han började jobba som vaktmästare i skolan men fortsatte med parkförvaltning.
– Jag jobbade några år i Norrtälje kommun, där man satsar mycket på parker och utomtar inspiration under semestern

mhusmiljöer. Utemiljöerna har en stor betydelse för människors trivsel och vilja att bosätta sig på en ort, säger Henrik.

När han åker på semester styr han gärna kosan till destinationer som Örebro stadspark, Göteborgs botaniska trädgård eller Sofiero slott och slottsträdgård i Helsingborg - vackra platser att besöka och ta med sig kunskap och inspiration från. Det blir tydligt att hans jobb också är hans hobby, åtminstone en av dem. För också när han kommer hem efter arbetsdagens slut längtar han efter att arbeta och spendera tid i den egna trädgården.
– Ja, jag är en friluftsmänniska som gillar naturupplevelser. Jag har hund och är även biodlare. Det är för övrigt ett intresse som har öppnat en helt ny värld för mig, säger Henrik.

Uppskattad och prisad för sina utemiljöer

I sin nuvarande yrkesroll som mark- och utemiljöansvarig i Östhammars kommun har Henrik vid ett flertal tillfällen uppmärksammats för sitt arbete och även fått en rad priser. Bland annat kvalitetspriset, en årlig utmärkelse till kommunanställda och kommunala arbetsplatser som kommuninvånare eller brukare anser utför tjänster av god kvalitet. Han har vidare fått årets turistpris och uppmärksammats av den lokala hembygdsföreningen för sitt fina arbete med våra utemiljöer.
– Det kostar så lite att göra det där lilla extra som ibland kan göra hela skillnaden, säger Henrik.

Viktigt att utforma miljön tillsammans

Han vill gärna göra saker i rätt ordning och åstadkomma långsiktigt hållbara lösning i linje med det som efterfrågas och passar in på respektive ort.
– Det är viktigt för mig med lokal förankring, att ha dialog med människor om vad som passar eller inte på en plats, säger Henrik.

Det är mot den bakgrunden han tycker så mycket om att jobba tillsammans med de lokala utvecklingsgrupperna som finns i vår kommun, där människor bjuds in och det ges möjlighet att vara delaktiga.

Varje ort har sitt signum

Henrik pratar om varje orts eget signum. Han hoppas att det gestaltningsprogram som tidigare initierats av samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att genomföras för att skapa enhetlighet och ökad attraktivitet.
– Med hjälp av bättre planering och struktur kommer vi att nå längre med vårt arbete och kunna bidra till att skapa en helt annan kultur, säger Henrik.

Han kan sakna det praktiska utomhusjobbet som i så många år varit en stor del av hans vardag, men samtidigt förstår han nyttan med en underhållsplan. Och vem skulle kunna göra den bättre än Henrik, som känner kommunens utemiljöer lika väl som sin egen bakgård.

Om vädret fortsätter vara blött kan det bli en riktig bra sommar svampmässigt.

Matsvampar med kantareller i spetsen börjar dyka upp i markerna efter en tid med mer regn.

På TV4sänd@es på fredag 2020 07 31 en instruktion om hur man dreserar hundar att leta svamp.
Om vädret håller i sig kan det bli en riktigt bra svampsommar, enligt svampexperten Kjell Hedberg.TT
 Juli är hittills inte riktigt den sommarmånad som många drömt om. Runt om i landet har de varmare temperaturerna i juni bytts ut mot svalare väder och en hel del regn. Men det finns en fördel: när skogarna blir blöta dyker matsvamparna upp.

– De vanliga kantarellerna börjar dyka upp i mängder eftersom att det har regnat på rätt bra runt Storstockholm, säger Kjell Hedberg. 

Vittnar om fynd 

På platser som Östergötland, Värmland och Småland vittnar svampentusiaster om sina fynd, och även i Skåne har kantareller ploppat upp trots att det har varit lite torrare i landets södra delar. Rikliga mängder regn är viktigt för svampar, det gäller att vattnet tar sig ner i marken.

– Ska du få det blött i en tät lövskog så måste det nog falla 30 millimeter regn på några dagar för att det ska märkas i marken, det tar tid, säger Sigvard Svensson, mykolog vid biologiska museet i Lund.

Om vädret fortsätter vara blött kan det bli en riktig bra sommar svampmässigt.

– Det är svårt att säga hur det blir men just nu ser det lysande ut. Så här bra har det inte varit på fem sex år, säger Kjell Hedberg som är mykorrhizamykolog och ordförande i Söderorts svampförening.

En mykorrhizamykolog är specialist på sambandet mellan svampar och en växts rötter.

Lära sig samspeletBara för att det regnar hos dig betyder det inte att det regnar i skogen, påminner Sigvard Svensson om. Skurar kan göra att regnet fördelar sig ojämnt.

– Det kan vara en väldig skillnad med bara några kilometers mellanrum.

Sigvard Svensson tipsar svampplockare om att hålla koll på var det har regnat de senaste dygnen via vädertjänster. Det kan också vara bra att leta intill bäckar och i kullar som väter mot norr, där fukten stannar längre.

Enligt Kjell Hedberg är det också viktigt att lära sig om samspelet mellan träd och svampar, då olika svampar växer intill olika träd.

 "Chansa aldrig"
 

Sigvard Svensson tror att många kommer att ge sig ut för att plocka svamp i år när allt fler stannar i Sverige. Men det finns en sak som kanske framför allt ovana svampplockare måste tänka på:

 

Var hundra procent säker på det du plockar, chansa aldrig. Svampar är alldeles för farliga om de är giftiga.

Om du är osäker kan du leta efter information om svampen på internet, eller i en svampbok. Det är viktigt att ha en uppdaterad svampbok, påpekar Kjell Hedberg.

– Många arter revideras och det har visat sig att det vi kallade för matsvamp för 10–15 år sedan är giftiga eller rätt giftiga, säger han

Avrådan från bad vid Sundsbadet i Östhammar

På grund av för höga bakteriehalter avråder vi allmänheten från att bada vid Sundsbadet.

Vattnet vid  Sundsbadet innehåller höga halter av bakterien E.coli och förhöjda värden av intestinala enterokocker,  som kan leda till magsjuka om man sväljer vattnet. Det visar de senaste proverna som Östhammars kommun regelbundet tar vid olika badplatser. 

Nya prover av vattnet tas dagligen och badplatsen är stängd till dess att provresultaten visar att vattnet är tjänligt igen.

– Vår teori är att det har funnits fågelbajs på stranden som spolats i badvattnet när det regnat, säger Johan Nilsson, miljöchef på Östhammars kommun.

För ytterligare information om badvattnet vid våra badplatser i kommunen, besök havs- och vattenmyndighetens hemsida.

Naturlig bottenfilt i fjärden troligen bakom partiklar och lukt i Östhammars hamn

I Östhammars hamnområde har det iakttagits partiklar i vattnet och dålig lukt. Bedömningen som kommunens miljöenhet har gjort är att de kommer från den bottenfilt som ligger i Östhammarsfjärden. Denna har troligen virvlats upp av båtmotorer från den inre fjärdens botten.

- Det grunda och övergödda vattnet medför att en stor del av nedbrytningen sker anaerobt, dvs utan syre löst i vattnet, berättar Eric Renman, miljöinspektör på Östhammars kommun. Det medför bildande av illaluktande svavelväte, sumpgas. Lukten och med partiklarna från bottenfilten kan felaktigt ha tagits för utsläpp av avloppsvatten. Eventuell förekomst av toalettpapper kan ha kommit från någon båt eller annan som gjort en ”smygtömning”.

Något toalettpapper har dock inte setts av kommunens miljö- eller tekniska verksamheter.

Kontakter

Spara på vattnet!

Restriktioner för vattenanvändning gäller från den 18 maj i hela Östhammars kommun. Vi har små grundvattenmagasin och Gästrike vatten ser att grundvattennivåerna börjat sjunka.

Den nederbörd som kommer nu tas främst upp av växter och natur. Det betyder att grundvattenmagasinen inte kommer att fyllas på förrän i höst, så vi behöver alla hjälpas åt för att spara på vattnet.

Restriktionerna för vattenanvändningen innebär att det kommunala dricksvattnet i första hand ska användas till mat, dryck och hygien. Genom att följa det så hjälper du till att spara på grundvattnet så att det räcker till förskolor, äldreboenden och vardagslivet hemma.

Läs mer om vattenrestriktioner, aktuellt vattenläge och bevattningsförbud på Gästrike vattens hemsida.

Kontakter

Restriktioner för vattenanvändning gäller från den 18 maj i hela Östhammars kommun.

Minskade utsläpp från vägtrafiken 2019

 
25.2.2020 06:00:00 | Trafikverket

Under 2019 minskade utsläppen av koldioxid från vägtrafiken med 2 procent. Bakom minskningen ligger ökad användning av biodrivmedel och mer energieffektiva bilar.

Minskade utsläpp från vägtrafiken 2019 Fotograf: Stellan Stephenson

Trafiken var i stort sett oförändrad 2019 jämfört med tidigare år, vilket gör att den ökade användningen av biodrivmedel och mer energieffektiva bilar får genomslag. Det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från en personbil var 120 g/km under 2019, vilket är en minskning på 2 g/km jämfört med föregående år. Det framgår av preliminära utsläppssiffror för vägtrafiken för 2019 som Trafikverket och Transportstyrelsen redovisar i dag.

Ökad användning av biodrivmedel
Andelen biodrivmedel ökade från 22 procent till 23 procent under 2019. Ökningen beror på den så kallade reduktionsplikten som infördes under 2018 och som ställer krav på drivmedelstillverkare att blanda in biodrivmedel sina produkter.

– Det är glädjande att bilarna blev effektivare och att andelen biodrivmedel ökade, men kanske framför allt att vägtrafiken inte ökade under förra året. Då blir det lättare att öka tempot och nå målen. För att nå transportsektorns klimatmål till 2030 krävs en minskning av växthusgaserna med cirka 8 procent per år, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.

Positiv utveckling för laddfordon
Antalet nya eldrivna personbilar fördubblades under 2019 jämfört med föregående år. Också antalet hybridbilar som delvis kan drivas med el ökade jämfört med föregående år, vilket är förklaringen till minskningen av de genomsnittliga utsläppen från den nya personbilsflottan.

Samtidigt ökar de genomsnittliga utsläppen från bilar som drivs med bensin eller diesel. Utsläppen från nya bensindrivna bilar har ökat till 130 g/km och är de högsta sedan 2013. För nya dieseldrivna bilar ligger utsläppen nu på 137 g/km, vilket är det högsta värdet sedan 2011.

– Utsläppen från nya fossildrivna bilar ökar när de borde minska och det är en bekymmersam utveckling. Det finns en trend i samhället att bilarna blir större och tyngre och det får genomslag på det sätt man kan se i statistiken, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

PM vägtrafikens utsläpp 2019 

Tabell för genomsnittliga utsläpp från nya personbilar 2019

Tidiga vårkänslor

Boven i pollendramat sägs vara hasselbusken. Den har låg tröskel när det kommer till att få vårkänslor.

– Den är väldigt lättriggad. Det räcker med några varma och soliga dagar i följd så sätter den igång och börjar blomma. Den har små krav för att känna av våren, säger Didrik Vanhoenacker.

Men om mildvädret fortsätter kommer det börja blomma mer och mer hassel, både i både Götaland och Svealand.

Vad tror du om framtiden?

– Det är oerhört svårt att sia om pollenframtiden. Först ska man sia om vädret, och sedan ska man sia om naturens respons på det. Det är inte lätt. Det bästa man kan göra om man har problem med pollen är att hålla koll på pollenrapporterna, säger Didrik som själv är pollenallergiker och låter lite snuvig.

– Men jag kan inte skylla på pollen i det här fallet. Jag är bara förkyld, säger han.

Al, alm, sälg och björk drar däremot inte igång lika lätt.

Forskarna gör en ny tolkning av Rökstenen

avKatarina Norrgrann

Publicerad: 09 januari 2020 kl. 14:29
Uppdaterad: 09 januari 2020 kl. 15:09

Med 760 tecken är Rökstenen världens längsta runinskrift.

Vikingarna oroade sig för en klimatkatastrof.

Så tolkar svenska forskare nu texten på den mystiska Rökstenen – världens mest kända vikingatida runsten och en av de mest svårtolkade.

Rökstenen har traditionellt ansetts vara en krönika över krigiska bragder.

Den nya tolkningen visar att stenen i stället kan vara ett dokument över ett annat slags konflikt: Kampen mellan ljus och mörker, värme och kyla, liv och död.

Fyra svenska forskare från olika discipliner står bakom den nya teorin.

– Utan samarbete mellan textforskning, arkeologi, religionshistoria och runologi hade det inte gått att lösa Rökstenens gåtor, säger Per Holmberg, professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning vid Göteborgs universitet, som lett studien.

– Rökstenen är dessutom skriven i olika former av chiffer, vilket helt säkert innebar en utmaning även för samtida läsare, säger Henrik Williams, runolog vid Uppsala universitet.

Foto: STEWEN QUIGLEY / UPPSALA UNIVERSITET

Henrik Williams, runolog vid Uppsala universitet.

Den dödliga fimbulvintern

Studien utgår från ny arkeologisk forskning om hur hårt Skandinavien drabbades av en klimatkatastrof på 500-talet.

Det var runt 300 år innan Rökstenen restes. Två stora vulkanutbrott förmörkade atmosfären så att vintern aldrig tog slut. Skördarna misslyckades och folk dog som flugor av svälten.

I det kollektiva minnet blev den fruktansvärda tiden till mytologins ”fimbulvinter”.

Människorna lär ha varit livrädda för en ny sådan katastrof.

– Innan Rökstenen restes inträffade flera händelser som måste ha varit mycket olycksbådande: en kraftig solstorm färgade himlen i dramatiska röda färger, skördarna drabbades av en extremt kall sommar, och senare skedde en solförmörkelse precis efter soluppgången. Det kunde ha räckt med en av de här händelserna för att väcka oron för en ny ”fimbulvinter”, säger Bo Gräslund, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

Skräck för kylan

Enligt den tolkning som forskarna nu publicerar består Rökstenens inskrift av nio gåtor. På fem av dem är svaret ”Solen”. Bland annat gäller det en gåta om vem som var död men nu lever igen.

Forskarna tolkar Rökstenen som att den handlar om människornas rädsla för att det ska bli för kallt.

Och det var vikingatidens mäktiga, de som reste runstenarna, som skulle se till att det inte gick så illa.

– Vikingatidens maktelit såg sig som garanten för goda skördar. De skulle leda kulten som höll ihop den sköra balansen mellan ljus och mörker, säger Olof Sundqvist, professor i religionshistoria vid Stockholms universitet.

LÄS OCKSÅ

PLUSVikingakvinnans rätta ansikte: En hårdför krigare

Foto: GÖTE TENNISBERG

Rökstenen handlar kanske inte om krig – utan om klimat.

Rökstenen

  • Den nya tolkningen har gjort av Henrik Williams, Per Holmberg, Bo Gräslund och Olof Sundqvist.

  • Rökstenen står vid Röks kyrka i Ödeshög i Östergötland. Den restes på 800-talet under den tidiga vikingatiden.

  • Rökstenens 760 tecken gör den till världens längsta runinskrift.

Publicerad: 09 januari 2020 kl. 14:29

Förra året var det varmaste som någonsin har uppmätts i Europa – och det näst varmaste sett till hela jordens medeltemperatur.

Globalt har endast 2016 varit varmare. Men skillnaden är bara 0,04 grader, och 2016 bidrog väderfenomenet El Nino – som då var extra starkt – med 0,12 graders uppvärmning. Detta framgår av färska siffror från EU:s klimatövervakning C3S (Copernicus Climate Change Service).

– Det här är utan tvekan alarmerande tecken, säger chefen för C3S, Jean-Noël Thépaut, till AFP.

Mätningarna stämmer väl överens med mönstret för den globala uppvärmningen. Det senaste decenniet är det varmaste som har registrerats sedan mätningarna inleddes i slutet av 1800-talet, och de fem senaste åren ligger alla i topp. Den globala medeltemperaturen är nu 1,1–1,2 grader högre jämfört med förindustriell tid, före utsläppen av växthusgaser.

Europa var alla årstider varmare än normalt under 2019. Flera länder rapporterade värmerekord både under sommaren och vintern. Skriver aftonbladet.

Tips på hantering av matavfall

Gällande ditt matavfallskärl ~ "bruntunnan"

Tips på hantering

Vid kyla

För att undvika att påsarna för matavfall fryser fast i tunnan kan du:

  • lägga en dagstidning i botten av tunnan,
  • slänga hushållspapper och servetter i påsen för matavfall
  • byta påsen ofta så den är relativt torr när den slängs
  • använd dubbla påsar vintertid

Du kan också klämma fast påsen i locket på insidan av din bruna tunna så att den hinner bli kall och stelna tills nästa gång du öppnar locket och den ramlar ner i tunnan.

Innan du lägger matrester eller använda kaffefilter i påsen låter du det rinna av i slasken först.
Du kan också använda dubbla påsar under vinterhalvåret för att undvika att påsen fryser fast i botten på din tunna.

För att minska övergödning och förorenat dricksvatten genomförs sedan 2012 avloppsinventeringar i Östhammars kommun.

 Om cirka 20 år ska samtliga av kommunens ca 7 000 enskilda avlopp vara inventerade.

Det är fastighetsägaren som ansvarar för att anläggningen fungerar som den ska och uppfyller de lagstadgade kraven på rening. Kommunen ansvarar för att bedriva tillsyn för att kontrollera att reglerna följs och utfärdar tillstånd och förbud för avloppsanläggningar. Arbetet med inventeringen av enskilda avlopp ska förbättra vattenkvaliteten i kommunen genom att identifiera de avloppsanläggningar som har dålig reningsförmåga.

- Runt Östhammars kommun finns känsliga kustvatten och vi har i nuläget valt att prioritera de områden som ligger närmast dessa känsliga vatten och havsvikar, säger Lina Lehndal, miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Den kommuninvånare som har ett inventeringsbesök att vänta får i god tid ett informationsbrev i sin brevlåda. Under besöket säkerställer inspektörerna att anläggningen är komplett och uppfyller kraven. Anläggningar som inte uppfyller kraven ska i regel bytas ut eller justeras inom två år.

- En avloppsanläggning har en livslängd på cirka 20-25 år innan den behöver åtgärdas eller bytas ut. Ibland möter vi defekta anläggningar, men det händer också att regelverk har skärpts vilket gör att anläggningen inte renar enligt dagens krav, säger Lina Lehndal.

Den avgift som tas ut för inventeringsbesöket är beslutad av kommunfullmäktige och rymmer inspektörens tid både inför, under och efter besöket med förberedelser, restid, inspektion, rapportskrivning och beslut. Själva besöket utgör därmed endast en mindre del av den totala handläggningstiden. 

Arbetet med avloppsinventeringar pågår i alla Sveriges kommuner, även om kustnära kommuner som Östhammar står inför högre miljökrav.

- Vi har många avloppsanläggningar som ligger nära vattendrag i kommunen och om en stor del av dessa inte renar vattnet så blir den gemensamma påverkan stor på våra vattendrag. Därför är detta ett mycket viktigt miljöarbete för Östhammars kommun, säger Lina Lehndal.  

Info gällande saneringen vid Marinvägen, Östhammar

Sanering har påbörjats.

Saneringen av området med dioxinförorenad jord, beläget vid Marinvägen och Ejdervägen i Östhammar har startat. Föroreningarna har uppstått i samband med doppning av virke vid före detta Östhammarsågen.
Arbetet finansieras av statsbidrag från Naturvårdsverket och kommunens tekniska förvaltning är huvudman och samhällsbyggnadsförvaltningen är tillsynsmyndighet.

För att genomföra grävning, återställning och transport av förorenad jord har tekniska förvaltningen anlitat Skanska som entreprenör. Den förorenade jorden kommer att transporteras till godkända deponier för omhändertagande. Beroende på innehållet av dessa föroreningar så kan massorna transporteras till antingen Väddika avfallsanläggning eller till Fortum i Kumla.

Återplantering av växtlighet i trädgårdarna kommer att skötas av Upplandsblomman.

 Arbetet med saneringen kommer först att utföras trädgård för trädgård. Saneringen avslutas med gatan och allmänningen nere vid bryggan.

-          Skanska har tagit fram en tidplan som säger att merparten av schaktarbetena kommer att utföras innan årsskiftet och återställningen kommer till viss del ske under första kvartalet nästa år säger Lasse Karlsson, Gatu- och Fastighetschef Östhammars kommun).

 Saneringsprojektet har hittills följt den plan som lagts men osäkerheten kring när vintern anländer kan innebära vissa tidsjusteringar, om så sker kommer Tekniska förvaltningen att informera .

Ett äppelskrutt i naturen gör väl inte någon skada?

Många tänker kanske att skruttet försvinner av sig själv. Men faktum är att det kan ta längre tid än väntat och att matavfall i naturen till och med kan orsaka skada.

Personal vid nationalparken Glacier i USA-delstaten Montana vill avliva en seglivad myt om att "naturligt" avfall försvinner av sig själv. I ett inlägg på Facebook som har fått stor spridning uppmanas besökare att inte lämna matavfall bakom sig.

"Dessa 'naturliga' matvaror kommer inte att brytas ned särskilt snabbt. Om djur inte äter upp matavfallet kommer nedbrytningen att ta mycket längre tid än vad du förväntar dig. Vissa frukter kan ta år att brytas ned beroende på miljön."

Exempelvis kan det ta två år för ett bananskal att försvinna helt, eller åtta veckor för ett äppelskrutt. Dessutom, skriver man, är så kallade naturliga matvaror inte alltid så naturliga eftersom de kanske inte normalt sett finns i området som de har kastats i. Och djur som äter ovan mat kan drabbas av matsmältningsproblem. Matavfallet kan till och med bli farligt för djuren.

"Om du till exempel kastar ditt äppelskrutt genom fönstret på din bil kan det uppmuntra djur att söka efter livsmedel längs vägarna. Ju mer tid de tillbringar nära vägar, desto större är risken att de blir påkörda", står det i inlägget.

Källa TT

Avrådan från bad efter rapporter om algblomning

PPDATERAD 25/7. Då det kommit in flera rapporter om algblomning i Tallparksbadet, badplatser kring centrala Öregrund (där det finns algblomning) och Vällenbadet i Alunda, avråder Östhammars kommun tills vidare från bad vid dessa platser.

Informationscentralen bedömer att det kan vara blågröna alger som blommar och vi rekommenderar att man undviker kontakt med algerna. Man bör inte bada och inte heller låta hundar dricka av vattnet.

Öregrund

Miljö- och hälsoskyddsinspektör på Östhammars kommun har tagit prover på vattnet i Tallparksbadet och centrala Öregrund sedan flera rapporter om algblomning kommit in till vår kundtjänst. Provsvaren väntas vara färdiga nästa vecka. Tills vidare avråder Östhammars kommun från bad på platserna.

Vällenbadet

Vid Vällenbadet i Alunda har det även konstaterade algblomning. I Vällen ligger algerna inte på ytan utan är mer som klumpar i vattenmassan, så det kan vara lite svårare att se. 

Håll barn och husdjur borta från algerna

Informationscentralen råder allmänheten att undvika bad på platser med algblomning. Det är särskilt viktigt att inte låta barn bada då de kan få i sig algerna genom kallsupar och bli allvarligt sjuka. Husdjur bör också hållas borta från algblomningarna, då de kan få i sig större mängder alger genom att dricka vattnet eller slicka päls och tassar sedan de gått i vattnet.

Rapportera om du ser alblomning

Om ni ser större ansamlingar, av blågröna alger , ofta med trådar, vid våra kommunala badplatser, kan ni rapportera det genom att  kontakta Östhammar Direkt eller till Länsstyrelsens informationscentralen via dess telefonsvarare på nummer 010-2254111.

Aktuella algblommingar - Länsstyrelsens informationscentral

Mer information om algförgiftning på 1177 Vårdguiden.

Algblomningar - Vad är det?

Regeringen vill förbjuda plastmuggar

Publicerad idag 06.34

Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna vill regeringen utreda ett förbud mot plastmuggar och livsmedelsbehållare av plast, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Strax före årsskiftet kom EU-länderna överens om att förbjuda sugrör, bestick och tallrikar i plast från år 2021. Men regeringen vill gå längre än så och förbjuda produkter som ofta skräpar ner svenska stränder.

Produkterna ska ersättas med annat material och miljöminister Isabella Lövin säger till Ekot att producenter och leverantörer av engångsplast kommer att behöva tänka nytt.

– Bland annat ska utredningen titta på om det ska vara ett tvång att restauranger och andra ska kunna leverera mat i medhavda behållare eller om man kan införa någon typ av pantsystem eller också att man får övergå till andra material än plast, säger hon till radion.

KÖR INTE ROBOTGRÄSKLIPPAREN NATTETID.

Igelkottar är mest aktiva på natten.

Slå av gräsklipparen under natten. Man har träffat på igelkottar med avklippta ben med flera andra skador.

Igelkottar har inget flyktbeteende. De stannar rullar ihop sig när de blir rädda. 

Förorenad mark ska saneras till hösten

Området beläget vid Marinvägen och Ejdervägen, Östhammar

Till hösten startar saneringen av ett område med dioxinförorenad jord, beläget vid Marinvägen och Ejdervägen i Östhammar. Undersökning samt sanering finansieras av statsbidrag från Naturvårdsverket och förmedlas av Länsstyrelsen.
Tekniska förvaltningen i Östhammars kommun är huvudman och Samhällsbyggnadsförvaltningen är tillsynsmyndighet.

Den förorenade marken är belägen inom ett område som i dag utgörs av privata fastigheter samt den allmänning med brygga som finns mellan vändplatsen på Marinvägen och Östhammarfjärden. Föroreningarna har uppstått i samband med doppning av virke, vid före detta Östhammarsågen.

- Under åren har ett flertal utredningar gjorts för att undersöka föroreningarna och bedöma risker för människors hälsa. Sedan 2018 pågår ett arbete att planera och genomföra själva saneringen, säger Lasse Karlsson, Gatu- och fastighetschef.

Saneringen kommer att omfatta schaktning av cirka 1 500 m3 förorenad jord som skickas till deponi för omhändertagande. Områden som påverkas kommer att återställas enligt en plan som kommunen låtit upprätta. Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Östhammars kommun är tillsynsmyndighet och ett kontrollprogram har upprättats som anger vilka kontroller som kommer att utföras för att säkerställa att saneringen utförs på ett korrekt sätt samt att skyddsåtgärder, som krävs med hänsyn till föroreningarna vidtas. 

Arbetet med att planera själva saneringen har hittills följt den plan som lagts och kommunens avsikt är att saneringen ska genomföras under hösten 2019.
Med tanke på årstiden så kommer visst återställningsarbete att behöva ske under 2020. Dialog med de privata fastighetsägarna som berörs av saneringen pågår.


- Den osäkerhet som finns vad gäller tidplanen är pågående upphandlingar av entreprenadarbeten. I det fall dessa inte kan slutföras som planerat så kommer tidplanen att revideras, säger Lasse Karlsson.

Innan arbetet startar i höst kommer mer detaljerad information att ges till berörda samt publiceras på kommunens hemsida. 

Med önskan om en fin sommar

Lasse Karlsson

Eldningsförbud utfärdat i Uppsala län

Länsstyrelsen har beslutat att det råder eldningsförbud i hela Uppsala län från och med klockan 17.00 den 16 juni 2019. Förbudet gäller tillsvidare.

Med anledning av den senaste tidens värme och torka råder hög brandrisk i skog och mark. Länsstyrelsen har i samråd med länets räddningstjänster och utifrån SMHI:s prognosunderlag därför beslutat att eldningsförbud ska gälla i hela Uppsala län.

Eldningsförbudet innebär att det är förbjudet att utomhus elda, grilla och bränna med fast bränsle (till exempel ved, kol, gräs, ris och grenar).

Det är trots eldningsförbudet tillåtet att grilla på egen tomt, förutsatt att anordningen är utformad så att det inte finns risk för brandspridning. Det är också tillåtet att grilla och elda på fasta grillplatser på allmän plats. Fast grillplats innebär en eldplats som är avgränsad med obrännbart material och med en bred markyta med grus eller liknande runt grillplatsen.

Kom ihåg att det alltid är den som eldar som är ansvarig om något går fel, även om rådande riktlinjer följts. Var därför alltid försiktig och se till att släckutrustning finns nära till hands. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot eldningsförbudet kan dömas till böter.

Så säkrar vi din vattenleverans

 

I Östhammars kommun pågår många arbeten med att förbättra det kommunala dricksvattnet, avloppshanteringen och ledningsnätet samt effektivisera och minimera användningen av dricksvatten. Gästrike Vatten arbetar med flera underhålls- och utvecklingsprojekt av reningsverk och vattenverk samt utredningar inom grundvatten, vattentäkter och reningsprocesser.
 
För att trygga leveransen och skydda vårt dricksvatten här och nu för våra kunder så har vi låst alla våra vattenposter i gatan. Det gör vi för att säkra upp vattenkvalitén och minimera risken att det inte kommer in föroreningar i ledningarna samt få kontroll på vattenuttagen.
Gästrike Vatten har de senaste åren prioriterat att systematiskt leta och laga läckor i ledningsnätet. Arbetet har varit väldigt lyckat och vi har hittat och lagat flertalet läckor runt om i Östhammars kommun.
 
- I Alunda har vi kortsiktigt hittat en lösning för att förstärka mängden grundvatten och dess kvalitet under 2017. Tidigare har det i perioder funnits behov av att köra vatten i tankbil till vattenverket i Alunda för att klara av vattenförsörjningen, det har vi inte behövt göra sedan vi fick lösningen på plats, säger Tobias Kudermann, avdelningschef Gästrike Vatten. Den långsiktiga lösningen är att samverka med Tierps kommun genom att bland annat bygga en överföringsledning som ger mer vatten till Alunda och Österbybruk. 
 
Gästrike Vatten har även optimerat driftsättet av grundvattenbrunnar. Genom att fördela uttagen så nyttjar vi våra vattenmagasin på ett bättre och effektivare sätt, och därmed spara på vattnet.
 

Tillsammans gör vi skillnad

Gästrike Vatten har en kontinuerlig dialog med kommuner och entreprenörer på vilket sätt de kan spara vatten.
 
- Östhammars kommun har köpt in stora vattentankar för att samla in regnvatten som sedan kan användas till bevattning. Alla nya byggnader byggs med ett system på taket för att kunna samla in regnvatten. Just nu bygger vi även en ledning från havet för att kunna bevattna tennisbanorna i Öregrund med, säger Lasse Karlsson, gatu- och fastighetschef i Östhammars kommun. 
 

Arbete pågår även i de andra kommunerna

Även i Ockelbo, Älvkarleby och Gävle kommuner arbetar vi aktivt med förbättringsarbete för att spara på, och öka mängden, grundvatten. Vi lagar läckor, bygger överföringsledningar och har full drift på den membranfilteranläggning i Gävle som ger oss mer grundvatten med renat ytvatten från Gavleån.
 

Restriktioner för vattenanvändningen

Restriktioner för användandet gäller det kommunala dricksvattnet i hela Östhammars kommun från den 6 maj och tills vidare. Restriktionerna för vattenanvändningen innebär att det kommunala dricksvattnet i första hand ska användas till mat, dryck och hygien. Tack för att du hjälper till att spara på grundvattnet så att det räcker till förskolor, äldreboenden och vardagslivet hemma.
 
Förutom att du ska fortsätta använda vattnet smart innebär de ytterligare restriktionerna att:

  • Vattna inte med dricksvatten, varken nyplanterad eller befintlig växtlighet, annat än med vattenkanna. Det gäller för enskilda bostäder, flerfamiljsfastigheter, offentliga och privata verksamheter. Samla upp och använd regnvatten till bevattning istället.
  • Fyll inte pooler eller badtunnor med dricksvatten. Det gäller även uppblåsbara pooler, badtunnor och spa-bad. Besök istället de kommunala simhallarna och badplatserna.
  • Bevattna inte fotbollsplaner, tennisplaner eller liknande med dricksvatten.
  • Tvätta inte bilen med dricksvatten med vattenslang eller högtryckstvätt. Vi hänvisar istället till auktoriserade tvätthallar och självservicehallar som återanvänder tvättvattnet.
  • Tvätta inte fasader, altaner och staket eller liknande med dricksvatten med vattenslang eller högtryckstvätt. Det gäller oavsett om det är du som fastighetsägare eller en inhyrd entreprenör som utför arbetet. 

 
Läs mer om vattenläget i våra kommuner här »​
 

Bakgrund

De låga nivåerna beror på att det inte har regnat eller snöat tillräckligt under de senaste åren för att grundvattenmagasinen i marken ska fyllas på ordentligt. Dessutom är grundvattenmagasinen i Östhammars kommun fullt utnyttjade och marginalerna är därmed små. Även om det har regnat en del, och fortsätter att regna under den kommande tiden så är grundvattenbildningen begränsad eftersom växtligheten tar upp mycket av vattnet.  Det krävs stora mängder nederbörd för att grundvattennivåerna ska återställas till en normal nivå.
 

Spara vatten

Läs mer här om hur du använder vattnet smart »​
 

Mer om aktuella grundvattennivåer i regionen och Sverige

SGU är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige. Läs mer om aktuella grundvattennivåer på https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2019/april/grundvattennivaer-i-april/

 

Restriktioner för vattenanvändningen i Östhammars kommun

Restriktioner för vattenanvändningen införs för hela Östhammars kommun från den 6 maj och tills vidare. Trots den nederbörd som kommit de senaste dagarna så är situationen ansträngd och vi ser att grundvattennivåerna sjunker. Alla behöver hjälpas åt för att spara på vattnet nu! Den nederbörd som kommer nu tas främst upp av växter och natur, vi behöver mycket mer nederbörd för att fylla på grundvattenmagasinen.

Restriktioner för användandet gäller det kommunala dricksvatten i hela Östhammars kommun. Förutom att du ska fortsätta använda vattnet smart innebär de ytterligare restriktionerna att:

 
Dricksvatten ska främst användas till mat, dryck och hygien.

  • Vattna inte med dricksvatten, varken nyplanterad eller befintlig växtlighet, annat än med vattenkanna. Det gäller för enskilda bostäder, flerfamiljsfastigheter, offentliga och privata verksamheter. Samla upp och använd regnvatten till bevattning istället.
  • Fyll inte pooler eller badtunnor med dricksvatten. Det gäller även uppblåsbara pooler, badtunnor och spa-bad. Besök istället de kommunala simhallarna och badplatserna.
  • Bevattna inte fotbollsplaner, tennisplaner eller liknande med dricksvatten.
  • Tvätta inte bilen med dricksvatten med vattenslang eller högtryckstvätt. Vi hänvisar istället till auktoriserade tvätthallar och självservicehallar som återanvänder tvättvattnet.
  • Tvätta inte fasader, altaner och staket eller liknande med dricksvatten med vattenslang eller högtryckstvätt. Det gäller oavsett om det är du som fastighetsägare eller en inhyrd entreprenör som utför arbetet. 

Har du frågor är du välkommen att kontakta Gästrike Vattens kundservice på 020- 37 93 00, (9-12, 13-15) eller info@gastrikevatten.se.

Arbete för rent vatten måste organiseras om

 Lägg ner de fem vattenmyndigheterna och låt Havs- och vattenmyndigheten ta över delar av deras ansvar. Det är ett av SKL:s förslag till regeringen för ett bättre arbete för rent vatten.
 

Anders Knape

 

– Ska Sverige klara de krav som EU ställer på god vattenkvalitet, då måste vi ha en bra och effektiv organisation för det arbete som staten, kommunerna och berörda andra aktörer utför. Så är det inte i dag. Regeringen behöver reformera vattenförvaltningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Ställningstagande till pågående utredning

En statlig utredning har nu i uppdrag att se över hur en förändrad vattenförvaltning kan bidra till god vattenkvalitet – i nivå med kraven i EU:s vattendirektiv – i sjöar, vattendrag, hav och grundvatten. Utredningen ska vara klar den 31 oktober 2019. SKL:s styrelse har med anledning av utredningens uppdrag och arbete tagit fram ett ställningstagande om hur svensk vattenförvaltning bör utformas.

Lägg ner de fem vattenmyndigheterna

Organisationen för vattenförvaltningen bör bli densamma som för miljöfrågor, det vill säga med en nationell myndighet, länsstyrelser som regionala myndigheter och kommuner med ansvar för det lokala arbetet. De fem regionala vattenmyndigheterna bör läggas ner.

Vattenmyndigheterna och dess beslutande organ, vattendelegationerna, har i dag ansvaret ta fram åtgärdsprogram som pekar ut vilka insatser som bland andra kommuner och vattentjänstföretag behöver genomföra för att förbättra kvaliteten i yt- och grundvatten i enlighet med EU:s krav. Men myndigheternas arbete fungerar inte. Åtgärdsprogrammen är bland annat dåligt förankrade med kommuner och de saknar prioriteringar.

Ge Havs- och vattenmyndigheten ett samordnade ansvar

SKL vill att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, får ett samlat ansvar för vattenfrågor. HaV bör fatta beslut om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner enligt underlag från länsstyrelserna, som också utför tillsyn. SKL anser också att kommunerna måste få större inflytande i framtagandet av åtgärdsprogrammen. Kommunerna har bland annat viktig kunskap om vilka åtgärder som ger störst effekt och som är mest samhällsekonomiskt effektiva. Denna kunskap bör ligga till grund för prioriteringar.

Däckåtervinning

Nytt avtal

Ett nytt avtal har tecknats med Svensk Däckåtervinning AB, i och med det tar återvinningscentralerna inte längre emot däck från företagare utan företagarna får själva teckna avtal med Svensk Däckåtervinning AB.

För privatpersoner går det fortfarande bra att gratis lämna däck på våra återvinningscentraler.

Ny katalysator öppnar för storskalig produktion av vätgas

Ett internationellt forskarlag lett från Umeå universitet har uppfunnit ett system för storskalig produktion av vätgas som är både billigt att tillverka, fungerar på ett stabilt sätt, och som kan drivas med förnybar energi. Resultaten har publicerats i prestigefyllda Scientific Reports, utgiven av Springer Nature.

Vätgas, och bränsleceller drivna av vätgas, diskuterades under tidigt 2000-tal som energibäraren som skulle vara avgörande i utfasningen av fossila bränslen och dessas upphov till klimatförändringar. Fastän enorma summor investerades i att utveckla system för vätgasproduktion och – lagring, insåg man successivt att utmaningen med att hitta ett hållbart sätt att producera och använda vätgas på förnybar väg var större än man trott.

Det forskarna från Sverige, Finland och Vietnam nu lyckats med är att tillverka en katalysator baserad på kolskum av materialet melamin, kommersiellt tillgängligt till ett överkomligt pris; och att tillsätta en form av den naturligt förekommande metallen kobolt, i en tredimensionell struktur som på ett stabilt sätt agerar elektrod i tekniksystem som helt enkelt delar vatten till dess beståndsdelar.

Vatten består som bekant av grundämnena syre och väte. Båda är energirika och har stora användningsområden. Skulle man lyckas skapa ett system som kostnadseffektivt och kontinuerligt kan producera stora mängder vätgas, kan det till exempel användas i produktionen av drivmedel som diesel och flygplansbränsle, via kända mellansteg som även används i produktionen av fossilbaserade kolväten.

– Systemet vi har tagit fram är robust, skalbart och billigt. En ytterligare stor fördel är att vi använde en alkalisk saltvattenlösning. I princip skulle man kunna driva de här systemen med saltvatten från havet, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid Umeå universitet och en ledande figur i forskningsmiljön Bio4Energy.

I sina laboratorieexperiment har forskarna använt pyrolys, en form av högtemperaturbehandling, för att starta den reaktion som katalysatorn sedan skyndar på, och som får vattendelningen, kallad elektrolys på fackspråk, att ske. Under framtida industriella förhållanden blir det istället fråga om att använda solenergi eller en annan förnybar energikälla för att ge den elektriska impuls som behövs för att driva reaktionen.

– Det här är ett system som generar väte och syre. Rent syre är explosivt och mycket energirikt. Väte är en väldigt mångsidig resurs. Du kan bränna det direkt till energi. Sedan kan du reducera material, till exempel i framtidens ståltillverkning. I dag pumpar du in en massa cox i masugnen (för att omvandla järn till stål, reds. anm.). Då bildas samtidigt koldioxid. I stället skulle man i princip kunna mata in väte som reduceringsmedel, och då bildas ingen koldioxid. I dagens läge är det inte realistiskt eftersom väte är mycket dyrare och gjort av fossil naturgas, säger Jyri-Pekka Mikkola.

Om Bio4Energy: 
Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
Läs mer om Bio4Energy

Vi håller rent

Var med och håll Östhammars kommun rent i vår!

Varje vår deltar Östhammars kommun i Vi Håller Rent- Håll Sverige Rents aktion mot nedskräpning. Runt om i landet plockar förskolor, skolor, föreningar, företag och privatpersoner skräp - både för att göra sin närmiljö lite finare och för att visa att nedskräpning inte är okej.
2018 deltog 676 366 hjältar runt om i landet!

Anmälningen är öppen till "Vi Håller Rent",  Anmäl er på www.hsr.se/vihallerrent.
Alla anmälda förskolor, skolor och barn- och ungdomsföreningar får kostnadsfritt Håll Sverige Rent skräpplockarmaterial bestående av sopsäckar, soppåsar och digitalt pedagogiskt material.
Vi kommer att distribuera materialet v.16-17. Skolor och förskolor får materialet genom att vår personal på återvinningscentralerna kör ut till förskolor och skolor.

Företag, privatpersoner och övriga föreningar kan köpa skräpplockarmaterial i Håll Sverige Rents webshop från och med 6 februari 2019. Samtliga deltagare kan också använda skräpplockarappen Skrappen och registrera sin skräpplockning. Skrappen finns för både iPhone- och Androidmobiler.

Efter att du plockat skräp och sorterat ut förpackningar och tidningar så hämtas sopsäckarna med ordinarie sophämtning. 

Föreningar, företag och privatpersoner får sitt material genom att hämta det vid kommunhusets reception i Östhammar. Skräp som du har samlat in lämnas på någon av kommunens återvinningscentraler. Sortera och återvinn gärna förpackningar av papper, glas, metall och plast innan du lämnar sopsäckarna.


Var med du också i kampen mot skräpet!

Earth Hour - Var med och släck du också!

Lördagen den 30 mars 2019 mellan klockan 20:30 och 21:30 förväntas flera hundra miljoner människor över hela världen släcka ljuset.

Syftet med Earth Hour är att skicka en tydlig signal till världens politiska ledare att ta klimatfrågan på allvar. Att få människor att engagera sig för miljöfrågor i allmänhet och klimatet i synnerhet. Klimatmanifestationen kan också ses som ett led i att inspirera till en hållbar livsstil. Earth Hour äger alltid rum under en timme, kl. 20:30-21:30 en lördag i slutet av mars varje år. Förra året deltog människor från 188 länder i världens största miljömanifestation, flest någonsin sedan starten 2007.

– Östhammars kommun stödjer manifestationen och uppmanar alla att utnyttja timmen till att släcka ljuset, reflektera kring vår elförbrukning och energianvändning och hur vi kan minska den, säger Marcus Jakobson, energi- och klimatstrateg på Östhammars kommun.

Engagemang på våra skolor

Många skolor och förskolor engagerar sig inför klimatmanifestationen Earth Hour. Barnen gör aktiviteter kring allt från energi och matsvinn till att samla skräp utomhus.

– Skolorna gör ett fantastiskt jobb i samband med Earth Hour. Det är viktigt att förskolan och skolan arbetar med klimatfrågan, att man inspirerar barnen och diskuterar hur vi alla kan hjälpas åt för att minska vår klimatpåverkan. Unga tänker mycket på klimatet och skolan är en viktig plats för diskussion, säger Marcus Jakobson.

Läs mer om Earth Hour på WWF:s hemsida

Detta gör kommunen

Östhammars kommun bjuder in skolor och förskolor att uppmärksamma manifestationen och att under Earth Hour-veckan genomföra någon aktivitet kopplad till energi och klimat, gärna med hjälp av materialet från Världsnaturfonden WWF. Klasserna som engagerar sig och gör aktiviteter deltar då i en utlottning om 10 priser á 1000 kr från kommunens energi- och klimatrådgivning. Förra året deltog 16 klasser och vi hoppas på minst lika stort deltagande i år!

Östhammars kommun uppmanar alla i vår organisation att alltid vara noga med att stänga av datorer och släcka på arbetsplatsen, men också gärna stödja manifestationen privat. Kommunhuset släcks ned i samband med Earth Hour.

Vi genomför annonsering om Earth Hour i lokala media, på kommunens hemsida, anslagstavlor och på våra fem kommunbibliotek. På biblioteken finns permanenta energi- och klimathyllor med informationsmaterial och där kan man också låna energimätare för att enkelt mäta upp sitt hushålls energianvändande apparater.

Nedan kan du läsa en del om hur Östhammars kommun arbetar för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser:

Tanka bilen med sol, planera robust och miljöteknik i framkant

Råd och tips om energi och uppvärmning

Östhammars kommun öppnar upp för användning av elbilar

Många vill satsa på solceller

Provkör våra nya elbilar

SKL stöder färdplan för fossilfri uppvärmning

SKL ställer sig bakom Fossilfritt Sveriges färdplan för en fossilfri uppvärmning. Visionen är att all uppvärmning av bostäder och lokaler ska ske utan fossila bränslen senast år 2030.

Anders Knape

– Kommuner och regioner prioriterar klimatet. Det finns en stor vilja att skapa samhällen som är hållbara för dagens och framtidens generationer. Uppvärmningen av bostäder och lokaler är ett av flera områden där det arbetas målmedvetet med att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Genom att underteckna färdplanen för en fossilfri uppvärmning visar SKL att vi står bakom dess vision, åtaganden och uppmaningar till många olika aktörer, däribland kommuner och regioner. Vi kommer fortsatt sträva efter att ge våra medlemmar bästa möjliga stöd i frågan och driva deras intressen gentemot regering, riksdag och myndigheter, säger Anders Knape.

Exempel på uppmaningar

I färdplanen uppmanas kommuner och regioner att exempelvis sätta upp ambitiösa energi- och klimatmål i förvaltningar och bolag, arbeta strategiskt vid upphandlingar och stödja forskning om och tillämpning av nya klimatsmarta lösningar. Regeringen uppmanas å sin sida bidra till en fossilfri uppvärmning på bland annat följande sätt:

  • Formulera byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmning. I dag premieras lösningar som inte ger den bästa miljönyttan.
  • Lägg större fokus på effektfrågan och den kapacitetsbrist i elnäten som redan börjat uppkomma på flera orter. Skapa incitament för ökad produktion av kraftvärme, som samproducerar el och fjärrvärme, vilket i regel är resurseffektivt och bra för klimatet.
  • Minska mängden plast i samhället, till exempel genom att införa styrmedel vid upphandlingar och produktdesign. Det skulle minska onödig förekomst av fossil plast i det restavfall som går till förbränning med värmeåtervinning.
  • Ge stöd till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som till exempel infångning och lagring av koldioxid (CCS), biokol, säsongsvärmelager, lågtempererad fjärrvärme och plaståtervinning genom plastreturraffinaderier.

Läs vidare

Färdplan för fossilfri uppvärmning (PDF, nytt fönster)

Fakta om Fossilfritt Sverige

SKL:s arbete med klimat och energi

Andelen bensindrivna personbilar har ökat under 2018.

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN TRANSPORTSTYRELSEN OCH TRAFIKVERKET

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken ökar igen efter flera års minskning. Huvudorsaken är den ökande lastbilstrafiken och att andelen biodrivmedel inte fortsatt öka. Utsläppen beräknas ha ökat totalt med cirka 0,5 procent eller 76 000 ton under 2018.

De sammanlagda utsläppen från vägtrafiken ökar, trots införandet av ett bonus malus-system som premierar bilar med låga koldioxidutsläpp. Ökad lastbilstrafik på vägarna, rekord i antal sålda lastbilar och en minskad andel biodrivmedel i bränslet motverkar energieffektiviseringen inom personbilsflottan. Under förra året ökade lastbilstrafiken på vägnätet med knappt 3 procent, medan personbilstrafiken i stort sett var oförändrad. Det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från en personbil var 122 gram/km under 2018 vid blandad körning, vilket är samma siffra som under 2017. Det framgår av preliminära utsläppssiffror för vägtrafiken för 2018 som Trafikverket och Transportstyrelsen redovisar i dag.

För att nå klimatmålet om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent behöver utsläppen minska med 8 procent årligen fram till 2030.

– Vi behöver öka takten om vi ska klara av att nå klimatmålet. Utöver skärpta styrmedel för energieffektivare fordon och ökad andel förnybar energi, handlar det om mer kollektivtrafik, gång och cykel i tättbebyggda områden. På godssidan handlar det om längre, tyngre och i förlängningen färre lastbilar och mer gods på järnväg och sjöfart, säger Marie Hagberg, avdelningschef för transportkvalitet på Trafikverket.

Eldrivna fordon fortfarande en liten andel

Såväl bensin som dieseldrivna bilars utsläpp ökade under såväl 2017 som 2018, samtidigt som bensindrivna personbilar utgör återigen den överlägset största andelen av nybilsregistreringen efter en ökning på cirka 9 procentenheter. Det genomsnittliga koldioxidutsläppen från en bensindriven personbil är nu det högsta sedan 2014. Genom ökad andel elbilar och laddhybrider kunde ändå utsläppen för nya personbilar under 2018 hållas kvar på samma nivå som 2017.

– Bonus malus har inneburit att antalet registrerade elbilar i fjol ökade till cirka 7 000 medan laddhybriderna ökade till cirka 20 000. Men under samma tid registrerades över 300 000 nya bensin- eller dieseldrivna personbilar. Dessutom ökar de genomsnittliga koldioxidutsläppen från bilarna när de borde minska. Det är en oroväckande utveckling, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

Mikroplaster läcker ut från skolgårdar

MILJÖ. Mikroplaster som kan skada djurlivet i sjöar, vattendrag och hav läcker ut från lekplatser och skolgårdar, enligt en ny undersökning från Lunds universitet, skriver Ny Teknik.

Plasterna härrör från de gummibaserade ytor som läggs som fallskydd och så kallade multiplaner för att skydda barnen vid fall. Tidigare har det antagits att dessa var stabila men undersökningen slår fast att detta inte stämmer.

 Sedimentprover visar att mikroplaster från Fladängsskolan i Lomma sprids till vattendrag i närheten via vattenledningarna.

Plasterna konsumeras av misstag av fiskar och kräftdjur, vilket kan leda till att de svälter och förgiftas. Slutsatsen av undersökningen blir att det är tveksamt om gummiunderlag bör användas på det sätt som nu sker.

TT

MÅSTE DET SE UT SÅ HÄR?

26. Jul, 2017

BILDEN ÄR FRÅN COOP ÖREGRUND

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Natur. Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på Nväg bort kan frodas där man minst anar det.

hedblomster

sandlilja

bastardsvärmare

 

– För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

 
För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.

– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.

Inventering pågår

Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.

– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.

– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.

 
Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.

– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.

Tips från allmänheten

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder - som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.

– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.

Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.

– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.

Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.

– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.

För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.

– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.

FAKTA

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Tusentals kolgruvor brinner – miljöskadliga ämnen sprids

 
 
 
Här försöker man släcka en brinnande kolgruva ovan jord i Alabama. Foto: Glenn B. Stracher, East Georgia State College.

Tusentals kolgruvor brinner världen över och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna skapar stora utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga ämnen, men ännu finns inget effektivt sätt att släcka dem.

Det var under 1962 som gruvgångar under marken i samhället Centralia i USA började brinna. Vägarna sprack, hus förstördes och mycket hälsofarlig rök spred sig.

Professor Glenn Stracher i Georgia i USA studerar kolbränder, och hade svårt att tro sina ögon när han besökte Centralia i nordöstra Pennsylvania.

– Det kom massor av rök från marken, säger han. 

Samhället evakuerades så småningom, men fortfarande pyr det i underjorden.

Det är oklart hur många kolgruvor som fattat eld runt om i världen, men det handlar om tusentals. Hur mycket växthusgaser och tungmetaller som släpps ut via bränderna är också osäkert. Vissa studier pekar på att cirka tre procent av världens koldioxidutsläpp kommer från kolbränder, alltså lika mycket som utsläppen från flyget.

Men enligt Glenn Stracher är de siffrorna osäkra.

Värst är problemen i Indien och Kina men i stort sett alla länder som bryter kol har problem. Enligt Glenn Stracher finns det inget som tyder på att antalet bränder skulle ha minskat.

– De verkar snarare blivit fler, säger Stracher.

Det finns många orsaker till att bränderna uppstår, exempelvis blixtnedslag skogsbränder, gnistbildning från maskiner eller slängda cigarettfimpar. Kolet kan också självantända.

Att släcka bränderna är mycket svårt och kostsamt, men det lyckas ibland. Glenn Stracher är förvånad över att det han kallar en pågående miljökatastrof inte får större uppmärksamhet.

– Människor måste bli medvetna om att det här är en miljökatastrof som pågår runt om i världen, säger Stracher.

Skriver vetenskapsradion

Miljöminister vill skärpa kamp mot plast

INRIKESidag  04:45

POLITIK. Plastpåsars och andra plastprodukters miljöfarlighet ska kartläggas av en utredning som regeringen nu tillsätter.

Förbud, skatter, avgifter och nya pantsystem ska övervägas.

Utredningen ska se över hur man kan minska negativa miljöeffekter från plast. Det handlar bland annat om att se vilka plastprodukter som är skadligast, hur de kan ersättas och hur man ska förhindra plastskräp i naturen.

– När vi vet mer så tänker jag mig att vi ska kunna gå fram med kraftfulla styrmedel. Det kan vara förbud inom vissa sektorer, skatter men också fortsatta informationsinsatser, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Åtgärderna kan bland annat komma att beröra plastpåsar. Enligt Naturvårdsverket använder svenskarna 770 miljoner plastpåsar per år bara från dagligvaruhandeln. Deras miljöpåverkan beror på hur de tillverkats, till exempel från råolja, och om de hamnar som skräp i naturen efter användning eller återvinns eller bränns upp.

Hot mot djur

– Plastpåsar är definitivt ett problem och det är verkligen ett nedskräpningsproblem. Många plastpåsar används bara en gång, säger Skog.

Ett EU-mål är att den genomsnittliga användningen av plastkassar på 80 per person och år ska minskas till 40.

– Man får se det som ett steg på vägen. Plastkassar har blivit en symbol, men det är väl en ganska bra symbol för det här är ett problem vi kan göra något åt, säger Karolina Skog.

Samtidigt som utredningen tillsätts får Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastavfall i naturen.

Nedskräpning i form av plast anses utgöra ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar skador på däggdjur och fåglar. Mikropartiklar av plast kan tas upp i vattenlevande organismer och på så sätt komma in i livsmedelskedjan.

Går att förbjuda?

Skog ser också ett växande problem med förpackningar från snabbmat och hämtmat, eftersom de riskerar att sluta som skräp på stränder och i parker.

En typ av åtgärd är helt enkelt att förbjuda vissa plastprodukter.

– Plastkassar som vi känner dem i dag kan vi absolut klara oss utan, säger Skog.

Hon nämner tygkasse som ett bra alternativ, förutsatt att man använder dem många gånger.

Att förbjuda alla plastkassar kan dock bli svårt. Skog påpekar att inte ens Frankrike, som infört ett förbud, har förbjudit alla typer.

Naturvårdsverket har föreslagit att plastpåsar i mataffärer ska kosta minst fem kronor styck. Det förslaget har dock regeringen ratat eftersom det skulle drabba alla typer av plastpåsar lika, även de mer miljövänliga.

"Sluta släng"

I stället trädde en ny förordning i kraft första juni som ger butikskedjor frihet att välja mellan till exempel högre pris, informationskampanjer eller pantsystem.

Karolina Skog tror mycket på pantsystem, vilka bland annat har den effekten att människor plockar upp pantförpackningar som slängts i naturen och lämnar dem till affären.

Jordbruksverket har föreslagit att dagens pantsystem för plastflaskor även omfattar mejeriprodukter och fruktjuicer. Regeringen överväger nu det förslaget.

Miljöministerns främsta råd för den enskilde konsumenten i väntan på nya åtgärder från statens sida är:

– Sluta släng i naturen. Svenskar går omkring och tror att det som sköljs upp på våra stränder kommer från andra länder. Vi syndar själva också.

FAKTA

Regeringens åtgärder

En utredning för minskade negativa miljöeffekter från plast tillsätts.

Utredning ska öka kunskapen om problemen med tillverkning och användning av olika plastprodukter.

Den ska föreslå kostnadseffektiva åtgärder.

Utredningen ska redovisas 1 oktober 2018.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastskräp.

Myndigheterna ska överväga olika typer av styrmedel, som förbud eller pantsystem, för att minska miljöeffekter på marin miljö.

Uppdraget ska redovisas senast 1 maj 2019

Regeringen har tidigare aviserat att hundra miljoner kronor årligen bland annat ska satsas på strandstädning.

Källa: Regeringen

 

TT

Satsning mot strandskräp utlovas

POLITIK. Regeringen vill satsa hundra miljoner kronor per år mot plastskräp i haven.

Pengarna ska bland annat användas till strandstädning.

Flera kommuner på Västkusten vill ha statligt stöd för att städa sina kuster

– Bohuskusten är en av Europas hårdats drabbade delar. Vi får där på grund av strömmar ta emot plastskräp från hela Europa, säger MP:s språkrör Gustav Fridolin.

– Det handlar om 8 000 kubikmeter plast som sköljs in varje år, så det behövs rejäla insatser.

Satsningen på hundra miljoner kronor årligen 2018-2020 finns med i regeringens budgetproposition som ska presenteras i höst. Hur stor del som ska gå till just strandstädning meddelas först då.

Skatt på plastpåsar

Pengarna ska också användas till insatser för att förhindra att mikroplaster och farliga ämnen sprids till vattendrag, sjöar och hav, samt till att öka medborgarnas kunskap om problem med plast i hav och till att få fram innovationer och nya hållbara material.

Miljöminister Karolina Skog (MP) utesluter inte att det på sikt kan bli aktuellt med en skatt på plastkassar.

– Anledning till att vi inte går fram med en skatt på plastkassar nu är att vi behöver veta mer vilka som är de riktigt hållbara, miljömässigt bra alternativen innan vi hastar fram med förbud och nya skatter. Jag ser framför mig att det kommer att vara aktuellt både med förbud och styrmedel som skatter, säger hon.

Satsningen på hundra miljoner kronor blir den svenska regeringens inspel på FN:s havskonferens i New York 5-9 juni, där Sverige och Fiji står som värdländer. En del av pengarna ska också gå till att stärka det globala arbetet mot plast, mikroplaster och farliga ämnen i haven.

"Gemensamt problem"

Klimat- och biståndsminister Isabella Lövin (MP) räknar med att just plastskräp blir en stor fråga på havskonferensen. Hon pekar som exempel på en forskningsrapport som presenterades i förra veckan. Den larmade om att man hittat 38 miljoner plastföremål som spolats i land på en obebodd ö mitt i Stilla havet.

– Det här är i allra högsta grad ett gemensamt problem som vi delar. Havet har inga gränser, säger Lövin.

Hon uppger att många utvecklingsländer helt saknar avfallshantering.

– Om vi fortsätter som nu kan vi ha mer plast än fisk i våra hav 2050, säger Lövin.

FAKTA

The Ocean Conference

Sophantering i Asien och fiske i utvecklingsländer är två ämnen som ska diskuteras när Sverige i juni står värd för en FN-konferens i New York om världens hav. Sverige delar värdskapet med önationen Fiji.

Konferensen som hålls 5-9 juni har inte som mål att förhandla fram nya överenskommelser. I stället siktar man mot konkreta åtgärder för att genomföra det världens länder redan tagit beslut om.

Konferensen kommer att ha cirka 8 000 deltagare, och de flesta länder i FN väntas vara med.

Regeringar, företag och andra organisationer kommer att vara representerade.

 

TT

Risk med bostadsbyggen på handelsträdgårdar

MILJÖ. Att bygga bostäder där det funnits en handelsträdgård kan innebära risker för både människor och miljö. Farliga ämnen som DDT, bly och arsenik kan finnas kvar i marken.

– Det kan ju finnas ämnen kvar från de bekämpningsmedel som användes. Till exempel DDT som kom på 40-talet. Det kan vara en risk både för människor och miljö, säger Märta Ländell på Statens geotekniska institut (SGI) till Sveriges Radio P4 Östergötland.

Gamla handelsträdgårdar, som brukar ligga i utkanter av städer, blir allt oftare bostadsmark när kommuner växer. SGI har tillsammans med några länsstyrelser sammanfattat riskerna och för att minimera dessa ska man ta bort den gamla jorden på platsen och kontakta kommunens miljökontor, säger Märta Ländell.

TT

 

 

Korta och milda vintrar försenar fjärilar

KLIMAT. Att varma vårar får fjärilar att flyga tidigare torde inte förvåna någon. Men även temperaturen under vintern har en avgörande betydelse för när fjärilarna kommer, visar forskning från Stockholms universitet.

– En kort eller mild vinter gör att fjärilarna flyger senare, säger biologen Sandra Stålhandske till SR Vetenskapsradion.

Forskarna tror att en förklaring kan vara att fjärilslarverna inte ska kläckas för tidigt om det kommer en varm period tidigt på våren, innan det finns mat eller andra fjärilar. Men resultaten kan även vara intressanta för forskare som studerar effekterna av klimatförändringar, anser Sandra Stålhandske.

– Det är viktigt att vi har visat att man måste ta hänsyn till flera variabler när man försöker titta på effekterna av klimatförändringar, säger hon till radion.

MP: Laddstolpar även i glesbygd 2025

POLITIK. God tillgång till laddstolpar för elbilar blir sannolikt ett av Miljöpartiets vallöften nästa år. I en plan för fossilfria transporter som språkrören lägger fram inför partikongressen i maj sägs att det 2020 ska finnas tillgång till laddstolpar längs alla Europavägar i Sverige.

Fem år senare ska elbilar kunna laddas i hela landet, även i glesbygd.

– Man ska kunna leva och bo överallt samtidigt som vi lever upp till klimatmålen, säger språkröret Isabella Lövin till Dagens Nyheter.

Språkrörskollegan Gustav Fridolin lyfter fram vikten av att ha tidssatta mål och konkreta finansieringslösningar.

– Vi har sett till exempel i arbetet med bredband hur viktigt det är med strategier som pekar ut riktningen och som ger långsiktiga spelregler, säger han.

Sverige sämst på klädinsamling

MILJÖ. Bara cirka 22 procent av alla kläder och hemtextilier som säljs i Sverige samlas in. Det gör svenskarna sämst i Norden, skriver DN.

I Danmark samlas 46 procent in, i Norge 32 och Finland 35.

– Vi vet inte exakt vad skillnaderna beror på, det är troligen en kombination av beteende, tradition och brist på information. Men det kan också bero på att tillgängligheten till insamlingsplatser är begränsad, säger Yvonne Andersson, handläggare på Naturvårdsverket, till tidningen.

Bäst i Europa är Tyskland där 75 procent av de textilier som säljs samlas in.

C vill ge 100 000 i miljöbilsbonus

ITIK. Centerpartiet vill ge 100 000 kronor i bonus till personer som köper miljöbilar med mycket låga koldioxidutsläpp.

– Det här är en fråga som kommer att prioriteras av oss vid kommande alliansförhandlingar, säger centerledaren Annie Lööf.

Enligt förslaget, skulle den som köper en elbil, snål laddhybrid eller vätgasbil - modeller med koldioxidutsläpp på högst 40 gram per kilometer - få 100 000 i bonus.

De som köper en vanlig laddhybrid, gashybrid eller etanolbil, det vill säga bilar med lite högre, men fortfarande relativt sett låga koldioxidutsläpp - 41 till 80 gram per kilometer - kommer inte heller att bli lottlösa utan får en bonus på 50 000 kronor.

Avgifter på bensinbilar

För att finansiera det hela skulle människor som köper vanliga diesel- och bensinbilar, och SUV:ar, det vill säga bilar med höga utsläpp, eller över 121 gram koldioxid per kilometer, få betala avgifter på 25 000 eller 50 000 kronor vid köpet.

– Transportsektorn är en av de stora miljöbovarna. Det gäller att jämna ut kostnaderna så att miljöbilarna gynnas. Det kommer fortfarande att vara dyrare att köpa de mest miljövänliga bilarna, men det här är en kraftfull bonus som gör det möjligt för fler att köpa dem. De flesta vill göra miljövänliga köp, säger Lööf.

Förslag vid alliansförhandlingar

Enligt förslaget kommer modellen att vara självfinansierande på lång sikt.

– Det är en långsiktig modell. Den är dessutom teknikvänlig och teknikutvecklande. Folk behöver sina bilar, och 100 000 kronor är ett väldigt starkt incitament, säger Lööf.

Vad de andra partierna anser om förslaget är oklart i dagsläget. Men Annie Lööf betonar att frågan kommer att drivas av Centern när alllianspartierna sätter sig ner till förhandlingar före nästa val.

FAKTA

Grön bilbonus

Centerpartiets nya förslag om grön bilbonus innebär att den som köper en bil med mycket låga koldioxidutsläpp (0-40 gram per kilometer) får 100 000 kronor i bonus - 70 000 kronor vid själva köpet och 30 000 kronor efter fyra år.

Den som köper en bil med utsläpp på 41-80 gram koldioxid per kilometer får en bonus på 50 000 kronor - 35 000 kronor vid köpet och 15 000 efter fyra år.

Det hela finansieras med en avgift på 25 000 eller 50 000 kronor som betalas av dem som köper bilar med höga utsläpp (över 121 gram per kilometer).

Källa: Centerpartiet