IF Metalls medlemmar: Vi får inte nog med kompetensutveckling

Nästan hälften av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. Drygt var tredje tror att det skulle vara svårt att få ett nytt, motsvarande jobb någon annanstans om de förlorade jobbet. Det visar en ny undersökning från Novus.

– Arbetsgivarna måste bli skyldiga att erbjuda de anställda mer kompetensutveckling, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

IF Metall ställde samma frågor i en medlemsundersökning i december 2017. Sedan dess har bara marginella förändringar skett.

– Det är tråkigt, men inte oväntat, att vi ser så små förändringar i företagens satsningar på kompetensutveckling. I högkonjunktur satsar man inte på grund av för hög arbetsbelastning, i lågkonjunktur är argumentet att man inte har råd, säger Marie Nilsson.

Det talas mycket om behoven av att möta den ökade digitaliseringen och automatiseringen. De flesta är eniga om att kompetensutveckling är en oerhört viktig fråga för att svensk industri ska kunna behålla sin konkurrenskraft.

– Men trots det tycks det gå trögt att avsätta resurser till kompetensutveckling. Inte bara arbetsgivarna, utan även politikerna, måste omsätta de vackra orden i praktisk handling. säger Marie Nilsson.

Industriarbetarna behöver rustas för att kunna ta de nya, mer avancerade jobben som ersätter de gamla. Redan i dag har industrin svårt att få tag i rätt utbildad arbetskraft.

– En del av lösningen är att lyfta de redan anställdas kompetens. Vi vill se ett utvecklat system för livslångt lärande. En viktig pusselbit är ett utbud av kurser och utbud som kan kombineras med en anställning, säger Marie Nilsson.

Undersökningen i korthet (förändring från samma undersökning 2017 inom parentes):

46 procent av IF Metalls medlemmar tycker inte att arbetsgivaren tar ansvar för att ge den kompetensutveckling som behövs. (-4 procent)
35 procent tror det skulle vara svårt eller mycket svårt att få ett nytt motsvarande jobb om de skulle bli arbetslösa. (-3 procent)
44 procent uppger att de ej utvecklas i sitt arbete (-3 procent)
67 procent har inte fått någon kompetensutveckling det senaste året (+1 procent)
25 procent är oroliga för att deras kompetens inte räcker till i framtiden (+1 procent)
68 procent har inte tillsammans med chefen gjort en plan för sin kompetensutveckling (-1 procent)

Fakta om undersökningen:

4396 genomförda webbintervjuer bland IF Metalls medlemmar
Svarsfrekvens: 50,3% har genomfört hela intervjun
Resultaten har viktats på kön/ålder samt eventuella förtroendeuppdrag.

Heltidsarbete ökar kvinnors trygghet

Att heltidsarbete blir norm inom kommuner, landsting och regioner är nödvändigt för att möta kompetensförsörjningsbehovet i välfärden. Det skriver Kommunal och SKL i Kommunalarbetaren.

Antalet barn, unga och äldre ökar rejält de kommande tio åren, medan de i arbetsför ålder, 20-67 år, ökar betydligt mindre. Människors behov av vård, skola och omsorg kommer att öka samtidigt som bristen på arbetskraft kommer att vara stor.

Att heltidsarbete blir norm är också en av de mest centrala jämställdhetspolitiska insatser som kan göras. Det bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och i förlängningen också ett mer jämställt samhälle.

Det finns flera orsaker till det. Men en central är denna: individer behöver en egen ekonomi för att kunna bestämma över sina egna liv. De som arbetar deltid, det är framför allt kvinnor, får betala för det. Det skiljer hela 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. Huvudorsaken är deltidsarbetet. Vi vet också att de som arbetar deltid har en lägre lön än heltidsarbetande om man räknar per arbetad timme.

Genom att arbeta heltid ökar den ekonomiska tryggheten och friheten på flera sätt: inbetalningar till a-kassa och socialförsäkringar blir större. Även pensionen förbättras av heltidsarbete – även om det ibland i debatten kan låta annorlunda. I en artikel i Kommunalarbetaren den 22 februari ges ett räkneexempel som visar att det skiljer 1700 kronor i månaden för en kommunalare som arbetar heltid och en som arbetar 80 procent. För de allra flesta är 1700 kronor i månaden mycket pengar.

Ibland framförs också att pensionen för Kommunals medlemmar inte påverkas av att de arbetar mer, eftersom de oftare än andra ändå redan har den lägsta garanterade pensionen och att det finns bostadsbidrag som skyddar de med lägst pension. Men att vara tvungen att förändra sitt liv, att sälja en bil, en sommarstuga eller att behöva flytta, bara för att kunna få ett bidrag, är inte att ha den ekonomiska makten över sitt eget liv.

Det kan finnas flera olika skäl till att en person inte kan eller vill jobba heltid. Samtidigt vet vi att många som går upp i tid upplever att livskvaliteten förbättras med en stabilare ekonomi. I praktiken kan arbetsbelastningen också bli mindre. Det beror på att den som är deltidsanställd normalt arbetar när det är som mest att göra medan heltidsanställda ofta har en mer varierande arbetsbelastning. Det kan bidra till en bättre arbetsmiljö.

Sverige och svensk vård och omsorg står inför stora rekryteringsbehov. Om alla deltidsanställda i välfärden bara skulle arbeta en mer timme i veckan så skulle det motsvara 6000 heltidsanställda. Det finns alltså starka samhälleliga skäl till att heltid är en bra lösning för arbetsgivarna. Men det finns också många skäl till att det är en bra lösning för många kvinnor: i kronor räknat hela 3,6 miljoner skäl.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik, Sveriges Kommuner och Landsting

Publicerad i Kommunalarbetaren den 12 mars 2018

Läs vidare

VANLIGT MED ELSÄKERHETSBRISTER INOM HOTELL OCH PENSIONAT

Elsäkerhetsverket är sedan 1 juli 2017 ensam tillsynsmyndighet för elanläggningar vid hotell och pensionat, vilket tidigare har delats med Polisen. Ett 30-tal anläggningar har under hösten 2017 inspekterats och resultatet har visat på en hel del brister.

Under sommaren 2017 startade Elsäkerhetsverket en förstudie för att få en uppfattning om status på elanläggningarna och om innehavaren känner till de lagar och föreskrifter som gäller. Syftet var också att se om det finns behov av att ändra reglerna i föreskrifter (ELSÄK-FS-2008:3).

Vanligt med brister

Vid tillsynsbesöken framkom en mängd brister, bland annat gällande elanläggningarnas fortlöpande underhåll och att innehavarna generellt inte lever upp till det ansvar som de har för sin starkströmsanläggning. Tillsynen påvisade sämre underhåll och fler allvarliga brister i äldre byggnader om cirka 20-80 rum, ofta där rörelseidkare och fastighetsägare var densamme.

Graf brister hoell o pensionat

Här är några typiska anmärkningar som hittats och som påverkar elsäkerheten:
• Elanläggningar saknar jordfelsbrytare där bestämmelserna så kräver, till exempel för bad/duschrum som renoverats.
• Motorvärmaruttag är slitna och har trasiga beröringsskydd eller saknar jordfelsbrytare där så krävs.
• Stickproppar med bristfälliga dragavlastningar förekommer vilket i vissa fall medför att man kan komma åt delar som kan ge elchock
• Brister inom allmänna ytor åtgärdas i allmänhet, men mindre felaktigheter försummas på grund av dåliga rutiner för kontroll och underhåll av elanläggningen. I sekundära utrymmen såsom källare, förråd med flera, förekommer uttjänta, blinkande lysrör med risk för överhettning som kan leda till brand.

- De brister som vi identifierade vid tillsynen har åtgärdats omgående. Innehavarna har efter vår information visat en vilja att modernisera äldre anläggningar. Effekten av tillsynen har därför varit tydlig och informationsgivningen har sannolikt gett en förbättring av elsäkerheten för anläggningsinnehavaren och givetvis gästerna, säger Mikael Carlson, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket.

Granskningen fortsätter

Elsäkerhetsverket planerar att under 2018 fortsätta tillsynen av ytterligare 70 hotell och pensionat, geografiskt fördelade i Sverige.

- Främst kommer vi kontrollera om de som driver hotell- och pensionatrörelse förstått sitt ansvar rörande den fortlöpande kontrollen men även att övriga bestämmelser efterlevs. Hotell och pensionat utsätts normalt för ett högre slitage än privatbostäder och därför kan det också vara motiverat med regelbunden och dokumenterad särskild kontroll av elanläggningen, säger Mikael Carlson.

Resultatet av hela undersökningen publiceras i en rapport under hösten 2018.

16 453 brister i arbetsmiljön förra året – försvara fackens skyddsombud

Förra året genomförde IF Metalls regionala skyddsombud 7427 skyddsronder. Det resulterade i 16 453 påpekanden om brister i arbetsmiljön. En nedslående iakttagelse är att antalet olycksfall eller tillbud till olycksfall tycks ha parkerat sig på en hög nivå. Förra året noterades 770 arbetsplatsolyckor eller tillbud. Motsvarande siffra för 2015 var 616.

– Det här visar vilken oerhört viktig roll de fackliga skyddsombuden spelar för trygga och säkra arbetsplatser. De har kunskap om de anställdas vardag på jobbet, är naturliga att vända sig till när det blir problem och kan göra skillnad för att de har en stark facklig organisation i ryggen, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Särskilt viktiga för små arbetsplatser som ofta saknar egna skyddsombud är de regionala skyddsombuden. I dag har IF Metall 318 regionala skyddsombud. Under 2017 gjorde de sammanlagt 7427 besök på arbetsplatser över hela Sverige. De går skyddsronder tillsammans med anställda och arbetsgivare och ser till att arbetsmiljön är bra för alla.

Det här har länge varit en självklarhet i svenskt arbetsliv. Fack, arbetsgivare och forskare har varit eniga om att skyddsombud utsedda av ett fackförbund ger det bästa effekten på arbetsmiljön. Men den ordningen är nu under attack. I höstas föreslog Svenskt näringsliv att skyddsombuden skulle fråntas sin roll. I stället skulle oberoende inspektörer utses av Arbetsmiljöverket.

– Det var ett solklart försök att försvaga fackets ställning, något som vi ser allt oftare från Svenskt Näringslivs sida. När kritiken blev massiv backade Svenskt näringsliv lite pliktskyldigt och gjorde en halv pudel. Men det övertygar inte. Att skicka upp små testballonger för att se hur fackfientliga förslag tas emot är en medveten strategi från Svenskt Näringsliv. Fackets roll i arbetsmiljöarbetet är en självklar stöttepelare i den svenska modellen. Det ska utvecklas, inte avskaffas, säger Marie Nilsson.

Skatteverkets insatser mot fel och fusk 2018

I år kommer Skatteverket öka sina insatser mot fusk inom folkbokföringen för att hindra felaktigt utnyttjande av välfärdssystemen. Svartarbete och organiserad brottslighet ska motverkas med kontroller av personalliggare i nya branscher och genom mer samverkan mellan myndigheter. Kontroller i den digitala ekonomin ökar, bland annat av handel med kryptovalutor. Stora företags internationella skatteupplägg granskas brett i spåren av olika läckor.

– Skatteverket riktar kontroller mot avsiktligt fusk och brottslighet. Det är viktigt för att få in den skatt som riksdagen har bestämt och för att motverka fel hos andra myndigheter, till exempel vid utbetalningar. Det är avgörande att den stora majoritet som gör rätt för sig i samhället känner förtroende för skattesystemet och folkbokföringen, säger Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket.

Kontroll av svartarbete
Det finns ett förslag om att i år införa krav på personalliggare i tre nya branscher: fordonsservice, kropps- och skönhetsvård, samt livsmedels- och tobaksgrossister. I år inleds även införandet av månadsvis rapportering av skatter och avgifter på individnivå i företagen. De nya reglerna ger Skatteverket möjligheter att arbeta mer effektivt mot organiserat svartarbete och så kallad social dumpning.

Internationell skattekontroll
Läckor av uppgifter om transaktioner i lågskatteländer har lett till att Skatteverket höjt skatten med hundratals miljoner kronor för svenskar som undanhållit inkomster. I nyare läckor förekommer främst stora företags internationella skatteupplägg, som nu utreds. Skatteverkets kontroller av stora företag ledde förra året till beslut om höjd skatt med flera miljarder kronor.

Digital ekonomi
Skatteverket utvidgar kontrollen inom den digitala ekonomin. Många transaktioner kan vara helt lagliga men kontrolluppgifter rapporteras inte in. I år granskas särskilt handel med kryptovalutor. Skatteverket spårar även olaglig aktivitet på dolda delar av internet, ofta kallat Darknet.

Folkbokföringskontroll
Skatteverket ökar i år kontroller inom folkbokföringen, i syfte att bland annat motverka fusk med bidrag och andra delar av välfärdssystemet. Antalet bosättningskontroller ökar, kraven skärps på dokumentation vid registrering, och satsningar görs på bättre system för att hitta fel.

75 miljoner för att kompetenssäkra svensk industri

Rätt kompetens är avgörande för den globalt konkurrensutsatta industrin. I ett unikt projekt kallat Kompetenssäkrad industri samlas flera tunga parter på den svenska arbetsmarknaden, för att under tre år ge minst 200 mindre industriföretag hjälp att möta framtiden med rätt utbildade medarbetare.

Totalt 75 miljoner kronor investeras under tre år i projektet Kompetenssäkrad industri. Projektet har som mål att öka andelen mindre företag som arbetar strategiskt med sin kompetensförsörjning och vänder sig till industriföretag med upp till 50 anställda. Målsättningen är att drygt 200 företag över hela Sverige ska ha utvecklat och infört ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt att arbeta med sin kompetensförsörjning. Projektet skall stärka den struktur som finns för att ge stöd för dem som vill komma igång med detta arbete.
– Det här är en jätteviktig insats som görs för att säkra konkurrenskraften och industrijobben i Sverige, menar IF Metalls vice ordförande Tomas With.

Som utgångspunkt för projektet används de verktyg för branschvalidering som de senaste åren utvecklats av samma parter som står bakom projektet, nämligen GS-facket, IF Metall, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Livsmedelsarbetareförbundet, Livsmedelsföretagen, Svenska Gjuteriföreningen, Svenska Skärteknikföreningen, Svetskommissionen, Teknikföretagen, Trä- och Möbelföretagen. Av den totala finansieringen kommer cirka 35 miljoner kronor från ESF-rådet och drygt 40 miljoner kronor är i form av medfinansiering.

Företag som har en väl genomtänkt process för sin kompetensförsörjning har bättre förutsättningar än andra att rekrytera, behålla och ta vara på den kompetens som krävs för en hållbar konkurrenskraft och utveckling.

Inte minst mindre industriföretag har ofta svårt att komma igång med att jobba med kompetensfrågor på ett strukturerat sätt. Det gör dem särskilt utsatta vad det gäller att möta framtida behov av kunskaper, inte minst kopplat till digitalisering och annan snabb teknik- och materialutveckling.

Samtidigt riskerar medarbetare som inte kontinuerligt utvecklar sin kompetens i takt med ökade kompetenskrav en svagare position på arbetsmarknaden och att fastna i ensidigt och mindre utvecklande arbete. Tillsammans kan parterna utveckla både företagens och medarbetarnas förmåga att hantera detta, och förstärka de stödjande strukturerna för en långsiktig strategisk kompetensförsörjning.

För IF Metall är just kompetensutveckling för industriarbetarna en väldigt viktig fråga. Tomas With ser möjligheterna med projektet:
– Det handlar om att stärka svensk industris konkurrenskraft, men även om att skapa ett hållbart arbetsliv med starka människor som får växa i arbetet istället för att slitas ut. Det handlar också om trygghet – ingen ska behöva bli uppsagt från jobbet bara för att man inte har fått kompetensutveckling. Därför känns det här projektet klockrent.

Ordning & reda 2018-01-10

Svante Hagman: Så ska Sveriges Byggindustrier prioritera 2018

Konkurrenskraftiga kollektivavtal, sund konkurrens, Hållbarhet/säkerhet och kompetensförsörjning. Det är Sveriges Byggindustriers fyra övergripande fokus- eller målområden under 2018, beslutade av förbundsstyrelsen.

- Grunden för Sveriges Byggindustriers verksamhet är även under 2018 konkurrenskraftiga kollektivavtal. Därför är det viktigt att vi i samverkan med fackförbunden fortsätter på den inslagna vägen att i samförstånd och dialog söka avtal som är enkla att tillämpa och innehåller effektiva lösningar som gör att så många som möjligt väljer att jobba under kollektivavtal, säger förbundsstyrelsens ordförande Svante Hagman.

En fråga som blivit allt viktigare för Sveriges Byggindustriers medlemmar är det ska råda en sund konkurrens. För att motverka svart arbetskraft har Sveriges Byggindustrier har de senaste åren bland annat verkat för lagstiftning om personalliggare som infördes 2016 och de lagregler om arbetsgivardeklaration på individnivå som träder i kraft den 1 juli 2018. Under året kommer arbetet med att få en sund konkurrens fortsätta.

- Våra medlemmar vill ha enkla och lättförståeliga regler. Det ska vara lätt att göra rätt, var något som återkom i diskussionen på styrelsen. Men vi menar också att det inte först och främst är nya regler som behövs. De som bryter dagens regelverk kommer att bryta även mot utökade regelverk och de som följer regelverken kommer att följa utökade regelverk. Därför behövs det först och främst bättre kontroll och uppföljning av det existerande regelverket, säger Svante Hagman.

Ett tredje mål- eller fokusområde är hållbarhet, och då speciellt säkerhet.

- Det här är frågor som blivit allt viktigare att hantera för alla, inte minst i skenet av de omvälvande förändringar som finns i vår ekonomiska, sociala och ekologiska miljö och omvärld, konstaterar Svante Hagman.

Under 2017 ökade antalet personer sökte till Bygg- och anläggningsprogrammet. Det är en utveckling som vi hoppas ska fortsätta under året som kommer, säger Svante Hagman. Inte minst mot bakgrund av de stora åldersavgångar som finns i byggsektorn den närmaste tiden i kombination med en mycket stark efterfrågan och högkonjunktur.

- Vi måste alla bli bättre på att berätta vilka fantastiska möjligheter som vår bransch erbjuder. Och att de finns möjligheter för alla. Byggbranschen kan och borde ha en viktig roll när många nyanlända nu ska etablera sig i samhället, säger Svante Hagman.

De fyra mål- eller fokusområdena beslutade förbundsstyrelsen på sitt strategimöte den 12-13 september.

Nödvändigt med ett förlängt arbetsliv

Partiernas pensionsgrupp förslår flera förändringar, bland annat en höjning av lägstaåldern för att ta ut allmän pension. SKL ser positivt på att möjligheterna till ett förlängt arbetsliv ökar.

Lena Micko

− Att fler arbetar längre gynnar alla. Den enskilde individen får bättre pension, tillgången på arbetskraft ökar och det ger ett växande skatteunderlag som förbättrar välfärdens finansiering, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

− Antalet barn och äldre ökar markant de kommande åren, och behoven av välfärdstjänster ökar i samma takt. För att kunna upprätthålla kvaliteten inom skola, vård och omsorg behöver fler medarbetare i kommuner, landsting och regioner arbeta längre, säger Lena Micko.

Utöver de demografiska utmaningarna riskerar välfärdens verksamheter att stå inför vikande skatteunderlag och ökade kostnader. Framför allt är rekryteringsbehovet stort i kommuner, landsting och regioner. Om alla anställda inom kommuner, landsting och regioner arbetar bara ett år mer ökar tillgången på arbetskraft med 31 000 personer.

− För att lyckas måste vi vara attraktiva arbetsgivare för alla åldrar och kunna erbjuda ett hållbart arbetsliv över tid. Som arbetsgivare har vi ett ansvar att skapa hållbara arbetsplatser där människor vill och kan arbeta länge, säger Lena Micko.

Det krävs flera olika insatser för ett förlängt och förändrat arbetsliv. För arbetsgivarorganisationer och fackförbund handlar det om att förändra regelsystem och avtal för att skapa möjligheter och förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna. Det kan exempelvis handla om att ökade möjligheter till utbildning, omställning, kompetens- och karriärväxling.

− Det förlängda arbetslivet ställer stora krav på flexibilitet. De flesta individer kommer sannolikt att byta både arbetsuppgifter, jobb och bransch under ett långt yrkesliv, vilket kräver flexibilitet i utbildningssystemet och inom arbetsmarknadspolitiken. Välfärden behöver smidigare, snabbare och flexiblare vägar till arbete, säger Lena Micko.

Det är också viktigt att utveckla möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden snabbare än vad som är fallet idag. I Sverige är genomsnittsåldern för när personer börjar jobba 26 år. För de med högskoleexamen är snittåldern 29,7 år.

Läs vidare

SKL:s arbete med arbetsgivarfrågor

Hög arbetsbelastning slår mot kompetensutvecklingen i industrin

Nästan hälften av IF Metalls medlemmar anser att deras egen arbetsgivare inte vet vilka kompetenser som arbetsplatsen behöver på lång sikt. Lika många uppger att arbetsplatsen nedprioriterat medarbetarnas kompetensutveckling på grund av hög arbetsbelastning. Det visar en ny Novus-undersökning från IF Metall.

– Just nu är vi mitt i en högkonjunktur och då har inte företagen tid att fokusera på kompetensutveckling. Men när det vänder måste industriarbetarna ha tillräcklig kompetens för att kunna ta de nya, mer avancerade jobben som ersätter de gamla, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Undersökningen visar att det inte bara är så att kompetensutveckling nedprioriteras inom industrin. Av de som har haft kompetensutveckling inplanerad uppger 75 procent att den ändå inte blivit av. Detta gäller särskilt kvinnor och medlemmar över 50 år. Främsta skälet till att planerad kompetensutveckling inte genomförts under det senaste året är att arbetsgivaren inte prioriterat det. Enbart var fjärde medlem uppger att de har tagit fram en kompetensutvecklingsplan tillsammans med sin chef.

– Det är bedrövligt att industriarbetarnas kompetensutveckling inte prioriteras högre. Det gör mig både besviken och förbannad att särskilt kvinnor och äldre medarbetare får stå tillbaka, säger Marie Nilsson.

Undersökningen visar att fyra av tio anser att deras kompetens inte tas tillvara i arbetet. Det gäller särskilt kvinnor under 30 år.

– Redan i dag är det svårt att hitta rätt folk. Arbetsgivarna går miste om en stor potential när man inte ens tar tillvara medarbetarnas befintliga kompetens och dessutom ignorerar deras lust att lära mer, säger Marie Nilsson.

Fyra av tio uppger att deras arbetsgivare inte har någon policy för personalens kompetensutveckling. Mer än hälften tycker att de inte har tillräckligt inflytande över sin egen kompetensutveckling.

–I dag ligger anställningstryggheten till stor del i den anställdas kompetens. IF Metall kommer att ställa tydligare krav på arbetsgivarna om kompetensutveckling. Ingen ska behöva bli uppsagd från jobbet bara för att företaget inte sett till att man fått kompetensutveckling nog att klara sina arbetsuppgifter, säger Marie Nilsson.

Ta del av hela undersökningen i den bifogade PDF:en

På uppdrag av IF Metall har Novus genomfört 3 771 slumpmässigt valda webbintervjuer bland IF Metalls medlemmar under perioden 2–14 november 2017. Svarsfrekvensen är 54 procent. Resultaten representerar hela IF Metalls medlemskår.

Ny regelstruktur förenklar arbetsmiljöarbetet

Det finns cirka 2300 arbetsmiljöregler i 72 föreskriftshäften. Idag presenteras ett förslag om att minska antalet till 17. Det innebär inte att arbetsmiljökraven sänks, reglerna ska ge samma skydd som idag. Förslaget är en del i ett större utvecklingsarbete om hur Arbetsmiljöverket utformar och följer upp sina föreskrifter.

Förslaget till hur arbetsmiljöreglerna ska sorteras och grupperas lägger grunden för Arbetsmiljöverkets fortsatta arbete med regelutveckling. Arbetet ska resultera i pedagogiska och användarvänliga lösningar för att bättre vägleda olika målgrupper i deras arbetsmiljöarbete.

– Förutsättningarna att leva upp till föreskrifterna blir bättre. Det ska vara enklare att förstå och följa reglerna. Strukturen ska på ett bättre sätt visa hur de olika föreskrifterna hänger ihop, ge stöd för att minska dubbelregleringar och överlappningar och hantera frågor som vi möter i det moderna arbetslivet, säger Torben Vincentsen, som ansvarar för regelförnyelsearbetet på Arbetsmiljöverket.

Enhetligt och relevant

Ingången är som en vägvisande portal in i regelsystemet. Här finns upplysningar om var i strukturen du kan hitta de regler som gäller dig som ansvarig. Arbetsgivare, byggherre och projektör har egna ingångar i strukturen.

I den särskilda ingången om arbetsgivares ansvar finns exempelvis regler om systematiskt arbetsmiljöarbete, regler om organisatorisk och social arbetsmiljö och regler om första hjälpen och krisstöd.

– Tydliga och pedagogiska ingångar till reglerna är viktigt för att göra det överskådligt och lätt att hitta i regelverket vad som gäller för exempelvis arbetsgivare eller byggherrar. Det ger Arbetsmiljöverket bättre förutsättningar att utforma enhetliga och mer relevanta regler, säger Jonas Hamark, jurist på Arbetsmiljöverket.

Ingången visar vägen i regelsystemet

Andra regler sorteras in i föreskriftshäften som berör vanliga arbetsmiljörisker, användning av arbetsutrustning och utformning av arbetsplatser. I föreskriftshäftet om vanliga arbetsmiljörisker finns regler om såväl kemiska, fysiska, ergonomiska och andra risker.

Förslaget innehåller också särskilda föreskriftshäften om personlig skyddsutrustning, hygieniska gränsvärden och hälsokontroller. Utöver dessa finns ytterligare regler om risker i vissa arbeten som berg- och gruvarbete, bygg- och anläggningsarbete, rök- och kemdykning och hamnarbete.

Relevanta regler för hela arbetslivet

Förutom ingångsföreskrifter om ansvar för arbetsgivare, byggherrar och tillverkare finns föreskrifter om vanliga arbetsmiljörisker såsom kemiska risker och mer specifika regler om till exempel asbest, kvarts och blybatterier.

– Vi arbetar för att hitta pedagogiska och digitalt tillgängliga lösningar. Det ska bli lättare för användarna att hitta i regelverket och göra rätt. Användarna uttrycker ett behov av att förstå relevansen i en regel kopplat till risken i den situation de är i, säger Torben Vincentsen.

Regelförnyelsen utgår från risker i arbetet vilket bidrar till att göra reglerna mer relevanta för hela arbetslivet. Som exempel kan regler om en viss risk inledas med regler för hur man ska göra riskbedömningar utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet, för att övergå till olika riskområden som fall och kemiska hälsorisker och sedan till sist landa i bestämmelser för hur man ska hantera ett specifikt ämne som till exempel asbest.

Beslut om ny regelstruktur tas 2018

I dag finns 72 föreskrifthäften som föreslås bli betydligt färre till antalet. Exakt hur många regler och föreskrifter strukturen kommer att innehålla i framtiden kan vara olika beroende på användarnas behov och annan lagstiftning.

I början av 2018 kommer Arbetsmiljöverkets generaldirektör att besluta om myndighetens framtida regelarbete ska följa den nu föreslagna strukturen. Den kan i så fall sjösättas tidigast mot slutet av 2021. Arbetsmarknadens parter har fått ta del av förslaget till ny regelstruktur. Arbetsgivares och arbetstagares representanter kommer att ges möjlighet att komma med synpunkter på förslaget. De kommer även i fortsättningen att vara involverade också i andra delar av regelförnyelsearbetet.

Mer information kontakta: Torben Vincentsen, som ansvarar för regelförnyelsearbetet på Arbetsmiljöverket, 010-730 9939 och Jonas Hamark, jurist på Arbetsmiljöverket, 010-730 9549 eller presstjänsten 010-730 9155.

Rapport: Ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter – är det möjligt?

Mer om regelförnyelsearbetet.

This release was sent by Arbetsmiljöverket

http://news.cision.com/se/arbetsmiljoverket/r/ny-regelstruktur-forenklar-arbetsmiljoarbetet,c2382724

Schematiskt bild över arbetsmiljöarbetets reglerverk

För att avsluta prenumerationen, var vänlig klicka på länken nedan(Om du inte kan klicka på länken, kopiera länken och klistra in den i webläsaren). : http://publish.ne.cision.com/Subscriber/Index/3895903B054D3D6BDFCF6224CFD44718

Nytt samverkansavtal med fokus på arbetsmiljö

SKL och Pacta har tecknat ett nytt samverkansavtal med fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn med tydligare koppling mellan samverkan och arbetsmiljö.

Jeanette Hedberg

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta har tecknat ett nytt samverkansavtal med Kommunal, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård respektive Läkare samt i förbundsområdena ingående organisationer, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer.

− Som arbetsgivare ser vi samverkan som grunden för hur vi vill jobba i framtiden. Avsikten med det nya avtalet är att ytterligare stimulera samverkan på lokal nivå. Det passar moderna organisationer på svensk arbetsmarknad. Ska vi klara välfärdens utmaningar så måste vi ta vara på alla medarbetares kompetens och engagemang, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKL.

I det nya avtalet görs en tydligare koppling mellan samverkan och arbetsmiljö. Genom att träffa ett samverkansavtal kan lokala parter ta om hand både den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av medbestämmandelagen och den samverkan som regleras i arbetsmiljölagen i ett och samma avtal.

− Det är viktigt att varje medarbetare har goda möjligheter att bidra till verksamhetens utvecklings- och arbetsmiljöarbete. Delaktighet främjar hälsa och ökar engagemanget för verksamheten, vilket bidrar till bra beslut och bättre verksamhet, säger John Nilsson, förhandlingschef på Pacta.

Avtalet gäller från och med den 1 november 2017.

LURENDREJERI

Företagare, se upp!

Bolagsupplysningen har i dagarna skickat ut erbjudanden som ser ut att komma från Bolagsverket.

Observera att detta är ett ”erbjudande” som kostar pengar och inte gratisinföranden av uppgifter.

Som alltid är mina bästa råd:

Läs det finstilta noggrannt!

Se upp med din namnteckning!

Skriver du under detta erbjudande kostar det dig ca 7000:-, helt i onödan.

Säger May Strandberg konsument rådgivare Östhammars Kommun

Beslut krävs om ett förlängt arbetsliv

År 2050 kommer en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre. När färre ska försörja fler behöver vi jobba längre. Riksdagen behöver fatta beslut om ramar för ett förlängt arbetsliv.

Hur mycket ska de nuvarande pensionsrelaterade åldersgränserna på 55, 61, 65 respektive 67 år höjas? Besked krävs snarast.

Vi lever längre och blir friskare. Behovet av välfärdstjänster kommer att öka i och med
att antalet barn, nyanlända och äldre ökar. Särskilt kommer antalet personer
över 80 år att öka kraftigt efter år 2020. Behoven av äldreomsorg och sjukvård kommer
att tillta än mer. Då måste också fler arbeta längre än till 65 år.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med flertalet arbetsmarknadsparter konstaterat att genomförandet av ett förlängt arbetsliv kan påbörjas ungefär tre år efter det att riksdagen fattat ett politiskt rambeslut om vilka
förutsättningar som ska gälla.

De tre åren behövs dels för att genomföra pensionsåldersutredningens förslag om bland annat höjda pensionsåldersgränser och andra förändringar i Lagen om
anställningsskydd, Socialförsäkringsbalken samt Arbetslöshetsförsäkringen, dels
för att SKL tillsammans med övriga parter på arbetsmarknaden för kommuner,
landsting och regioner ska kunna nå nya överenskommelser och avtalslösningar
anpassade till det förlängda arbetslivet.

Som Sveriges största arbetsgivarorganisation är SKL angelägna om att sätta igång med vår
del. Men jobbet, som bland annat innefattar att se över gällande kollektivavtal
och förbereda våra verksamheter, kan inte påbörjas innan huvuddragen i den framtida
lagstiftningen är känd.

Det har funnits stora förväntningar på att riksdagen ska fatta ett rambeslut under
2017. Det är inte längre rimligt att hoppas på varför ett beslut under 2018
framstår som absolut nödvändigt. Det är därför av största vikt att de politiska
partierna tar sitt ansvar och ger riksdagen möjlighet att ta beslut om de
nödvändiga lagändringarna snarast.

Så länge vi står helt utan beslut och nya avtal riskerar både arbetstagare och samhället
att fastna i en negativ spiral. För medborgarna innebär det att pensionsnivåerna
sjunker, fler får svårt att få pengarna att räcka till och i förlängningen ett
ökat beroende av försörjningsstöd. För välfärdens verksamheter är
konsekvenserna både vikande skatteunderlag och ökade kostnader, samtidigt som
kompetensförsörjningsproblemen accentueras. Välfärdstjänster som vi idag tar
för självklara kan, både utifrån ekonomiska och personella skäl, bli allt
svårare att upprätthålla.

SKL tar genomförandet av det förlängda arbetslivet på största allvar. Vi förutsätter att riksdagspartierna också gör det. Men då krävs att de snarast enas om att lägga fram ett förslag till riksdagen om vilka förutsättningar som ska gälla.

Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Vi tvingas varsla om konflikt på Samhall

Förbundet
2 oktober 2017

Arbetsgivarorganisationen Almega fortsätter att sätta sig emot låglönesatsningen för de anställda inom Samhall som övriga avtal har fått. Därför varslar nu IF Metall och övriga LO-förbund samt LO Sverige om konflikt.

IF Metalls avdelningar ser nu över konfliktorganisationen efter information av förhandlingsombudsman Leena Kyhlros, avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä och Jan Eriksson, ekonomienheten.

Avtalet för de cirka 20 000 anställda inom Samhall, varav 6 409 är medlemmar i IF Metall, löpte ut under lördagsnatten den 30 september. Trots tuffa förhandlingar har man inte lyckats nå fram till ett nytt avtal.
- Därför har vi sju förbund och LO enats om att vi måste varsla om konflikt. I nuläget kommer vi inte längre i förhandlingarna, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Varslet läggs i dag den 2 oktober. Om inte rådande låsta situation i förhandlingarna ändras bryter ett första steg i konflikt ut på torsdag 12 oktober klockan 06.00.
- Konfliktåtgärderna är då bland annat övertids- och nyanställningsblockad. Kommer vi inte överens före den 17 oktober kommer strejk att utbryta på vissa utvalda arbetsplatser, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Följ händelseutvecklingen i förhandlingarna om nytt avtal för Samhall här på hemsidan och på facebook.

Vi tvingas varsla om konflikt på Samhall

IF Metalls avdelningar ser nu över konfliktorganisationen efter information av förhandlingsombudsman Leena Kyhlros, avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä och Jan Eriksson, ekonomienheten.

Följ händelseutvecklingen i förhandlingarna om nytt avtal för Samhall här på hemsidan och på facebook.

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Kollektivavtal LO-förbunden varslar om konflikt när det gäller avtalet för Samhallanställda. Enligt LO handlar det om att Almega återigen inte vill gå med på den låglönesatsning som fack och arbetsgivare har kommit överens om i de andra avtalen i årets avtalsrörelse.

Publicerad 2017-10-02
Uppdaterad 2017-10-02

Foto: Lars Forsstedt

Diskussionerna med arbetsgivarna har varit tuffa, enligt Ann-Marie Stenberg, ansvarig för de sju LO-förbundens förhandlingar. Men hon menar att man inte kommer längre i diskussionerna med Almega, och LO-förbunden ser därför ingen annan utväg än att lägga ett varsel.

– Vi accepterar inte att Almega förvägrar de lågt avlönade Samhallanställda den låglönesatsning som är norm i övriga avtal. Därför tar vi strid för att också Samhalls anställda ska få ta del av låglönesatsningen som alla andra branscher har fått, säger Ann-Marie Stenberg.

Om Almega och LO-förbunden inte kommer överens före den 12 oktober kommer konfliktåtgärder, som bland annat övertids- och nyanställningsblockad, att bryta ut. Om man inte kommer överens före den 17 oktober kommer strejk att utbryta.

Ladda ner Uppsägning av kollektivavtal samt varsel om stridsåtgärder (pdf)

Stor granskning för att alla ska hålla ett helt arbetsliv

Många ingångsjobb för unga finns inom hotell, restaurang och detaljhandel. Arbetsmiljöverket ska nu granska branschernas förebyggande arbetsmiljöarbete så att arbetsgivarna förstår riskerna med att alla, från unga arbetstagare till äldre, drabbas av sjukdomar och olyckor. Målet är ett hållbart arbetsliv för alla.

Under två veckor ska Arbetsmiljöverket inspektera 2 000 arbetsplatser runtom i landet. Inspektionen genomförs som en del av en större informationskampanj som även drivs i samtliga 28 medlemsländer inom EU samt Norge och Island.

– Arbetsgivarna ska bli bättre på att hitta riskerna för att kunna skydda arbetstagare i alla åldrar. Ingen ska behöva sluta sitt jobb i förtid för att det slarvas med det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger Peter Burman, ägare till kampanjen på Arbetsmiljöverket.

Arbetsskadestatistiken inom hotell och restaurang samt detaljhandeln visar att anmälningar om arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar har ökat sedan 2012. Det handlar ofta om att kroppen belastas på fel sätt, men också om stress och hög arbetsbelastning. Inom dessa branscher är var femte arbetstagare mellan 20–24 år.

– Att få koll på riskerna innan någon skadas är viktigt i branscher där många unga arbetar. Vi kan inte acceptera att unga skadas i sin första kontakt med arbetsmarknaden, säger Peter Burman.

Koll på att förebygga arbetsskador

– Vi kommer att undersöka om arbetsgivarna arbetar systematiskt med att bedöma och åtgärda risker i sin verksamhet. Det är så de kan rädda någon från att bli sjuk eller skada sig i jobbet, säger Lena Lindskog, som leder arbetet inom kampanjen.

Inspektionen genomförs mot bakgrund av att Europas befolkning blir äldre och att arbetstagare i framtiden kommer att behöva hålla sig friska för att kunna försörja allt fler pensionärer. Arbetsmiljön är en viktig faktor för att kunna vara frisk och vilja jobba längre.

Resultaten av inspektionerna presenteras på Arbetsmiljöriksdagen den 27 oktober.

Exempel på andra branscher som blir inspekterade:

callcenters, där 33 procent är unga (20–24 år). Branschen utmärks av stress, repetitivt arbete och hög belastning av hjärnan, så kallad kognitiv belastning.
magasinering och varulagring där 15 procent är unga, och där anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar ligger högt jämfört med snittet (17 per 1 000 jämfört med branschsnittet på 7 per 1 000 förvärvsarbetande). Här är bland annat truckolyckor vanliga.
informations- och kommunikationsbranschen, där anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar ökat med drygt 40 procent sedan 2012. Branschen anmäler många sjukdomar kopplat till stress och bildskärmsarbete.

Läs mer om kampanjen i Sverige, samt på EU-nivå.

Mer information:
Peter Burman, projektägare till kampanjen, tel. 010-730 97 93.
Lena Lindskog, leder arbetet med kampanjen, tel. 010-730 96 37.

Förstärkt penningtvättslag för handeln

Publicerad: 2017.07.14 •
Senast uppdaterad: 2017.07.14

Nu ska ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism vidtas när det nya beslutet om förstärkt penningtvättslag börjar gälla redan i sommar

Riksdagen har den 20 juni i år beslutat om en ny penningtvättslag som gäller från den 1 augusti 2017. Den nya lagen kommer främst att innebära att kopplingen mellan riskbedömning och kundkännedom kommer att förstärkas.

Den nya penningtvättslagen ställer krav på förståelse för riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i den egna verksamheten. För handlare innebär ändringen att nivån för yrkesmässig kontant handel med varor sänks från 15 000 euro till 5 000 euro.

Det innebär ett utökat krav på rutiner för handelsföretag som tar emot kontant betalning på 5 000 euro och uppåt. Företagen måste göra grundläggande åtgärder för riskbedömning och kundkännedom. Det innebär också att det måste upprättas administrativa funktioner för god kundkontroll samt intern redovisning. Utbildning av relevant personal kommer krävas samt en anmälan till Bolagsverket.

Vad är penningtvätt?

Penningtvätt är när pengar som kommer från brottsliga verksamheter omvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. Det kan till exempel röra sig om pengar från narkotikabrott, trafficking, människosmuggling, skattebrott, bedrägerier och rån (Källa: Länsstyrelsen.

Svensk Handel rekommenderar

För att undvika de omfattande åtagande som det innebär att ta emot kontant betalning på 5 000 euro och uppåt rekommenderar Svensk Handel att inte ta mer än 45 000 kronor i kontant betalning

1 av 5 arbetsgivare ser sig tvingade att tumma på reglerna

För första gången har Arbetsmiljöverket ställt frågor till arbetsgivare om deras upplevelser av att regler bryts för att vinna konkurrensfördelar på arbetsmarknaden. Av de tillfrågade bedömer 1 av 5 arbetsgivare att det är svårt att överleva i deras bransch utan att fuska.

Arbetsmiljöverket har intervjuat 3 200 arbetsgivare inom offentlig och privat sektor runtom i landet. De branscher som deltagit är bygg, transport, hotell- och restaurang samt verksamheter inom lant- och skogsbruk. Frågorna handlar om vad arbetsgivarna har för uppfattning om attityder och beteenden inom deras egen bransch vad det gäller att konkurrera genom att bryta mot regelverk på arbetsmarknaden.

– Nu har vi en bättre bild av attityder och beteenden om osund konkurrens. Det ligger ett stort ansvar på oss myndigheter, arbetsmarknadens parter och enskilda arbetsgivare att påverka situationen. Vårt mål är att risken för upptäckt ska öka, säger Kicki Höök som leder arbetet mot osund konkurrens på Arbetsmiljöverket.

Bygg- och transportbranschen sticker ut
Det finns många resultat att läsa om i undersökningarna. Bland annat visar arbetsgivarundersökningen att 1 av 4 arbetsgivare inom bygg- och transportbranschen har uppfattningen att de inte kan överleva utan att fuska med regelverken. Detta är i jämförelse med att en av fem arbetsgivare överlag ger det svaret.

Andra resultat handlar om att 4 av 10 arbetsgivare bedömer att upptäcktsrisken är låg vid fusk. Det handlar då om att betala svarta löner, bryta mot regler om arbetsmiljö, låta arbetstagare arbeta för mycket övertid samt ha arbetstagare utan giltigt svenskt arbetstillstånd.

– Undersökningarna visar att ökad kontroll behöver gå hand i hand med information om konsekvenserna för individen, företaget och hela samhället att inte följa regler, säger Kicki Höök.

Förstärkt tillsyn – en del av arbetet mot osund konkurrens
Undersökningarna är en del av ett större arbete för att motverka osund konkurrens. Arbetsmiljöverket har sedan en tid utökat samarbetet med andra myndigheter. Myndigheternas olika regler, kunskap och metoder gör det möjligt att från olika håll komma åt företag som bryter mot regelverken i olika branscher. Polisen, Skattemyndigheten, Länsstyrelsen, Migrationsverket och Ekobrottsmyndigheten är några av de samverkande myndigheterna. Under en vecka i maj gick flera myndigheter samman för oanmälda kontroller av byggarbetsplatser i flera städer.

– Människor ska inte utnyttjas och skadas. Det får inte vara så att företag som följer reglerna ska konkurreras ut av oseriösa aktörer som vinner kontrakt med dålig arbetsmiljö, avslutar Kicki Höök.

Svaren per bransch, geografiskt och på företagsstorlek
Undersökningarna gjordes november 2016–april 2017. De baseras på intervjuer och enkäter.

Kommuner och arbetsförmedling i tätare samarbete

SKL och Arbetsförmedlingen har träffat en överenskommelse om att stötta samverkan på lokal och regional nivå. Rekryteringsbehoven är stora och nyanlända behöver stöd in på arbetsmarknaden.

Vesna Jovic

– Arbetsförmedlingen och landets kommuner och landsting behöver dra nytta av varandras resurser och samarbeta. Så kan vi möta utmaningar och ta vara möjligheter. Det är mina erfarenheter också från mitt arbete som kommundirektör, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

En viktig ambition i överenskommelsen är att kommuner och lokala arbetsförmedlingar jobbar tillsammans med utbildningsinsatser till nyanlända, inte minst för nyanlända
kvinnors etablering. Här är arbetsmarknadsutbildningar och svenska för invandrare centrala bitar.

SKL och Arbetsförmedlingen är också överens om att utveckla samverkan mellan kommuner och lokala arbetsförmedlingar för att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Östhammars kommun lockar arbetstagare från Uppsala

Östhammars kommun fördjupar sig i år ytterligare i arbetet med att vara en hållbar, attraktiv arbetsgivare och samtidigt stärka platsvarumärket. I samband med den allsvenska matchen mellan IK Sirius och Kalmar FF 24 april marknadsför kommunen livskvalitet och möjligheter för att nå locka hit nya medarbetare och invånare.

- Vi har stora målgrupper (t.ex. vårdpersonal, utbildningspersonal, ingenjörer, tjänstepersoner) som dagligen pendlar mellan Östhammar och Uppsala. I takt med att vår närhet till Uppsala blir mer påtaglig och efterfrågan på att också bosätta sig i Östhammars kommun ökar, vill vi ta tillfället i akt att visa vad det skulle kunna innebära i termer av ökad livskvalitet, förklarar näringslivschef Ulf Andersson.

Från kommunen deltar både politiker och ledande tjänstemän i projektet.

- Vi har även tillfrågat några av de aktörer som hjälper oss med att utveckla attraktionskraften och bostadsbyggandet i kommunen. Vår tanke är att vi tillsammans stärker bilden av vårt gemensamma arbete, avslutar Ulf Andersson.

Den 24 april är kommunen matchvärd för den allsvenska matchen mellan IK Sirius och Kalmar FF på Studenternas IP i Uppsala.

IF Metalls medlemmar: Vi får inte nog med kompetensutveckling

Heltidsarbete ökar kvinnors trygghet

Läs vidare

VANLIGT MED ELSÄKERHETSBRISTER INOM HOTELL OCH PENSIONAT

Vanligt med brister

Granskningen fortsätter

16 453 brister i arbetsmiljön förra året – försvara fackens skyddsombud

Skatteverkets insatser mot fel och fusk 2018

75 miljoner för att kompetenssäkra svensk industri

Svante Hagman: Så ska Sveriges Byggindustrier prioritera 2018

Nödvändigt med ett förlängt arbetsliv

Läs vidare

Hög arbetsbelastning slår mot kompetensutvecklingen i industrin

Ny regelstruktur förenklar arbetsmiljöarbetet

Enhetligt och relevant

Ingången visar vägen i regelsystemet

Relevanta regler för hela arbetslivet

Beslut om ny regelstruktur tas 2018

Nytt samverkansavtal med fokus på arbetsmiljö

LURENDREJERI

Beslut krävs om ett förlängt arbetsliv

Vi tvingas varsla om konflikt på Samhall

Vi tvingas varsla om konflikt på Samhall

LO-förbunden varslar om konflikt på Samhall

Stor granskning för att alla ska hålla ett helt arbetsliv

Vad är penningtvätt?

Svensk Handel rekommenderar

1 av 5 arbetsgivare ser sig tvingade att tumma på reglerna

Kommuner och arbetsförmedling i tätare samarbete

Östhammars kommun lockar arbetstagare från Uppsala

Senaste kommentaren