Svagare tillväxt i skatteunderlaget 

Arbetsmarknaden är fortsatt stark. SKL bedömer dock att konjunkturen mattas av och tillväxten av skatteunderlaget bromsar in under 2019 visar senaste makro- och skatteunderlagsprognosen.

 
Annika Wallenskog

Annika Wallenskog

 

Årets första makroprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på att den nuvarande höga sysselsättningen kan hållas uppe en tid till, trots att BNP-tillväxten dalar till 1 procent under 2019. SKL bedömer att det i år blir hushållens och den offentliga sektorns konsumtion som främst bidrar till fortsatt stigande BNP, i ett läge när tillväxten dämpas av att bostadsbyggandet faller.

– Framtidstron bland såväl hushåll som företag har försvagats markant på sistone. Det stödjer vår bedömning att konjunkturen kommer att fortsätta mattas av, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Skatteunderlaget har reviderats ned

Revideringarna från SKL:s senaste skatteunderlagsprognos är små. Tillväxten av skatteunderlaget bedöms bli 2,9 procent i år jämfört med 4,5 respektive 3,6 procent år 2017 och 2018. I likhet med föregående bedömning förväntas arbetsmarknaden kylas av först 2020. Då spås antalet arbetade timmar minska för första gången sedan 2009, när Sverige drabbades av den globala finanskrisen.

Skatteunderlagstillväxten för åren 2019 till 2021 har justerats ned. Orsaken är främst nedjustering av timlönen för 2019, vilken även drar ned indexeringen av inkomstanknutna pensioner år 2020.

 

 

 

 

Det här granskar Skatteverket i år

Skatteverket arbetar mot osund konkurrens i bland annat byggbranschen, i år med särskilt fokus på den grå delen av marknaden. Flera åtgärder genomförs mot fusk med identiteter som kopplas till företagsbedrägerier och välfärdsbrottslighet. Handeln med kryptovalutor granskas närmare liksom branschen för influencers.

– Det är viktigt att Skatteverket upptäcker fel och motverkar fusk. Vår kontroll ska vara legitim och trovärdig och bidra till att vi uppfyller vårt uppdrag, sade Katrin Westling Palm, generaldirektör för Skatteverket, i samband med en pressträff om årets kontroller.

Skatteverket deltar i myndighetssamverkan mot osund konkurrens. I år utvidgas ett operativt samarbete med sju andra myndigheter mot svartarbete, arbetsmiljöfusk och exploatering av arbetskraft.

I år fortsätter också granskningen av byggsektorn och andra branscher där risken för svartarbete är stor, såsom bilverkstäder, restauranger och skönhetsbranschen.

Skatteverket gör kontroller på arbetsplatser och arbetar även förebyggande med upphandlingsfrågor. Årets nya regler om månadsvis redovisning av löner och skatter för varje anställd förväntas tillsammans med personalliggare öka möjligheterna att upptäcka fel och fusk.

I folkbokföringskontrollen utreds omkring 200 ärenden om misstänkta falska identiteter. Den utökade kontrollen av pass och id-kort fortsätter. Antalet underrättelser till andra myndigheter om misstänkt id-fusk fördubblades i fjol och i år väntas de öka ytterligare.

Förra året beslutades om höjd skatt med över 100 miljoner kronor efter kontroller av fel och fusk inom punktskatter för alkohol, tobak och bränsle. Spelskatten är ny för i år, spelbolag som vänder sig till svenska spelare ska ha licens och betala spelskatt. Privatpersoner som spelar hos spelbolag utan licens ska skatta för vinster.

En betydande del av handeln med kryptovalutor redovisas inte, det framgår av en stor mängd uppgifter som Skatteverket har hämtat in. Kontrollen utökas här och även tidigare års handel granskas.

Företag som säljer produkter via större marknadsplatser på nätet kontrolleras närmare liksom bolag som marknadsför sina produkter via influencers i exempelvis sociala medier.

Starkare skatteintäkter i ny prognos

Högkonjunkturen fortsätter, men förväntas att mattas av under 2019. SKL:s aprilprognos visar att skatteunderlaget i år blir avsevärt högre jämfört med föregående prognos.

Annika Wallenskog

Annika Wallenskog

SKL:s nya prognos pekar på att skatteunderlaget även 2018 kommer att fortsätta växa i lika god takt som under de senaste åren. Jämfört med föregående prognos i februari innebär det en markant uppjustering av det beräknade skatteunderlaget och tre miljarder mer i skatteintäkter per år. Förklaringen är att arbetade timmar ökat mer än förväntat i slutet av 2017 och i början av 2018.

Investeringarna avtar

Högkonjunkturen i svensk ekonomi kommer att fortsätta under året. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar med att konjunkturens kulmen nås nästa år och att BNP-tillväxten avtar från årets 3 procent till att under nästa år landa på 2 procent.

Den minskade tillväxten är en konsekvens av att den inhemska efterfrågan försvagas, framför allt till följd av att investeringarna inte ökar i samma takt som tidigare. Inbromsningen mildras dock av att tillväxten i omvärlden förväntas att bli starkare under nästa år, vilket gynnar svensk export.

Minskat skatteunderlag

SKL bedömer att sysselsättningen inte kommer att växa i samma takt under nästa år. Den starka skatteunderlagstillväxt, som kommuner, landsting och regioner har kunnat vänja sig vid under den långa konjunkturuppgången sedan finanskrisen, dämpas nu betydligt.

– Det kommer att krävas många olika lösningar för att få kommunsektorns minskade intäkter att räcka till de växande behoven av skola, vård och omsorg. Både sektorn och staten behöver arbeta med en rad långsiktiga åtgärder för att hantera välfärdens finansieringen framöver, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

SKL kommer att presentera vårens ekonomirapport 15:e maj. Rapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.

Moms på el, gas eller vatten vid bostadsuthyrning

En hyresvärds tillhandahållande av el, gas eller vatten är enligt Skatteverket momspliktigt vid debitering utifrån faktisk förbrukning. SABO och Fastighetsägarna ifrågasätter Skatteverkets bedömning.

Skatteverket har i ett ställningstagande daterat 2018-02-09 gjort bedömningen att debitering av el, gas eller vatten som sker särskilt utifrån faktisk förbrukning är en separat transaktion skild från uthyrningen av fastigheten. Tillhandahållandet är då momspliktigt. Detsamma gäller, enligt Skatteverket, om debitering sker löpande med ett schablonbelopp men avstämning och fakturering sker mot faktisk förbrukning, till exempelvis årsvis.

SABO och Fastighetsägarna ifrågasätter Skatteverkets bedömning – en bedömning som utgör ett avsteg från vad som tidigare har gällt och som innebär ökade kostnader för hyresvärdarnas förvaltning och för de boende i hyresrätt.

SABO och Fastighetsägarna har i skrivelse till Skatteverket daterad 2018-04-03 anfört bland annat följande.

”Med hänsyn till vad som framgår av den svenska hyreslagstiftningen anser SABO och Fastighetsägarna att en uthyrning av en bostad ur ett ekonomiskt perspektiv utgör ett sammansatt tillhandahållande av bostad. Något utrymme att bryta ut den rörliga delen av en hyra och anse att den ska anses utgöra ersättning för ett separat  tillhandahållande föreligger inte. De ekonomiska  konsekvenserna som de boende drabbas av vid utebliven betalning av en rörlig hyra, utformningen av den svenska hyreslagstiftningen samt den ökade hyran som blir en följd av att individuell debitering anses vara en skattepliktig transaktion, är samtliga sådana omständigheter som talar mot den tolkning som Skatteverket har gjort.

SABO och Fastighetsägarna får påpeka att ställningstagandet har vållat många frågor och bekymmer och emotser Skatteverkets synpunkter på vad vi angett ovan samt en konstruktiv dialog. Om Skatteverket vidhåller sin bedömning måste i vart fall frågan bli föremål för rättslig prövning innan moms kan debiteras på viss del av hyran som i vissa fall är rörlig.”

Skatteverkets ställningstagande

Brev till Skatteverket från SABO och Fastighetsägarna, SABO:s webbplats

Ny tjänst förenklar för den som anlitar redovisningsbyrå för att deklarera

Skatteverket lanserar i år en ny tjänst som underlättar för företagare som tar hjälp av sin redovisningsbyrå för att deklarera. Den nya tjänsten gör det möjligt för redovisningsbyrån att göra klart hela deklarationen digitalt utom själva godkännandet. Det gör företagaren själv med hjälp av sin e-legitimation.
Det går dessutom att få mer tid på sig att deklarera genom att skaffa en digital brevlåda senast 1 mars.

– När vi haft kontakt med företagare har vi fått veta att det varit svårt för dem som anlitar deklarationshjälp att deklarera helt digitalt. En redovisningsbyrå som inte är ombud har inte kunnat lämna huvudblanketten eller övriga upplysningar digitalt och har istället använt papper. Därför har vi utvecklat en ny tjänst som gör det enkelt för byrån att skicka in alla uppgifter i inkomstdeklarationen digitalt. Företagaren använder sedan sin e-legitimation för att se och skriva under sin deklaration. Vi vet att detta är efterlängtat och hoppas att många får nytta av den nya tjänsten, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket. 

Företagaren kan också enkelt få mer tid på sig, genom att ansluta sig till en digital brevlåda.

– Ett bra sätt att få mer tid är att skaffa en digital brevlåda. Den som gör det senast den 1 mars får deklarationen dit redan veckan efter, 8-9 mars. Pappersdeklarationer skickas ut först den 15 mars-15 april, säger Anna Sjöberg.

Redovisningsbyrån behöver ha ett skatte- eller deklarationsprogram som kan skapa rätt typ av filer för att kunna använda den nya tjänsten.

– De flesta moderna skatteprogram kan hantera detta. Vi har haft en dialog med redovisningsbranschen och programvaruleverantörerna när vi har skapat tjänsten. På så sätt har vi säkerställt att de kunnat bygga in detta i sina program, men framförallt att tjänsten blir användbar för kunderna, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Bland företagare har hittills bara 44 procent deklarerat digitalt, jämfört med 86 procent bland privatpersoner. Bland byråkunder var andelen som deklarerade helt digitalt 2017 bara 25 procent. Detta trots att hanteringen i övrigt på byråerna är helt digital.

– Vi har haft en väldigt bra dialog med branschen och hoppas att det nu blir tillräckligt enkelt att vara helt digital, något vi vet att både kunder och byråer verkligen vill, säger Johan Schauman.

Mer information om den nya tjänsten

Mer information om digital brevlåda

Bilder på kontaktpersoner

Anna Sjöberg, deklarationsexpert, 010-575 00 93

Johan Schauman, deklarationsexpert, 010-574 19 47

Skatteverkets presstjänst, 010-574 89 60

Vid allmänna frågor, kontakta Skatteupplysningen, 0771-567 567

Skatteunderlaget beräknas öka mer

Svensk konjunktur har förstärkts markant under 2017 och högkonjunkturen beräknas nå sin kulmen 2018. Det visar årets sista skatteunderlagsprognos från SKL.

Annika Wallenskog

Annika Wallenskog

I SKL:s skatteunderlagsprognos i december revideras skatteunderlaget upp relativt kraftigt jämfört med den tidigare prognosen. Skälet är att arbetsmarknaden utvecklats bättre än beräknat

BNP-tillväxten förväntas landa på 2,7 i år och 2,6 procent för nästa år. Det är framför allt den inhemska efterfrågan, i form av investeringar samt hushållens och offentliga sektorns konsumtion, som bidrar till att hålla uppe tillväxten. SKL beräknar att skatteunderlaget i år ökar med 4,8 procent och under nästa år med 3,5 procent. Det ökar på skatteintäkterna i kommuner, landsting och regioner med cirka 2,5 miljarder kronor år 2017 och 3,5 miljarder kronor år 2018.

2019 avtar skatteunderlagets ökningstakt

Utvecklingen efter 2018 är svår att prognostisera. SKL:s skatteunderlagsprognos för 2019 bygger på ett antagande om en relativt snar återgång till ett neutralt konjunkturläge. Skatteunderlaget beräknas därmed inte öka i samma takt under 2019 och 2020. Ett mer utdraget förlopp skulle betyda att uppbromsningen fördelas på fler år.

– Oavsett hur snabbt det går kommer kommuner, landsting och regioner inom kort att stå inför en mycket besvärlig obalans. Välfärdsbehoven kommer att öka snabbt med allt fler yngre och äldre medan den arbetsföra befolkningen och skatteunderlaget inte ökar i samma takt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Få kommuner justerar skattesatsen

Region Kronoberg höjer sin skattesats med 40 öre inför nästa år och är därmed den enda regionen/landstinget som ändrar sin skattesats. Bland kommunerna är det fem kommuner som höjer och fyra som sänker skattesatsen. Nettoeffekten av skatteförändringarna i kommunerna är 0 öre. Medelskattesatsen påverkas sammantaget marginellt.

Bättre finansiella förutsättningar för nya bostäder

SKL välkomnar utredningsförslagen som presenterats i dag om hur det kan byggas fler hus och lägenheter på svaga bostadsmarknader med hjälp av bättre finansiella förutsättningar.

Lena Micko

Lena Micko

- Utredningens förslag ger privata och kommunala bostadsbolag bättre förutsättningar att investera i fastigheter på svaga bostadsmarknader. Det blir enklare att bygga om och bygga nytt, så att det lokala bostadsbeståndet möter invånarnas behov. Vi ser positivt på det som föreslås, säger SKL:s ordförande Lena Micko.

Topplån och bättre garantier föreslås

Drygt en tredjedel av Sveriges kommuner har i dag en svag bostadsmarknad där invånarnas förmåga och vilja att betala för nya bostäder är begränsad. Ett annat vanligt problem på svaga marknader är att banker inte lånar ut pengar till nybyggnation. De finansiella förutsättningarna gör det svårt att bygga nytt trots att det är bostadsbrist.

Som lösning vill utredningen bland annat att staten inför marknadskompletterande topplån till bostadsbyggande. Andra förslag är att det ska bli enklare för banker på svaga marknader att ta del av statens kreditgarantier, som täcker upp eventuella kreditförluster vid byggandet av bostäder, och att staten inför en hyresförlustgaranti.

Nedskrivningsregler återstår att lösa

Utredningen uppmärksammar också att dagens redovisningsregler skapar hinder för nybyggnation på svaga bostadsmarknader. När nya fastigheter byggts kan de behöva skrivas ner på grund av sitt teoretiska marknadsvärde även om projektet är lönsamt. Det tynger bolagets ekonomi och gör det svårt att bygga nytt. Men trots att problemet uppmärksammas, ger utredningen inga konkreta förslag till åtgärder.

- Problemet måste hanteras. Vi för gärna en diskussion med regeringen om hur det kan gå till, säger Lena Micko.

Läs vidare