Jämställt föräldraskap för ett jämställt arbetsliv

Om mödra- och barnhälsovården stödjer pappor att vara mer delaktiga föräldrar kan det bidra till ett mer jämställt föräldraskap. Det gynnar också barns hälsa, visar en ny rapport från SKL.

Heléne Lundkvist Nymansson

Heléne Lundkvist Nymansson

Många verksamheter i kommuner och landsting ger stöd till föräldrar genom till exempel mödrahälsovård, barnhälsovård, socialtjänst, familjecentraler och första linjens barnpsykiatri.

– Alla dessa verksamheter har möjligheter att utforma föräldrastödet så att det främjar ett jämställt föräldraskap. I grunden handlar det om att förmedla att båda föräldrarna är betydelsefulla och likvärdiga. Det är viktiga steg till att förändra normen om att kvinnor ska ta det huvudsakliga ansvaret för barnen, säger Helén Lundkvist Nymansson, chef för sektionen för hälsa och jämställdhet på Sveriges Kommuner och Landsting.

Lärande exempel för jämställt föräldraskap

Skriften Maskulinitet och jämställt föräldraskap – Arbete för pappors delaktighet beskriver strategier och lärande exempel för hur mödra- och barnhälsovården kan främja ett jämställt föräldraskap genom att utmana traditionella normer för maskulinitet samt involvera och stärka män i deras roll som föräldrar.

Det kan handla om att utbilda personalen, så att de blir mer medvetna om hur normer för kön påverkar bemötandet och inkluderingen av olika föräldrar, att rikta sig till båda föräldrarna i inbjudningar, bokningar av hembesök och så vidare. Det kan också handla om att erbjuda pappor och andra partners utbildning så de kan ge ett bra stöd till mamman, inför, vid och efter förlossningen.

Pappasamtal och pappagrupper

För att tidigt involvera papporna och fånga upp deras behov av stöd i föräldraskapet erbjuder till exempel Region Skåne enskilda föräldrasamtal. I Stockholm och Göteborg arrangeras pappagrupper med utbildade ledare, som främjar jämställt föräldraskap genom gruppsamtal och reflektioner om föräldraskap och relationer.

– Ett jämställt föräldraskap är nödvändigt för ett jämställt arbetsliv. Men det gynnar också barnens hälsa och utveckling, det är bra för föräldrarnas hälsa och för familjens relationer, säger Helén Lundkvist Nymansson.

Maskulinitet och jämställt föräldraskap – Arbete för pappors delaktighet (PDF, nytt fönster)

Skatteverket vill ha skärpta regler kring registrering av månggiften

Antalet registrerade månggiften har ökat på senare år på grund av ökad invandring från länder som tillåter månggifte. Som en konsekvens av att månggifte är förbjudet i Sverige anser Skatteverket att reglerna ska skärpas kring registrering av månggiften.

Skatteverket föreslår ändrade regler för hur månggifte ska hanteras så att äktenskapen inte godkänns även om de är ingångna innan personerna fick anknytning till Sverige.

Detta för att den praktiska tillämpningen ska följa äktenskapsbalken och brottsbalken. Frågan bör enligt Skatteverket regleras och behandlas av den utredning som redan arbetar med regelverket kring barnäktenskap och tvångsäktenskap.

Det framgår av en rapport som Skatteverket har överlämnat till regeringen, efter uppdraget att göra en översyn av förekomsten av månggifte i Sverige.

Det finns 307 personer som är folkbokförda i Sverige och registrerade i vad som Skatteverket uppfattar som äkta månggiftesrelationer. Det är ungefär lika många män som kvinnor, 152 respektive 155. Det är således ett mindre antal – 38 äktenskap – som omfattar fler än två personer som också är folkbokförda och bor i Sverige.

I folkbokföringsregistret registreras även makar som inte är folkbokförda. När en person folkbokförs registreras personens relationer även om de finns i ett annat land. Personer som flyttar utomlands finns dessutom kvar i registret. Totalt finns 169 personer som har 354 makar registrerade i vad som bedöms vara äkta månggiftesrelationer. De flesta av kvinnorna har aldrig varit folkbokförda i Sverige, och några – både kvinnor och män – har utvandrat. 

Det finns också cirka 500 registreringar av månggiften som inte bedömts vara äkta.

– När vi har bedömt att det handlar om oäkta månggiftesrelationer handlar det ofta om personer som inte tillräckligt väl kunnat styrka en skilsmässa eller tidigare makas dödsfall. Det är personer som aldrig har avsett att registrera mer än en relation. Många är också uppenbara registerfel som levt kvar från tiden då vi inte hade en samlad folkbokföring i Sverige, säger Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

Fakta

• Månggifte är straffbart enligt svensk rätt.

• Utländskt månggifte erkänns idag om det var giltigt i det land där det ingicks och personerna inte hade anknytning till Sverige vid den tidpunkten.

• Drygt 300 personer som är folkbokförda i Sverige är registrerade i vad som bedöms vara äkta månggiftesrelationer.

• I 38 äktenskap är mer än två personer folkbokförda i Sverige.

Alla statistiska uppgifter avser årsskiftet 2017/2018.

 

Efter lagändring - fler vill byta namn

INRIKESidag  19:53

SAMHÄLLE. Många vill byta till sitt drömnamn efter sommarens lagändring. Under juli och augusti ansökte över 29 000 om namnbyte, vilket är en är dubblering jämfört med samma period förra året, enligt Skatteverket.

Den 1 juli förändrades den svenska personnamnlagen och det blev fritt fram att skaffa dubbla efternamn och byta förnamn hur ofta man vill.

 

– Det märks att lagändringen varit uppskattad, säger Agneta Carlquist som är verksamhetschef på Skatteverket.

Under juli och augusti ansökte totalt 29 076 personer om namnbyte, jämfört med totalt 14 145 samma månader förra året. I statistiken räknas inte namnbyte vid vigsel.

Framför allt vill personer byta till en annan förälders efternamn. Något som har blivit gratis efter lagändringen. Även antalet ansökningar om byte av förnamn har ökat.

TT: Varför tror du att så många vill göra ett namnbyte?

– Det finns alltid folk som varit missnöjda med sitt för- eller efternamn och alltid har velat byta. Nu har det blivit lättare för dem, säger Agneta Carlquist.

Enligt Carlquist är det dock svårt att veta om intresset kommer att hålla i sig under hösten.

– Det är svårt att veta hur många ansökningar som kommer in nu i september och om det kommer fortsätter vara på den här höga nivån, säger hon.

– Många kanske bara ansökte i sommar för att lagen uppmärksammades och precis hade börjat gälla. Men det ska bli spännande att se.

FAKTA

Så fungerar nya namnlagen

Från den 1 juli förändrades reglerna för att byta namn i Sverige och Skatteverket är den enda myndigheten som hanterar namn.

Det finns inte längre något hinder mot att byta namn flera gånger och alla ansökningar om att förnamnsändringar kostar nu 250 kronor.

För att ansöka om att byta efternamn får du betala 1 800 kronor. Det är däremot gratis att byta till partners efternamn vid giftermål eller till en förälders efternamn.

Föräldrar måste anmäla både för- och efternamn när ett barn fötts eller vid adoption. Efternamn ges inte längre automatiskt till ett barn.

Nu går det också att ha dubbelt efternamn. Däremot går det inte längre att lägga till ett mellannamn, men man får ha kvar det man har.

Vanliga efternamn som exempelvis Nilsson och Eriksson förlorar sitt namnskydd, även andra efternamn som används av minst 2 000 personer. Dessa namn kan bytas till av alla, mot en ansökningsavgift på 1 800 kronor.

Mer om de nya reglerna går att hitta på skatteverket.se/namn.

Källa: Skatteverket

 

 

Nu kan alla bli en Svensson

Samhälle. På lördag blir det fritt fram att skaffa dubbla efternamn och byta förnamn hur ofta man vill. När namnlagen ändras blir det också betydligt enklare att bli en riktig Svensson.

Den 1 juli förändras den svenska personnamnlagen. Den största förändringen är att svenskarna då kommer kunna välja dubbla efternamn. Med nuvarande lagstiftning har den enda möjligheten till dubbla efternamn varit att registrera ett extra efternamn som mellannamn.

 

– Det här med dubbelt efternamn kommer bli ganska populärt. Det är ju många som har klagat på det här med mellannamn, att det har varit ett evigt trixande och fixande för att alla i familjen ska få samma namnkombination. Men i och med den nya lagen försvinner det problemet, säger Agneta Carlquist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Namnskydd försvinner

Den som vill byta efternamn får dessutom betydligt fler alternativ att välja på. Alla efternamn som används av minst 2 000 personer förlorar nämligen sitt namnskydd, vilket innebär att vem som helst kan bli en Svensson, Hjort eller Åkerman mot en avgift på 1 800 kronor. Dessutom kan man avgiftsfritt välja sina föräldrars förnamn som efternamn med efterleden -son eller -dotter.

När det gäller förnamn blir det också fritt fram att byta namn hur många gånger som helst.

– Det tror jag är efterlängtat. Som reglerna är i dag har man kunnat lägga till namn, men bara en gång. Därefter har man behövt vända sig till patent- och registreringsverket, men för att byta där har man behövt speciella skäl. Att byta en tredje gång har varit väldigt svårt, säger Agneta Carlquist.

 

Oklart tryck

Trots att man förväntar sig flera namnändringar på sikt räknar inte Skatteverket med att ansökningarna ska ta längre tid i och med lagändringen. Man har heller inte tagit in någon extra personal.

– Eftersom det inkommer mitt under sommaren så har vi lägre bemanning på grund av semestern. Det är svårt att veta hur många som sitter och väntar på det här, men att alla skulle kasta sig på det redan tredje juli tror jag inte, säger Agneta Carlquist.

FAKTA

Förändringar i namnlagen

Den 1 juli förändras reglerna för att byta namn.

Föräldrar måste då anmäla både för- och efternamn efter barns födelse eller adoption. Efternamn kommer inte längre att ges automatiskt.

Det går att ha dubbelt efternamn. Mellannamn går däremot inte längre att lägga till, men man får ha kvar det man har.

De vanligaste efternamnen, exempelvis Nilsson, Andersson och Johansson men även Hjort, Åkerman, Ögren, Rask, Jarl och Brink, förlorar sitt namnskydd och kan förvärvas av alla, mot en ansökningsavgift på 1 800 kronor. Det gäller efternamn som används av minst 2 000 personer.

Det finns inte längre något hinder mot att byta namn flera gånger.

Alla ansökningar om förnamnsändringar kostar från den 1 juli 250 kronor. Att ansöka om att byta efternamn kostar 1 800 kronor om det inte gäller exempelvis byte till makes/makas/partners namn vid giftermål eller byte till förälders efternamn, vilket är kostnadsfritt.

Skatteverket blir den enda myndigheten som hanterar namn.

Mer information om de nya reglerna går att hitta på skatteverket.se/namn

Källa: Skatteverket

 

Enklare att söka om hemtjänst för äldre

En ny utredning föreslår enklare regler för ansökan om hemtjänst och en ny boendeform för äldre som efterfrågar trygghet och sociala aktiviteter.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

Många kommuner vill kunna erbjuda enklare och snabbare handläggning för ansökan om hemtjänst och flera kommuner gör det redan idag. Rättsläget har dock uppfattats som oklart. Det är därför ett mycket välkommet utredningsförslag, som innebär att en ändring görs i socialtjänstlagen. Lagändringen ger kommunerna större befogenhet att bevilja äldre vissa insatser inom äldreomsorgen utan att en individuell biståndsprövning behöver göras.

– Vi välkomnar förslagen som innebär större flexibilitet och ökat självbestämmande för kommunerna. Detta kommer att leda till en mer tillgänglig och behovsanpassad äldreomsorg som gynnar våra äldre, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Utredningen föreslår även att det ska bli möjligt för kommuner att inrätta en särskild boendeform för äldre som inte behöver omvårdnad dygnet runt. För att idag komma ifråga för ett särskilt äldreboende krävs ofta att den äldre behöver vård och omsorg dygnet runt.

 

Starka känslor inför förskolestarten

FÖRSKOLA. När Hugo börjar på förskola i augusti kommer han att vara 15 månader.

– Jag är inte alls redo än, men vi har sommaren på oss att bli det, säger hans mamma Isabel Anselmo.

På Enens öppna förskola i Malmö är förskolan ett återkommande samtalsämne. Den stora frågan är inte när det är bäst att börja, utan vilka förskolor som är bäst - och kösituationen. Hugo var bara två månader när han ställdes i kö och det har gett utdelning. Det blir en liten förskola nära hemmet.

– Jag var jätteemotionell innan vi skulle på besök, men när vi var där och gick runt så fick jag en magkänsla av att det var bra, säger Isabel Anselmo.

Hade bara ekonomin tillåtit hade hon gärna varit hemma i två år. Men det som dämpar oron inför förskolestarten är att det inte kommer att bli så långa dagar för Hugo, eftersom hon studerar.

Inte bestämt

Vera Bhatti, mamma till tio månader gamla Adam, har precis börjat ta ut föräldraledighet. Hon och hennes man har ännu inte bestämt när Adam ska börja i förskola, men troligen blir det inte förrän vid ett och ett halvt års ålder, kanske uppåt två, som är det vanligaste i hennes gamla hemland Tjeckien.

Att många barn i Sverige börjar redan vid ett år har hon inga synpunkter på.

– I vårt fall är det för tidigt, men det beror på hur barnet är också, säger Vera Bhatti.

Hon ser många fördelar med förskolan, när det väl är dags.

– Ja, också för att han behöver lära sig svenska. Det kommer han tyvärr inte att lära från oss, mamma från Tjeckien och pappa från Pakistan, vi är dåliga på det.

"Väldigt trygg"

Linus, sju månader, har inte fått någon förskoleplats ännu, men hans mamma My Hernrup hoppas att det ska ordna sig till hösten, när han är ungefär 13-14 månader.

– Jag känner mig väldigt, väldigt trygg inför det.

Vad som är den optimala åldern varierar från barn till barn, anser hon.

– Vissa är tuffa och klarar stora grupper utan problem, vissa barn tycker att det är jobbigt och då ska du nog vänta lite längre.

TT

Se över reglerna för överförmyndare och gode mannen​

SKL begär i en skrivelse till regeringen att en utredning tillsätts som från grunden ser över och utformar en ny lagstiftning om överförmyndare, gode män och förvaltare.

 
Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

 

Det regelverk som finns idag härstammar från 1924 års förmynderskapslagstiftning och infördes i föräldrabalken i princip utan ändring. Regleringen i grunden har inte ändrats vilket gör att dagens lagstiftning i flera avseenden i övrigt inte heller svarar mot dagens förutsättningar och behov.

– SKL har under många år pekat på behovet av en genomgripande översyn av lagstiftningen kring överförmyndare och gode män och nu är det dags att modernisera lagstiftningen, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL anser att regeringen bör ta initiativ till att ändra lagstiftningen så att den möjliggör en professionalisering av uppdrag som god man och förvaltare för de svåraste eller mest komplexa uppdragen. Det bör också övervägas om uppdragen kan ges till juridiska personer.

SKL anser också att en central statlig myndighet bör svara för vägledning för överförmyndarna.

Ett nationellt register över uppdrag som god man och förvaltare bör införas.

Även systemet med gode män för ensamkommande barn bör ses över. Inriktningen bör vara en professionell företrädare.

Jämställdhet

JÄMSTÄLLDHET. Kvinnor tog ut mer än 70 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn under förra året. Männens andel hamnar bara på drygt 28 procent, enligt TCO:s jämställdhetsindex för 2016 som undersökt hur föräldrar delar på dagarna med föräldrapenning.

Föräldrar i Västerbotten är bäst på att dela - där tog kvinnorna 67,4 procent av föräldraledigheten och vård av sjukt barn. Skåne hamnar på jumboplats, då motsvarande siffra hamnar på 74 procent.

"Jag blir frustrerad över att det går så långsamt och att kvinnor i Sverige, ett av världens mest jämställda länder, tar ut mer än sju av tio dagar av föräldrapenningen är inte hållbart. Om det fortsätter i den här takten dröjer det 20 år innan uttaget kan sägas vara relativt jämställt, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i ett pressmeddelande.