Mikroplaster läcker ut från skolgårdar

MILJÖ. Mikroplaster som kan skada djurlivet i sjöar, vattendrag och hav läcker ut från lekplatser och skolgårdar, enligt en ny undersökning från Lunds universitet, skriver Ny Teknik.

Plasterna härrör från de gummibaserade ytor som läggs som fallskydd och så kallade multiplaner för att skydda barnen vid fall. Tidigare har det antagits att dessa var stabila men undersökningen slår fast att detta inte stämmer.

 Sedimentprover visar att mikroplaster från Fladängsskolan i Lomma sprids till vattendrag i närheten via vattenledningarna.

Plasterna konsumeras av misstag av fiskar och kräftdjur, vilket kan leda till att de svälter och förgiftas. Slutsatsen av undersökningen blir att det är tveksamt om gummiunderlag bör användas på det sätt som nu sker.

TT

MÅSTE DET SE UT SÅ HÄR?

26. Jul, 2017

BILDEN ÄR FRÅN COOP ÖREGRUND

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Natur. Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på Nväg bort kan frodas där man minst anar det.Bildresultat för hedblomster

hedblomster

Bildresultat för sandlilja

sandlilja

Bildresultat för bastardsvärmare

bastardsvärmare

 

– För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

 
För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.

– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.

Inventering pågår

Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.

– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.

– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.

 
Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.

– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.

Tips från allmänheten

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder - som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.

– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.

Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.

– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.

Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.

– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.

För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.

– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.

FAKTA

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Tusentals kolgruvor brinner – miljöskadliga ämnen sprids

 
 
 
Grävskopa med glödande kol
Här försöker man släcka en brinnande kolgruva ovan jord i Alabama. Foto: Glenn B. Stracher, East Georgia State College.

Tusentals kolgruvor brinner världen över och en del har brunnit i flera hundra år. Bränderna skapar stora utsläpp av växthusgaser och hälsofarliga ämnen, men ännu finns inget effektivt sätt att släcka dem.

Det var under 1962 som gruvgångar under marken i samhället Centralia i USA började brinna. Vägarna sprack, hus förstördes och mycket hälsofarlig rök spred sig.

Professor Glenn Stracher i Georgia i USA studerar kolbränder, och hade svårt att tro sina ögon när han besökte Centralia i nordöstra Pennsylvania.

– Det kom massor av rök från marken, säger han. 

Samhället evakuerades så småningom, men fortfarande pyr det i underjorden.

Det är oklart hur många kolgruvor som fattat eld runt om i världen, men det handlar om tusentals. Hur mycket växthusgaser och tungmetaller som släpps ut via bränderna är också osäkert. Vissa studier pekar på att cirka tre procent av världens koldioxidutsläpp kommer från kolbränder, alltså lika mycket som utsläppen från flyget.

Men enligt Glenn Stracher är de siffrorna osäkra.

Värst är problemen i Indien och Kina men i stort sett alla länder som bryter kol har problem. Enligt Glenn Stracher finns det inget som tyder på att antalet bränder skulle ha minskat.

– De verkar snarare blivit fler, säger Stracher.

Det finns många orsaker till att bränderna uppstår, exempelvis blixtnedslag skogsbränder, gnistbildning från maskiner eller slängda cigarettfimpar. Kolet kan också självantända.

Att släcka bränderna är mycket svårt och kostsamt, men det lyckas ibland. Glenn Stracher är förvånad över att det han kallar en pågående miljökatastrof inte får större uppmärksamhet.

– Människor måste bli medvetna om att det här är en miljökatastrof som pågår runt om i världen, säger Stracher.

Skriver vetenskapsradion

Miljöminister vill skärpa kamp mot plast

INRIKESidag  04:45

POLITIK. Plastpåsars och andra plastprodukters miljöfarlighet ska kartläggas av en utredning som regeringen nu tillsätter.

Förbud, skatter, avgifter och nya pantsystem ska övervägas.

Utredningen ska se över hur man kan minska negativa miljöeffekter från plast. Det handlar bland annat om att se vilka plastprodukter som är skadligast, hur de kan ersättas och hur man ska förhindra plastskräp i naturen.

– När vi vet mer så tänker jag mig att vi ska kunna gå fram med kraftfulla styrmedel. Det kan vara förbud inom vissa sektorer, skatter men också fortsatta informationsinsatser, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Åtgärderna kan bland annat komma att beröra plastpåsar. Enligt Naturvårdsverket använder svenskarna 770 miljoner plastpåsar per år bara från dagligvaruhandeln. Deras miljöpåverkan beror på hur de tillverkats, till exempel från råolja, och om de hamnar som skräp i naturen efter användning eller återvinns eller bränns upp.

Hot mot djur

– Plastpåsar är definitivt ett problem och det är verkligen ett nedskräpningsproblem. Många plastpåsar används bara en gång, säger Skog.

Ett EU-mål är att den genomsnittliga användningen av plastkassar på 80 per person och år ska minskas till 40.

– Man får se det som ett steg på vägen. Plastkassar har blivit en symbol, men det är väl en ganska bra symbol för det här är ett problem vi kan göra något åt, säger Karolina Skog.

Samtidigt som utredningen tillsätts får Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastavfall i naturen.

Nedskräpning i form av plast anses utgöra ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar skador på däggdjur och fåglar. Mikropartiklar av plast kan tas upp i vattenlevande organismer och på så sätt komma in i livsmedelskedjan.

Går att förbjuda?

Skog ser också ett växande problem med förpackningar från snabbmat och hämtmat, eftersom de riskerar att sluta som skräp på stränder och i parker.

En typ av åtgärd är helt enkelt att förbjuda vissa plastprodukter.

– Plastkassar som vi känner dem i dag kan vi absolut klara oss utan, säger Skog.

Hon nämner tygkasse som ett bra alternativ, förutsatt att man använder dem många gånger.

Att förbjuda alla plastkassar kan dock bli svårt. Skog påpekar att inte ens Frankrike, som infört ett förbud, har förbjudit alla typer.

Naturvårdsverket har föreslagit att plastpåsar i mataffärer ska kosta minst fem kronor styck. Det förslaget har dock regeringen ratat eftersom det skulle drabba alla typer av plastpåsar lika, även de mer miljövänliga.

"Sluta släng"

I stället trädde en ny förordning i kraft första juni som ger butikskedjor frihet att välja mellan till exempel högre pris, informationskampanjer eller pantsystem.

Karolina Skog tror mycket på pantsystem, vilka bland annat har den effekten att människor plockar upp pantförpackningar som slängts i naturen och lämnar dem till affären.

Jordbruksverket har föreslagit att dagens pantsystem för plastflaskor även omfattar mejeriprodukter och fruktjuicer. Regeringen överväger nu det förslaget.

Miljöministerns främsta råd för den enskilde konsumenten i väntan på nya åtgärder från statens sida är:

– Sluta släng i naturen. Svenskar går omkring och tror att det som sköljs upp på våra stränder kommer från andra länder. Vi syndar själva också.

FAKTA

Regeringens åtgärder

En utredning för minskade negativa miljöeffekter från plast tillsätts.

Utredning ska öka kunskapen om problemen med tillverkning och användning av olika plastprodukter.

Den ska föreslå kostnadseffektiva åtgärder.

Utredningen ska redovisas 1 oktober 2018.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att föreslå åtgärder mot plastskräp.

Myndigheterna ska överväga olika typer av styrmedel, som förbud eller pantsystem, för att minska miljöeffekter på marin miljö.

Uppdraget ska redovisas senast 1 maj 2019

Regeringen har tidigare aviserat att hundra miljoner kronor årligen bland annat ska satsas på strandstädning.

Källa: Regeringen

 

TT

Satsning mot strandskräp utlovas

POLITIK. Regeringen vill satsa hundra miljoner kronor per år mot plastskräp i haven.

Pengarna ska bland annat användas till strandstädning.

Flera kommuner på Västkusten vill ha statligt stöd för att städa sina kuster

– Bohuskusten är en av Europas hårdats drabbade delar. Vi får där på grund av strömmar ta emot plastskräp från hela Europa, säger MP:s språkrör Gustav Fridolin.

– Det handlar om 8 000 kubikmeter plast som sköljs in varje år, så det behövs rejäla insatser.

Satsningen på hundra miljoner kronor årligen 2018-2020 finns med i regeringens budgetproposition som ska presenteras i höst. Hur stor del som ska gå till just strandstädning meddelas först då.

Skatt på plastpåsar

Pengarna ska också användas till insatser för att förhindra att mikroplaster och farliga ämnen sprids till vattendrag, sjöar och hav, samt till att öka medborgarnas kunskap om problem med plast i hav och till att få fram innovationer och nya hållbara material.

Miljöminister Karolina Skog (MP) utesluter inte att det på sikt kan bli aktuellt med en skatt på plastkassar.

– Anledning till att vi inte går fram med en skatt på plastkassar nu är att vi behöver veta mer vilka som är de riktigt hållbara, miljömässigt bra alternativen innan vi hastar fram med förbud och nya skatter. Jag ser framför mig att det kommer att vara aktuellt både med förbud och styrmedel som skatter, säger hon.

Satsningen på hundra miljoner kronor blir den svenska regeringens inspel på FN:s havskonferens i New York 5-9 juni, där Sverige och Fiji står som värdländer. En del av pengarna ska också gå till att stärka det globala arbetet mot plast, mikroplaster och farliga ämnen i haven.

"Gemensamt problem"

Klimat- och biståndsminister Isabella Lövin (MP) räknar med att just plastskräp blir en stor fråga på havskonferensen. Hon pekar som exempel på en forskningsrapport som presenterades i förra veckan. Den larmade om att man hittat 38 miljoner plastföremål som spolats i land på en obebodd ö mitt i Stilla havet.

– Det här är i allra högsta grad ett gemensamt problem som vi delar. Havet har inga gränser, säger Lövin.

Hon uppger att många utvecklingsländer helt saknar avfallshantering.

– Om vi fortsätter som nu kan vi ha mer plast än fisk i våra hav 2050, säger Lövin.

FAKTA

The Ocean Conference

Sophantering i Asien och fiske i utvecklingsländer är två ämnen som ska diskuteras när Sverige i juni står värd för en FN-konferens i New York om världens hav. Sverige delar värdskapet med önationen Fiji.

Konferensen som hålls 5-9 juni har inte som mål att förhandla fram nya överenskommelser. I stället siktar man mot konkreta åtgärder för att genomföra det världens länder redan tagit beslut om.

Konferensen kommer att ha cirka 8 000 deltagare, och de flesta länder i FN väntas vara med.

Regeringar, företag och andra organisationer kommer att vara representerade.

 

TT

Risk med bostadsbyggen på handelsträdgårdar

MILJÖ. Att bygga bostäder där det funnits en handelsträdgård kan innebära risker för både människor och miljö. Farliga ämnen som DDT, bly och arsenik kan finnas kvar i marken.

– Det kan ju finnas ämnen kvar från de bekämpningsmedel som användes. Till exempel DDT som kom på 40-talet. Det kan vara en risk både för människor och miljö, säger Märta Ländell på Statens geotekniska institut (SGI) till Sveriges Radio P4 Östergötland.

Gamla handelsträdgårdar, som brukar ligga i utkanter av städer, blir allt oftare bostadsmark när kommuner växer. SGI har tillsammans med några länsstyrelser sammanfattat riskerna och för att minimera dessa ska man ta bort den gamla jorden på platsen och kontakta kommunens miljökontor, säger Märta Ländell.

TT

 

 

Korta och milda vintrar försenar fjärilar

KLIMAT. Att varma vårar får fjärilar att flyga tidigare torde inte förvåna någon. Men även temperaturen under vintern har en avgörande betydelse för när fjärilarna kommer, visar forskning från Stockholms universitet.

– En kort eller mild vinter gör att fjärilarna flyger senare, säger biologen Sandra Stålhandske till SR Vetenskapsradion.

Forskarna tror att en förklaring kan vara att fjärilslarverna inte ska kläckas för tidigt om det kommer en varm period tidigt på våren, innan det finns mat eller andra fjärilar. Men resultaten kan även vara intressanta för forskare som studerar effekterna av klimatförändringar, anser Sandra Stålhandske.

– Det är viktigt att vi har visat att man måste ta hänsyn till flera variabler när man försöker titta på effekterna av klimatförändringar, säger hon till radion.

MP: Laddstolpar även i glesbygd 2025

POLITIK. God tillgång till laddstolpar för elbilar blir sannolikt ett av Miljöpartiets vallöften nästa år. I en plan för fossilfria transporter som språkrören lägger fram inför partikongressen i maj sägs att det 2020 ska finnas tillgång till laddstolpar längs alla Europavägar i Sverige.

Fem år senare ska elbilar kunna laddas i hela landet, även i glesbygd.

– Man ska kunna leva och bo överallt samtidigt som vi lever upp till klimatmålen, säger språkröret Isabella Lövin till Dagens Nyheter.

Språkrörskollegan Gustav Fridolin lyfter fram vikten av att ha tidssatta mål och konkreta finansieringslösningar.

– Vi har sett till exempel i arbetet med bredband hur viktigt det är med strategier som pekar ut riktningen och som ger långsiktiga spelregler, säger han.

Sverige sämst på klädinsamling

MILJÖ. Bara cirka 22 procent av alla kläder och hemtextilier som säljs i Sverige samlas in. Det gör svenskarna sämst i Norden, skriver DN.

I Danmark samlas 46 procent in, i Norge 32 och Finland 35.

– Vi vet inte exakt vad skillnaderna beror på, det är troligen en kombination av beteende, tradition och brist på information. Men det kan också bero på att tillgängligheten till insamlingsplatser är begränsad, säger Yvonne Andersson, handläggare på Naturvårdsverket, till tidningen.

Bäst i Europa är Tyskland där 75 procent av de textilier som säljs samlas in.

C vill ge 100 000 i miljöbilsbonus

ITIK. Centerpartiet vill ge 100 000 kronor i bonus till personer som köper miljöbilar med mycket låga koldioxidutsläpp.

– Det här är en fråga som kommer att prioriteras av oss vid kommande alliansförhandlingar, säger centerledaren Annie Lööf.

Enligt förslaget, skulle den som köper en elbil, snål laddhybrid eller vätgasbil - modeller med koldioxidutsläpp på högst 40 gram per kilometer - få 100 000 i bonus.

De som köper en vanlig laddhybrid, gashybrid eller etanolbil, det vill säga bilar med lite högre, men fortfarande relativt sett låga koldioxidutsläpp - 41 till 80 gram per kilometer - kommer inte heller att bli lottlösa utan får en bonus på 50 000 kronor.

Avgifter på bensinbilar

För att finansiera det hela skulle människor som köper vanliga diesel- och bensinbilar, och SUV:ar, det vill säga bilar med höga utsläpp, eller över 121 gram koldioxid per kilometer, få betala avgifter på 25 000 eller 50 000 kronor vid köpet.

– Transportsektorn är en av de stora miljöbovarna. Det gäller att jämna ut kostnaderna så att miljöbilarna gynnas. Det kommer fortfarande att vara dyrare att köpa de mest miljövänliga bilarna, men det här är en kraftfull bonus som gör det möjligt för fler att köpa dem. De flesta vill göra miljövänliga köp, säger Lööf.

Förslag vid alliansförhandlingar

Enligt förslaget kommer modellen att vara självfinansierande på lång sikt.

– Det är en långsiktig modell. Den är dessutom teknikvänlig och teknikutvecklande. Folk behöver sina bilar, och 100 000 kronor är ett väldigt starkt incitament, säger Lööf.

Vad de andra partierna anser om förslaget är oklart i dagsläget. Men Annie Lööf betonar att frågan kommer att drivas av Centern när alllianspartierna sätter sig ner till förhandlingar före nästa val.

FAKTA

Grön bilbonus

Centerpartiets nya förslag om grön bilbonus innebär att den som köper en bil med mycket låga koldioxidutsläpp (0-40 gram per kilometer) får 100 000 kronor i bonus - 70 000 kronor vid själva köpet och 30 000 kronor efter fyra år.

Den som köper en bil med utsläpp på 41-80 gram koldioxid per kilometer får en bonus på 50 000 kronor - 35 000 kronor vid köpet och 15 000 efter fyra år.

Det hela finansieras med en avgift på 25 000 eller 50 000 kronor som betalas av dem som köper bilar med höga utsläpp (över 121 gram per kilometer).

Källa: Centerpartiet