Gott omdöme för SKB i myndighetens strålsäkerhetsvärdering

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-06-29 14:33 CEST

Jessica Palmqvist, chef för SKB:s avdelning för säkerhet, kvalitet och miljö. Foto: Lasse Modin

 

SKB bedriver verksamheten vid sina anläggningar på ett antingen acceptabelt eller tillfredställande sätt och har förbättrat strålsäkerheten inom flera områden. Det skriver Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i sin senaste samlade strålsäkerhetsvärdering för SKB.

– Det här är ett gott kvitto på allt det arbete vi gör. Strålsäkerhet är ju själva kärnan i vår verksamhet. Särskilt glädjande är det förstås att myndigheten sett och bedömt vårt utvecklingsarbete på ett positivt sätt, säger Jessica Palmqvist, chef för SKB:s avdelning för säkerhet, kvalitet och miljö.

SSM gör kontinuerliga strålsäkerhetsvärderingar för de olika kärntekniska verksamheterna i landet. Bedömningen som nu gjorts för SKB baserar sig på informationsinhämtning under perioden januari 2015 till mars 2018. Inom samtliga områden som granskats bedömer SSM att SKB ”bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller tillfredsställande sätt.”

Förbättrat resultat

SSM beskriver också hur SKB har förbättrat strålsäkerheten sedan föregående värdering. Det gäller särskilt inom områdena:

  • ledning, styrning och organisation
  • underhåll, material och kontrollfrågor
  • säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning

– Vi har arbetat väldigt aktivt med de här områdena de senaste åren och själva märkt av tydliga förbättringar. Då är det förstås glädjande att också SSM gör den bedömningen, säger Jessica Palmqvist.

SSM:s bedömning omfattar verksamheten vid SKB:s anläggningar Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamns kommun och SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Östhammars kommun. Strålsäkerheten har värderats inom 17 olika områden.

Strålsäkerhetsvärdering 2018: SKB har förbättrat strålsäkerheten inom flera områden
 

Strålsäkerhetsvärdering 2018: SKB har förbättrat strålsäkerheten inom flera områden

29 jun 2018

Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) bedriver verksamheten vid sina anläggningar på ett antingen acceptabelt eller tillfredställande sätt. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten som värderat strålsäkerheten inom 17 olika områden och sammanställt en strålsäkerhetsvärdering för SKB:s anläggningar i Oskarshamn och Forsmark.

Strålsäkerhetsmyndigheten sammanställer återkommande en värdering av strålsäkerheten vid de kärntekniska anläggningarna. För Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) genomförs den samlade värderingen normalt vartannat år och omfattar verksamheten vid SKB:s anläggningar Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun och SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) i Forsmarks kommun. Strålsäkerheten har värderats inom 17 olika områden.

Sedan föregående värdering har SKB förbättrat strålsäkerheten särskilt inom områdena

  • ledning, styrning och organisation
  • underhåll, material och kontrollfrågor
  • säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning.

– I den senaste strålsäkerhetsvärderingen konstaterar vi att SKB har jobbat med problematiken i sitt förbättringsarbete och inom de tre områdena bedömer myndigheten nu strålsäkerheten som acceptabel, säger Anders Viklund, inspektör och anläggningssamordnare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Den senaste redovisningen omfattar perioden 1 januari 2015 till 31 mars 2018. Underlaget utgörs av tillsynsrapporter, beslut, rapporteringar, anmälningar samt annan relevant information som kommit till myndighetens kännedom under den aktuella perioden.

– Strålsäkerhetsmyndigheten gör bedömningen att SKB inom samtliga 17 områden bedriver verksamheten på ett antingen acceptabelt eller tillfredsställande sätt, bortsett från de områden som inte kunnat värderas på grund av brist på tillsynsunderlag, säger Anders Viklund.

Den samlade strålsäkerhetsvärderingen har presenterats för SKB:s ledning.

Ytterligare information: Anders Viklund, inspektör, tel. 08-799 40 59, eller via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.

Föreläggande om utredning av de konsekvenslindrande systemens tillgänglighet
 

Föreläggande om utredning av de konsekvenslindrande systemens tillgänglighet

10 jul 2018

Strålsäkerhetsmyndigheten vill höja tillgängligheten i kärnkraftverkens konsekvenslindrande system. Därför har myndigheten förelagt Sveriges tre kärnkraftverk i drift att utreda konsekvenserna av att minska den maximala tillåtna tiden för att utföra reparationer med reaktorn kvar i drift, samt av att ta bort möjligheten att genomföra förebyggande underhåll under drift.

Det finns krav på att kärnkraftverken ska ha konsekvenslindrande system. Vid svåra haverier ska systemet bland annat kyla en härdsmälta, tryckavsäkra reaktorinneslutningen samt filtrera och därmed minska utsläppen av radioaktiva ämnen. I samband med Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av beredskapszoner kring kärnkraftverken 2017 värderades även de konsekvenslindrande systemens tillgänglighet och de krav som berör systemens tillgänglighet. Resultatet visar att de konsekvenslindrande systemens tillgänglighet kan höjas.

– Dessa system har aldrig utnyttjats så det är den teoretiska tillgängligheten vi pratar om, men väl fungerande konsekvenslindrande system är viktigt för att beredskapsplanerna ska kunna fungera enligt den uppsatta ambitionsnivån. Därför vill vi att kärnkraftverken utreder konsekvenserna av att minska maximal tillåten tid för reparationer med reaktorn kvar i drift och av att ta bort möjligheten att genomföra förebyggande underhåll under drift, säger Lennart Bons, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Tiden som avses är den tid som kärnkraftverken kan ställa av olika komponenter i anläggningen för att åtgärda fel eller för förebyggande underhåll. Tiderna finns upptagna i kärnkraftverkens Säkerhetstekniska driftförutsättningar (STF), som är en del av den säkerhetsredovisning som anläggningarna måste lämna till Strålsäkerhetsmyndigheten. I dagsläget skiljer tiderna sig åt mellan anläggningarna.

Senast den 15 december 2018 ska kärnkraftverken redovisa utredningarna till Strålsäkerhetsmyndigheten.

SKB ges möjlighet att komplettera slutförvarsansökan

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-06-01 15:19 CEST

 

Tillståndsprocessen för slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark går vidare. SKB ges nu tillfälle att lämna in kompletterande handlingar till Miljö- och energidepartementet, där frågan bereds inför ett beslut av regeringen längre fram.

SKB ges tillfälle att yttra sig över Strålsäkerhetsmyndighetens och Mark- och miljödomstolens yttranden från den 23 januari i år.

– Det här ett steg som vi har väntat på och vi ser fram emot att lämna in materialet till regeringskansliet. I och med beskedet från departementet har vi också en tydlig tidplan för det fortsatta arbetet, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Deadline för att inkomma med det nya underlaget är satt till den 7 januari 2019.

– Frågorna som är i fokus för kompletteringsarbetet är inte nya för oss och vi har jobbat med dem i flera år. För några av dem pågår sedan en längre tid ett fördjupat arbete inför den säkerhetsredovisning som ska lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten i nästa steg. Vi har också initierat några ytterligare studier. Det handlar dels om labbstudier, dels om ytterligare beräkningsanalyser, säger Allan Hedin, säkerhetsanalytiker på SKB.

SKB ges samtidigt tillfälle att yttra sig över de olika skrivelser som hittills inkommit till regeringskansliets beredningsgrupp samt möjlighet att lämna förslag på särskilda villkor som regeringen kan meddela i samband med beslut.

Ansökan om Kärnbränsleförvaret

SKB:s ansökan om att om tillstånd för att bygga ett system för att ta hand om och slutförvara det använda svenska kärnbränslet har prövats av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, enligt kärntekniklagen och Mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken. Under hösten 2017 pågick huvudförhandling i miljöprövningen. Den 23 januari i år lämnade både domstolen och SSM sina respektive yttranden till regeringen, som senare ska fatta beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken.

Innan dess ska också de två kommunerna Östhammar och Oskarshamn tillfrågas, eftersom de har vetorätt i frågan om Kärnbränsleförvaret respektive inkapslingsanläggningen.

Kärnkraftsföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

Dela på sociala medier
Share on facebookShare on twitterShare on linkedin
 

Svensk Kärnbränslehantering AB

 

Välkommet beslut i Oskarshamn

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-06-12 09:02 CEST

Oskarshamns kommun säger ja till inkapslingsanläggningen Clink.

 

Kommunfullmäktige i Oskarshamn fattade i går beslut om att den ställer sig bakom Svensk Kärnbränslehanterings planer på att bygga en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i kommunen.

– Det här är ett historiskt besked och en viktig milstolpe för oss. Det är naturligtvis både välkommet och glädjande. Det visar att Oskarshamns kommun har förtroende för SKB:s arbete och våra planer för framtiden. Det visar också att kommunen är angelägen om att frågan drivs framåt, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Inkapsling är det första steget i SKB:s metod för en säker slutförvaring av använt kärnbränsle. I anläggningen i Oskarshamn ska det använda kärnbränslet placeras i kapslar av koppar innan de transporteras till det planerade slutförvaret i Forsmark.

Kommunfullmäktiges beslut är del av beslutsgången enligt miljöbalken, där den berörda kommunen tillfrågas innan regeringen fattar beslut om tillåtlighet för en kärnteknisk anläggning.

Bakgrund:

SKB:s ansökan om att om tillstånd för att bygga ett system för att ta hand om och slutförvara det använda svenska kärnbränslet har prövats av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, enligt kärntekniklagen och Mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken. Under hösten 2017 pågick huvudförhandling i miljöprövningen. Den 23 januari i år lämnade både domstolen och SSM sina respektive yttranden till regeringen, som senare ska fatta beslut om tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken.

Tillståndsfrågan bereds just nu på Miljö- och energidepartementet inför ett kommande regeringsbeslut. SKB har fått möjlighet att lämna in kompletterande underlag senast den 7 januari 2019. 

Kärnkraftsföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

 

Stor majoritet för ett kärnbränsleförvar i Forsmark

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-05-30 10:40 CEST

Det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Foto: Lasse Modin

 

Tre av fyra i Östhammars kommun är för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Det visar den årliga opinionsundersökning som Novus genomfört åt Svensk Kärnbränslehantering, SKB, i Östhammars kommun. I Oskarshamns kommun är 79 procent för bygget av inkapslingsanläggningen Clink.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att se att det vi gör och planerar för i de båda kommunerna möts på ett sådant positivt sätt. Särskilt glädjande är det att de höga siffrorna ligger så stabilt över tid, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Varje år mäter SKB opinionen i de kommuner som omfattas av planerna för hanteringen av det svenska använda kärnbränslet. I Östhammars kommun uppger 77 procent av de tillfrågade att de är ”helt för” eller ”för” planerna på att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Nivån är stabil sedan flera år tillbaka.

På samma sätt uppger 79 procent av de svarande i Oskarshamns kommun att de är ”helt för” eller ”för” planerna på att det byggs en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i kommunen.

Stort förtroende för SKB

Som del i undersökningen ställs också frågor om förtroendet för SKB. I Östhammars kommun uppger 76 procentatt de har ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende för företaget. I Oskarshamns kommun är motsvarande siffra 85 procent.

– Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för företaget i både Östhammar och Oskarshamn. Förtroendefrågorna har vi ställt varje år sedan 2013 och förtroendet är imponerande stabilt. Även det planerade slutförvaret i Östhammar och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn har stort stöd i respektive ort och värdena är stabila, säger Gun Pettersson, konsultchef på Novus.

Tillståndsprocessen för Kärnbränsleförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn går vidare. Just nu bereds frågan på Miljö- och energidepartementet för ett beslut av regeringen längre fram. SKB arbetar vidare med det fördjupade underlag som Mark- och miljödomstolen efterfrågade i sitt yttrande efter miljöprövningen. Innan regeringen fattar beslut i ärendet ska även de berörda kommunerna tillfrågas, eftersom de har vetorätt i frågan. Östhammars kommun när det gäller Kärnbränsleförvaret och Oskarshamns kommun om inkapslingsanläggningen.

 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus och pågick under fem veckor på våren 2018. Den omfattar 800 genomförda telefonintervjuer med invånare i Oskarshamns respektive Östhammars kommun och har en statistisk felmarginal på +/- 2,8 till 3,5 procent, beroende av utfallet.

Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

 

Stor majoritet för ett kärnbränsleförvar i Forsmark

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-05-30 10:40 CEST

Det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Foto: Lasse Modin

 

Tre av fyra i Östhammars kommun är för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark. Det visar den årliga opinionsundersökning som Novus genomfört åt Svensk Kärnbränslehantering, SKB, i Östhammars kommun. I Oskarshamns kommun är 79 procent för bygget av inkapslingsanläggningen Clink.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att se att det vi gör och planerar för i de båda kommunerna möts på ett sådant positivt sätt. Särskilt glädjande är det att de höga siffrorna ligger så stabilt över tid, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Varje år mäter SKB opinionen i de kommuner som omfattas av planerna för hanteringen av det svenska använda kärnbränslet. I Östhammars kommun uppger 77 procent av de tillfrågade att de är ”helt för” eller ”för” planerna på att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Nivån är stabil sedan flera år tillbaka.

På samma sätt uppger 79 procent av de svarande i Oskarshamns kommun att de är ”helt för” eller ”för” planerna på att det byggs en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle i kommunen.

Stort förtroende för SKB

Som del i undersökningen ställs också frågor om förtroendet för SKB. I Östhammars kommun uppger 76 procentatt de har ett ”mycket stort” eller ”ganska stort” förtroende för företaget. I Oskarshamns kommun är motsvarande siffra 85 procent.

– Undersökningen visar att det finns ett högt förtroende för företaget i både Östhammar och Oskarshamn. Förtroendefrågorna har vi ställt varje år sedan 2013 och förtroendet är imponerande stabilt. Även det planerade slutförvaret i Östhammar och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn har stort stöd i respektive ort och värdena är stabila, säger Gun Pettersson, konsultchef på Novus.

Tillståndsprocessen för Kärnbränsleförvaret i Forsmark och inkapslingsanläggningen i Oskarshamn går vidare. Just nu bereds frågan på Miljö- och energidepartementet för ett beslut av regeringen längre fram. SKB arbetar vidare med det fördjupade underlag som Mark- och miljödomstolen efterfrågade i sitt yttrande efter miljöprövningen. Innan regeringen fattar beslut i ärendet ska även de berörda kommunerna tillfrågas, eftersom de har vetorätt i frågan. Östhammars kommun när det gäller Kärnbränsleförvaret och Oskarshamns kommun om inkapslingsanläggningen.

 

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus och pågick under fem veckor på våren 2018. Den omfattar 800 genomförda telefonintervjuer med invånare i Oskarshamns respektive Östhammars kommun och har en statistisk felmarginal på +/- 2,8 till 3,5 procent, beroende av utfallet.

Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

30 år med slutförvaret för Sveriges låg- och medelaktiva radioaktiva avfall

Svensk Kärnbränslehantering AB - 2018-04-27 12:35 CEST

Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall - SFR

 

Nu i dagarna har det gått 30 år sedan slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, togs i drift och den första behållaren med radioaktivt avfall transporterades till det underjordiska lagret i Forsmark. SFR är i allra högsta grad fortfarande i drift och tar varje år emot cirka 600 kubikmeter radioaktivt avfall.

– Vi är mycket stolta över vår anläggning SFR. Slutförvaret utgör en viktig del i vårt uppdrag att ta hand om det svenska radioaktiva avfallet på ett sätt som är säkert för människa och miljö både nu och i framtiden, säger SKB:s vd Eva Halldén.

När SFR togs i drift var det den första anläggningen av sitt slag i världen. SFR ligger 50 meter under Östersjöns botten och består av fyra 160 meter långa bergssalar och ett bergrum med en 50 meter hög betongsilo för det medelaktiva avfallet. Två parallella kilometerlånga tillfartstunnlar förbinder anläggningen med markytan.

Relativt kortlivat

Det radioaktiva avfall som förvaras i SFR är låg- och medelaktivt. Det betyder att det till skillnad från använt kärnbränsle inte behöver kylas och att det är relativt kortlivat. Det mesta av avfallet som förvaras i SFR är driftavfall från de svenska kärnkraftverken. Det kan handla om filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, verktyg och skyddskläder. Men även radioaktivt avfall från sjukvården, veterinärvården, forskningen och industrin förvaras där.

Utbyggnad planeras

I framtiden ska även rivningsmaterial från de avvecklade svenska kärnkraftverken förvaras i SFR. Det måste på samma sätt som driftavfallet hållas isolerat från människa och miljö. För att få plats med rivningsmaterialet lämnade SKB därför in en ansökan till myndigheterna 2014 om att få bygga ut SFR och prövningsprocessen enligt miljöbalken och kärntekniklagen pågår. Fullt utbyggd ska anläggningen kunna ta emot cirka 200 000 kubikmeter avfall mot i dag cirka 63 000 kubikmeter.

Fakta: Driftstart: 1988 Förvaringskapacitet: Cirka 63 000 m³ Mottagning: Cirka 600 m³/år Drift- och underhållspersonal: Ca 40 personer Ovanjordsdel: Kontors- och verkstadsbyggnad, terminalbyggnad, ventilationsbyggnad Underjordsdel: Fyra bergssalar, en silo, driftcentral Driftskostnad: cirka 40 miljoner kr/år

  Strålsäkerhetsvärdering 2018: strålsäkerheten på Forsmark är acceptabel

Forsmarks kraftgrupp AB (FKA) har en acceptabel strålsäkerhet. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten som sammanställt en strålsäkerhetsvärdering för bolagets tre reaktorer i Forsmark.

Varje år sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten en samlad strålsäkerhetsvärdering över strålsäkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

I årets rapport för Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten att strålsäkerheten vid FKA är acceptabel. Det är samma värdering som föregående år då problemområden identifierades av myndigheten och av FKA, bland annat avseende otydlig säkerhetsledning. Myndigheten konstaterar i årets värdering att problemområdena kvarstår men att FKA på ett förtroendegivande sätt tagit sig an huvuddelen av problemen.

– Vi ser även i år en del brister, både i anläggningen och i FKA:s verksamhet. Vi ser att de har tagit tag i frågorna men eftersom frågorna är komplexa tar det tid innan effekterna syns och bristerna är helt åtgärdade. Därför gör vi samma värdering som förgående år, säger Leif Karlsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten har presenterat den samlade strålsäkerhetsvärderingen för FKA:s ledningsgrupp.

Säkerhet påverkas av nationell kontext och kultur. De internationella organisationerna The World Association of Nuclear Operators (WANO) och OECD Nuclear Energy Agency (NEA) har tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten utvecklat ett koncept för säkerhetskulturforum. Den 23-24 januari testades konceptet för första gången, med Sverige som pionjär och värd.

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan aktualiserades frågan om hur säkerhet påverkas av nationell kontext och kultur. För att stötta OECD Nuclear Energy Agencys (NEA) medlemsländer utifrån respektive lands utgångspunkt har NEA och The World Association of Nuclear Operators (WANO) utvecklat ett säkerhetskulturforumskoncept. Strålsäkerhetsmyndigheten har deltagit i utvecklingen av konceptet som innebär en reflekterande dialog om styrkor och svagheter utifrån varje lands kulturella förutsättningar samt vad som kan göras för att förstärka säkerhetskulturen hos berörda myndigheter och verksamhetsutövare.

Den 23-24 januari testades konceptet för första gången. Sverige var pionjär och Strålsäkerhetsmyndigheten stod som värd och genomförde forumet tillsammans med NEA och WANO. Deltagarna kom från OKG Aktiebolag, Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Westinghouse Electric Sweden AB, Svensk Kärnbränslehantering AB, Uniper AB och Vattenfall AB.

– En organisations säkerhetskultur påverkar hur säkerhetsfrågor hanteras på alla nivåer i organisationen. Forumet innebär en möjlighet för myndighet, tillståndshavare och huvudägare att tillsammans reflektera över hur svensk kontext och kultur påverkar våra organisationers säkerhetskulturer, säger Anne Edland, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Under forumet blandades föreläsningar, rollspel och gruppreflektion med internationell panel och frågestund. När konceptet är färdigutvecklat kommer det att kunna erbjudas till fler av NEA:s medlemsländer.

Ytterligare information: Anne Edland, enhetschef, tel. 08-799 43 91 eller via myndighetens presstjänst, tel. 08-799 40 20.

Strålsäkerhetsmyndighetens kommentar till mark- och miljödomstolens yttrande

Både Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen lämnade den 23 januari 2018 sina yttranden till regeringen om Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökningar.

Tisdagen den 23 januari 2018 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten sitt yttrande till regeringen över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar enligt kärntekniklagen, om ett system för slutförvaring av det använda kärnbränslet. Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker både tillstånd enligt kärntekniklagen och tillåtlighet enligt miljöbalken. Granskningen har visat att SKB har förutsättningar att kunna uppfylla kärntekniklagens krav på strålsäker förvaring.

– Efter sju års granskning med hjälp av nationella och internationella experter är vi trygga i vårt ställningstagande att det finns förutsättningar för ett säkert slutförvar med den metod och den plats som SKB har valt, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Samma dag lämnade mark- och miljödomstolen över frågan om tillåtlighet till regeringen. Domstolen har kommit fram till att SKB:s ansökan är gedigen och omfattande men att det kvarstår vissa osäkerheter rörande kopparkapseln som behöver utredas mer. Domstolens slutsats är att verksamheten är tillåtlig endast om SKB redovisar ytterligare underlag som klargör att slutförvaret är långsiktigt säkert även med avseende på kapselns skyddsförmåga.

Det är regeringen som fattar beslut om SKB:s ansökningar ska beviljas.

 

Miljödomstolens nej till förvaring av kärnavfall – en seger för miljörörelse och vetenskapen  


Mark- och miljödomstolen säger nej till kärnkraftsindustrins förslag om hur det farligaste radioaktiva avfallet ska slutförvaras vid Forsmark innan det är visat att kopparkapseln är säker. Det är en stor seger för säkerhet och miljö – och för Naturskyddsföreningen och MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning samt de kritiska forskare som visat på riskerna med den föreslagna metoden. Nu ska regeringen fatta det avgörande beslutet om framtiden.

 


– Vi är lättade och oerhört glada över domstolens yttrande, säger  Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

– Att domstolen är negativ till den lösning som kärnkraftsindustrin föreslagit genom kärnavfallsbolaget SKB, betyder att avfallsproblemet ännu inte är löst, och det visar styrkan i en fungerande miljöprövning som ställer höga krav på säkerhet och underlag.

Yttrandet handlar om Sveriges hittills mest omfattande miljömål. Domstolen har lyssnat på alla parter, också de forskare som lyft oroande risker med att förvara det använda kärnbränslet i kopparkapslar. Naturskyddsföreningen och MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, har varit aktiva under hela processen för att visa bristerna i den föreslagna metoden. Föreningarna har under många år argumenterat för att SKB ska lyssna också på kritiska forskare och också undersöka andra metoder, framför allt möjligheten att utveckla en metod med mycket djupa borrhål.

Naturskyddsföreningen vill att kärnkraften avvecklas. Det finns inte plats för kärnkraft i ett samhälle som på sikt ska bli hållbart. Så länge kärnkraften finns produceras radioaktivt avfall som måste tas om hand.

– Det här är en seger för oss. Vi bedömer att det inte går att visa att kopparkapslarna kan bli säker. Nu gäller det att titta framåt och söka säkrare lösningar. De beslut som nu fattas handlar om avfall som är livsfarligt under hundratusentals år. Flera oberoende forskare har redovisat kritik mot både metod och lokalisering. Det finns ett gediget material bakom domstolens yttrande. Vi har svårt att se att regeringen kan komma fram till något annat resultat än domstolen, säger J ohan Swahn, kanslichef vid Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG.

Parallellt med ärendet i Mark- och miljödomstolen har Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, prövat avfallsförvaret enligt kärntekniklagen. Strålsäkerhetsmyndigheten har under förmiddagen i ett eget yttrande till regeringen tillstyrkt ansökan och sagt att industrin har "förutsättningar att kunna uppfylla" strålsäkerhetskraven. Myndighetens beslut förutsätter en fortsatt stegvis prövning enligt kärntekniklagen.

Naturskyddsföreningen tolkar det som att myndighetens tror att säkerhetsproblemen kommer att kunna lösas senare, innan slutförvaret tas i drift. Det har emellertid funnits en intern oenighet, bland annat har myndighetens korrosionsexpert inte velat godkänna ansökan, något som Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur avslöjade i höstas.

– Vi förväntar oss att SSM nu gör ett bättre jobb och fortsätter att granska kopparkorrosionsfrågan, så regeringen får bästa tänkbara underlaget inför sitt beslut, säger Johanna Sandahl.

Naturskyddsföreningen och MKG fortsätter också att följa såväl forskning inom området som miljödomstolens argumentation och Strålskyddssäkerhetsmyndighetens arbete.
 
 

För frågor kontakta:
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen: 070-794 04 07 

 

Från: Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG Till: MKG:s utskickslista för nyhetsbrev

 Hej! 

Här kommer föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, första nyhetsbrev för 2018 
 
I nyhetsbrevet och på MKG:s hemsida kan du läsa följande nyheter:

* På tisdag väntas domstolens besked om ett slutförvar
 – ansökan tillstyrks eller avstyrks? 
* Omfattande syrgasfri korrosion i det schweiziska FEBEX-försöket 
* Riksrevisionen varnar: Stora osäkerheter i finansieringen av kärnavfallshantering 
* Kungörelse av SFR 2-ansökan 
* Regeringen höjer kärnavfallsavgifterna för 2018-2020 
 
 
 
Nyhetsbrevet finner du som en bifogad PDF-fil. Det finns även länkar i PDF-filen till MKG:s hemsida. På hemsidan finns hänvisning till dokument och länkar för den som vill veta mera om nyheterna i brevet.

Du kan även läsa nyhetsbrevet direkt på MKG:s hemsida  http://www.mkg.se/nyhetsbrev-12018 och där finns också hänvisningar till sidor med mer information om de olika artiklarna.

MKG:s nyhetsbrev kommer två-fyra gånger per år. Om du inte vill prenumerera på MKG:s nyhetsbrev i fortsättningen så skicka ett kort meddelande om detta till  info@mkg.se. Tipsa gärna om andra personer som ni tror kan vara intresserade av att få nyhetsbrevet. De kan då kontakta samma adress eller registrera sig för nyhetsbrevet på MKG:s hemsida  http://www.mkg.se . 
Nationalrapport om åldershantering vid reaktorerna inlämnad

Forsmark och Ringhals har övergripande ålders­hanterings­program som uppfyller myndighetens krav och internationella förväntningar. OKG har utvecklat ett program som behöver implementeras i organisationen. Det visar en ny nationalrapport från Strål­säkerhets­myndigheten som granskat och bedömt reaktorägarnas egenvärderingar av åldershantering vid reaktorerna.

Artikel 8 i kärnsäkerhetsdirektivet, 2014/87/Euratom, ställer krav på att medlemsstaterna samordnat ska göra en nationell bedömning av särskilt tema kopplat till kärnsäkerhet. Temat ska vara relevant för de kärntekniska anläggningarna inom medlemsstaternas territorium. Alla andra medlemsstater, med kommissionen som observatör, ska bjudas in att delta i en inbördes granskning av den nationella bedömningen. De får då möjlighet att kommentera och ställa frågor till respektive nation  om deras rapport. Tematiska granskningar ska ske vart sjätte år.

– De tematiska granskningarna kan ses som en uppföljning av stresstesterna som genomfördes efter kärnkraftsolyckan i japanska Fukushima. De genomförs på ett likartat sätt med ENSREG och WENRA som centrala aktörer tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna, säger Nina Persson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Den europeiska kärnkraftsparken åldras. Frågor om åldershantering har därför fått ett ökat fokus inom EU. Första temat som valts ut för tematisk granskning är åldershantering vid kärnkraftsreaktorer. Den svenska granskningen inleddes 2017 med att reaktorägarna genomförde och rapporterade en egenvärdering för sina reaktorer utifrån en fastställd specifikation.

– Nationalrapporten visar att Forsmarks Kraftgrupp och Ringhals AB har övergripande åldershanteringsprogram som uppfyller våra krav och internationella förväntningar. OKG har utvecklat ett övergripande åldershanteringsprogram som behöver implementeras i organisationen, säger Nina Persson.

De åldersprogram som finns för reaktortank, kablar, ingjutna rör och betongkonstruktioner är tillräckliga och uppfyller i stort sitt syfte. Förbättringsmöjligheter finns för samtliga tillståndshavare i olika omfattning, vilket tydliggörs i rapporten. De bör bland annat använda mer väldefinierade acceptanskriterier och arbeta mer aktivt med att förebygga åldersrelaterade fel.

– Vi rekommenderar tillståndshavarna att på ett systematiskt sätt arbeta mer med kvalitetshantering av åldershanteringsprogrammet och att mäta kvalitet, ändamålsenlighet och effektivitet. Tillståndshavarna bör även i större utsträckning för vissa områden utöka samarbetet nationellt och internationellt för att utveckla sin kompetens och lära sig mer om exempelvis åldersmekanismer och verktyg för åldershantering, säger Nina Persson.

Nationalrapporten har lämnats till ENSREG och i maj 2018 sker ett avslutande granskningsmöte i Bryssel.

Ett steg närmare utbyggt SFR

Pressmeddelande   •   Dec 11, 2017 09:51 CET

vd, Eva Halldén

Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten har i dag kungjort SKB:s ansökan om att få bygga ut Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark.

– En utbyggnad av SFR skapar utrymme för slutligt omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall från rivningen av de svenska kärnkraftverken. Kungörelsen är ytterligare ett steg på vägen för att vi ska kunna fullfölja vårt viktiga uppdrag, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Ansökningarna om att få bygga ut befintligt SFR lämnades in år 2014 och kungörelsen i dag innebär att granskningen fortsätter och går in i nästa fas. Mark- och miljödomstolen kommer nu att skicka ansökan på remiss till berörda myndigheter, organisationer och sakägare som får möjlighet att lämna synpunkter i sak. Därefter prövas ärendet enligt miljöbalken i en huvudförhandling, som är planerad till slutet av 2018.

– Materialet i vår ansökan visar att anläggningen som helhet förblir säker både under driften och på lång sikt. Nu ser vi fram emot remissförfarandet under våren och den planerade huvudförhandlingen senare under året, säger Peter Larsson, projektledare för SFR Utbyggnad.

Samtidigt prövar Strålsäkerhetsmyndigheten ansökan enligt kärntekniklagen. De två prövningarna pågår parallellt.

Mer information om utbyggt SFR http://www.skb.se/projekt-for-framtiden/utbyggnad-av-sfr/

Mer information om tillståndsprocessen http://www.skb.se/projekt-for-framtiden/utbyggnad-av-sfr/vara-ansokningar/

 

Ny rapport om hur Sverige lever upp till avfallskonventionen

På regeringens uppdrag har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en rapport om hur Sverige lever upp till den gemensamma konventionen om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall (Joint Convention). Den 23 oktober överlämnades rapporten till regeringen och IAEA.

Vart tredje år sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten, på uppdrag av regeringen, en rapport om hur svenska regeringen, myndigheter, tillståndshavare och kärnkraftsägare lever upp till åtaganden enligt konventionen om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall, avfallskonventionen. Årets rapport speglar en intensiv licensieringsfas i det svenska programmet för hantering av använt kärnbränsle.

– Rapporten ger en översikt över Sveriges kärnavfallsprogram och lyfter särskilt fram de pågående tillståndsprövningarna för kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av SFR samt konsekvenser av avvecklingsbesluten, säger Björn Dverstorp, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sveriges rapport överlämnades till regeringen och IAEA:s sekretariat den 23 oktober. Alla länder som skrivit under avfallskonventionen gör en motsvarande sammanställning. Nu påbörjas planeringen av nästa fas i konventionsarbetet, att granska andra länders rapporter och besvara frågor på Sveriges nationella rapport.

– Den avslutande granskningskonferensen kommer att hållas under två veckor i maj 2018 i Wien då Sverige och andra kontraktskrivande parter kommer att presentera sina nationella rapporter. SSM bidrar denna gång med inte mindre än fyra funktionärer till granskningskonferensen, säger Björn Dverstorp.

Läs rapporten på regeringens webbplats 

17. Okt, 2017

 

Slutförvarsansökan: avslutande förhandlingsvecka i mark- och miljödomstolens huvudförhandling

17 okt 2017

Under fyra veckor har huvudförhandlingen om ett slutförvar för använt kärnbränsle pågått i mark- och miljödomstolen. Strålsäkerhetsmyndigheten har, som remissinstans och regeringens expertmyndighet, deltagit under hela processen. Myndigheten förbereder nu inför den avslutande förhandlingsveckan i Nacka. Då ska myndigheten bland annat redovisa en sammanställning av kvarstående osäkerheter och redogöra för skälen till att verksamheten trots dessa kan tillåtas.

– Vi deltar under hela förhandlingen som regeringens expert och som remissinstans i målet. Det innebär att vi presenterar de bedömningar vi gjort och besvarar de frågor domstolen ställer till oss, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Förutom en övergripande presentation av myndighetens roll och arbetssätt redogjorde myndigheten för bestämmelser i kärntekniklagen och om prövningsförfarandet enligt samma lag. Även resultatet av granskningen gällande metod- och platsval samt säkerhet efter förslutning presenterades liksom myndighetens bedömning gällande de tekniska barriärernas beständighet, särskilt frågan om påverkan av kopparkorrosion.

– Den tredje veckan fortsatte förhandlingen i Oskarshamn där alla besökte platsen där inkapslingsanläggningen planeras. Under veckan i Oskarshamn presenterade vi också vår granskning av industrins ansökan om en inkapslingsanläggning, berättar Ansi Gerhardsson.

Även under veckan i Östhammar skedde ett platsbesök, på platsen i Forsmark där slutförvaret planeras. Den veckan presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten sin granskning av de delar av SKB:s ansökan som rör uppförande och drift av kärnbränsleförvaret.

– Under den här resans gång har vi ombetts att svara på frågor som domstolen haft och flera av dem har vi redan besvarat. Den sista veckans första dag, den 23 oktober, kommer vi att svara på de som återstår. Bland annat redovisar vi då de frågor vi ser finns kvar att lösa med slutförvarsmetoden och som SKB behöver redogöra för i kommande steg av processen enligt kärntekniklagstiftningen, säger Ansi Gerhardsson.

EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv genomförs i Sverige

den 9 augusti 2017

Det ändrade direktivet om kärnsäkerhet har genomförts i Sverige genom ändringar av lag och förordning om kärnteknisk verksamhet samt genom ändringar av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter. Ändringarna i lag, förordning och föreskrifter gäller sedan den 1 augusti.

Europeiska ministerrådet antog den 8 juli 2014 direktiv 2014/87/Euratom om ändring av direktiv 2009/71/Euratom om upprättande av ett gemenskapsramverk för säkerhet vid kärntekniska anläggningar. Senast den 15 augusti 2017 ska medlemsstaterna ha infört de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. I Sverige har lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3) med tillhörande förordning (1984:14) samt två av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1 och SSMFS 2014:2) nu ändrats för att genomföra direktivet.

Ändringarna innebär bland annat att tillståndshavarnas ansvar för säkerheten vid kärntekniska anläggningar har tydliggjorts liksom krav på säkerhetsmål och att säkerhetsarbetet fortlöpande ska utvärderas och verifieras.

– Det är bra att tillståndshavarens ansvar har tydliggjorts ytterligare, och att detta ansvar även innefattar entreprenörers och underleverantörers verksamhet, om denna verksamhet kan påverka kärnsäkerheten vid en kärnteknisk anläggning, säger Lars Skånberg, tf. avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Genom ändringarna införs också bestämmelser om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska ges insyn i hur tillståndshavaren tillgodoser att entreprenörer, leverantörer och andra uppdragstagare uppfyller säkerhetskraven samt att tillståndshavaren vid en radiologisk nödsituation, hot eller annan liknande omständighet ska säkerställa att värden för processparametrar för reaktorn överförs till myndigheten.

– Vi har sedan en tid tillbaka arbetat tillsammans med tillståndshavarna för att få till stånd sådan överföring av parametrar. Med en överföring i realtid förbättras våra möjligheter att tidigt bedöma eventuella behov av skyddsåtgärder, säger Lars Skånberg.

Ändringarna gäller sedan den 1 augusti.

Svenska kärnkraftverk ska bli bättre förberedda att hantera svåra haverier

 

Bildresultat för forsmarks kraftgrupp ab

 Strålsäkerhetsmyndigheten har funnit brister hos de svenska kärnkraftverken gällande deras förberedelser för hantering av svåra haverier. Alla tre har förelagts att uppdatera sina rutiner för haverihantering till internationell standard och att genomföra regelbundna övningar av rutinerna.

Haverihantering på kärnkraftverken aktualiserades efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i mars 2011. Efter genomförda stresstester antog EU en reviderad version av 2009 års kärnsäkerhetsdirektiv som ska vara inarbetad i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter i augusti 2017. Mot bakgrund av detta har myndigheten genomfört verksamhetsbevakningar vid de tre svenska kärnkraftverken för att säkerställa en aktuell och övergripande uppfattning om de strategier som finns förberedda för att lindra konsekvenserna av ett svårt haveri. Myndigheten har även granskat deras rutiner för hantering av reaktorn vid svåra haveriförlopp.

– Vi har funnit brister hos alla tre kärnkraftverken, vårt mål med de föreläggande vi nu beslutat om är att de ska uppdatera sina rutiner för åtgärder i reaktorn vid svåra haverier så att de ligger i nivå med internationella rekommendationer och att de dessutom genomför regelbundna övningar så att personalen är väl förtrogen med rutinerna, säger Christian Linde, ansvarig handläggare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Föreläggandena innebär i korthet att tillståndshavarna ska

  1. redovisa en utbildnings- och övningsplan
  2. att de rapporterar till myndigheten vilka erfarenheter som dras av genomförda övningstillfällen och hur dessa tas till vara
  3. redovisa en plan för utvärdering och genomförande av nödvändiga uppdateringar och förbättringar av sin dokumentation för hantering av reaktorn vid svåra haverier
  4. rapportera varje år till och med 2020 hur utvärderingsresultat tagits om hand och status på arbetet med uppdateringar och förbättringar.

– Vi kommer att följa arbetet årligen till 2020. Det är givetvis ett arbete som ska löpa vidare efter det så vi kommer att följa upp arbetet i den löpande tillsynen, säger Christian Linde.

Ytterligare information: Christian Linde, ansvarig handläggare, tel. 08-799 43 96 eller via myndighetens presstjänst tel. 08-799 40 20.

Föreläggande OKG (pdf, 366 Kb)

Föreläggande Ringhals (pdf, 358 Kb)

Föreläggande Forsmark (pdf, 358 Kb)

Det svenska systemet för skydd av kärntekniska anläggningar och transporter får godkänt i internationell granskning

Det svenska systemet för fysiskt skydd och informationssäkerhet vid kärnkraftverken, på andra kärntekniska anläggningar samt under transporter fortsätter att utvecklas på ett bra sätt. Det visar den rapport som en expertgrupp från det internationella atomenergiorganet IAEA överlämnat till regeringen.

I höstas granskade internationella experter på fysiskt skydd och informationssäkerhet hur väl Strålsäkerhetsmyndigheten lever upp till IAEA:s standarder, genom en så kallad IPPAS-granskning (International Physical Protection Advisory Service). Granskningen var en uppföljning av en granskning som genomfördes 2011. Enligt IAEA:s rapport har de rekommendationer som gavs i den tidigare granskningen tagits om hand på ett bra sätt. Flera goda exempel lyfts fram samtidigt som ett antal nya rekommendationer och förslag till förbättringar lämnas.

– Resultatet av IPPAS-granskningen är ett värdefullt bidrag i arbetet med att ständigt utveckla skyddet av kärntekniska anläggningar och transporter. Vi jobbar just nu med att ta fram en handlingsplan för hur de nya förbättringsförslag som lämnats ska hanteras, säger Johan Anderberg, avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Många av de tidigare rekommendationer har lett till påtagliga förbättringar i det svenska systemet för fysiskt skydd, till exempel när det gäller bättre samverkan mellan myndigheter, utvecklingen av tydligare krav och vidtagna skyddsåtgärder vid kärnkraftverken. De nya rekommendationerna handlar bland annat om samhällets förmåga att tillräckligt snabbt och robust svara på antagonistiska handlingar, att prioritera säkerhetskulturen och att bedriva en effektiv inspektionsverksamhet.

IAEA har lämnat rapporten till regeringen.

Strålsäkerhetsvärdering 2017: Forsmarks strålsäkerhet är acceptabel

Strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp AB (FKA) är acceptabel. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i 2017 års samlade strålsäkerhetsvärdering för bolagets tre reaktorer i Forsmark.

Varje år sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten en samlad strålsäkerhetsvärdering över strålsäkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

I rapporten för Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) 2017 konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten att strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp är acceptabel. Det är en lägre värdering än föregående år då den ansågs tillfredställande. En orsak till den lägre värderingen är de problem myndigheten och FKA har identifierat gällande den genomförda omorganisationen som bland annat medfört otydlig säkerhetsledning vilket på sikt kan bli allvarligt för strålsäkerheten.

– Vi ser en del brister, både i anläggningen och i FKA:s verksamhet, som de behöver åtgärda men vår bedömning är att strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp är acceptabel. säger Leif Karlsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Sveriges sjunde nationalrapport granskas

den 31 mars 2017

Under fredagen, den 31 mars, granskas Sveriges sjunde nationalrapport enligt kärnsäkerhetskonventionen av  andra konventionsanslutna länder. Strålsäkerhetsmyndigheten och representanter från industrin är på plats i Wien för att presentera rapporten och svara på frågor om den.

Några av de styrkor på kärnsäkerhetsområdet som Sveriges sjunde nationalrapport lyfter fram är

  • ett väl utvecklat regelverk med tydligt ansvar för kärnkraft- och strålsäkerhet
  • en öppen och konstruktiv dialog mellan myndighet och tillståndshavare
  • väl etablerade företag som äger reaktorerna och prioriterar säkerhetsfrågorna
  • stabila förhållande gällande strålskyddsarbete på kärnkraftverken
  • modernisering av reaktorer som följt utvecklingen av säkerhetsarbete och standarder.

Rapporten lyfter även fram utvecklingsområden som kräver åtgärder framöver. Det handlar bland annat om kompetensförsörjning och tillgång till expertis på nationell nivå men även behovet av att garantera en säker långsiktig drift och behovet av en väletablerad process för kommande avveckling. Fredagen den 31 mars diskuteras Sveriges nationalrapport på plats i Wien.

– Baserat på de skriftliga frågor Sverige fått och svarat på i början av året förväntar jag mig ytterligare frågor kring kunskapsöverföring och kompetensförsörjning, men också frågor om säkerhets- och beredskapshöjande åtgärder som Sverige utfört efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, kommenterar Ervin Liszka, rådgivare och CNS-ansvarig på Strålsäkerhetsmyndigheten.
 
På plats i Wien kommer Strålsäkerhetsmyndigheten och industrirepresentanterna att särskilt redovisa hur Sverige uppfyller de principer som de konventionsanslutna länderna kommit överens om inom ramen för ”Vienna Declaration on Nuclear Safety”. Deklarationen handlar om hur radioaktiva utsläpp som leder till stor markkontaminering liknande de efter Tjernobyl- och Fukushimaolyckorna ska förhindras.
 
– Diskussionen kan bli mycket spännande även om vi i vår nationalrapport deklarerar att vi är förhållandevis väl rustade för att hantera den typen av händelser, avslutar Ervin Liszka.
 
Fakta
1994 signerade Sverige kärnsäkerhetskonventionen, i september 1995 ratificerades den och i oktober 1996 vann den laga kraft. Sveriges första nationalrapport om implementeringen av de skyldigheter konventionen medför lämnades i augusti 1998 in till konventionens sekretariat, det Internationella atomenergiorganet, IAEA. Sedan dess har Sverige lämnat en nationalrapport vart tredje år som diskuterats vid granskningsmötet året därpå. I augusti 2016 lämnades den sjunde rapporten och fredagen den 31 mars granskas den av andra konventionsanslutna länder. Strålsäkerhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram nationalrapporten. Förutom myndigheten har representanter från reaktorägarna deltagit i arbetet.

SKB om fjärde generationen kärnkraft i

SKB och fjärde generationens kärnkraft

Om den politiska strategin för den svenska kärnkraften skulle ändras, vad innebär det för SKB:s arbete och plan för hanteringen av det använda kärnbränslet? Vad skulle till exempel hända om Sverige satsade på fjärde generationens kärnkraft – där det använda bränslet återanvänds?

SKB har ett tydligt uppdrag att hantera det radioaktiva avfall som uppstår vid driften och rivningen av de svenska kärnkraftsreaktorerna. Dessutom tar SKB hand om radioaktivt avfall från sjukvården, industrin och forskningen i Sverige. Hanteringen av det använda bränslet görs utifrån de politiska beslut som fattats under åren.

Ibland talas om ett Generation IV-system för kärnkraft. Skillnaderna mellan den kärnbränslecykel som valts i Sverige (Generation II och III) och den cykel som används för fjärde generationens kärnkraft är stora. Men hanteringens sista steg – inkapslingen och slutförvaret – ser i princip identiska ut.

I dagens svenska kärnkraftverk används kärnbränslet vanligen fem år i reaktorn innan det tas ut. Den klyvbara andelen av bränslet har då minskat så mycket att nytt bränsle behöver tillföras reaktorn för att den ska kunna drivas vidare. Det använda bränslet innehåller dock fortfarande klyvbart material. Sverige har valt att slutförvara det använda bränslet, men om bränslet skulle upparbetas så skulle det återstående klyvbara innehållet kunna tas till vara och återanvändas.

Det går att utforma reaktorer så att de – medan de drivs – producerar mer klyvbart material än de konsumerar genom att de omvandlar icke klyvbart material till klyvbart. Den här processen kallas bridning. Om bridreaktorer skulle användas i stor skala så skulle ingen uranbrytning behövas på hundratals till tusentals år. Bridning är en av de egenskaper som krävs för att vi ska tala om fjärde generationens kärnkraft.

Generation IV bygger på snabba reaktorer och upparbetning

Våra svenska vattenkylda reaktorer kan inte åstadkomma bridning och behöver därför tillföras uran. Bridreaktorer behöver i stället kylas med flytande metaller eller gas. Natrium, bly och helium är exempel på möjliga kylmedel. Neutronerna i sådana reaktorer behåller sina höga energier. De bromsas inte nämnvärt av kylmedlet. Neutronerna förblir ”snabba”. De här reaktorerna kallas därför ofta snabbreaktorer.

Snabbreaktorer har också egenskapen att de kan klyva ämnen tyngre än uran till klyvningsprodukter. Klyvningsprodukterna har generellt kortare halveringstider än de tunga ämnena och därmed skulle man kunna tänka sig att tidsskalan för slutförvaring av bränslet skulle kunna ändras. Det är en annan egenskap som behövs för att det ska vara fråga om fjärde generationens kärnkraft.

När bridreaktorer, bränsletillverkning och upparbetning kopplas ihop till ett system med de egenskaper som nämnts ovan kallar vi det Generation IV. Dessutom ställs krav på säkerhetsegenskaper och ekonomi för systemet. Bridningen i snabbreaktorerna gör att energiproduktionen från kärnkraften kan skalas upp i princip utan begränsningar. Det har alltid varit drivkraften bakom utvecklingen av snabbreaktorer och Generation IV.

Slutförvar behövs i alla kärnkraftssystem

Även för fjärde generationens kärnkraft behövs en säker hantering av bränsleavfall och avfall från driften och rivningen av de olika anläggningarna i kärnbränslecykeln. Frågeställningarna vid hanteringen av bränsleavfallet är ungefär desamma som i dag. SKB:s slutförvarsmetod KBS-3 skulle med modifieringar i detaljer fungera väl även för det högaktiva avfallet från fjärde generationens kärnkraft.

SKB arbetar inom ramen för de beslut som har fattats kring kärnkraften i Sverige. Om de här förutsättningarna skulle ändras genom framtida politiska och företagsekonomiska beslut finns fortfarande möjligheten att ta hand om avfallet från andra reaktorer med anpassningar av KBS-3. SKB driver dock inget sådant arbete utan har fokus på att få tillstånd för att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och det avser endast det använda kärnbränslet från nuvarande svenska reaktorer.

När snabbreaktorer började utvecklas såg man framför sig att mängden tillgängligt plutonium skulle bli begränsande. Plutoniet som produceras i våra lättvattenreaktorer behövs som bränsle till snabbreaktorerna och det fanns en utbredd oro för att det inte skulle gå att få fram tillräckligt mycket för att starta upp de snabbreaktorer man skulle behöva för att möta den ständigt ökande efterfrågan på energi.

Ingen brist på bränsle till framtida reaktorer

Det visade sig dock att snabbreaktorerna inte blev vanliga så snabbt som man trott. Plutonium blev ingen bristvara. Tvärtom räcker det använda bränslet gott och väl till att starta snabbreaktorerna om det skulle bli aktuellt. Även om många snabbreaktorer skulle tas i drift ganska snabbt ser det inte ut att bli någon brist på bränsle. Därmed skulle det i framtiden vara möjligt att byta strategi för bränslehanteringen även om slutförvaret har öppnat som planerat och bränsle har deponerats.

SKB:s nuvarande planering är alltså förenlig med ett eventuellt framtida beslut om att upparbeta och återanvända använt kärnbränsle. Principen för att ta om hand använt bränsle fungerar även för restprodukterna från det systemet. Att börja deponera bränsle i slutförvaret enligt dagens strategi innebär heller ingen återvändsgränd då det finns gott om använt bränsle och möjligheten att göra ett annat vägval kommer att finnas kvar långt in i framtiden.

 
GENERATION IV OCH SKB

 

  • SKB:s metod KBS-3 lämpar sig väl även för avfallet från ett Generation IV-system.
  • Inget i dagens strategi omöjliggör en övergång till ett Generation IV-system i framtiden.
  • Det finns fullt tillräckligt med använt bränsle för att tillverka bränsle till reaktorerna i ett eventuellt Generation IV-system. Det gäller även om en stor del av bränslet placeras i slutförvar enligt den nuvarande planeringen.
  • Slutförvaring av använt bränsle, drift- och rivningsavfall behövs i alla kärnbränslecykler.

KTH-avknoppade företaget Blykalla har fått en investering på 150 miljoner kronor. Nu tas ett stort steg närmare en prototyp för en blykyld generation 4-reaktor.

Företaget startade 2013 för att utveckla en typ av mindre blykylda kärnkraftverk som kan användas oberoende av elnätet. Investeringen från indiska Essel Group på drygt 150 miljoner kronor (18 miljoner dollar) är en stor framgång för företaget.

– Det betyder väldigt mycket. Det innebär att vi kan göra färdigt ingenjörsdesignen på reaktorn och söka tillstånd för att ta den första i bruk, säger Janne Wallenius, vd i Blykalla och professor i reaktorfysik vid KTH.

Det är den första riktigt stora investering som företaget har fått, utöver en del innovationsstöd. På onsdagen kom representanter för Essel Group till Sverige för att genomföra affären. De fick bland annat följa med ned till R1 på KTH, Sveriges första forskningsreaktor som byggdes på 50-talet. Nu fick den nedlagda anläggningen utgöra lämplig bakgrund för att berätta om framtidens kärnreaktor.

– Vi ser fördelarna med tekniken, och det här företaget ligger fem tio år före alla andra som inom samma område när det gäller forskning och utveckling. Vi tror att vi kan ta den här forskningen ut i kommersiell användning inom fem sex år, säger Punkaj Gupta, koncernchef Essel Group Middle East.

Läs mer: Svenska kärnkraftsreaktorer byggs i Kanada

Essel Group är ett konglomerat med företag i 174 länder inom så skilda områden som gruv- och oljeindustri, utbildning och medier. Det företag som investerar i den svenska reaktorn har sitt säte i Dubai och arbetar mycket med energiverksamheter.

– Vi har investerat en hel del i förnybar energi, som sol och vind. Det här är en chans att vara med och revolutionera kärnfysiken, säger Punkaj Gupta.

Blykalla har sedan tidigare kontakt med myndigheter i Kanada, där det finns ett intresse för att testa en reaktor för små samhällen i norra delen av landet, där man i dag är beroende av dieselaggregat för att producera el.

Den planen ligger fast, och den indiska investeringen gör att företaget kan ta ett stort steg mot att bygga en prototyp och ta projektet genom de kanadensiska myndigheternas förhandsgranskning. Företaget ska anställa ett tjugotal ingenjörer, både i Stockholm och i Kanada.

Reaktorn som har utvecklats på KTH heter Sealer, Swedish Advanced Lead Reactor. Det en fjärde generationens kärnkraftsreaktor, som utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn. Reaktorn ska ha en livslängd på 30 år, och under den tiden behöver inte nytt bränsle fyllas på.

Läs mer: Fjärde generationens reaktorer ersätter fossilt

Sealer använder en teknik där smält bly som ska hålla 450 grader utgör kylmedlet. Blyet fungerar också som ett strålskydd. Reaktorn blir liten, sex gånger tre meter, och kommer att ha en elektrisk effekt på åtta megawatt. I Kanada är planen att reaktorn ska ligga 25 meter under jord.

Essel Group ser en rad användningsområden för Sealer-reaktorn.

– Det finns goda industriella möjligheter, särskilt i tredje världen där elektricitet inte finns tillgängligt eller stabilt. En sådan här "stand-alone"-reaktor kan få ned kostnaden för energi, bli en mer hållbar lösning ge en skjuts för sådana områden, säger Punkaj Gupta.

Länsstyrelsen åtalsanmäler Forsmarks kraftgrupp för artskyddsbrott och miljöbrott, rapporterar P4 Uppland.

År 2013 byggde Forsmarks kraftgrupp AB, som driver Forsmarks kärnkraftverk, ett nytt avloppsreningsverk. Då lades ett dike igen vilket gjorde att vattenytan höjdes i en våtmark där den rödlistade orkidén gulyxne växer.

-Den här orkidén blev satt under vatten under ganska lång tid och man kan konstatera att beståndet har påverkats kraftigt av de här åtgärderna, säger Daniel Melin, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen, till P4 Uppland.

Om åklagaren väljer att väcka åtal kommer fallet att tas upp i tingsrätten.

TT

Fjärde generationen. Kärnkraft

Bluffsamtal om radonmätning (Publicerad:2017-02-08 15:45)

Ett radonmätningsföretag kontaktar privatpersoner i hela landet och erbjuder radonmätningar. De påstår i samtalet att de ringer på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det stämmer inte. Myndigheten har inte den sortens samarbete med några radonmätningsföretag och lägger inte ut sådana mätuppdrag på privata aktörer. Kontakta din kommun om du har frågor 0173 86000

Länsstyrelsen åtalsanmäler Forsmarks kraftgrupp för artskyddsbrott och miljöbrott, rapporterar P4 Uppland.

Den 4 februari 2017 börjar nya tillståndsvillkor gälla för Sveriges kärnkraftverk. Villkoren innebär bland annat att kärnkraftverken ska ha beväpnade skyddsvakter. Området ska också bevakas och kontrolleras med hjälp av bevakningshundar.

De nya tillståndsvillkoren utvecklar det fysiska skyddet för att bättre skydda kärnkraftverk mot angrepp. Behovet av utökade villkor har utvecklats över tiden, bland annat till följd av det förändrade säkerhetsläget i omvärlden.

– Kärnkraftverken har själva vidtagit vissa säkerhetshöjande åtgärder. Våra nya villkor är ett ytterligare led i arbetet att höja säkerheten, säger Stefan Appelgren, tillförordnad chef för enheten för nukleär icke-spridning och säkerhetsskydd på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Villkoren innebär bland annat att kärnkraftverken från och med den 4 februari 2017 ska ha beväpnade skyddsvakter. De ska bevaka och kontrollera närområdet med bevakningshund dygnet runt.

– Bevakning med beväpnade vakter och hundar är inte den enda åtgärden som vidtas. Vi har också förstärkt den nationella myndighetssamverkan på säkerhetsområdet, bland annat inom ramen för samverkansrådet mot terrorism, för att stärka det strategiska samarbetet mellan berörda myndigheter, säger Stefan Appelgren.

Bakgrund
Beslutet om de nya tillståndsvillkoren fattades den 4 februari 2016. I beslutet ingick även förändrade restriktioner för flygförbudszonerna ovanför kärnkraftverken samt krav på att kärnkraftverken ska utgöra skyddsobjekt. Beslutet innebär en anpassning till internationell praxis.

 Beslut med tillståndsvillkor för Forsmarks Kraftgrupp AB (samma villkor gäller även för Ringhals AB och OKG Aktiebolag) (Pdf, 611 kb, öppnas i nytt fönster)

Ytterligare information: Stefan Appelgren, tillförordnad chef för enheten för nukleär icke-spridning och säkerhetsskydd, nås via myndighetens presstjänst, tel. 08-799 40 20.

Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har förutsättningar att driva reaktorn Forsmark 3 vidare på ett strålsäkert sätt. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten efter att ha granskat FKA:s återkommande helhetsbedömning av säkerhet och strålskydd på Forsmark 3.

Bildresultat för forsmark 3

Den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnteknisk anläggning ska minst vart tionde år göra en helhetsbedömning av anläggningens säkerhet och strålskydd. FKA har nu redovisat en återkommande helhetsbedömning av Forsmark 3 som Strålsäkerhetsmyndigheten har granskat.

– Myndigheten bedömer att FKA har förutsättningar att driva Forsmark 3 på ett strålsäkert sätt till nästa helhetsbedömning, som ska göras år 2024. Ingen av de brister som myndigheten har identifierat är av så stor strålsäkerhetsbetydelse att de kräver omedelbar åtgärd, utan de kan hanteras inom ramen för Forsmarks vidare arbete med helhetsbedömningen, säger Karin Lindström, som har varit sammanhållande för granskningen av helhetsbedömningen.

Läs granskningsrapporten och beslutet:
 Granskning av återkommande helhetsbedömning av Forsmark 3 – Huvudrapport
 Föreläggande gällande helhetsbedömning av Forsmark 3 – Beslut 

Förstärkt skydd vid kärnkraftverken

Under slutförvarsorganisationens referensgrupps möte i samband med gårdagens kommunfullmäktige lanserade kommunen den nya slutförvarswebben Slutförvar Forsmark.

Östhammars kommun har på uppdrag av slutförvarsorganisationen skapat en webbplats som samlar all information relaterad till slutförvarsfrågan. 

Syftet med webben är att ge insyn i kommunens arbete, andra myndigheters och regionala aktörer i frågan. Webbplatsen ska också tillgängligöra slutförvarsprocessen och tydliggöra kommunens roll och ansvar.

I sin ledare på slutförvarswebben skriver Jonas Svensson, Östhammars kommunfullmäktiges ordförande och ordförande för slutförvarsorganisationens referensgrupp:

"Vill du veta vad som händer i processen, vilken den föreslagna metoden är och hur kommunen jobbar med frågan? Allt finns samlat här för vi vill erbjuda dig neutral och objektiv information. Du finner också länkar till andra relevanta aktörer som kan berätta mer om sina sakfrågor.

Vi vill att slutförvarsprocessen ska vara öppen och tillgänglig. Därför kan du här ställa dina egna frågor som rör slutförvar och få uppgifter om hur du kan kontakta kommunens egen slutförvarsorganisation. Vi har också sammanställt de viktigaste ställningstaganden och yttranden som kommunen gjort om slutförvarsfrågor.

På längre sikt kan det bli aktuellt med en rådgivande lokal folkomröstning i frågan om slutförvar av använt kärnbränsle. Det bestämmer kommunfullmäktige och sker först om regeringen ställer kommunen frågan. Då är det viktigt att du känner dig förberedd på att ge din åsikt. Det slutgiltiga beslutet fattas sedan av kommunfullmäktige.

Än en gång vill jag hälsa dig varmt välkommen till slutförvarswebben, jag hoppas att du finner läsningen intressant!"

Relaterade länkar:

Länk till webbplatsen Slutförvar Forsmark

Förutsättningar finns för strålsäker drift på Forsmark 3

2014 reviderades det så kallade kärnsäkerhetsdirektivet, vilket bland annat innebär att det ska genomföras återkommande expertgranskningar av kärnsäkerheten. Den första granskningen rör åldringshantering av kärnkraftverk. Det finns nu möjlighet att lämna synpunkter på den tekniska specifikationen för granskningen.

Europeiska rådet reviderade 2014 det så kallade kärnsäkerhetsdirektivet, vilket bland annat innebär att det ska genomföras expertgranskningar av kärnsäkerheten. European Nuclear Safety Regulators Group (ENSREG) beslutade i juli 2015 att den första expertgranskningen ska omfatta hur kärnkraftverkens tillståndshavare hanterar åldring av kärnkraftsreaktorerna. Den första granskningen ska påbörjas 2017 och därefter ska granskningar genomföras var sjätte år. Expertgranskningarna kan ses som en fortsättning på stresstesterna i Europa efter Fukushimaolyckan 2011.

För att underlätta en effektiv granskning fick Western European Nuclear Regulators Association (WENRA) i uppdrag att ta fram ett förslag på en teknisk specifikation för struktur och innehåll i granskningen. Synpunkter på specifikationen kan lämnas till WENRA fram till den 30 november 2016.

Strålsäkerhetsmyndigheten har varit med om att ta fram specifikationen och kommer att vara delaktig i arbetet med att hantera inkomna synpunkter.

Läs mer och lämna synpunkter på WENRA:s webbplats (på engelska)

Kommunen lanserar ny slutförvarswebb

den 14 oktober 2016

Det svenska systemet för fysiskt skydd och informationssäkerhet vid kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar samt under transporter fortsätter att utvecklas på ett bra sätt. Det visar den uppföljande granskning som en expertgrupp från det internationella atomenergiorganet IAEA i dag presenterat för regeringen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Under två veckor har internationella experter på fysiskt skydd och informationssäkerhet granskat hur väl Strålsäkerhetsmyndigheten lever upp till IAEA:s standarder, genom en så kallad IPPAS-granskning (International Physical Protection Advisory Service). Granskningen är en uppföljning av en granskning som genomfördes 2011.

Den uppföljande granskningen visar att det svenska systemet för skyddet av kärntekniska anläggningar och transporter är väl utvecklat och fortsätter att utvecklas.

– Resultatet av IPPAS-granskningen är ett värdefullt bidrag i vårt arbete med att ständigt utveckla skyddet av kärntekniska anläggningar och transporter. Många av de rekommendationer som gavs 2011 har lett till påtagliga förbättringar, till exempel när det gäller bättre samverkan mellan myndigheter, tydligare krav och vidtagna skyddsåtgärder vid kärnkraftverken, säger Mats Persson, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Granskningsgruppens rapport överlämnas av IAEA till regeringen inom ett par månader.

IAEA:s pressmeddelande: IAEA Completes Nuclear Security Review Mission in Sweden  (IAEA:s webbplats, öppnas i nytt fönster)

Synpunkter efterfrågas kring europeisk expertgranskning av kärnsäkerhet

den 14 oktober 2016

I ett yttrande till regeringen föreslår Strålsäkerhetsmyndigheten att kärnavfallsavgiften för kärnkraftreaktorer ska beräknas utifrån en drifttid på 50 år i stället för, som i dag, 40 år. Regeringsuppdraget är en följd av den energiöverenskommelse som regeringen fattat med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Som en följd av energiöverenskommelsen som regeringen fattat med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har regeringen uppdragit åt Strålsäkerhetsmyndigheten att, i nära dialog med Riksgälden, utreda om den antagna driftstid som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifter för reaktorinnehavare behöver förändras.

– Eftersom rektorerna närmar sig 40 års driftstid är nuvarande bestämmelser, där en reaktor anses ha en total driftstid om 40 år, snart överspelade. Bland annat därför föreslår vi att den drifttid som kärnavfallsavgiften ska beräknas utifrån ska vara 50 år, säger Annika Åström, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Myndighetens ställningstagande om 50 års drifttid förutsätter att de förändringar i finansieringslagen och finanseringsförordningen som Strålsäkerhetsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Kärnavfallsfonden föreslog till regeringen i juni 2013 genomförs. De förslagen omfattade bland annat ändring av beräkning av säkerheter samt breddade placeringsmöjligheter för Kärnavfallsfonden.

Läs mer:
 Rapport: Antagna driftstider vid beräkning av kärnavfallsavgifter (Pdf, 1 Mb, öppnas i nytt fönster)
 Bekräftelse från Riksgälden (Pdf, 310 kb, öppnas i nytt fönster)
Nyhet (2013-06-05): Nytt förslag ger ett mer robust finansieringssystem

Internationell granskning ger godkänt för det svenska systemet för skyddet av kärntekniska anläggningar och transporter

den 14 oktober 2016

Strålsäkerhetsmyndigheten har beviljat Ringhals AB dispens från myndighetens föreskrifter. Förutsatt att Ringhals uppfyller vissa krav får de ta reaktor Ringhals 2 (R2) i drift med skadad bottenplåt i reaktorinneslutningen. Dispensen gäller fram till den 31 december 2019.

Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att Ringhals AB får dispens från myndighetens föreskrifter och, med krav, får de ta reaktor Ringhals 2 (R2) i drift med skadad bottenplåt i reaktorinneslutningen.

Efter en omfattande granskning anser Strålsäkerhetsmyndigheten att Ringhals har visat att det finns tillräckliga säkerhetsmarginaler under den fortsatta drifttiden fram till utgången av 2019.

Vissa osäkerheter kvarstår dock och Ringhals ska därför genomföra ytterligare analyser, kontroller och provningar. Innan Ringhals 2 får tas i drift ska bolaget:

  • genomföra en analys av den så kallade toroidplåtens tålighet mot lokala korrosionsskador vid mycket osannolika händelser och redovisa resultaten till myndigheten, samt
  • genomföra en förnyad tryckprovning för att verifiera att svetsarna i läckageövervakningssystemet är täta.

Innan den 31 december 2017 ska Ringhals dessutom genomföra en förnyad täthetsprovning av reaktorinneslutningen. Resultaten ska redovisas till myndigheten senast tre veckor efter genomförd provning.

Läs mer:
 Dispens från krav på intyg om överensstämmelse för att ta Ringhals 2 i drift (Pdf, 357 kb, öppnas i nytt fönster)
 Säkerhets- och strålskyddsbedömning av fortsatt drift med skadad bottenplåt i Ringhals 2 (Pdf, 1 Mb, öppnas i nytt fönster)

Förslag till förändrad beräkning av kärnavfallsavgifter

den 3 oktober 2016

Under det internationella atomenergiorganet IAEA:s generalkonferens i förra veckan undertecknade Strålsäkerhetsmyndigheten ett par nya samarbetsavtal med strålsäkerhetsmyndigheterna i Norge (Strålevernet), Finland (STUK), Vitryssland (GANBY) samt USA (NRC).

Den gångna veckan samlades det internationella atomenergiorganet IAEA:s medlemsländer i Wien för generalkonferens. Under konferensen undertecknade Strålsäkerhetsmyndigheten två nya samarbetsavtal.

Det rör sig om en femårig avsiktsförklaring, Memorandum of Understanding, med strålsäkerhetsmyndigheterna i Norge (Strålevernet), Finland (STUK) och Vitryssland (GANBY) samt en förnyad och fördjupad avsiktsförklaring med USA (NRC).

– Avtalet med Norge, Finland och Vitryssland omfattar informationsutbyte och utgör grunden för kommande projektsamarbete mellan myndigheterna, säger Ervin Liszka, rådgivare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Avtalet med USA ska även det ligga till grund för fortsatt samarbete myndigheterna mellan. Samarbetet i frågor som rör fysiskt skydd har förtydligats i detta avtal i förhållande till det gamla.

– Det är glädjande att vårt samarbete med NRC fortsätter och att det breddas, säger Ervin Liszka.

Dispens för drift av Ringhals 2 med skadad bottenplåt

den 16 september 2016

Strålsäkerhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen utrett vilka effekterna kan bli för staten med anledning av Studsvikslagens upphörande den 31 december 2017. Myndigheten föreslår ingen ändring av riksdagens beslut att upphäva lagen.

Den finansiering som omfattas av lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen) omhändertas efter den 31 december 2017 genom kärnavfallsavgifter som tillståndshavarna betalar enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet (finansieringslagen). Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår därför ingen ändring av riksdagens beslut att upphäva Studsvikslagen.

Myndigheten föreslår vidare

  • att möjligheterna att kräva säkerheter enligt 10 § finansieringslagen vidgas till att omfatta alla som är skyldiga att betala kärnavfallsavgift enligt finansieringslagen,
  • att möjligheterna att få medel ur Studsviksfonden vidgas så att även den som inte är tillståndshavare men som innehar skyldigheter att vidta de åtgärder som kan finansieras enligt 38 och 39 §§ finansieringsförordningen kan få bidrag från Studsviksfonden.

– Genom dessa ändringar innebär inte Studsvikslagens upphävande någon större ökning av den finansiella risken för staten, säger Andrea Siegers, ekonom på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ytterligare information: Andrea Siegers, ekonom på Strålsäkerhetsmyndigheten. Nås via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.

 Rapport: Regeringsuppdraget att utreda effekter av Studsvikslagens upphörande (Pdf, 6 MB, öppnas i ett nytt fönster)
 Beslut: Redovisning av regeringsuppdraget att utreda effekter av den s.k. Studsvikslagens upphävande (Pdf, 306 Kb, öppnas i ett nytt fönster)

Bakgrund

Studsvikslagen gör det möjligt att genom avgiftsuttag från kärnkraftsindustrin bidra till kostnader för avveckling av anläggningar och omhändertagande av avfall som har samband med framväxten av det svenska kärnkraftsprogrammet. Studsvikslagen trädde i kraft den 1 januari 1989. Syftet med lagen var att kärnkraftsindustrin skulle bidra ekonomiskt till avvecklingen av statens gamla kärntekniska forskningsverksamhet, eftersom industrin använder sig av dess forskningsresultat.

Riksdagen har genom lagen (2006:652) om upphävande av lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. beslutat att Studsvikslagen ska upphöra att gälla den 31 december 2017.

Strålsäkerhetsmyndigheten fick den 17 december 2015 i uppdrag av regeringen att utreda vilken risk som kan uppstå för staten i samband med att lagen upphör. Strålsäkerhetsmyndighetens rapport överlämnades till regeringen den 15 september 2016

Sverige har ingått två nya internationella strålsäkerhetsavtal

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB - 2016-09-07 14:45 CEST

Kanten på den grönländska inlandsisen.

Denna nyhet innehåller inbäddad media. Öppna nyheten i din webbläsare för att se innehållet.

Kärnavfallsorganisationerna i Sverige (SKB), Finland (Posiva) och Kanada (NWMO) offentliggör viktiga resultat från Greenland Analogue Project (GAP), ett gemensamt forskningsprojekt som pågått från 2008 till 2013. Projektet samlade ett femtiotal specialister, forskare och ingenjörer från flera länder med målet att öka förståelsen och kunskapen om hydrologiska processer på, i och under inlandsisen.

- Vi ville veta mer om hur vattnet rör sig genom och under isen samt hur långt ned det tränger i berget och hur det rör sig där. Kunskapen använder vi sedan i vårt fortsatta arbete med analyser av långsiktig säkerhet för slutförvaret för använt kärnbränsle, säger Lillemor Claesson Liljedahl, SKB, projektledare för GAP.

Fältundersökningarna utfördes på och framför inlandsisen på västra Grönland. Den grönländska inlandsisen är den näst största i världen och förhållandena på Grönland idag kan jämföras med hur det förväntas bli när Skandinavien och Kanada täcks av inlandsisar vid framtida istider.

Forskare har borrat flera hål genom isen för att bland annat mäta vattentrycket under isen. Dessutom har ett hål borrats ner till 650 meters djup i berget precis vid kanten av inlandsisen. I det borrhålet kan hydrauliska och kemiska förhållanden undersökas på liknande djup som i det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle.

- Resultaten av undersökningar i borrhålet och de modelleringar som gjorts bekräftar att de antaganden som gjorts i säkerhetsanalyser, när det gäller det genomsnittliga vattentrycket, är mycket realistiska. Detta är en styrka i vårt fortsatta arbete med slutförvaret, säger Lillemor.

Undersökningarna som utförts är unika i sitt slag och resultatet av projektet bidrar inte bara till bredare kunskap till säkerhetsanalyser för förvar av använt kärnbränsle utan också till vetenskapen i stort. Den stora mängd data som samlats in kan användas inom flera olika vetenskapliga discipliner såsom glaciologi och klimatforskning. Bland annat bidrar den till kunskapen om hur känslig den grönländska inlandsisen är för ett varmare klimat.

Idag släpps slutrapporterna från projektet i respektive land och du kan läsa dem här bland länkarna.

Film - När inlandsisen kommer

Film - I smältvattnets spår

Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 70-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår ingen ändring av riksdagens beslut att upphäva Studsvikslagen

den 7 september 2016

Strålsäkerhetsmyndigheten anmäler till regeringen att avgiften till den så kallade Studsviksfonden behöver höjas från 0,30 öre per levererad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel till 1 öre. Studsviksfonden ska bidra till finansiering av avveckling av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrevs när kärnkraften byggdes upp i Sverige samt omhändertagande av avfall från dessa.

Strålsäkerhetsmyndigheten anmäler till regeringen att avgiften enligt lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen) behöver höjas. Om regeringen anser att Studsviksfonden ska vara fullt uppbyggd vid utgången av 2017 behöver den nuvarande avgiftsnivån på 0,30 öre per levererad kilowattimme (kWh) kärnkraftsel höjas till 1 öre per kWh för 2017. Om avgiften hålls oförändrad till utgången av 2017 förväntas ett underskott i Studsviksfonden på cirka 515 miljoner kronor.

 

Bakgrund

Bolagen som driver kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals betalar en avgift till staten (Studsviksfonden) som ett bidrag till kostnader för avveckling av vissa verksamheter vid äldre kärntekniska anläggningar i Studsvik, inklusive de permanent avställda forskningsreaktorerna R2/R2-0, den permanent avställda kraftvärmereaktorn i Ågesta (upp till 50 procent av kostnaderna), industriområdet vid det nedlagda Ranstadsverket samt hantering och slutförvaring av de restprodukter som har uppstått vid dessa anläggningar.

Medel i Studsviksfonden får användas för att ersätta kostnader för avveckling och återställning av anläggningar och omhändertagande av restprodukter från forsknings- och utvecklingsverksamhet som tidigare har bedrivits i samband med uppbyggnaden av kärnteknik i Sverige. Studsvikslagen upphör att gälla vid utgången av 2017. Det innebär att inga ytterligare inbetalningar från producenterna av kärnkraftsel kommer att ske till Studsviksfonden efter 2017.

Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag av regeringen att se över Studsvikslagens eventuella förlängning. Senast den 15 september ska myndigheten redovisa eventuella förslag till förändringar.

 

Ytterligare information

Andrea Siegers, ekonom på Strålsäkerhetsmyndigheten. Nås via myndighetens pressjour, tel: 08-799 40 20

INTERNATIONELLT FORSKNINGSPROJEKT PÅ GRÖNLAND GÅR I MÅL

den 6 september 2016

Strålsäkerhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en rapport om hur Sverige uppfyller kärnsäkerhetskonventionen. Rapporten överlämnas nu för granskning till de länder som skrivit under konventionen, samtidigt som Sverige ska granska ett antal andra länders rapporter.

Vart tredje år sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten en rapport om hur svenska regeringen, myndigheter, tillståndshavare och kärnkraftverksägare uppfyller sina åtaganden enligt kärnsäkerhetskonventionen, Convention on Nuclear Safety.

En motsvarande sammanställning görs av alla länder som skrivit under konventionen. Det internationella atomenergiorganet IAEA ser till att alla länder får ta del av varandras rapporter. Det innebär att Sverige kan lämna synpunkter på andra länders säkerhetsarbete. Granskningsprocessen avslutas med en två veckor lång konferens som hålls hos IAEA i Wien 27 mars till 7 april 2017.

– Denna granskningsperiod är alltid mycket lärorik och intressant, och konferensen brukar resultera i ett antal rekommendationer till förbättringar av det globala kärnsäkerhetsarbetet, säger Ervin Liszka, rådgivare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Förbättringsåtgärder som behöver genomföras redovisas vid nästa granskningsmöte år 2020.

 Läs rapporten på regeringens webbplats

Ytterligare information: Ervin Liszka, rådgivare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Nås via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.

 

 

HÖJD AVGIFT FÖR AVVECKLING AV ÄLDRE KÄRNTEKNISKA ANLÄGGNINGAR FÖRESLÅS

Bildresultat för forsmark 2 bild

den 22 juli 2016

Forsmarks Kraftgrupp AB uppmätte under en revisionsavställning av kärnkraftsreaktor Forsmark 2 ett läckage som klassades som en kategori 1-händelse. Det innebär att reaktorn inte får tas i drift igen innan Strålsäkerhetsmyndigheten gett sitt godkännande. Förutsatt att bolaget genomför ett antal åtgärder får nu Forsmark 2 åter tas i drift.

Under revisionsavställningen 2016 genomfördes ett täthetsprov av reaktorinneslutningen i kärnkraftsreaktor Forsmark 2. Vid provet uppmättes ett läckage i en tätning mellan övre och undre inneslutningsdelen som överskred acceptansgränsen. Bristen klassades som en kategori 1-händelse enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och rapporterades in till myndigheten.

Efter genomförda åtgärder och analyser har Forsmarks Kraftgrupp AB ansökt om att få ta kärnkraftreaktorn i effektdrift igen utan särskilda begränsningar. Strålsäkerhetsmyndigheten godkänner med villkor att reaktorn får tas i drift efter revisionsavställningen 2016.

Som villkor för godkännandet gäller att Forsmarks Kraftgrupp AB ska genomföra följande åtgärder:

  1. den undre mellanbjälklagstätningen ska under revisionsavställningen 2017 åtgärdas så att den kan upprätthålla tätheten mellan det övre primärutrymmet och sekundärutrymmet i reaktorinneslutningen,
  2. miljökvalificeringskraven för mellanbjälklagstätningen ska vara uppfyllda innan anläggningen få tas i drift efter revisionsavställningen 2017, och
  3. berörda delar i säkerhetsredovisningen (SAR) för Forsmark 2 ska uppdateras med hänsyn till aktuell ändring

NY RAPPORT OM HUR SVERIGE UPPFYLLER KÄRNSÄKERHETSKOVEKTIONEN

Kopparkapseln klarar korrosionen i ett slutförvar

 

Hallå där …

 

En återkommande fråga kring Kärnbränsleförvarets säkerhet handlar om kopparkapseln och om den kan korrodera under syrgasfria förhållanden. Den etablerade vetenskapen säger att koppar i rent syrgasfritt vatten korroderar i så liten omfattning att det inte har någon betydelse för säkerheten i ett slutförvar. SKB:s forskningsresultat ger gott stöd för den synen.

Hallå där Allan Hedin, vad är de senaste rönen i den här frågan? Kan kapseln korrodera i ett slutförvar?

– Ja, det finns korrosionsprocesser i ett slutförvar som påverkar kopparkapseln. Den viktigaste handlar om sulfidkorrosion, det vill säga korrosion orsakad av svavelföreningen sulfid som bland annat finns naturligt i låga halter i svenska grundvatten. De beräknade riskerna ligger en bra bit under SSM:s gränsvärde varför vi anser att det går att bygga ett förvar som är långsiktigt säkert.

Vissa andra forskare, bland annat från KTH, har genomfört experiment med koppar i rent syrgasfritt vatten och påstår utifrån resultaten att koppar kan korrodera utan syrgas närvarande. Vad säger SKB om den möjligheten?

– Vi har låtit en forskargrupp vid Uppsala universitet upprepa KTH-forskarnas experiment, men under mer kontrollerade förhållanden. Då ser man inga effekter som kan tolkas som korrosion. Dessutom har en forskargrupp i Göteborg med SKB:s stöd utvecklat en alternativ metod att studera koppar i rent, syrgasfritt vatten. Metoden är i flera avseenden enklare än KTH-forskarnas och också känsligare. Inte heller där ser man några effekter som tolkas som korrosion, trots långvariga studier av många olika kopparkvaliteter.

– Vår slutsats är därför att koppar korroderar i rent, syrgasfritt vatten bara i den mycket ringa omfattning som förutsägs av den etablerade vetenskapen. Denna omfattning är alldeles för liten för att observeras i experiment och har ingen betydelse för förvarets säkerhet.

I Äspölaboratoriet har även experiment genomförts där kopparkapslar placerats i berggrunden under lång tid och i en miljö som är så nära en riktig slutförvarsmiljö man kan komma. Vad visar de experimenten i frågan om kopparkorrosion?

– Vi har gjort flera experiment med kopparkapslar i Äspölaboratoriet. I samtliga försök ser man att koppar initialt reagerar med det syre som finns i slutförvaret vid förslutning, framför allt i bentonitens porvatten. Det styrks av att korrosionsprodukterna är de klassiska syrehaltiga produkter som man finner på koppar som utsätts för luft. Däremot är det omöjligt att med hjälp av dessa experiment studera kopparkorrosion i rent syrgasfritt vatten eftersom effekterna av de kända korrosionsprocesserna långt överstiger den ytterst ringa effekten av korrosion utan syre närvarande.

Hur ser kopplingen mellan kopparkorrosion och gammastrålning ut? Kan strålningen öka korrosionen och påverka säkerheten efter förslutning?

– I Kärnbränsleförvaret kan gammastrålningen bidra till korrosionen på två sätt: genom bildning av salpetersyra under den tid när leran tar upp vatten och genom radiolys (sönderdelning) av vatten när leran är vattenmättad. Pessimistiska beräkningar i vår säkerhetsanalys visar att ingen av dessa korrosionsprocesser har någon nämnvärd inverkan på kapseln jämfört med sulfidkorrosion. Både tidigare och nyligen publicerade experimentella studier av kopparkorrosion i strålningsmiljö visar på mindre effekter än de vi försiktigtvis räknat med i säkerhetsanalysen.

STRÅLSKYDDMYNDIGHETEN GODKÄNNER ÅTERSTART AV FORSMARK 2

Radioaktivt slutförvar fräts sönder

Så ser slutförvarskapseln ut
Publicerad 2009-09-30

Forskare vid KTH har kommit fram till att de kapslar av koppar som svenskt kärnavfall ska placeras i kan fräta sönder alldeles för snabbt. I stället för beräknad livslängd om 100 000 år kan kapslarna kollapsa inom 1 000 år.

Peter Szakalos, korrosionsforskare
 på KTH

– Det behövs mycket, mycket tjockare kopparkapslar än de 5 centimeter som i dag är aktuella. 5 centimeter fungerar inte, konstaterar Peter Szakalos, korrosionsforskare på KTH.

Forskningen han och forskarkollegor gjort bygger på studier av kopparmynt som hamnade på botten när regalskeppet Wasa sjönk, och som låg där i 333 år. Anledningen är enkel, miljön för slutförvaring och sjöbotten där Wasa låg är mycket lika varandra.

– De två är så pass lika att Svensk Kärnbränslehantering tycker att man ska använda den här typen av studier för att reda ut hur det ligger till med Korrosion. Det är en så relevant miljö som det kan bli, säger Peter Szakalos.

Han tillägger att det kan behövas uppemot en meter kopparmetall för att klara 100 000 år. Dessutom tillkommer ytterligare en besvärlig faktor. Kopparkapslarna värms upp av det radioaktiva kärnavfallet inuti dem, och varm koppar korroderar ännu snabbare.

– Det innebär att kapslarna i värsta fall kan kollapsa inom 1000 år, säger Peter Szakalos.

Han tillägger att Svensk Kärnbränslehantering från början sade att kopparkapslar behövde vara 20 centimeter, men redan då var forskare från KTH skeptiska.

Att rekommendationerna för kopparkapslarnas storlek har ändrats har att göra med flera faktorer. Huvudorsaken är en besvärlig tillverkningsprocess av tjocka kapslar, men kopparpriset spelar förmodligen också en viss roll.

En tidigare rapport från KTH forskarna om korrosion av koppar har helt tillbakavisats. Bland annat har kritik riktats mot att mynten på Wasa ska ha haft olika tjocklek på grund av ojämn tillverkningprocess. Men det tillbakavisas av Peter Szakalos.

– Kopparmynten är väldigt jämna och fina, eftersom man vid tiden för Wasas förlisning hade lärt sig att använda valsning vid pengatillverkning. Mynten är jämntjocka, säger Peter Szakalos.

För mer information, kontakta Peter Szakalos på szakalos@kth.se eller 0707 - 53 79 46.

Kopparkapseln klarar korrosionen i ett slutförvar

Yttrande till mark- och miljödomstolen: SKB har förutsättningar att uppfylla strålsäkerhetskraven för slutförvaret

den 29 juni 2016

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har förutsättningar att uppfylla myndighetens strålsäkerhetskrav på systemet för att slutförvara använt kärnbränsle. Därför tillstyrker myndigheten, i sitt yttrande till mark- och miljödomstolen, att domstolen bedömer slutförvarssystemet som en tillåtlig verksamhet.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har förutsättningar att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens strålsäkerhetskrav på systemet för att slutförvara använt kärnbränsle. Därför tillstyrker myndigheten att mark- och miljödomstolen i sin kommande prövning bedömer slutförvarssystemet som en tillåtlig verksamhet.

– Vi bedömer att SKB, för detta steg i prövningsprocessen, tillräckligt väl har visat att slutförvaret kan bli långsiktigt strålsäkert, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten grundar sin bedömning på att SKB tillräckligt väl har:

  • motiverat valet av Forsmark som plats för slutförvaret
  • motiverat metoden för slutförvaret och förklarat att den är att föredra framför andra metoder
  • visat förutsättningar att uppföra och driva inkapslings- och slutförvarsanläggningarna på ett strålsäkert sätt.

– Vi har en stegvis prövningsprocess vilket innebär att om regeringen fattar beslut om att ge tillstånd kommer vi i varje steg i processen att granska om SKB uppfyller våra krav på ett strålsäkert slutförvar, säger Ansi Gerhardsson.

– Inför kommande steg i prövningen behöver SKB ytterligare utveckla sin säkerhetsredovisning för att visa på slutförvarets långsiktiga strålsäkerhet, säger Ansi Gerhardsson.

 Strålsäkerhetsmyndighetens yttrande till mark- och miljödomstolen (Pdf, 454 Kb, öppnas i nytt fönster)
 Bilaga till yttrandet om stegvis prövningsprocess (Pdf, 434 Kb,öppnas i nytt fönster)

Granskningsrapporter inför yttrandet till mark- och miljödomstolen 

Ytterligare information: Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten, via myndighetens presstjänst, tel: 08-799 40 20. 

Fakta om slutförvarsgranskningen

  • Sedan mars 2011 har Strålsäkerhetsmyndighetens experter granskat ansökan från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) om ett slutförvar för använt kärnbränsle.
    SKB har ansökt om att få bygga ett slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i anslutning till Clab (centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamns kommun.
  • Under 2017 lämnar myndigheten sin slutliga bedömning till regeringen som beslutar om slutförvaret får byggas eller inte.
  • SKB:s ansökningar granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen.
  • Kärnkraftsindustrin har ansvar för metod och finansering av använt kärnbränsle.

Fakta om svenskt kärnavfall

  • En kärnkraftsreaktor producerar cirka 20 ton använt kärnbränsle per år.
  • Tio kärnkraftsreaktorer är i drift vid Ringhals, Forsmark och Oskarhamn. I Barsebäck finns två avställda reaktorer. 
  • För närvarande lagras cirka 6 000 ton använt kärnbränsle i Clab, centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KRTISK TILL SLUTFÖRVARET

Under de kommande åren kan en anläggning för slutförvar komma att byggas i Forsmark och vi vill ge dig information om vad det innebär. För att göra det behöver vi din hjälp.

Svara på vår enkät. Sista dag 8 juli.

Just nu finns en kort enkät på vår webbplats som vi gärna vill att du svarar på. Frågorna handlar om vad du vill veta mer om och du svarar helt anonymt.

Fyll i enkäten genom att följa länken nedan.

Resultatet kommer vi att använda för att skapa en webbplats där du kan hitta information, exempelvis för att kunna ta ställning i en eventuell folkomröstning i frågan. Tack för ditt deltagande!

 

SLUTFÖRVARET I FORSMARK ETT STEG NÄRMARE

I samband med täthetsprovning, som sker med hjälp av tryckluft, av mellanbjälklag i reaktorinneslutningen vid Forsmark 2 uppmättes ett luftläckage som ligger över godkänd nivå.

Planering av åtgärder pågår och därför får tidpunkt för återstart efter revision anses som preliminär. I marknadsinformationen på Nordpool anges 10 dygns försening med en osäkerhetsfaktor på 31 dygn.

VAD BEHÖVER DU VETA OM SLUTFÖRVARET AV AKTIVT KÄRNBRÄNSLE

 Bildresultat för kärnkraftverk forsmark

Vattenfalls styrelse har beslutat att investera i oberoende härdkylning vid Forsmarks tre kärnkraftreaktorer. Nästa steg är ett beslut i Forsmarks Kraftgrupp AB:s styrelse varefter genomförandet kan påbörjas.

Säkerhetsuppgraderingen är ett krav från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, för att driften ska kunna fortsätta efter år 2020. Projektet att införa oberoende härdkylning på samtliga tre reaktorer i Forsmark kommer att ta flera år och planläggas så att elproduktionen inte ska påverkas under tiden.

– Efter den beslutade avvecklingen av effektskatten i samband med energiöverenskommelsen har Vattenfalls styrelse idag beslutat om nödvändiga säkerhetsinvesteringar. Investeringarna sker parallellt med program för kostnads- och effektivitetsförbättringar med målet att klara konkurrenssituationen på elmarknaden. I och med uppgraderingen kommer reaktorerna kunna leverera el in på 2040-talet, säger Torbjörn Wahlborg, Affärsområdeschef Vattenfall Generation tillika styrelseordförande i Forsmarks Kraftgrupp AB.
 

Motsvarande beslut för Ringhals reaktorer 3 och 4 planeras till början av nästa år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRSENAD ÅTERSTART FORSMARK 2

Den 4 maj fattade Sveriges regering beslut om att den planerade utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat låg- och medelaktivt avfall (SFR2) i Forsmark ska prövas som en ny anläggning.

- För Östhammars kommun innebär det att SFR2 kommer att omfattas av den kommunala veto-rätten och det blir upp till kommunfullmäktige att besluta om man ska säga ja eller nej, säger Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun.

Beslutet har tagits efter förfrågan av Östhammars kommun och med stöd av 17 kap. 3§ miljöbalken. Kommunfullmäktiges svar ligger sedan till grund för regeringens beslut om att tillåta eller avslå utbyggnationen.

Viktigt beslut för kommunen
Regeringen prövade frågan efter det att Östhammars kommun i början av 2015 yrkade på att utbyggnationen skulle ses som en ny anläggning, alternativt anses så pass omfattande att den ändå borde falla inom ramen för 17 kap Miljöbalken och därmed ge kommunen veto.

- Frågan är viktig för kommunen eftersom kommunfullmäktige, i sitt beslut att tillåta den befintliga anläggningen, ställde som krav att en utbyggnation skulle falla under 136a § byggnadslagen. I dåtidens lagstiftning innebar att en utbyggnation skulle omfattas av det kommunala vetot, säger Margareta Widén-Berggren, kommunalråd i Östhammars kommun.

Detta gavs också som villkor av regeringen när man tillät byggnationen av SFR 1983. På grund av förändringar i lagstiftningen har det inte varit självklart att anläggningen skulle omfattas av veto-rätten när den nu byggs ut. Regeringens beslut blir därför principiellt viktigt

Vattenfall beslutar om investering i Forsmark

Den 1 till 3 juni är Östhammars kommun värd för en Europakonferens för kärnkraftskommuner i EU.

Genom Kärnkraftskommunernas samarbetsorganisation i Sverige, KSO, är Östhammars kommun medlem i GMF, Group of Municipalities with nuclear Facilities. I GMF ingår 15 medlemsländer.

Ett fullspäckat program 

På programmet står besök i SFR och Forsmark 3, föredrag om svensk kärnkrafts status och framtid samt planerna för slutförvar av använt kärnbränsle och utbyggnaden av SFR, för låg- och medelaktivt avfall.

Från Oskarshamn Kraft Grupp, OKG, kommer deltagarna att få en inblick i avvecklingen av de två kärnkraftsreaktorerna. Och då från en teknisk synvinkel, men även hur det kan komma att påverka lokalsamhället.

Östhammars kommun tog initiativet till ett nätverk

För två år sedan tog Östhammars kommun initiativet till att bilda ett nätverk för kommuner och regioner inom EU. Gemensamt för dessa kommuner och regioner är att de är i olika skeenden att förvara låg-, medel eller högaktivt kärnavfall.

Syftet med att bilda ENWD, European Network of Radiaoactive Waste Dialogue, är att stärka kommunerna och regionerna i deras lokala arbete genom utbyte av kunskaper och erfarenheter i de olika länderna.

Under konferensen kommer länderna i nätverket att presentera vilka frågor som är eller kommer att bli aktuella när det gäller förvaring av låg-, medel- eller högaktivt kärnavfall hos dem. 

Agenda - GMF and ENWD meeting

SFR2 ska prövas som ny anläggning i Forsmark

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) har ansökt om tillstånd att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammars kommun, och en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun. Som ett led i Strålsäkerhetsmyndighetens granskning har ansökningarna skickats ut på remiss två gånger. När remisstiden för den andra omgången gick ut den 30 april hade totalt 25 svar med synpunkter på SKB:s ansökningar lämnats in.

Sedan mars 2011 granskar Strålsäkerhetsmyndigheten Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark i Östhammars kommun. SKB har även ansökt om tillstånd att bygga en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle vid mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun. Miljökonsekvensbeskrivningar har lämnats in för båda ansökningarna. Cirka 70 remissinsatser har vid två tillfällen haft möjlighet att lämna synpunkter på SKB:s ansökningar.

– För att ta del av samhällets synpunkter och bredda vår granskning har vi skickat SKB:s ansökningar på remiss till bland andra miljöorganisationer, kommuner och myndigheter, samt att vi gett allmänheten möjlighet att lämna synpunkter, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

De frågor och synpunkter som kommit in från remissinstanserna kommer myndigheten att skicka vidare till SKB för eventuella kommentarer.

Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag av regeringen att granska SKB:s ansökningar mot kärntekniklagen. Parallellt med Strålsäkerhetsmyndighetens granskning, enligt kärntekniklagen, prövar mark- och miljödomstolen SKB:s ansökning enligt miljöbalken.

Som expertmyndighet ska Strålsäkerhetsmyndigheten även yttra sig till domstolen och det gör myndigheten sommaren 2016. När domstolen är klar med sin prövning lämnar den ett eget yttrande till regeringen.

Under 2017 lämnar Strålsäkerhetsmyndigheten sin slutliga bedömning till regeringen, som fattar beslut om tillstånd ska ges eller inte

Östhammars kommun anordnar Europakonferens för kärnkraftskommuner i EU

De flesta ledamöterna i Östhammars Kommunfullmäktige är för att invånarna skall få säga sitt.

Kerstin Dreborg MP välkommnar folkomröstningen. -MP gjorde en namninsamling om folkomröstning redan 1995.

 

Folkomröstningen är onödig.

Kommunen har under 15-20 år med många miljoner kr från avfallsfonden arbetat med denna fråga.

Både tjänstemän och politiker har under åren i flera olika grupperingar, MKB-grupp, Säkerhetsgrupp och Referensgrupp, utbildats och informerats.

Säkerheten är viktigast och där litar vi på myndigheten (SSM).

När frågan kommer är det de folkvalda som skall ta beslutet.

Vi anser att de folkvalda är förberedda att ta beslut. Skriver Lannart Owenius i ett majl till ÖNT

Remissinstanserna har sagt sitt om SKB:s slutförvarsansökan

den 26 april 2016

Strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp AB (FKA) är tillfredsställande. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i 2016 års samlade strålsäkerhetsvärdering för bolagets tre reaktorer i Forsmark.

Varje år sammanställer Strålsäkerhetsmyndigheten en samlad strålsäkerhetsvärdering över strålsäkerheten vid de svenska kärnkraftverken.

–  I rapporten konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten att strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp är tillfredsställande, säger Christer Karlsson, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

För att ytterligare förbättra anläggningarna kan FKA fortsätta arbetet med att analysera och stärka anläggningarnas robusthet mot elstörningar samt se till att alla aspekter av vad en åldrande anläggning medför tas omhand.

För att ytterligare förbättra verksamheten kan FKA även säkerställa att säkerhetsavdelningen på FKA har tillräckliga förutsättningar för att kunna agera synligt och vara mer proaktiva. FKA kan också säkerställa att berörda delar av organisationen får kännedom om eventuella brister och avvikelser samt arbeta för att skapa en förståelse och ett ägarskap för strålskyddsfrågor i hela organisationen.

STOR MAJORITET FÖR FOLKOMRÖSTNING OM SLUTFÖRVARET

Kärnkraft. Hälften av svenskarna vill att kärnkraften ska avvecklas, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Det visar en årlig undersökning om inställningen till kärnkraft från Som-institutet vid Göteborgs universitet.

Professor Sören Holmberg uppger att vänsterväljare är mer negativa till kärnkraften medan högerväljare är mer positiva.

Sedan kärnkraftolyckan i Fukushima i Japan för fem år sedan har kärnkraftsmotståndarna varit i ett överläge opinionsmässigt.

Strålsäkerhetsvärdering 2016: Forsmarks strålsäkerhet är tillfredsställande

Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att avbryta samarbetet med Inspecta Nuclear AB (Inspecta) om forskning kring kopparkapselns egenskaper vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Anledningen är att Inspecta samtidigt med ett forskningsuppdrag för Strålsäkerhetsmyndigheten haft uppdrag hos Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) i en förstudie om kontroll och provning av kopparkapseln.

Inspecta har dessutom tidigare också haft i uppdrag att ta fram en rapport om kapselns krypegenskaper inom ramen för myndighetens pågående granskning av SKB:s ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle. Det resultat som levererats är ett av flera underlag från olika källor som används i granskningen. Då Inspecta under genomförande av Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag samtidigt haft uppdrag för SKB kommer myndigheten att särskilt beakta detta förhållande i sin sammanvägda bedömning av kopparkapselns hållbarhet i det föreslagna slutförvaret.

Fakta
Strålsäkerhetsmyndigheten träffade ett avtal om forskningsuppdrag med Inspecta den 22 februari 2016. Enligt avtalet ska Inspecta utföra ett uppdrag som innebär att bolaget genom strukturmekaniska beräkningar ska simulera uppkomst av krypskador i kopparkapseln som föreslås användas vid slutförvaring av använt kärnbränsle. Uppdraget ska enligt avtalet vara slutfört senast den 30 september 2016.
 
Under 2015 genomförde Inspecta på uppdrag åt Strålsäkerhetsmyndigheten en granskning av SKB:s beräkningar av kapselns kryphållfasthet, vilken slutrapporterades december 2015 (SSM2015:52).
 
Mot bakgrund av Strålsäkerhetsmyndighetens pågående granskning av SKB:s ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle ställs särskilda krav på uppdragstagares oberoende från den sökande, SKB. En uppdragstagare får inte åta sig något annat arbete som kan rubba förtroendet för uppdragstagaren i något som gäller genomförandet av uppdraget.

Ytterligare information: Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten, nås via myndighetens presstjänst, tel. 08-799 40 20

Hälften vill avveckla kärnkraften

Bildresultat för slutförvar av kärnbränsle FORSMARK

På fredagsförmiddagen kallade kommunalråden Jacob Spangenberg (C) och Margareta Widén Berggren (S) till presskonferens för att tillkännage ett "viktigt ställningstagande med anledning av SKB:s ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark".

Det viktiga ställningstagandet är att de båda majoritetspartierna nu föreslår att det ska hållas en rådgivande folkomröstning i slutförvarsfrågan.
– Vi ser att alla delar i det här omfattande processarbetet är lika viktiga och att en folkomröstning bör vara del i det beslutsunderlag som kommunfullmäktige sedan har att fatta beslut om, säger Jacob Spangenberg.


Centerpartiet har tidigare varit tydliga med att partiet vill se en folkomröstning. Socialdemokraterna däremot har vacklat fram och tillbaka och en av dem som tvekat är just Margareta Widén Berggren:
– Ja, jag har varit tveksam eftersom jag har tyckt att det är en så stor fråga att sätta sig in i och att den kunskapen finns i kommunens beslutande organ, men nu har jag landat i beslutet att en folkomröstning är en del i processen och att den är lika viktig som något annat.

När en folkomröstning skulle kunna äga rum är inte klart. Det är, enligt Jacob Spangenberg, en fråga som kommunfullmäktige äger.
– Men om jag ska ge mig på en gissning så är det nog möjligt tidigast hösten 2017. Om det drar ut på tiden så närmar vi oss ett ordinarie val och då kanske de båda samordnas. Det får vi se, säger han Till UNT

Strålsäkerhetsmyndigheten avbryter forskningsprojekt

  Bildresultat för vattenfall forsmark

Det är ett faktum att de låga elpriserna i kombination med effektskatten gör att kärnkraften i dagsläget inte går att driva med lönsamhet. Det gör att Vattenfall tittar på hur de ska hantera situationen såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Ur det perspektivet uttalade sig Torbjörn Wahlberg i Dagens Industri ur ett ägarperspektiv och konstaterar att det kan bli aktuellt att stänga ytterligare reaktorer i förtid. Men några sådana beslut föreligger inte i dagsläget.

Här nedan är ett par citat från Vattenfall via Torbjörn Wahlborg:  

”Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsam.” 

För att klara nya säkerhetskrav på så kallad oberoende härdkylning som träder i kraft 2020 krävs stora investeringar i samtliga reaktorer.

”För att hinna i tid behöver vi redan nu under 2016 fatta beslut om nya investeringar på i storleksordningen 4 miljarder kronor. Men som ansvarig ser jag just nu inte att det är ekonomiskt försvarbart att göra de investeringarna”.

Skriver dagens Industri

Östhammar kan folkomrösta om kärnavfallet

  Bildresultat för vattenfall forsmark

Det är ett faktum att de låga elpriserna i kombination med effektskatten gör att kärnkraften i dagsläget inte går att driva med lönsamhet. Det gör att Vattenfall tittar på hur de ska hantera situationen såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Ur det perspektivet uttalade sig Torbjörn Wahlberg i Dagens Industri ur ett ägarperspektiv och konstaterar att det kan bli aktuellt att stänga ytterligare reaktorer i förtid. Men några sådana beslut föreligger inte i dagsläget.

Här nedan är ett par citat från Vattenfall via Torbjörn Wahlborg:  

”Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsam.” 

För att klara nya säkerhetskrav på så kallad oberoende härdkylning som träder i kraft 2020 krävs stora investeringar i samtliga reaktorer.

”För att hinna i tid behöver vi redan nu under 2016 fatta beslut om nya investeringar på i storleksordningen 4 miljarder kronor. Men som ansvarig ser jag just nu inte att det är ekonomiskt försvarbart att göra de investeringarna”.

Skriver dagens Industri

NÄR STÄNGS FORMARK ?

  Bildresultat för vattenfall forsmark

Det är ett faktum att de låga elpriserna i kombination med effektskatten gör att kärnkraften i dagsläget inte går att driva med lönsamhet. Det gör att Vattenfall tittar på hur de ska hantera situationen såväl kortsiktigt som långsiktigt.

Ur det perspektivet uttalade sig Torbjörn Wahlberg i Dagens Industri ur ett ägarperspektiv och konstaterar att det kan bli aktuellt att stänga ytterligare reaktorer i förtid. Men några sådana beslut föreligger inte i dagsläget.

Här nedan är ett par citat från Vattenfall via Torbjörn Wahlborg:  

”Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsam.” 

För att klara nya säkerhetskrav på så kallad oberoende härdkylning som träder i kraft 2020 krävs stora investeringar i samtliga reaktorer.

”För att hinna i tid behöver vi redan nu under 2016 fatta beslut om nya investeringar på i storleksordningen 4 miljarder kronor. Men som ansvarig ser jag just nu inte att det är ekonomiskt försvarbart att göra de investeringarna”.

Skriver dagens Industri