Myndigheter i samlat grepp mot att arbetstagare utnyttjas i osund konkurrens

Polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket genomförde under förra veckan oanmälda kontroller på cirka 120 företag, främst på nagel- och franssalonger, runt om i landet. Syftet var att få bukt med att arbetstagare exploateras.

– Det handlar om både kvinnor och män, oftast från andra länder, som utsätts för en farlig arbetsmiljö. Det kan också gälla långa arbetstider och en liten eller ingen lön, säger Per Englund, på underrättelseenheten vid Polisens nationella operativa avdelning.

Personer kan vara utsatta för brott
Polisen har främst letat efter personer som är utsatta för brott, men även arbetsgivare som bryter mot lagen. Totalt kontrollerades 121 företag och 396 personer. Polisen har upprättat en anmälning om människoexploatering och en om koppleri. Ett tiotal brott rör arbetsgivare som har personal utan svenskt arbetstillstånd.

– Arbetstagaren kan befinna sig i en situation som innebär ett nödläge eller som på ett påfallande sätt skiljer sig från vad som anses acceptabelt på arbetsmarknaden, säger Per Englund.

Ventilationen brister
Arbetsmiljöverket kommer ställa krav på cirka tre av fyra kontrollerade arbetsställen. Nästan hälften fick sanktionsavgifter. Bristerna rör framförallt dålig ventilation för de som jobbar med kemikalier som lim och lösningsmedel samt att arbetstagarna inte genomgått utbildning och läkarundersökning för att arbeta med farliga kemikalier. En tredjedel fick förbud att fortsätta den hälsofarliga verksamheten.

Skatteverket har kontrollerat personalliggare och kassasystem. Det har genomförts 141 kontroller varav 65 resulterat i överväganden om kontrollavgifter. Andelen kontrollavgifter ligger betydligt över vad som brukar vara normalt vid denna typ av besök. Skatteverket kommer nu att gå vidare med flertalet skatteutredningar med koppling till oklara anställningsförhållanden samt oredovisade intäkter.  

Jämställdhetsmyndigheten har som uppdrag att koordinera myndighetsinsatser utifrån ett brottsofferperspektiv. Då fall av misstänkt människohandel och människoexploatering påträffas, kopplas bland annat kommunernas sociala myndigheter in.

Myndighetsgemensamma nationella insatser görs för att komma åt företagare som fuskar för att vinna fördelar över konkurrenterna och för att se till att arbetstagare inte far illa eller blir utnyttjade. Åtta myndigheter ingår i arbetet mot osund konkurrens. I förra veckans kontroller deltog även räddningstjänsten, socialtjänsten samt kommunernas kontor för miljö och hälsa.

Stark signal om att myndigheter går samman mot regelbrotten
– De här kontrollerna signalerar inte bara till arbetsgivare att myndigheterna nu samlar gemensamma krafter för att förhindra arbetskraftsexploatering, människohandel och människoexploatering, utan också till de som efterfrågar skönhetsvård till en billig penning, säger Per Englund.

Mer krävs för att förebygga explosionsrisker på arbetsplatserna

8 av 10 kontrollerade arbetsplatser missar att förebygga risker med luftbehållare, tryckkokare, gasflaskor och anordningar som bär högt tryck och kan explodera. Dessa arbetsgivare saknar kunskaper om hur de kan minimera skador genom skötsel och kontroll, och hur de ska placera anordningarna.

Kompressorer kan utgra en risk om de inte skts och kontrolleras regelbundet Foto Most Photos

Cirka 1,1 miljoner arbetstagare, både kvinnor och män, jobbar där trycksatta anordningar finns. Arbetsmiljöverket har hittills gjort 1 400 inspektioner inom fastighetsförvaltning, sjukvård, centralkök och tillverkningsindustri.

– Arbetsgivarna måste ha stenkoll på de här riskerna. Ingen arbetstagare ska få utsättas för de starka tryckvågor och delar som kan slängas ut om trycksatta luftbehållare, tryckkokare, gasflaskor och anordningar som bär högt tryck exploderar, säger Enver Berisha, som har lett inspektionerna.

Inspektionerna ingår i Arbetsmiljöverkets nollvision för dödsolyckor, skador och sjukdomar.

– Fungerar anordningen som den ska? Sluter den tätt, är den oskadd och fungerar ventiler och nödstopp som de ska? Det här ska arbetsgivarna försäkra sig om, säger Enver Berisha.

Förutom att Arbetsmiljöverket har ställt krav på arbetsgivarna har även sanktionsavgifter utdömts på mer än var tionde arbetsplats.

Checklista för att minimera riskerna

  • Finns en förteckning på alla trycksatta anordningar?
  • Har riskerna och det skick de trycksatta anordningarna är i undersökts och bedömts?
  • Genomförs en första kontroll samt regelbundet återkommande kontroller av de trycksatta anordningarna?
  • Finns dokumenterade rutiner för fortlöpande tillsyn?
  • Har kontroll av åtgärderna genomförts för att förbygga allvarliga händelser i form av explosioner?

Arbetsutrustning med särskilda risker

Många arbetsgivare, speciellt på mindre arbetsplatser, känner inte till att de har anordningar som de måste kontrollera. Den här typen av arbetsutrustning innebär särskilda risker. Arbetet ska därför planeras, organiseras och genomföras så att farliga situationer inte uppstår. Det finns flera krav på hur arbetsgivaren ska sköta och kontrollera anordningarna, exempelvis de som tillhör särskilda riskklasser. Dessa kräver att ett oberoende organ kontrollerar att de fungerar som de ska. En anordning ska inte vara farlig att använda oavsett ålder.

Under hela 2018 och de närmaste månaderna kontrollerar Arbetsmiljöverket särskilt om arbetsgivare vet och förstår hur de ska förebygga skador, sjukdomar och dödsfall enligt nya regler från 2017 för trycksatta anordningar (AFS 2017:03) Läs mer på av.se.

För mer information:
Enver Berisha, projektledare för inspektionerna, tel. 010-730 93 45
Presstjänsten, tel. 010-730 91 55

Många företag känner inte till regler om farliga kemikalier

Många företag känner inte till att konsumenter har rätt att få information om vissa farliga ämnen i varor. Det visar en ny tillsynsrapport från Kemikalieinspektionen.

– Det är avgörande för ett hållbart samhälle att vi har kontroll på kemikalierna. Alla som säljer varor ska kunna ge information till sina kunder om varorna innehåller särskilt farliga ämnen, säger Karin Rumar, inspektör på Kemikalieinspektionen.

I Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt kontrollerades 220 varor på den svenska marknaden. Det var främst varor av mjuk plast, till exempel heminredning, sportartiklar, elektronik, leksaker och kläder. Granskningen visar att 14 av varorna innehöll förbjudna ämnen, exempelvis bly och kortkedjiga klorparaffiner.

25 av varorna innehöll ämnen som finns med på EU:s kandidatförteckning, bland annat ftalater och ämnet ADCA. Kandidatförteckningen är en lista med nästan 200 särskilt farliga ämnen. Listan är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen Reach. Om varor innehåller ämnen på kandidatförteckningen så har företag och konsumenter rätt att få information om att varan innehåller det ämnet, men ämnena är inte förbjudna.

En tredjedel av de företag som Kemikalieinspektionen besökte i tillsynsprojektet kände inte till reglerna om skyldigheten att informera om innehåll av farliga ämnen på kandidatförteckningen. Kemikalieinspektionen drar slutsatsen att det finns fortsatta behov av att informera företagen om dessa skyldigheter. En del företag uppgav att de ställt krav på sina leverantörer om att varorna inte skulle innehålla ämnen på kandidatförteckningen. Trots detta hade mer än vart tredje av de företagen varor med innehåll av sådana ämnen.

– Hur företagen väljer leverantörer och ställer krav i avtal spelar stor roll för att konsumentvaror inte ska innehålla kemikalier som är farliga för hälsa och miljö. Det är viktigt att företagen känner till reglerna om information om ämnen på kandidatförteckningen och ställer tydliga krav på sina leverantörer, säger Karin Rumar.

I projektet kontrollerades varor från 80 företag. Kemikalieinspektionen anmälde 18 av företagen till åklagare för misstänkta miljöbrott. Alla företagen tog bort varorna med otillåtna halter av farliga ämnen från försäljning. Konsumentvaror av mjuk plast tillhör de varugrupper där Kemikalieinspektionen oftast hittar förbjudna ämnen och ämnen på kandidatförteckningen. I detta projekt var andelen varor med brister lägre jämfört med vid tidigare liknande tillsynsprojekt.

Tillsynsprojektet har varit en del av det EU-gemensamma projektet Substances in Articles (SIA) där 15 länder deltagit.

Läs rapporten: Tillsyn av informationsplikten – Ämnen på kandidatförteckningen

 
 

Här finns sommarjobben

Ett sommarjobb är perfekta sätt att skaffa erfarenhet för framtiden och börja bygga på ditt CV. Det finns flera olika sommarjobb att välja mellan. Du behöver ingen erfarenhet - vi ger dig det!

Vi är en stor arbetsgivare och kan erbjuda dig flera olika jobb att välja mellan. Vad sägs om gata- och parkarbete? Eller kock? Eller inom vården? 

Varierande arbetsplatser som ger erfarenhet

– Då ser vi gärna att man är lite allmänt händig, säger Lasse Karlsson, gatu- och fastighetschef.

Om man istället väjer att sommarjobba inom vård och omsorg finns uppdrag inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade unga och vuxna. Särskilt boende (äldreboende) och hemtjänstgrupper finns på varje ort. Gruppboende för funktionshindrade finns i Östhammar och Österbybruk. Nattpatrullen och personliga assistenter jobbar på alla orter. 

– Arbetet är lärorikt, socialt, betydelsefullt. Vård och omsorgs brukare är en tacksam grupp att arbeta med, man  får mycket tillbaka och växer med erfarenheten, säger Jessica Helmefors, områdeschef inom vård och omsorg.

Gillar du mat kanske du vill jobba i ett av våra kök istället. 

- Tillsammans lagar vi mat från grunden med goda råvaror, säger Annelie Wallén, måltidschef. 

Tanken är att sommarjobben inom Östhammars kommun ska ge erfarenhet att arbeta i grupp och självständigt och att ta ansvar. Att möta människor, att få arbeta på sin egen ort och få vara med och göra den attraktiv.

Avtalsenlig lön

Vi betalar avtalsenlig lön till alla sommarjobbare. Om du saknar tidigare arbetslivserfarenhet får du ingångslönen, men om du har erfarenhet har du rätt till en individuell lönesättning.

IF Metalls medlemmar: Vi får inte nog med kompetensutveckling

Nästan hälften av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. Drygt var tredje tror att det skulle vara svårt att få ett nytt, motsvarande jobb någon annanstans om de förlorade jobbet. Det visar en ny undersökning från Novus.

– Arbetsgivarna måste bli skyldiga att erbjuda de anställda mer kompetensutveckling, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall ställde samma frågor i en medlemsundersökning i december 2017. Sedan dess har bara marginella förändringar skett.

– Det är tråkigt, men inte oväntat, att vi ser så små förändringar i företagens satsningar på kompetensutveckling. I högkonjunktur satsar man inte på grund av för hög arbetsbelastning, i lågkonjunktur är argumentet att man inte har råd, säger Marie Nilsson.

Det talas mycket om behoven av att möta den ökade digitaliseringen och automatiseringen. De flesta är eniga om att kompetensutveckling är en oerhört viktig fråga för att svensk industri ska kunna behålla sin konkurrenskraft.

– Men trots det tycks det gå trögt att avsätta resurser till kompetensutveckling. Inte bara arbetsgivarna, utan även politikerna, måste omsätta de vackra orden i praktisk handling. säger Marie Nilsson.

Industriarbetarna behöver rustas för att kunna ta de nya, mer avancerade jobben som ersätter de gamla. Redan i dag har industrin svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

– En del av lösningen är att lyfta de redan anställdas kompetens. Vi vill se ett utvecklat system för livslångt lärande. En viktig pusselbit är ett utbud av kurser och utbud som kan kombineras med en anställning, säger Marie Nilsson.

Undersökningen i korthet (förändring från samma undersökning 2017 inom parentes):

  • 46 procent av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. (-4 procent)
  • 35 procent tror det skulle vara svårt eller mycket svårt att få ett nytt motsvarande jobb om de skulle bli arbetslösa. (-3 procent)
  • 44 procent uppger att de ej utvecklas i sitt arbete (-3 procent)
  • 67 procent har inte fått någon kompetensutveckling det senaste året (+1 procent)
  • 25 procent är oroliga för att deras kompetens inte räcker till i framtiden (+1 procent)
  • 68 procent har inte tillsammans med chefen gjort en plan för sin kompetensutveckling (-1 procent)

Fakta om undersökningen:

  • 4396 genomförda webbintervjuer bland IF Metalls medlemmar
  • Svarsfrekvens: 50,3% har genomfört hela intervjun
  • Resultaten har viktats på kön/ålder samt eventuella förtroendeuppdrag.

Heltidsarbete ökar kvinnors trygghet

Att heltidsarbete blir norm inom kommuner, landsting och regioner är nödvändigt för att möta kompetensförsörjningsbehovet i välfärden. Det skriver Kommunal och SKL i Kommunalarbetaren.

Antalet barn, unga och äldre ökar rejält de kommande tio åren, medan de i arbetsför ålder, 20-67 år, ökar betydligt mindre. Människors behov av vård, skola och omsorg kommer att öka samtidigt som bristen på arbetskraft kommer att vara stor.

Att heltidsarbete blir norm är också en av de mest centrala jämställdhetspolitiska insatser som kan göras. Det bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och i förlängningen också ett mer jämställt samhälle.

Det finns flera orsaker till det. Men en central är denna: individer behöver en egen ekonomi för att kunna bestämma över sina egna liv. De som arbetar deltid, det är framför allt kvinnor, får betala för det. Det skiljer hela 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Huvudorsaken är deltidsarbetet. Vi vet också att de som arbetar deltid har en lägre lön än heltidsarbetande om man räknar per arbetad timme.

Genom att arbeta heltid ökar den ekonomiska tryggheten och friheten på flera sätt: inbetalningar till a-kassa och socialförsäkringar blir större. Även pensionen förbättras av heltidsarbete – även om det ibland i debatten kan låta annorlunda. I en artikel i Kommunalarbetaren den 22 februari ges ett räkneexempel som visar att det skiljer 1700 kronor i månaden för en kommunalare som arbetar heltid och en som arbetar 80 procent. För de allra flesta är 1700 kronor i månaden mycket pengar.

Ibland framförs också att pensionen för Kommunals medlemmar inte påverkas av att de arbetar mer, eftersom de oftare än andra ändå redan har den lägsta garanterade pensionen och att det finns bostadsbidrag som skyddar de med lägst pension. Men att vara tvungen att förändra sitt liv, att sälja en bil, en sommarstuga eller att behöva flytta, bara för att kunna få ett bidrag, är inte att ha den ekonomiska makten över sitt eget liv.

Det kan finnas flera olika skäl till att en person inte kan eller vill jobba heltid. Samtidigt vet vi att många som går upp i tid upplever att livskvaliteten förbättras med en stabilare ekonomi. I praktiken kan arbetsbelastningen också bli mindre. Det beror på att den som är deltidsanställd normalt arbetar när det är som mest att göra medan heltidsanställda ofta har en mer varierande arbetsbelastning. Det kan bidra till en bättre arbetsmiljö.

Sverige och svensk vård och omsorg står inför stora rekryteringsbehov. Om alla deltidsanställda i välfärden bara skulle arbeta en mer timme i veckan så skulle det motsvara 6000 heltidsanställda. Det finns alltså starka samhälleliga skäl till att heltid är en bra lösning för arbetsgivarna. Men det finns också många skäl till att det är en bra lösning för många kvinnor: i kronor räknat hela 3,6 miljoner skäl.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting

 

Publicerad i Kommunalarbetaren den 12 mars 2018

Läs vidare

Alternativ bildtext

VANLIGT MED ELSÄKERHETSBRISTER INOM HOTELL OCH PENSIONAT

Elsäkerhetsverket är sedan 1 juli 2017 ensam tillsynsmyndighet för elanläggningar vid hotell och pensionat, vilket tidigare har delats med Polisen. Ett 30-tal anläggningar har under hösten 2017 inspekterats och resultatet har visat på en hel del brister.

Under sommaren 2017 startade Elsäkerhetsverket en förstudie för att få en uppfattning om status på elanläggningarna och om innehavaren känner till de lagar och föreskrifter som gäller. Syftet var också att se om det finns behov av att ändra reglerna i föreskrifter (ELSÄK-FS-2008:3).

Vanligt med brister

Vid tillsynsbesöken framkom en mängd brister, bland annat gällande elanläggningarnas fortlöpande underhåll och att innehavarna generellt inte lever upp till det ansvar som de har för sin starkströmsanläggning. Tillsynen påvisade sämre underhåll och fler allvarliga brister i äldre byggnader om cirka 20-80 rum, ofta där rörelseidkare och fastighetsägare var densamme.

Graf brister hoell o pensionat

 Här är några typiska anmärkningar som hittats och som påverkar elsäkerheten:
• Elanläggningar saknar jordfelsbrytare där bestämmelserna så kräver, till exempel för bad/duschrum som renoverats.
• Motorvärmaruttag är slitna och har trasiga beröringsskydd eller saknar jordfelsbrytare där så krävs.
• Stickproppar med bristfälliga dragavlastningar förekommer vilket i vissa fall medför att man kan komma åt delar som kan ge elchock
• Brister inom allmänna ytor åtgärdas i allmänhet, men mindre felaktigheter försummas på grund av dåliga rutiner för kontroll och underhåll av elanläggningen. I sekundära utrymmen såsom källare, förråd med flera, förekommer uttjänta, blinkande lysrör med risk för överhettning som kan leda till brand.

- De brister som vi identifierade vid tillsynen har åtgärdats omgående. Innehavarna har efter vår information visat en vilja att modernisera äldre anläggningar. Effekten av tillsynen har därför varit tydlig och informationsgivningen har sannolikt gett en förbättring av elsäkerheten för anläggningsinnehavaren och givetvis gästerna, säger Mikael Carlson, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket.

Granskningen fortsätter

Elsäkerhetsverket planerar att under 2018 fortsätta tillsynen av ytterligare 70 hotell och pensionat, geografiskt fördelade i Sverige.

- Främst kommer vi kontrollera om de som driver hotell- och pensionatrörelse förstått sitt ansvar rörande den fortlöpande kontrollen men även att övriga bestämmelser efterlevs. Hotell och pensionat utsätts normalt för ett högre slitage än privatbostäder och därför kan det också vara motiverat med regelbunden och dokumenterad särskild kontroll av elanläggningen, säger Mikael Carlson.

Resultatet av hela undersökningen publiceras i en rapport under hösten 2018.

16 453 brister i arbetsmiljön förra året – försvara fackens skyddsombud

Förra året genomförde IF Metalls regionala skyddsombud 7427 skyddsronder. Det resulterade i 16 453 påpekanden om brister i arbetsmiljön. En nedslående iakttagelse är att antalet olycksfall eller tillbud till olycksfall tycks ha parkerat sig på en hög nivå. Förra året noterades 770 arbetsplatsolyckor eller tillbud. Motsvarande siffra för 2015 var 616.

– Det här visar vilken oerhört viktig roll de fackliga skyddsombuden spelar för trygga och säkra arbetsplatser. De har kunskap om de anställdas vardag på jobbet, är naturliga att vända sig till när det blir problem och kan göra skillnad för att de har en stark facklig organisation i ryggen, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Särskilt viktiga för små arbetsplatser som ofta saknar egna skyddsombud är de regionala skyddsombuden. I dag har IF Metall 318 regionala skyddsombud. Under 2017 gjorde de sammanlagt 7427 besök på arbetsplatser över hela Sverige. De går skyddsronder tillsammans med anställda och arbetsgivare och ser till att arbetsmiljön är bra för alla.

Det här har länge varit en självklarhet i svenskt arbetsliv. Fack, arbetsgivare och forskare har varit eniga om att skyddsombud utsedda av ett fackförbund ger det bästa effekten på arbetsmiljön. Men den ordningen är nu under attack. I höstas föreslog Svenskt näringsliv att skyddsombuden skulle fråntas sin roll. I stället skulle oberoende inspektörer utses av Arbetsmiljöverket.

– Det var ett solklart försök att försvaga fackets ställning, något som vi ser allt oftare från Svenskt Näringslivs sida. När kritiken blev massiv backade Svenskt näringsliv lite pliktskyldigt och gjorde en halv pudel. Men det övertygar inte. Att skicka upp små testballonger för att se hur fackfientliga förslag tas emot är en medveten strategi från Svenskt Näringsliv. Fackets roll i arbetsmiljöarbetet är en självklar stöttepelare i den svenska modellen. Det ska utvecklas, inte avskaffas, säger Marie Nilsson.

Skatteverkets insatser mot fel och fusk 2018

I år kommer Skatteverket öka sina insatser mot fusk inom folkbokföringen för att hindra felaktigt utnyttjande av välfärdssystemen. Svartarbete och organiserad brottslighet ska motverkas med kontroller av personalliggare i nya branscher och genom mer samverkan mellan myndigheter. Kontroller i den digitala ekonomin ökar, bland annat av handel med kryptovalutor. Stora företags internationella skatteupplägg granskas brett i spåren av olika läckor.

– Skatteverket riktar kontroller mot avsiktligt fusk och brottslighet. Det är viktigt för att få in den skatt som riksdagen har bestämt och för att motverka fel hos andra myndigheter, till exempel vid utbetalningar. Det är avgörande att den stora majoritet som gör rätt för sig i samhället känner förtroende för skattesystemet och folkbokföringen, säger Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket.

Kontroll av svartarbete
Det finns ett förslag om att i år införa krav på personalliggare i tre nya branscher: fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, samt livsmedels- och tobaksgrossister. I år inleds även införandet av månadsvis rapportering av skatter och avgifter på individnivå i företagen. De nya reglerna ger Skatteverket möjligheter att arbeta mer effektivt mot organiserat svartarbete och så kallad social dumpning.

Internationell skattekontroll
Läckor av uppgifter om transaktioner i lågskatteländer har lett till att Skatteverket höjt skatten med hundratals miljoner kronor för svenskar som undanhållit inkomster. I nyare läckor förekommer främst stora företags internationella skatteupplägg, som nu utreds. Skatteverkets kontroller av stora företag ledde förra året till beslut om höjd skatt med flera miljarder kronor.

Digital ekonomi
Skatteverket utvidgar kontrollen inom den digitala ekonomin. Många transaktioner kan vara helt lagliga men kontrolluppgifter rapporteras inte in. I år granskas särskilt handel med kryptovalutor. Skatteverket spårar även olaglig aktivitet på dolda delar av internet, ofta kallat Darknet.

Folkbokföringskontroll
Skatteverket ökar i år kontroller inom folkbokföringen, i syfte att bland annat motverka fusk med bidrag och andra delar av välfärdssystemet. Antalet bosättningskontroller ökar, kraven skärps på dokumentation vid registrering, och satsningar görs på bättre system för att hitta fel.