Arbete för rent vatten måste organiseras om

 Lägg ner de fem vattenmyndigheterna och låt Havs- och vattenmyndigheten ta över delar av deras ansvar. Det är ett av SKL:s förslag till regeringen för ett bättre arbete för rent vatten.
 
Anders Knape, SKL:s ordförande

Anders Knape

 

– Ska Sverige klara de krav som EU ställer på god vattenkvalitet, då måste vi ha en bra och effektiv organisation för det arbete som staten, kommunerna och berörda andra aktörer utför. Så är det inte i dag. Regeringen behöver reformera vattenförvaltningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Ställningstagande till pågående utredning

En statlig utredning har nu i uppdrag att se över hur en förändrad vattenförvaltning kan bidra till god vattenkvalitet – i nivå med kraven i EU:s vattendirektiv – i sjöar, vattendrag, hav och grundvatten. Utredningen ska vara klar den 31 oktober 2019. SKL:s styrelse har med anledning av utredningens uppdrag och arbete tagit fram ett ställningstagande om hur svensk vattenförvaltning bör utformas.

Lägg ner de fem vattenmyndigheterna

Organisationen för vattenförvaltningen bör bli densamma som för miljöfrågor, det vill säga med en nationell myndighet, länsstyrelser som regionala myndigheter och kommuner med ansvar för det lokala arbetet. De fem regionala vattenmyndigheterna bör läggas ner.

Vattenmyndigheterna och dess beslutande organ, vattendelegationerna, har i dag ansvaret ta fram åtgärdsprogram som pekar ut vilka insatser som bland andra kommuner och vattentjänstföretag behöver genomföra för att förbättra kvaliteten i yt- och grundvatten i enlighet med EU:s krav. Men myndigheternas arbete fungerar inte. Åtgärdsprogrammen är bland annat dåligt förankrade med kommuner och de saknar prioriteringar.

Ge Havs- och vattenmyndigheten ett samordnade ansvar

SKL vill att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, får ett samlat ansvar för vattenfrågor. HaV bör fatta beslut om åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner enligt underlag från länsstyrelserna, som också utför tillsyn. SKL anser också att kommunerna måste få större inflytande i framtagandet av åtgärdsprogrammen. Kommunerna har bland annat viktig kunskap om vilka åtgärder som ger störst effekt och som är mest samhällsekonomiskt effektiva. Denna kunskap bör ligga till grund för prioriteringar.

Däckåtervinning

Nytt avtal

Ett nytt avtal har tecknats med Svensk Däckåtervinning AB, i och med det tar återvinningscentralerna inte längre emot däck från företagare utan företagarna får själva teckna avtal med Svensk Däckåtervinning AB.

För privatpersoner går det fortfarande bra att gratis lämna däck på våra återvinningscentraler.

Ny katalysator öppnar för storskalig produktion av vätgas

Ett internationellt forskarlag lett från Umeå universitet har uppfunnit ett system för storskalig produktion av vätgas som är både billigt att tillverka, fungerar på ett stabilt sätt, och som kan drivas med förnybar energi. Resultaten har publicerats i prestigefyllda Scientific Reports, utgiven av Springer Nature.

Vätgas, och bränsleceller drivna av vätgas, diskuterades under tidigt 2000-tal som energibäraren som skulle vara avgörande i utfasningen av fossila bränslen och dessas upphov till klimatförändringar. Fastän enorma summor investerades i att utveckla system för vätgasproduktion och – lagring, insåg man successivt att utmaningen med att hitta ett hållbart sätt att producera och använda vätgas på förnybar väg var större än man trott.

Det forskarna från Sverige, Finland och Vietnam nu lyckats med är att tillverka en katalysator baserad på kolskum av materialet melamin, kommersiellt tillgängligt till ett överkomligt pris; och att tillsätta en form av den naturligt förekommande metallen kobolt, i en tredimensionell struktur som på ett stabilt sätt agerar elektrod i tekniksystem som helt enkelt delar vatten till dess beståndsdelar.

Vatten består som bekant av grundämnena syre och väte. Båda är energirika och har stora användningsområden. Skulle man lyckas skapa ett system som kostnadseffektivt och kontinuerligt kan producera stora mängder vätgas, kan det till exempel användas i produktionen av drivmedel som diesel och flygplansbränsle, via kända mellansteg som även används i produktionen av fossilbaserade kolväten.

– Systemet vi har tagit fram är robust, skalbart och billigt. En ytterligare stor fördel är att vi använde en alkalisk saltvattenlösning. I princip skulle man kunna driva de här systemen med saltvatten från havet, säger Jyri-Pekka Mikkola, professor vid Umeå universitet och en ledande figur i forskningsmiljön Bio4Energy.

I sina laboratorieexperiment har forskarna använt pyrolys, en form av högtemperaturbehandling, för att starta den reaktion som katalysatorn sedan skyndar på, och som får vattendelningen, kallad elektrolys på fackspråk, att ske. Under framtida industriella förhållanden blir det istället fråga om att använda solenergi eller en annan förnybar energikälla för att ge den elektriska impuls som behövs för att driva reaktionen.

– Det här är ett system som generar väte och syre. Rent syre är explosivt och mycket energirikt. Väte är en väldigt mångsidig resurs. Du kan bränna det direkt till energi. Sedan kan du reducera material, till exempel i framtidens ståltillverkning. I dag pumpar du in en massa cox i masugnen (för att omvandla järn till stål, reds. anm.). Då bildas samtidigt koldioxid. I stället skulle man i princip kunna mata in väte som reduceringsmedel, och då bildas ingen koldioxid. I dagens läge är det inte realistiskt eftersom väte är mycket dyrare och gjort av fossil naturgas, säger Jyri-Pekka Mikkola.

Om Bio4Energy: 
Bio4Energy är en stark forskningsmiljö inom bioenergi- och bioraffinaderi. Miljön inbegriper Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Luleå tekniska universitet, forskningsinstitut och ett omfattande industrinätverk.
Läs mer om Bio4Energy

Vi håller rent

Var med och håll Östhammars kommun rent i vår!

Varje vår deltar Östhammars kommun i Vi Håller Rent- Håll Sverige Rents aktion mot nedskräpning. Runt om i landet plockar förskolor, skolor, föreningar, företag och privatpersoner skräp - både för att göra sin närmiljö lite finare och för att visa att nedskräpning inte är okej.
2018 deltog 676 366 hjältar runt om i landet!

Anmälningen är öppen till "Vi Håller Rent",  Anmäl er på www.hsr.se/vihallerrent.
Alla anmälda förskolor, skolor och barn- och ungdomsföreningar får kostnadsfritt Håll Sverige Rent skräpplockarmaterial bestående av sopsäckar, soppåsar och digitalt pedagogiskt material.
Vi kommer att distribuera materialet v.16-17. Skolor och förskolor får materialet genom att vår personal på återvinningscentralerna kör ut till förskolor och skolor.

Företag, privatpersoner och övriga föreningar kan köpa skräpplockarmaterial i Håll Sverige Rents webshop från och med 6 februari 2019. Samtliga deltagare kan också använda skräpplockarappen Skrappen och registrera sin skräpplockning. Skrappen finns för både iPhone- och Androidmobiler.

Efter att du plockat skräp och sorterat ut förpackningar och tidningar så hämtas sopsäckarna med ordinarie sophämtning. 

Föreningar, företag och privatpersoner får sitt material genom att hämta det vid kommunhusets reception i Östhammar. Skräp som du har samlat in lämnas på någon av kommunens återvinningscentraler. Sortera och återvinn gärna förpackningar av papper, glas, metall och plast innan du lämnar sopsäckarna.


Var med du också i kampen mot skräpet!

Earth Hour - Var med och släck du också!

Lördagen den 30 mars 2019 mellan klockan 20:30 och 21:30 förväntas flera hundra miljoner människor över hela världen släcka ljuset.

Syftet med Earth Hour är att skicka en tydlig signal till världens politiska ledare att ta klimatfrågan på allvar. Att få människor att engagera sig för miljöfrågor i allmänhet och klimatet i synnerhet. Klimatmanifestationen kan också ses som ett led i att inspirera till en hållbar livsstil. Earth Hour äger alltid rum under en timme, kl. 20:30-21:30 en lördag i slutet av mars varje år. Förra året deltog människor från 188 länder i världens största miljömanifestation, flest någonsin sedan starten 2007.

– Östhammars kommun stödjer manifestationen och uppmanar alla att utnyttja timmen till att släcka ljuset, reflektera kring vår elförbrukning och energianvändning och hur vi kan minska den, säger Marcus Jakobson, energi- och klimatstrateg på Östhammars kommun.

Engagemang på våra skolor

Många skolor och förskolor engagerar sig inför klimatmanifestationen Earth Hour. Barnen gör aktiviteter kring allt från energi och matsvinn till att samla skräp utomhus.

– Skolorna gör ett fantastiskt jobb i samband med Earth Hour. Det är viktigt att förskolan och skolan arbetar med klimatfrågan, att man inspirerar barnen och diskuterar hur vi alla kan hjälpas åt för att minska vår klimatpåverkan. Unga tänker mycket på klimatet och skolan är en viktig plats för diskussion, säger Marcus Jakobson.

Läs mer om Earth Hour på WWF:s hemsida

Detta gör kommunen

Östhammars kommun bjuder in skolor och förskolor att uppmärksamma manifestationen och att under Earth Hour-veckan genomföra någon aktivitet kopplad till energi och klimat, gärna med hjälp av materialet från Världsnaturfonden WWF. Klasserna som engagerar sig och gör aktiviteter deltar då i en utlottning om 10 priser á 1000 kr från kommunens energi- och klimatrådgivning. Förra året deltog 16 klasser och vi hoppas på minst lika stort deltagande i år!

Östhammars kommun uppmanar alla i vår organisation att alltid vara noga med att stänga av datorer och släcka på arbetsplatsen, men också gärna stödja manifestationen privat. Kommunhuset släcks ned i samband med Earth Hour.

Vi genomför annonsering om Earth Hour i lokala media, på kommunens hemsida, anslagstavlor och på våra fem kommunbibliotek. På biblioteken finns permanenta energi- och klimathyllor med informationsmaterial och där kan man också låna energimätare för att enkelt mäta upp sitt hushålls energianvändande apparater.

Nedan kan du läsa en del om hur Östhammars kommun arbetar för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser:

Tanka bilen med sol, planera robust och miljöteknik i framkant

Råd och tips om energi och uppvärmning

Östhammars kommun öppnar upp för användning av elbilar

Många vill satsa på solceller

Provkör våra nya elbilar

SKL stöder färdplan för fossilfri uppvärmning

SKL ställer sig bakom Fossilfritt Sveriges färdplan för en fossilfri uppvärmning. Visionen är att all uppvärmning av bostäder och lokaler ska ske utan fossila bränslen senast år 2030.

Anders Knape

Anders Knape

– Kommuner och regioner prioriterar klimatet. Det finns en stor vilja att skapa samhällen som är hållbara för dagens och framtidens generationer. Uppvärmningen av bostäder och lokaler är ett av flera områden där det arbetas målmedvetet med att minska utsläppen av växthusgaser, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Genom att underteckna färdplanen för en fossilfri uppvärmning visar SKL att vi står bakom dess vision, åtaganden och uppmaningar till många olika aktörer, däribland kommuner och regioner. Vi kommer fortsatt sträva efter att ge våra medlemmar bästa möjliga stöd i frågan och driva deras intressen gentemot regering, riksdag och myndigheter, säger Anders Knape.

Exempel på uppmaningar

I färdplanen uppmanas kommuner och regioner att exempelvis sätta upp ambitiösa energi- och klimatmål i förvaltningar och bolag, arbeta strategiskt vid upphandlingar och stödja forskning om och tillämpning av nya klimatsmarta lösningar. Regeringen uppmanas å sin sida bidra till en fossilfri uppvärmning på bland annat följande sätt:

  • Formulera byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmning. I dag premieras lösningar som inte ger den bästa miljönyttan.
  • Lägg större fokus på effektfrågan och den kapacitetsbrist i elnäten som redan börjat uppkomma på flera orter. Skapa incitament för ökad produktion av kraftvärme, som samproducerar el och fjärrvärme, vilket i regel är resurseffektivt och bra för klimatet.
  • Minska mängden plast i samhället, till exempel genom att införa styrmedel vid upphandlingar och produktdesign. Det skulle minska onödig förekomst av fossil plast i det restavfall som går till förbränning med värmeåtervinning.
  • Ge stöd till forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som till exempel infångning och lagring av koldioxid (CCS), biokol, säsongsvärmelager, lågtempererad fjärrvärme och plaståtervinning genom plastreturraffinaderier.

Läs vidare

Färdplan för fossilfri uppvärmning (PDF, nytt fönster)

Fakta om Fossilfritt Sverige

SKL:s arbete med klimat och energi

Andelen bensindrivna personbilar har ökat under 2018.

 

PRESSMEDDELANDE FRÅN TRANSPORTSTYRELSEN OCH TRAFIKVERKET

Koldioxidutsläppen från vägtrafiken ökar igen efter flera års minskning. Huvudorsaken är den ökande lastbilstrafiken och att andelen biodrivmedel inte fortsatt öka. Utsläppen beräknas ha ökat totalt med cirka 0,5 procent eller 76 000 ton under 2018.

De sammanlagda utsläppen från vägtrafiken ökar, trots införandet av ett bonus malus-system som premierar bilar med låga koldioxidutsläpp. Ökad lastbilstrafik på vägarna, rekord i antal sålda lastbilar och en minskad andel biodrivmedel i bränslet motverkar energieffektiviseringen inom personbilsflottan. Under förra året ökade lastbilstrafiken på vägnätet med knappt 3 procent, medan personbilstrafiken i stort sett var oförändrad. Det genomsnittliga utsläppet av koldioxid från en personbil var 122 gram/km under 2018 vid blandad körning, vilket är samma siffra som under 2017. Det framgår av preliminära utsläppssiffror för vägtrafiken för 2018 som Trafikverket och Transportstyrelsen redovisar i dag.

För att nå klimatmålet om att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken med 70 procent behöver utsläppen minska med 8 procent årligen fram till 2030.

– Vi behöver öka takten om vi ska klara av att nå klimatmålet. Utöver skärpta styrmedel för energieffektivare fordon och ökad andel förnybar energi, handlar det om mer kollektivtrafik, gång och cykel i tättbebyggda områden. På godssidan handlar det om längre, tyngre och i förlängningen färre lastbilar och mer gods på järnväg och sjöfart, säger Marie Hagberg, avdelningschef för transportkvalitet på Trafikverket.

Eldrivna fordon fortfarande en liten andel

Såväl bensin som dieseldrivna bilars utsläpp ökade under såväl 2017 som 2018, samtidigt som bensindrivna personbilar utgör återigen den överlägset största andelen av nybilsregistreringen efter en ökning på cirka 9 procentenheter. Det genomsnittliga koldioxidutsläppen från en bensindriven personbil är nu det högsta sedan 2014. Genom ökad andel elbilar och laddhybrider kunde ändå utsläppen för nya personbilar under 2018 hållas kvar på samma nivå som 2017.

– Bonus malus har inneburit att antalet registrerade elbilar i fjol ökade till cirka 7 000 medan laddhybriderna ökade till cirka 20 000. Men under samma tid registrerades över 300 000 nya bensin- eller dieseldrivna personbilar. Dessutom ökar de genomsnittliga koldioxidutsläppen från bilarna när de borde minska. Det är en oroväckande utveckling, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

Mikroplaster läcker ut från skolgårdar

MILJÖ. Mikroplaster som kan skada djurlivet i sjöar, vattendrag och hav läcker ut från lekplatser och skolgårdar, enligt en ny undersökning från Lunds universitet, skriver Ny Teknik.

Plasterna härrör från de gummibaserade ytor som läggs som fallskydd och så kallade multiplaner för att skydda barnen vid fall. Tidigare har det antagits att dessa var stabila men undersökningen slår fast att detta inte stämmer.

 Sedimentprover visar att mikroplaster från Fladängsskolan i Lomma sprids till vattendrag i närheten via vattenledningarna.

Plasterna konsumeras av misstag av fiskar och kräftdjur, vilket kan leda till att de svälter och förgiftas. Slutsatsen av undersökningen blir att det är tveksamt om gummiunderlag bör användas på det sätt som nu sker.

TT

MÅSTE DET SE UT SÅ HÄR?

26. Jul, 2017

BILDEN ÄR FRÅN COOP ÖREGRUND

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Natur. Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på Nväg bort kan frodas där man minst anar det.Bildresultat för hedblomster

hedblomster

Bildresultat för sandlilja

sandlilja

Bildresultat för bastardsvärmare

bastardsvärmare

 

– För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

 
För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.

– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.

Inventering pågår

Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.

– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.

– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.

 
Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.

– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.

Tips från allmänheten

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder - som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.

– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.

Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.

– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.

Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.

– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.

För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.

– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.

FAKTA

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Tusentals kolgruvor brinner – miljöskadliga ämnen sprids

 
 
 
Grävskopa med glödande kol
Här försöker man släcka en brinnande kolgruva ovan jord i Alabama. Foto: Glenn B. Stracher, East Georgia State College.

Tusentals kolgruvor brinner världen över och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna skapar stora utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga ämnen, men ännu finns inget effektivt sätt att släcka dem.

Det var under 1962 som gruvgångar under marken i samhället Centralia i USA började brinna. Vägarna sprack, hus förstördes och mycket hälsofarlig rök spred sig.

Professor Glenn Stracher i Georgia i USA studerar kolbränder, och hade svårt att tro sina ögon när han besökte Centralia i nordöstra Pennsylvania.

– Det kom massor av rök från marken, säger han. 

Samhället evakuerades så småningom, men fortfarande pyr det i underjorden.

Det är oklart hur många kolgruvor som fattat eld runt om i världen, men det handlar om tusentals. Hur mycket växthusgaser och tungmetaller som släpps ut via bränderna är också osäkert. Vissa studier pekar på att cirka tre procent av världens koldioxidutsläpp kommer från kolbränder, alltså lika mycket som utsläppen från flyget.

Men enligt Glenn Stracher är de siffrorna osäkra.

Värst är problemen i Indien och Kina men i stort sett alla länder som bryter kol har problem. Enligt Glenn Stracher finns det inget som tyder på att antalet bränder skulle ha minskat.

– De verkar snarare blivit fler, säger Stracher.

Det finns många orsaker till att bränderna uppstår, exempelvis blixtnedslag skogsbränder, gnistbildning från maskiner eller slängda cigarettfimpar. Kolet kan också självantända.

Att släcka bränderna är mycket svårt och kostsamt, men det lyckas ibland. Glenn Stracher är förvånad över att det han kallar en pågående miljökatastrof inte får större uppmärksamhet.

– Människor måste bli medvetna om att det här är en miljökatastrof som pågår runt om i världen, säger Stracher.

Skriver vetenskapsradion

Miljöminister vill skärpa kamp mot plast

INRIKESidag  04:45

POLITIK. Plastpåsars och andra plastprodukters miljöfarlighet ska kartläggas av en utredning som regeringen nu tillsätter.

Förbud, skatter, avgifter och nya pantsystem ska övervägas.

Utredningen ska se över hur man kan minska negativa miljöeffekter från plast. Det handlar bland annat om att se vilka plastprodukter som är skadligast, hur de kan ersättas och hur man ska förhindra plastskräp i naturen.

– När vi vet mer så tänker jag mig att vi ska kunna gå fram med kraftfulla styrmedel. Det kan vara förbud inom vissa sektorer, skatter men också fortsatta informationsinsatser, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Åtgärderna kan bland annat komma att beröra plastpåsar. Enligt Naturvårdsverket använder svenskarna 770 miljoner plastpåsar per år bara från dagligvaruhandeln. Deras miljöpåverkan beror på hur de tillverkats, till exempel från råolja, och om de hamnar som skräp i naturen efter användning eller återvinns eller bränns upp.

Hot mot djur

– Plastpåsar är definitivt ett problem och det är verkligen ett nedskräpningsproblem. Många plastpåsar används bara en gång, säger Skog.

Ett EU-mål är att den genomsnittliga användningen av plastkassar på 80 per person och år ska minskas till 40.

– Man får se det som ett steg på vägen. Plastkassar har blivit en symbol, men det är väl en ganska bra symbol för det här är ett problem vi kan göra något åt, säger Karolina Skog.

Samtidigt som utredningen tillsätts får Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastavfall i naturen.

Nedskräpning i form av plast anses utgöra ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar skador på däggdjur och fåglar. Mikropartiklar av plast kan tas upp i vattenlevande organismer och på så sätt komma in i livsmedelskedjan.

Går att förbjuda?

Skog ser också ett växande problem med förpackningar från snabbmat och hämtmat, eftersom de riskerar att sluta som skräp på stränder och i parker.

En typ av åtgärd är helt enkelt att förbjuda vissa plastprodukter.

– Plastkassar som vi känner dem i dag kan vi absolut klara oss utan, säger Skog.

Hon nämner tygkasse som ett bra alternativ, förutsatt att man använder dem många gånger.

Att förbjuda alla plastkassar kan dock bli svårt. Skog påpekar att inte ens Frankrike, som infört ett förbud, har förbjudit alla typer.

Naturvårdsverket har föreslagit att plastpåsar i mataffärer ska kosta minst fem kronor styck. Det förslaget har dock regeringen ratat eftersom det skulle drabba alla typer av plastpåsar lika, även de mer miljövänliga.

"Sluta släng"

I stället trädde en ny förordning i kraft första juni som ger butikskedjor frihet att välja mellan till exempel högre pris, informationskampanjer eller pantsystem.

Karolina Skog tror mycket på pantsystem, vilka bland annat har den effekten att människor plockar upp pantförpackningar som slängts i naturen och lämnar dem till affären.

Jordbruksverket har föreslagit att dagens pantsystem för plastflaskor även omfattar mejeriprodukter och fruktjuicer. Regeringen överväger nu det förslaget.

Miljöministerns främsta råd för den enskilde konsumenten i väntan på nya åtgärder från statens sida är:

– Sluta släng i naturen. Svenskar går omkring och tror att det som sköljs upp på våra stränder kommer från andra länder. Vi syndar själva också.

FAKTA

Regeringens åtgärder

En utredning för minskade negativa miljöeffekter från plast tillsätts.

Utredning ska öka kunskapen om problemen med tillverkning och användning av olika plastprodukter.

Den ska föreslå kostnadseffektiva åtgärder.

Utredningen ska redovisas 1 oktober 2018.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastskräp.

Myndigheterna ska överväga olika typer av styrmedel, som förbud eller pantsystem, för att minska miljöeffekter på marin miljö.

Uppdraget ska redovisas senast 1 maj 2019

Regeringen har tidigare aviserat att hundra miljoner kronor årligen bland annat ska satsas på strandstädning.

Källa: Regeringen

 

TT

Satsning mot strandskräp utlovas

POLITIK. Regeringen vill satsa hundra miljoner kronor per år mot plastskräp i haven.

Pengarna ska bland annat användas till strandstädning.

Flera kommuner på Västkusten vill ha statligt stöd för att städa sina kuster

– Bohuskusten är en av Europas hårdats drabbade delar. Vi får där på grund av strömmar ta emot plastskräp från hela Europa, säger MP:s språkrör Gustav Fridolin.

– Det handlar om 8 000 kubikmeter plast som sköljs in varje år, så det behövs rejäla insatser.

Satsningen på hundra miljoner kronor årligen 2018-2020 finns med i regeringens budgetproposition som ska presenteras i höst. Hur stor del som ska gå till just strandstädning meddelas först då.

Skatt på plastpåsar

Pengarna ska också användas till insatser för att förhindra att mikroplaster och farliga ämnen sprids till vattendrag, sjöar och hav, samt till att öka medborgarnas kunskap om problem med plast i hav och till att få fram innovationer och nya hållbara material.

Miljöminister Karolina Skog (MP) utesluter inte att det på sikt kan bli aktuellt med en skatt på plastkassar.

– Anledning till att vi inte går fram med en skatt på plastkassar nu är att vi behöver veta mer vilka som är de riktigt hållbara, miljömässigt bra alternativen innan vi hastar fram med förbud och nya skatter. Jag ser framför mig att det kommer att vara aktuellt både med förbud och styrmedel som skatter, säger hon.

Satsningen på hundra miljoner kronor blir den svenska regeringens inspel på FN:s havskonferens i New York 5-9 juni, där Sverige och Fiji står som värdländer. En del av pengarna ska också gå till att stärka det globala arbetet mot plast, mikroplaster och farliga ämnen i haven.

"Gemensamt problem"

Klimat- och biståndsminister Isabella Lövin (MP) räknar med att just plastskräp blir en stor fråga på havskonferensen. Hon pekar som exempel på en forskningsrapport som presenterades i förra veckan. Den larmade om att man hittat 38 miljoner plastföremål som spolats i land på en obebodd ö mitt i Stilla havet.

– Det här är i allra högsta grad ett gemensamt problem som vi delar. Havet har inga gränser, säger Lövin.

Hon uppger att många utvecklingsländer helt saknar avfallshantering.

– Om vi fortsätter som nu kan vi ha mer plast än fisk i våra hav 2050, säger Lövin.

FAKTA

The Ocean Conference

Sophantering i Asien och fiske i utvecklingsländer är två ämnen som ska diskuteras när Sverige i juni står värd för en FN-konferens i New York om världens hav. Sverige delar värdskapet med önationen Fiji.

Konferensen som hålls 5-9 juni har inte som mål att förhandla fram nya överenskommelser. I stället siktar man mot konkreta åtgärder för att genomföra det världens länder redan tagit beslut om.

Konferensen kommer att ha cirka 8 000 deltagare, och de flesta länder i FN väntas vara med.

Regeringar, företag och andra organisationer kommer att vara representerade.

 

TT

Risk med bostadsbyggen på handelsträdgårdar

MILJÖ. Att bygga bostäder där det funnits en handelsträdgård kan innebära risker för både människor och miljö. Farliga ämnen som DDT, bly och arsenik kan finnas kvar i marken.

– Det kan ju finnas ämnen kvar från de bekämpningsmedel som användes. Till exempel DDT som kom på 40-talet. Det kan vara en risk både för människor och miljö, säger Märta Ländell på Statens geotekniska institut (SGI) till Sveriges Radio P4 Östergötland.

Gamla handelsträdgårdar, som brukar ligga i utkanter av städer, blir allt oftare bostadsmark när kommuner växer. SGI har tillsammans med några länsstyrelser sammanfattat riskerna och för att minimera dessa ska man ta bort den gamla jorden på platsen och kontakta kommunens miljökontor, säger Märta Ländell.

TT

 

 

Korta och milda vintrar försenar fjärilar

KLIMAT. Att varma vårar får fjärilar att flyga tidigare torde inte förvåna någon. Men även temperaturen under vintern har en avgörande betydelse för när fjärilarna kommer, visar forskning från Stockholms universitet.

– En kort eller mild vinter gör att fjärilarna flyger senare, säger biologen Sandra Stålhandske till SR Vetenskapsradion.

Forskarna tror att en förklaring kan vara att fjärilslarverna inte ska kläckas för tidigt om det kommer en varm period tidigt på våren, innan det finns mat eller andra fjärilar. Men resultaten kan även vara intressanta för forskare som studerar effekterna av klimatförändringar, anser Sandra Stålhandske.

– Det är viktigt att vi har visat att man måste ta hänsyn till flera variabler när man försöker titta på effekterna av klimatförändringar, säger hon till radion.

MP: Laddstolpar även i glesbygd 2025

POLITIK. God tillgång till laddstolpar för elbilar blir sannolikt ett av Miljöpartiets vallöften nästa år. I en plan för fossilfria transporter som språkrören lägger fram inför partikongressen i maj sägs att det 2020 ska finnas tillgång till laddstolpar längs alla Europavägar i Sverige.

Fem år senare ska elbilar kunna laddas i hela landet, även i glesbygd.

– Man ska kunna leva och bo överallt samtidigt som vi lever upp till klimatmålen, säger språkröret Isabella Lövin till Dagens Nyheter.

Språkrörskollegan Gustav Fridolin lyfter fram vikten av att ha tidssatta mål och konkreta finansieringslösningar.

– Vi har sett till exempel i arbetet med bredband hur viktigt det är med strategier som pekar ut riktningen och som ger långsiktiga spelregler, säger han.

Sverige sämst på klädinsamling

MILJÖ. Bara cirka 22 procent av alla kläder och hemtextilier som säljs i Sverige samlas in. Det gör svenskarna sämst i Norden, skriver DN.

I Danmark samlas 46 procent in, i Norge 32 och Finland 35.

– Vi vet inte exakt vad skillnaderna beror på, det är troligen en kombination av beteende, tradition och brist på information. Men det kan också bero på att tillgängligheten till insamlingsplatser är begränsad, säger Yvonne Andersson, handläggare på Naturvårdsverket, till tidningen.

Bäst i Europa är Tyskland där 75 procent av de textilier som säljs samlas in.

C vill ge 100 000 i miljöbilsbonus

ITIK. Centerpartiet vill ge 100 000 kronor i bonus till personer som köper miljöbilar med mycket låga koldioxidutsläpp.

– Det här är en fråga som kommer att prioriteras av oss vid kommande alliansförhandlingar, säger centerledaren Annie Lööf.

Enligt förslaget, skulle den som köper en elbil, snål laddhybrid eller vätgasbil - modeller med koldioxidutsläpp på högst 40 gram per kilometer - få 100 000 i bonus.

De som köper en vanlig laddhybrid, gashybrid eller etanolbil, det vill säga bilar med lite högre, men fortfarande relativt sett låga koldioxidutsläpp - 41 till 80 gram per kilometer - kommer inte heller att bli lottlösa utan får en bonus på 50 000 kronor.

Avgifter på bensinbilar

För att finansiera det hela skulle människor som köper vanliga diesel- och bensinbilar, och SUV:ar, det vill säga bilar med höga utsläpp, eller över 121 gram koldioxid per kilometer, få betala avgifter på 25 000 eller 50 000 kronor vid köpet.

– Transportsektorn är en av de stora miljöbovarna. Det gäller att jämna ut kostnaderna så att miljöbilarna gynnas. Det kommer fortfarande att vara dyrare att köpa de mest miljövänliga bilarna, men det här är en kraftfull bonus som gör det möjligt för fler att köpa dem. De flesta vill göra miljövänliga köp, säger Lööf.

Förslag vid alliansförhandlingar

Enligt förslaget kommer modellen att vara självfinansierande på lång sikt.

– Det är en långsiktig modell. Den är dessutom teknikvänlig och teknikutvecklande. Folk behöver sina bilar, och 100 000 kronor är ett väldigt starkt incitament, säger Lööf.

Vad de andra partierna anser om förslaget är oklart i dagsläget. Men Annie Lööf betonar att frågan kommer att drivas av Centern när alllianspartierna sätter sig ner till förhandlingar före nästa val.

FAKTA

Grön bilbonus

Centerpartiets nya förslag om grön bilbonus innebär att den som köper en bil med mycket låga koldioxidutsläpp (0-40 gram per kilometer) får 100 000 kronor i bonus - 70 000 kronor vid själva köpet och 30 000 kronor efter fyra år.

Den som köper en bil med utsläpp på 41-80 gram koldioxid per kilometer får en bonus på 50 000 kronor - 35 000 kronor vid köpet och 15 000 efter fyra år.

Det hela finansieras med en avgift på 25 000 eller 50 000 kronor som betalas av dem som köper bilar med höga utsläpp (över 121 gram per kilometer).

Källa: Centerpartiet