Cykel- och husbilsföretag växlar upp i hemestertider

Pandemiläget förbättras stegvis, men även i år väljer många sommarlediga att stanna i Sverige. Det gynnar flera så kallade hemesterbranscher. Cykelaffärer, husbilshandlare och byggvarubutiker har ökat sin försäljning under pandemin, visar statistiken.

Kanske är det för att undvika trängsel i kollektivtrafiken och enklare kunna ta sig till närmaste badplats som fler har valt att investera i en cykel. Landets 370 cykelbutiker ökade sin försäljning med 26 procent till 3,4 miljarder kronor under 2020.

– Vanliga år sker en stor del av försäljningen i cykelbutikerna under sommarmånaderna. Men i år fortsatte uppgången även under våren. I mars ökade cykelbutikernas försäljning med 52 procent jämfört med samma månad i fjol, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

Omsättningsutveckling för cykelbutiker, aktuell månad jämförd med samma månad föregående år i procent

Under pandemin har även intresset för husvagnar och husbilar vuxit. I januari-maj i år ökade antalet nyregistrerade husvagnar i Sverige med 30 procent jämfört med motsvarande tid förra året. Antalet nyregistrerade husbilar ökade under samma period med 80 procent.

Ökningen märks tydligt hos de företag som säljer husvagnar och husbilar. Branschen omsatte 9,8 miljarder i fjol, en ökning med 5 procent jämfört med 2019.

– Försäljningsuppgången för husbilar och husvagnar har stärkts rejält i år. I mars ökade branschens försäljning med 68 procent jämfört med samma månad i fjol, säger Daniel Lennartsson.

Omsättningsutveckling för husbil- och husvagnsbranschen, aktuell månad jämförd med samma månad föregående år i procent

 

Intresset för hemmafixande växer också, att döma av utvecklingen inom bygg-, järn- och färghandeln. Under 2020 steg omsättningen  i branschen till 60,5 miljarder kronor, en uppgång med 16 procent jämfört med året innan. Uppgången har stärkts i år. I mars 2021 ökade försäljningen inom branschen med 26 procent jämfört med samma månad i fjol.

Bygg-, järn- och färghandelns omsättningsutveckling, aktuell månad jämförd med samma månad föregående år i procent 

När tiden som tillbringas hemma ökar passar också många på att fixa på balkonger och

När tiden som tillbringas hemma ökar passar också många på att fixa på balkonger och i trädgårdar. Blomsterhandeln och handelsträdgårdarna ökade sin omsättning med 38 procent i mars i år jämfört med samma månad 2020.

Blomsterhandeln och handelsträdgårdars omsättningsutveckling, aktuell månad jämförd med samma månad föregående år i procent

 

Fler tjejer jobbar extra under gymnasiet, men drar in mindre pengar än killarna

Färsk statistik från SCB visar att mer än hälften av gymnasieeleverna arbetade extra någon gång, även under pandemiåret 2020. Men det finns skillnader mellan könen.

För många är extrajobb under gymnasietiden den första kontakten med arbetslivet och beskrivs ibland som en viktig faktor för att kunna få det första jobbet efter utbildningen, särskilt om det är lågkonjunktur.

- För åren 2019 och 2020 finns det tydliga skillnader mellan hur unga tjejer och killar tar dessa viktiga första steg på arbetsmarknaden. För 2020 hade Covid-19 naturligtvis en stor påverkan, men skillnaderna mellan könen var desamma även under pandemin, säger Paula Kossack, statistiker på SCB.

Fler tjejer arbetar extra

2019, innan coronapandemin kom, arbetade 60 procent av eleverna i gymnasiet extra någon gång under året. Andelen som arbetade extra var 65 procent bland tjejer, och 57 procent bland killar.

Allra mest jobbade gymnasiestuderande under sommaren. 44 procent av tjejerna fick en löneutbetalning under juli och augusti 2019. 38 procent av killarna fick en löneutbetalning under samma månader. Under terminerna arbetade i genomsnitt 28 procent av tjejerna och 19 procent av killarna.

Diagram 1. Andel gymnasieelever som var anställda 2019 respektive 2020, efter månad

Under 2020 var det en lägre andel gymnasieelever som arbetade extra, både bland tjejer och killar. Totalt hade 53 procent av dem jobbat extra någon gång under året, en minskning med 13 procent. Den procentuella minskningen var lika stor bland tjejer som bland killar.

Killar har högre löneutbetalningar än tjejer

Fler tjejer än killar arbetade extra. De killar som arbetade extra fick i genomsnitt högre löneutbetalningar än tjejerna.

Tjejernas genomsnittliga löneutbetalningar motsvarande som lägst 79 procent av killarnas (juni och november) och som mest 92 procent (januari och april).

- Skillnader i löneutbetalningar mellan tjejer och killar beror dels på hur många timmar de arbetar och dels hur stor timlön de har. Dessa två faktorer kan inte särskiljas, säger Paula Kossack.

Diagram 2. Median av lönesumman för gymnasieelever 2019 respektive 2020, efter kön

Fakta: Genom SCB:s register om arbetsgivardeklarationer på individnivå (AGI) kan man följa hur de som studerar på gymnasiet arbetat under studierna och fått lön utbetald.

Läs mer, bland annat om på vilka gymnasieprogram flest arbetar extra:

Rapport om gymnasiestudenters extraarbete

Statistiknyheten om gymnasiestuderandes extraarbete

Pressmeddelande: Ett av sex sommarjobb försvann under pandemin

Minskad produktion inom näringslivet i april 2021

Statistiknyhet från SCB 2021-06-08 9.30

Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet minskade med 0,2 procent i april 2021 jämfört med mars 2021, i säsongrensade tal. Jämfört med april 2020 ökade produktionen med 10,7 procent, i kalenderkorrigerade tal.

Industrisektorns produktionsvärde ökade

Produktionen inom industrisektorn ökade med 26,4 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i kalenderkorrigerade tal. Motorfordonsindustrin var den industribransch som hade det största positiva bidraget till näringslivets utveckling. Branschen ökade med 300,0 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på 8,8 procentenheter. Kemi- och läkemedelsindustrin var den industribransch som hade det största negativa bidraget till näringslivets utveckling. Branschen minskade med 3,8 procent i fasta priser och stod för ett negativt bidrag på 0,1 procentenheter.

Tjänstesektorns produktionsvärde ökade

Produktionen inom tjänstesektorn ökade med 9,2 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i kalenderkorrigerade tal. Handeln var den tjänstebransch som hade det största positiva bidraget till näringslivets utveckling. Branschen ökade med 12,1 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på 1,8 procentenheter. Fastighetsverksamheter stod för det största negativa bidraget till näringslivets utveckling. Branschen minskade med 0,3 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på strax under avrundade 0,0 procentenheter.

Byggsektorns produktionsvärde minskade

Produktionen inom byggsektorn minskade med 5,5 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i både kalenderkorrigerade och icke kalenderkorrigerade tal.

Från mars 2020 började spridningen av covid-19 påverka näringslivet. Vid tolkning av jämförande statistik, som till exempel årsutvecklingstal, bör detta beaktas.

Revideringar

När Produktionsvärdeindex publiceras för en ny månad revideras index för de två föregående månaderna om ny information tillkommit. Efter kvartalsslut används även administrativa uppgifter från Skatteverket för att öka antalet undersökta företag inför beräkningar av slutgiltiga statistikuppgifter, vilka sedan ersätter de preliminära uppgifterna för det avslutade kvartalet. Det innebär att den slutgiltiga statistiken är baserad på en totalräkning för alla företag som ingår i rampopulationen.

Användningen av administrativa data för varje kvartal syftar till att förbättra kvaliteten i Produktionsvärdeindex, och att minska uppgiftslämnarbördan. Normalt revideras materialet mellan två till fyra månader bakåt, beroende på var referensmånaden ligger i förhållande till det senast avslutade kvartalet. I samband med publicering av första och andra månaden i ett kvartal revideras hela föregående kvartal. Den kalenderkorrigerade, säsongrensade och trendskattade serien revideras alltid från och med januari 2010 och framåt. Information om större revideringar publiceras på produktsidan:

Produktionsvärdeindex

Bidrag i procentenheter till förändringstakt i PVI

 

Kalenderkorrigerade indextal och förändringstal

Avdelning (SNI 2007)Bransch/BranschgruppNovember[1]December[1]Januari[2]Februari[3]Mars[3]April[4]Vikt[6]
B-S (ex. K, O) Näringslivet totalt exkl. finans- och försäkringsverksamhet 119,4 124,6 102,9 106,5 122,3 114,5 100,0
  Årsutveckling, procent ‑1,6 ‑2,3 ‑4,1 ‑2,1 3,6 10,7  
  (Föregående publicering) ‑1,6 ‑2,3 ‑3,0 ‑1,5 3,9    
B+C Industri 121,0 121,5 105,5 112,1 134,1 118,8 20,7
  Årsutveckling, procent 1,3 7,2 ‑0,8 2,4 5,6 26,4  
  (Föregående publicering) 1,3 7,1 0,6 2,3 5,7    
F Byggverksamhet 138,7 148,4 88,9 111,5 118,1 120,9 9,9
  Årsutveckling, procent ‑2,9 ‑4,7 ‑4,5 1,8 ‑1,8 ‑5,5  
  (Föregående publicering) ‑2,9 ‑4,7 ‑4,9 2,7 ‑2,2    
G-S (ex. K, O) Tjänster (exkl. finans- och försäkringsverksamhet) 117,0 123,1 103,0 103,8 119,4 112,6 65,9
  Årsutveckling, procent ‑2,3 ‑4,1 ‑4,8 ‑4,0 4,5 9,2  
  (Föregående publicering) ‑2,2 ‑4,1 ‑3,4 ‑3,0 4,9    

1) Ingen revidering av indata, men revideras på grund av säsongrensnings- och kalenderkorrigeringsmodell. 2) Ej inom revideringsperioden för blankettdata, men kan revideras på grund av omfördelning av kvartalsmoms. 3) Inom revideringsperioden för blankettdata 4) Aktuell referensperiod 5) Genomsnittligt index under perioden, förändringstal jämfört med samma period föregående år 6) Andel av 2020 års förädlingsvärde

Säsongrensade indextal och förändringstal

Avdelning (SNI 2007)Bransch/BranschgruppNovember[1]December[1]Januari[2]Februari[3]Mars[3]April[4]Februari-April[5]Vikt[6]
B-S (ex. K, O) Näringslivet totalt exkl. finans- och försäkringsverksamhet 112,7 112,5 112,3 113,5 114,3 114,1 114,0 100,0
  Månadsutveckling, procent 0,8 ‑0,2 ‑0,2 1,1 0,7 ‑0,2 1,3  
  (Föregående publicering) 0,9 ‑0,2 0,4 1,0 0,5      

1) Ingen revidering av indata, men revideras på grund av säsongrensnings- och kalenderkorrigeringsmodell. 2) Ej inom revideringsperioden för blankettdata, men kan revideras på grund av omfördelning av kvartalsmoms. 3) Inom revideringsperioden för blankettdata 4) Aktuell referensperiod 5) Genomsnittligt index under perioden, förändringstal jämfört med föregående tremånadersperiod. 6) Andel av 2020 års förädlingsvärde

 
 

Definitioner och förklaringar

Produktionsvärdeindex (PVI) beskriver utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster på månadsbasis. PVI speglar utvecklingen av produktionsvärdet inom näringslivet. Produktionsvärde är ett mått som används i beräkningarna av BNP och kan förenklat beräknas som nettoomsättning från industriverksamhet och tjänsteproduktion samt handelsmarginal. Handelsmarginal är intäkter från försäljning av handelsvaror minus kostnader för inköp av dessa.

PVI har producerats sedan referensmånad Oktober 2017 och ersätter indexet Produktionsindex över näringslivet (PIN).

Statistiknyhet från SCB 2021-06-08 9.30

Produktionsvärdeindex för det totala näringslivet minskade med 0,2 procent i april 2021 jämfört med mars 2021, i säsongrensade tal. Jämfört med april 2020 ökade produktionen med 10,7 procent, i kalenderkorrigerade tal.

Industrisektorns produktionsvärde ökade

Produktionen inom industrisektorn ökade med 26,4 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i kalenderkorrigerade tal. Motorfordonsindustrin var den industribransch som hade det största positiva bidraget till näringslivets utveckling. Branschen ökade med 300,0 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på 8,8 procentenheter. Kemi- och läkemedelsindustrin var den industribransch som hade det största negativa bidraget till näringslivets utveckling. Branschen minskade med 3,8 procent i fasta priser och stod för ett negativt bidrag på 0,1 procentenheter.

Tjänstesektorns produktionsvärde ökade

Produktionen inom tjänstesektorn ökade med 9,2 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i kalenderkorrigerade tal. Handeln var den tjänstebransch som hade det största positiva bidraget till näringslivets utveckling. Branschen ökade med 12,1 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på 1,8 procentenheter. Fastighetsverksamheter stod för det största negativa bidraget till näringslivets utveckling. Branschen minskade med 0,3 procent i fasta priser och stod för ett bidrag på strax under avrundade 0,0 procentenheter.

Byggsektorns produktionsvärde minskade

Produktionen inom byggsektorn minskade med 5,5 procent i april 2021 jämfört med motsvarande period i fjol, i både kalenderkorrigerade och icke kalenderkorrigerade tal.

Från mars 2020 började spridningen av covid-19 påverka näringslivet. Vid tolkning av jämförande statistik, som till exempel årsutvecklingstal, bör detta beaktas.

Revideringar

När Produktionsvärdeindex publiceras för en ny månad revideras index för de två föregående månaderna om ny information tillkommit. Efter kvartalsslut används även administrativa uppgifter från Skatteverket för att öka antalet undersökta företag inför beräkningar av slutgiltiga statistikuppgifter, vilka sedan ersätter de preliminära uppgifterna för det avslutade kvartalet. Det innebär att den slutgiltiga statistiken är baserad på en totalräkning för alla företag som ingår i rampopulationen.

Användningen av administrativa data för varje kvartal syftar till att förbättra kvaliteten i Produktionsvärdeindex, och att minska uppgiftslämnarbördan. Normalt revideras materialet mellan två till fyra månader bakåt, beroende på var referensmånaden ligger i förhållande till det senast avslutade kvartalet. I samband med publicering av första och andra månaden i ett kvartal revideras hela föregående kvartal. Den kalenderkorrigerade, säsongrensade och trendskattade serien revideras alltid från och med januari 2010 och framåt. Information om större revideringar publiceras på produktsidan:

Produktionsvärdeindex

Bidrag i procentenheter till förändringstakt i PVI

 

Kalenderkorrigerade indextal och förändringstal

Avdelning (SNI 2007)Bransch/BranschgruppNovember[1]December[1]Januari[2]Februari[3]Mars[3]April[4]Vikt[6]
B-S (ex. K, O) Näringslivet totalt exkl. finans- och försäkringsverksamhet 119,4 124,6 102,9 106,5 122,3 114,5 100,0
  Årsutveckling, procent ‑1,6 ‑2,3 ‑4,1 ‑2,1 3,6 10,7  
  (Föregående publicering) ‑1,6 ‑2,3 ‑3,0 ‑1,5 3,9    
B+C Industri 121,0 121,5 105,5 112,1 134,1 118,8 20,7
  Årsutveckling, procent 1,3 7,2 ‑0,8 2,4 5,6 26,4  
  (Föregående publicering) 1,3 7,1 0,6 2,3 5,7    
F Byggverksamhet 138,7 148,4 88,9 111,5 118,1 120,9 9,9
  Årsutveckling, procent ‑2,9 ‑4,7 ‑4,5 1,8 ‑1,8 ‑5,5  
  (Föregående publicering) ‑2,9 ‑4,7 ‑4,9 2,7 ‑2,2    
G-S (ex. K, O) Tjänster (exkl. finans- och försäkringsverksamhet) 117,0 123,1 103,0 103,8 119,4 112,6 65,9
  Årsutveckling, procent ‑2,3 ‑4,1 ‑4,8 ‑4,0 4,5 9,2  
  (Föregående publicering) ‑2,2 ‑4,1 ‑3,4 ‑3,0 4,9    

1) Ingen revidering av indata, men revideras på grund av säsongrensnings- och kalenderkorrigeringsmodell. 2) Ej inom revideringsperioden för blankettdata, men kan revideras på grund av omfördelning av kvartalsmoms. 3) Inom revideringsperioden för blankettdata 4) Aktuell referensperiod 5) Genomsnittligt index under perioden, förändringstal jämfört med samma period föregående år 6) Andel av 2020 års förädlingsvärde

Säsongrensade indextal och förändringstal

Avdelning (SNI 2007)Bransch/BranschgruppNovember[1]December[1]Januari[2]Februari[3]Mars[3]April[4]Februari-April[5]Vikt[6]
B-S (ex. K, O) Näringslivet totalt exkl. finans- och försäkringsverksamhet 112,7 112,5 112,3 113,5 114,3 114,1 114,0 100,0
  Månadsutveckling, procent 0,8 ‑0,2 ‑0,2 1,1 0,7 ‑0,2 1,3  
  (Föregående publicering) 0,9 ‑0,2 0,4 1,0 0,5      

1) Ingen revidering av indata, men revideras på grund av säsongrensnings- och kalenderkorrigeringsmodell. 2) Ej inom revideringsperioden för blankettdata, men kan revideras på grund av omfördelning av kvartalsmoms. 3) Inom revideringsperioden för blankettdata 4) Aktuell referensperiod 5) Genomsnittligt index under perioden, förändringstal jämfört med föregående tremånadersperiod. 6) Andel av 2020 års förädlingsvärde

 
 

Definitioner och förklaringar

Produktionsvärdeindex (PVI) beskriver utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster på månadsbasis. PVI speglar utvecklingen av produktionsvärdet inom näringslivet. Produktionsvärde är ett mått som används i beräkningarna av BNP och kan förenklat beräknas som nettoomsättning från industriverksamhet och tjänsteproduktion samt handelsmarginal. Handelsmarginal är intäkter från försäljning av handelsvaror minus kostnader för inköp av dessa.

PVI har producerats sedan referensmånad Oktober 2017 och ersätter indexet Produktionsindex över näringslivet (PIN).

Stora belopp till infrastrukturen

Stora infrastruktursatsningar väntar under kommande år. Detta är viktigt för att se till att transportsystemet utvecklas för att möta behoven: för människor, företag och miljö. Men infrastruktursatsningarna har en ytterligare roll att spela: stora infrastrukturinvesteringarna kan vara viktiga för att komma åt problemet med bestående låg efterfrågan i ekonomin.

PETER GERLACH

 I fredags (16 april) släppte regeringen infrastrukturpropositionen för planperioden 2022-2033.

Infrastrukturpropositioner läggs var fjärde år för en 12-årig planperiod och sätter de ekonomiska ramarna för den nationella planen, där man slår fast vilka underhållsinsatser och nyinvesteringar som ska göras i vår transportinfrastruktur under perioden.

Förutom de ekonomiska ramarna ska propositionen också slå fast inriktningen och målsättningarna för infrastrukturpolitiken. Det handlar så klart främst om restider och tillgänglighet i hela landet, men pekar också på viktiga aspekter som är relaterade till vårt sätt att transportera oss, såsom trafiksäkerhet, klimatomställning, folkhälsa eller stadsmiljö.

Nedan tänkte jag dock lämna detta åt sidan för att kort kommentera storleken på regeringens infrastrukturproposition.

De statliga ramarna uppgår till 799 miljarder kronor (i 2021 års penningvärde). Till detta kommer medfinansiering av olika slag (t.ex. kommuner) om 77 miljarder så att de totala planerade infrastrukturinvesteringarna sammantaget uppgår till 876 miljarder kronor.

Sådana här stora belopp är ju svåra att förhålla sig till. Är det här mycket eller inte?

I det här fallet får man nog säga att det inte bara låter som mycket pengar. Det är mycket pengar.

Om man jämför den här propositionen med tidigare propositioner så är ju så klart beloppen högre. Så brukar det alltid vara. Ekonomin växer och priserna stiger. Men tittar man på de planerade infrastrukturinvesteringarnas andel av ekonomin så står sig regeringens infrastrukturproposition, relativt starkt.

Infrapropositionernas anslagsnivå, jämförelse
Miljarder kronor

Under de senaste fyra infrastrukturpropositionerna har anslagen till infrastruktur som andel av ekonomin vuxit stadigt. I förra veckans förslag är det framförallt järnvägsunderhållet och nyinvesteringarna som växer i förhållande till ekonomin, medan vägunderhållet håller jämna steg med BNP-utvecklingen.

Men är det tillräckligt mycket?

I sitt underlag till regeringen pekade Trafikverket tydligt på att anslagen behövde öka med 20% om man skulle klara att göra de investeringar man planerat sedan tidigare, beta av på underhållsskulden och ändå få något över till nya investeringar. 20% är nästan precis den ökning som regeringen nu föreslår – så i detta avseende får man anses möta upp myndighetens anspråk.

Investeringarna kan lyfta ekonomin

Investeringarna behövs först och främst för att transportsystemet ska fungera väl för människor och företag. Men investeringar kan också på ett bredare sätt bidra till att höja trycket i den svenska ekonomin, stärka framtidsutsikterna och pressa ner den svenska arbetslösheten.

Det här handlar inte om en konjunkturbalanserande stimulans för att återställa ekonomin efter coronakrisen. Infrastrukturinvesteringar är tröga, planeringshorisonten är lång, och antalet ”spadfärdiga projekt” som kan sättas i gång direkt vid ett positivt besked om finansiering är få. Extra resurser till infrastrukturen skulle inte nå ut i den svenska ekonomin på flera år. Men det gör inte dessa satsningars mindre relevanta för att öka efterfrågan i ekonomin. Sverige har under flera decennier haft alldeles för hög arbetslöshet – även under högkonjunktur har arbetslösheten inte kommit under 6 procent sedan innan 1990-tals krisen. Tanken på att använda infrastrukturinvesteringarna för att skruva upp trycket i ekonomin bygger på en mer investeringsdriven syn på den ekonomiska utvecklingen och en tro på att vi har ett större problem med latent låg efterfrågan i ekonomin (en tanke som bland annat framförts av amerikanska ekonomer som Larry Summers eller Jason Furman). Dessa idéer är högst relevanta även för Sverige.

Riktningen i propositionen är den rätta. Huruvida man spänt bågen hårt nog kräver vidare analys.

Men för bästa utfall krävs ordning och reda på arbetsmarknaden

De ekonomiska effekterna är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även under vilka former de investeras.

Om utlovad exploatering i anslutning till de nya förbindelserna från företag eller kommuner uteblir kommer regeringens anslag till infrastrukturen inte skapa de ringar på vattnet som många hoppas på.

Om allt arbete utförs av gästarbetare till låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna likaså mindre. Krav om arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare, är inte bara viktiga för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en juste möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga nya vägar och järnvägar kommer den svenska ekonomin till del.

I propositionen nämns ”ordning och reda i bygg- och anläggningsbranschen” som något att värna. Nu måste regeringen också ställa hårda krav på Trafikverket som upphandlande myndighet att leverera på det målet.

LOs stipendium för facklig feminism 2021

 
19.4.2021 10:35:57 | LO

LOs stipendium för facklig feminism går i år till Elektrikerförbundets Sarah Bensige och Ninni Blom för att starta ett mentorsprogram för kvinnliga elektriker.

Att verka som elektriker inom en mansdominerad bransch innebär särskilda utmaningar, såväl yrkesmässigt som fackligt. Tanken bakom mentorsprogrammet är att stärka kontakter och skapa en plattform för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan redan etablerade och nya kvinnliga elektriker.

- På sikt kan ett sådant mentorsprogram bidra till att göra yrket mera jämställt och även tjäna som inspiration och föredöme för andra förbund, säger LOs ordförande Susanna Gideonsson.

Stipendiet är på 50 000 kronor och syftet är att uppmuntra fler fackligt aktiva kvinnor och män att engagera sig för ökad jämställdhet och allas lika värde och rätt i arbetslivet.

- Vi inom LO och förbunden behöver bli ännu bättre på att jobba konkret med feministiska frågor som till exempel arbetsmiljö, makt, föräldraledighet och sexuella trakasserier, säger Susanna Gideonsson.

Stipendiet delas ut till medlemmar och förtroendevalda inom LOs medlemsförbund som vill genomföra ett projekt eller aktivitet i syfte att stärka det fackligt feministiska arbetet på arbetsplatsen, i fackföreningsrörelsen eller i arbetslivet i sto

Kontakter
 

LOs pressjour
08 - 796 25 26
press@lo.se

Om LO
 
LO
Barnhusgatan 18
105 53 Stockholm

http://www.lo.se

LO är en sammanslutning av fjorton svenska fackförbund. LO har till uppgift att leda och samordna LOs och förbundens strävanden att tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringslivet. LO ska också verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati präglad av jämlikhet och jämställdhet.

Diskriminering när krog avrådde personer som använder rullstol att boka bord

Det var diskriminering när en krog i Östhammar avrådde personer från ett gruppboende att boka bord i samband med ett musikevenemang. Krogen hänvisade till att personer som använder rullstol tar större plats i anspråk än andra och att det därmed också skulle bli logistiska problem. DO konstaterar dock i ett aktuellt tillsynsbeslut att en sådan avrådan eller nekande är en överträdelse av diskrimineringsförbudet.

Ärendet rör ett tillfälle då en grupp personer från ett gruppboende i Östhammar ville besöka ett musikevenemang på en krog i området. När personalen ringde för att boka bord fick de först ett positivt besked, men när gruppboendets namn nämndes bad restaurangägaren om att få återkomma och meddelade senare att krogen inte kunde ta emot gruppen.

Restaurangägaren har till DO hänvisat till att det var logistiska problem som brandsäkerhet, svårighet att komma fram till toaletten och personalens säkerhet och arbetsmiljö som låg bakom det besked hon lämnat till sällskapet. Hon har också uppgett att det inte i sig fanns några begränsningar för krogen att ta emot personer med hjälpmedel i lokalen.

DO konstaterar i sitt beslut att nekandet eller avrådan har haft samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.

– I samband med restaurangbesök och besök i nöjeslokaler är lagen tydlig med att alla, oavsett personliga förutsättningar, har rätt att inte bli bemötta på ett diskriminerande sätt. Att på detta sätt avråda eller neka någon att boka bord är diskriminering, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

I och med beslutet avslutar DO tillsynen.

Elmarknaden just nu: Lägre elpris i väntan på vårfloden

Högre temperaturer och mer regn än normalt i kombination med mycket blåst och en stabil kärnkraftsproduktion har påverkat elpriset nedåt under mars. På grund av att snömängden i Sverige och Norge är lägre än normalt så kan det komma att påverka tillrinningen och den kommande vårfloden.

– Under mars månad har elpriset pressats ned efter de inledande höga priserna under årets första månader. Men vi vet att det kan svänga snabbt. Extra viktigt om du inte har ett elavtal med fast pris, är att du tar höjd för svängningarna som vi nu ser allt oftare, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Spotpriset för mars väntas bli 37 öre/kWh för elområde 3, att jämföras med ifjol då elpriset låg på 15 öre/kWh. Fastprisavtalen är just nu billigare än vad de var under samma period 2019 men högre än 2020 då det var extrema prisförändringar i samband med att pandemin startade.

Fyllnadsgraden i vattenmagasinen ligger högre än normalt, även om detta sakta men säkert minskar tills vårfloden kommer igång. Dock är det mindre med snö i både Sverige och Norge som ska smälta. Detta kan påverka tillrinningen och årets vårflod som med stor sannolikhet kan bli mindre intensiv än i fjol.

Både kärnkraften och vindkraften har levererat bra merparten av månaden och stundvis pressat spotpriserna nedåt. Den totalt sett goda produktionen av fossilfri energi har lett till att Sverige exporterat drygt 2 TWh hittills i mars, främst till Finland.

Bränslepriserna, som kol och olja, har haft en stark utveckling och påverkat elpriserna uppåt i Tyskland och i förlängningen även påverkar priserna i Sverige.

– De vårliknande marstemperaturerna i stora delar av landet har varit behagliga men har också inneburit att det regnat mer än det har snöat, vilket kan påverka vårflodens intensitet. Välfyllda vattenmagasin är ju en nödvändighet för att inte elpriset ska sticka iväg. Vill du veta vad du betalar varje månad kan du välja ett fast avtal med Bytesrätt. Då kan du om elpriset går ner teckna om elavtalet till det lägre elpriset, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.                                                                                                                 

Spotpriset mars 2021 2020
Elområde 1, Norra Sverige Ca 25 öre/kWh 9,73 öre/kWh
Elområde 2, Norra Mellansverige Ca 25 öre/kWh 9,74 öre/kWh
Elområde 3, Södra Mellansverige Ca 37 öre/kWh 14,97 öre/kWh
Elområde 4, Södra Sverige Ca 45 öre/kWh 17,25 öre/kWh

Se dagsaktuella elpriser på rörligt elpris

Mer om elmarknaden:
Privat: Om elmarknaden just nu
Företag: Om elmarknaden just nu

Sveriges restauranger tappade stort under 2020

Restaurangbranschen upplevde ett tufft 2020. I några kommuner försvann hälften av försäljningen jämfört med året före. Totalt minskade den med 20 procent i Sverige. Samtidigt fanns det kommuner där försäljningen ökade. 

De svenska restaurangernas totala försäljning uppgick förra året till 104 miljarder kronor. Ungefär en femtedel – runt 21,5 miljarder kronor – kom från alkoholförsäljning.

– Totalt minskade restaurangernas försäljning med 20 procent, eller 26 miljarder kronor, under 2020 jämfört med 2019. Alkoholförsäljningen minskade med 28 procent, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

I statistiken ingår alla typer av restauranger, men inte hotellens restaurang- och alkoholförsäljning. I några kommuner tappade restaurangerna halva sin försäljning.

– De största minskningarna var i Sigtuna och Strömstad. Där tappade restaurangerna 51 procent av försäljningen jämfört med 2019, säger Daniel Lennartsson.

I Strömstad rör det sig om en minskning från 525 miljoner kronor till 257 miljoner, i Sigtuna från 1 693 till 827 miljoner kronor.

Här tappade restaurangerna mest 2020

Kommun Minskning i procent
Sigtuna        -51
Strömstad           -51
Arjeplog            -50
Eda                 -44
Storuman            -41
Härryda             -39
Årjäng              -39
Svedala             -38
Övertorneå          -37
Åmål                -36

Samtidigt ökade restaurangernas försäljning i ett 40-tal kommuner runt om i landet.

– Marknaden har förändrats mycket under pandemin. I några av de här kommunerna var förändringen från 2019 högst marginell. Men i tio kommuner ökade restaurangernas försäljning med över tio procent, säger Daniel Lennartsson.

Här ökade restaurangerna mest 2020

Kommun Ökning i procent
Håbo 19
Mörbylånga 18
Östhammar 18
Berg 18
Vindeln 15
Gagnef 13
Österåker 12
Oxelösund 11
Älvsbyn 11
Bromölla 11

I statistiken syns bland annat tänkbara kopplingar till det minskade resandet under pandemin.

– I Sigtuna och Härryda, där Sveriges två största flygplatser ligger, tappade restaurangbranschen väldigt mycket, säger Daniel Lennartsson.

De trafiknära restaurangerna minskade med hela 41 procent i fjol. Även nöjesrestauranger hade en svag utveckling. Snabbmatsrestaurangerna klarade sig bättre och minskade endast med en procent.

Så gick det för olika typer av restauranger 2020

Restaurangtyp Förändring i procent
Kaféer/konditorier -25
Snabbmatsrestauranger -1
Lunch- och kvällsrestauranger -19
Trafiknära restauranger -41
Nöjesrestauranger, pubar, barer -36
Personalrestauranger -36

Utöver publiceringar i våra stora kanaler skickar vi ut pressmeddelanden till landets lokalredaktioner med lokal information om restaurangernas försäljning i Sveriges kommuner och län.

 

Fakta: Restaurangkategorier i texten

Nöjesrestauranger, pubar och barer
Verksamhetens fokus är på drycker, men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar och nattklubbar.

Lunch- och kvällsrestauranger
Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar och pizzerior etcetera.

Trafiknära restauranger
Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns också restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår.

 

Idag tecknade Annahus-Tunastugan AB ett hängavtal med GS-facket. Det innebär att konflikten som skulle ha trätt i kraft den 16/3 blåses av.

Det var tisdagen den 2 mars som GS varslade träföretaget Annahus-Tunastugan i Östhammars kommun om konfliktåtgärder. GS välkomnar att förhandlingarna löste sig utan konflikt. GS och företaget har haft bra och konstruktiva diskussioner under de dagar som gått sedan varslet och idag kan parterna meddela att Annahus-Tunastugan tecknat ett hängavtal - träindustriavtalet.

- Det är med stor glädje som vi idag kan meddela att GS har tecknat ett kollektivavtal med företaget Annahus. Dialogen har varit bra och vi ser framemot ett fortsatt gott samarbete med företaget. Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till alla som varit inblandade i det konfliktförberedande arbetet, kommenterar förbundets konfliktsamordnare Kenneth Edvardsson.

Avtalstecknandet innebär att konflikten blåses av och att det nu råder fredsplikt på arbetsplatsen mot att arbetsgivaren åtar sig att följa träindustriavtalet.

Branscherna som gick bäst respektive sämst 2020

Nöjesparker, researrangörer och passagerarflyg. Många branscher drabbades hårt när coronapandemin nådde Sverige förra året. Men andra fick ett rejält uppsving. Allra bäst gick det för budbils- och kurirföretag, visar ny statistik från SCB.

Näringslivets omsättning föll med 302 miljarder kronor förra året, vilket motsvarar en minskning med tre procent sedan 2019.

– Särskilt tufft var det för nöjes- och temaparkerna. De tappade 80 procent av sin omsättning. Även, researrangörer, resebyråer, flygbolag med reguljär passagerartrafik och biografer hade det tungt, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

Totalt minskade branscherna som hade en negativ utveckling med 568 miljarder kronor, vilket är en minskning med 11 procent sedan 2019.

Branscherna som tappade mest 2020 i miljoner kronor

Bransch 2020 2019 Förändring Utveckling (%)
Total omsättning alla branscher 9 064 365 9 366 693 -302 328 -3
Total omsättning för branscher
med en negativ utveckling
4 693 957 5 262 132 -568 176 -11
Nöjes- och temaparker 555 2 737 -2 182 -80
Researrangörer 8 042 28 214 -20 173 -71
Resebyråer 14 589 50 112 -35 522 -71
Flygbolag, reguljär passagerartrafik 5 747 18 189 -12 441 -68
Biografer 841 2 365 -1 524 -64
Arrangörer av kongresser och mässor 3 071 6 923 -3 851 -56
Flygplatser och andra serviceföretag
till lufttransport
6 172 13 044 -6 871 -53
Havs- och kustsjöfartsrederier,
reguljär passagerartrafik
7 937 16 300 -8 362 -51
Stödföretag till artistisk verksamhet 4 290 8 649 -4 359 -50
Turistbyråer och dylikt 1 256 2 416 -1 160 -48

Totalt finns det 703 branscher i SCB:s momsregister. Av dessa hade 378 en negativ omsättningsutveckling och 325 en positiv.

Branscherna med en positiv utvecklig ökade sin totala omsättning med 266 miljarder kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2019.

– Den bransch som gick starkast under 2020 var budbils- och kurirföretag, som ökade med 87 procent. Man kan tänka sig att det beror på ökad näthandel och leveranser av mat från restauranger. Men även cykelaffärer och utgivare av dataspel gick starkt, säger Daniel Lennartsson.

– I den här sammanställningen har vi med branscher som omsatte minst en miljard kronor under 2019. Utan det villkoret hade tillverkningsindustrin för skyddskläder toppat listan. Den branschen ökade med hela 151 procent.

Branscherna som ökade mest 2020 i miljoner kronor

Bransch 2020 2019 Förändring Utveckling (%)
Total omsättning alla branscher 9 064 365 9 366 693 -302 328 -3
Total omsättning för branscher
med en positiv utveckling
4 370 408 4 104 561 265 848 6
Budbils- och kurirföretag 6 791 3 629 3 162 87
Industri för stålrör 13 913 7 583 6 330 83
Partihandel med datoriserad
materialhanteringsutrustning
1 677 1 160 517 45
Kontorsservicebyråer 3 049 2 139 909 43
Internet- och postorderhandel med datorer
och annan elektronisk utrustning
7 328 5 353 1 975 37
Datorbutiker; data- och tv-spelsbutiker 20 133 14 871 5 261 35
Vapen- och ammunitionsindustri 7 410 5 552 1 858 33
Internet- och postorderhandel
med brett sortiment
13 161 9 870 3 290 33
Utgivare av dataspel 20 454 15 921 4 533 28
Cykelaffärer 2 736 2 165 571 26
 

Fakta: Om statistiken och källorna

Statistiken bygger på data från momsregistret. Endast branscher som omsatte minst en miljard kronor 2019 är med i sammanställningen. Statistiken avser företagssektorn. Offentliga samt ideella organisationer ingår inte.

Länkar:

Läs fler artiklar på scb.se om hur coronavirusets spridning påverkar samhället

Flygbranschen störtdök under 2020

Pandemiåret kostade näringar inom kultur, nöje och fritid 13 miljarder

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB

Grönt nytänk ska ge jobb på landsbygden

© Jessica Gow/TT Regeringen forskningssatsar grönt, vilket ska leda till fler jobb på landsbygden, enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

TT Nyhetsbyrån

 
1 dag sedan

Landsbygden behöver ställa om – och regeringens plan är att den också ska stå starkare efteråt.

Gröna satsningar på forskning ska ge fler jobb, enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

När regeringen höjer forskningsanslagen lyfts delar av satsningen fram som en satsning på landsbygden. Över fyra år ska en dryg halv miljard kronor investeras i forskning om livsmedel, om hur samhället byggs på förnybara land- och havsresurser samt om hur alla delar av landet ska involveras i den utvecklingen.

– Ambitionen är att vi ska minska vårt klimatavtryck, samtidigt som vi skapar fler jobb på svensk landsbygd, säger Jennie Nilsson till TT.

– Sverige har historiskt alltid varit duktigt på att hantera samhällsutmaningar med forskning och innovation som genererat jobb och tillväxt, inom de flesta områden, säger Nilsson.

Tanken är att nya kunskaper ska omsättas i nya innovationer och i förlängningen nya jobb. Vilken typ av jobb det rör sig om får framtiden visa, enligt landsbygdsministern.

– Vad vi gör är att skapa förutsättningar för att näringslivet tillsammans med staten och med statliga medel ska kunna ta fram nya tjänster och produkter som möter en efterfrågan av framför allt hållbart producerade livsmedel och klimatomställning.

Jennie Nilsson pekar på att Sverige har legat lite efter när det gäller omställningen till en så kallad biobaserad ekonomi, som bygger på ett hållbart nyttjande av naturresurser.

– Det här är ett sätt att växla upp, säger hon.

Pandemiåret kostade näringar inom kultur, nöje och fritid 13 miljarder

Näringarna inom kultur, nöje och fritid drabbades hårt av pandemiåret 2020. Omsättningen i branschen föll med 17 procent, vilket motsvarar 13 miljarder kronor. Särskilt tufft blev det för nöjes- och temaparkerna som tappade 80 procent av omsättningen.

Omsättningstappet märks i stort sett i alla delar av näringarna och nedgången påverkar också jobben.

–Antalet sysselsatta sjönk från 57 400 till 51 500. Det motsvarar en minskning med cirka 10 procent, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

I de kulturella verksamheterna föll omsättningen med 32 procent eller 6,2 miljarder kronor under 2020.

– Teatrar och konserthus gick särskilt dåligt. I den branschen minskade omsättningen med hela 57 procent. Även stödföretag till artistisk verksamhet utvecklades svagt, där halverades omsättningen och sjönk med 4,4 miljarder kronor.

Även museerna påverkades, flera av dem har varit stängda under 2020. Museernas omsättning minskade med 26 procent jämfört med 2019.

Privata sport-, fritids- och nöjesverksamheter tappade också intäkter som en följd av publik- och besöksrestriktionerna. Branschernas omsättning minskade med 17 procent eller 5,4 miljarder kronor.

– Värst drabbade är nöjes- och temaparker som Gröna Lund, Liseberg och Skara sommarland. I den branschen minskade omsättningen med hela 80 procent under 2020, säger Daniel Lennartsson.

Golfklubbar och gymanläggningar hör till de få verksamheter som verkar ha klarat sig bättre under fjolåret. I de branscherna ökade omsättningen med 15 respektive 1 procent.

Nyligen presenterades nya initiativ med stöd av den tillfälliga pandemilagen som kan komma att påverka kultur-, nöjes- och fritidsföretagen i år. Om smittläget försämras kan vissa verksamheter stängas ner. Regeringen föreslår också nya begränsningar för exempelvis djurparker och museer.

Omsättning inom kultur/nöje/fritid i miljoner kronor år 2019 och 2020, förändring i miljoner kronor och utveckling i procent

Bransch 2019 2020 Förändring Utveckling %
Kulturell verksamhet (SNI 90) 18 996 12 773 -6 223 -32,8
Artistisk verksamhet 4 817 3 439 -1 379 -28,6
Stödföretag till artistisk verksamhet                           8 649 4 290 -4 360 -50,4
Litterärt och konstnärligt skapande 4 941 4 792 -148 -3,0
Teater- och konserthusföretag o.d 589 253 -336 -57,1
Museiverksamhet och dylikt (SNI 91) 2 101 1 550 -551 -26,2
Spel- och vadhållningsföretag   (SNI 92) 24 790 23 991 -799 -3,2
Sport-, fritids- och nöjesverksamhet (SNI 93) 31 574 26 189 -5 385 -17,1
Skidsportanläggningar 3 588 3 140 -448 -12,5
Golfklubbar 2 474 2 856 383 15,5
Trav- och galoppbanor 1 057 850 -207 -19,6
Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar 3 702 3 688 -14 -0,4
Sportklubbar och idrottsföreningar 2 045 1 711 -334 -16,3
Gymanläggningar 6 032 6 072 41 0,7
Tävlingsstall 2 182 2 103 -79 -3,6
Idrottsutövare,  sportarrangörer, sportadministratörer 3 432 2 307 -1 125 -32,8
Nöjes- och temaparker 2 737 555 -2 182 -79,7
Övriga fritids- och nöjesanläggningar 4 017 2 634 -1 383 -34,4
Total kultur, nöje och fritid (SNI 90-93) 77 461 64 504 -12 958 -16,7
 

Vattenfalls hållbarhetsarbete får högsta betyg, platina

Vattenfalls hållbarhetsarbete håller högsta klass visar en ranking från EcoVadis, en ledande aktör inom hållbarhetsutvärdering. Det stärker Vattenfalls position som ett av de mest hållbarhetsorienterade företagen inom energisektorn när det rankas som topp 1 procent av 75 000 företag.

– Det är väldigt glädjande att vårt hållbarhetsarbete uppmärksammas. Det ligger mycket hårt jobb bakom detta och visar hur våra medarbetare tagit hållbarhet till sig och ser vilket värde det har för vår affär. Hållbarhet är fullt ut integrerat i vår strategi och allt det vi gör. Det har högsta prioritet i vår verksamhet såväl i vårt eget arbete som det vi gör tillsammans med våra leverantörer, kunder och partners, kommenterar Annika Ramsköld, hållbarhetschef på Vattenfall.

Hållbarhetsarbetet är en grundbult i Vattenfalls arbete för en klimatsmartare livsstil och för att möjliggöra ett fossilfritt liv inom en generation. Vattenfall har ett tydligt åtagande gentemot medarbetare, kunder och övriga intressenter att förbli en ledande aktör i energiomställningen. Vattenfalls ansvar och engagemang sträcker sig även bortom den egna verksamheten till att omfatta hela värdekedjan från såväl leverantörer som underleverantörer till kunder. De internationella riktlinjerna från OECD och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är avgörande för Vattenfalls hållbarhetsarbete.

– Jag är särskilt stolt och glad att alla ansträngningar och fokus på leverantörskedjan och vårt samhällsansvar t ex mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden hos leverantörer, uppmärksammas och synliggörs. Här ökade vi från 50 till 80 poäng till topp 1 procent av alla granskade företag inom energisektorn. Vi fokuserar vårt arbetet både på granskning och revisioner samt samarbete med leverantörer och underleverantörer för att stödja och förbättra våra leverantörers hållbarhetsarbete, fortsätter Annika Ramsköld.      

Varje år granskas Vattenfall av EcoVadis som fokuserar på fyra delområden: miljö, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, etik samt ansvarsfull upphandling. De senaste åren har Vattenfall hamnat på guldnivå men det här året har högsta möjliga betyg, platina, tilldelats bland 75 000 granskade företag.       

Läs rmer om Vattenfalls hållbarhetsarbete här

Läs mer om EcoVadis och hållbarhetsutvärdering här

För ytterligare information kontakta:

Vattenfalls pressavdelning, telefon: 08-739 50 10, e-post: press@vattenfall.com

LO om otrygga jobb: Klasskillnaden på arbetsmarknaden ökar 5.2.2021 08:05:00 | LO

Skillnaden i anställningsvillkor mellan arbetare och tjänstemän blir allt större. Det gäller inte minst anställningsformer där skillnaden nu är den största som uppmätts på 2000-talet. Förra året var drygt 21 procent av arbetarna visstidsanställda, jämfört med endast 11 procent av tjänstemännen.

LOs ordförande Susanna Gideonsson.

Det framgår av LO-rapporten Anställningsformer år 2020 – Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990–2020 Statistiken gäller fram till och med kvartal 1 år 2020, det vill säga före pandemin.

– Risken är stor att pandemin kommer att öka skillnaden ytterligare. Det får bara inte ske. Återstarten av ekonomin efter pandemin måste i första hand ske med trygga jobb, fasta anställningar på heltid - även för arbetare, säger LOs ordförande Susanna Gideonsson.

Av samtliga anställda var drygt 14 procent visstidsanställda år 2020. Det motsvarar 637 000 personer. Högst andel visstidsanställda var det bland kvinnor med arbetaryrken. Av dessa hade 25 procent en tidsbegränsad anställning, vilket kan jämföras med 10 procent av manliga tjänstemän.

- Dessutom vet vi att arbetare har de allra värsta typerna av visstid, vid behov och per timme. Det ska jämföras med tjänstemännens objekts- och projektanställningar med betydligt längre varaktighet, säger Susanna Gideonsson.

Andelen visstidsanställda varierar även mellan olika åldrar och branscher. I åldern 16 till 24 år var drygt hälften av dem med arbetaryrken visstidsanställda, 51 procent, jämfört med endast sex procent i åldersgruppen 45 till 64 år.

Tidsbegränsade anställningar var vanligast i hotell- och restaurangbranschen, detaljhandeln samt inom vård och omsorg. Lägst andel visstidsanställda var det inom tillverkningsindustrin och byggsektorn.

Utredningen på Sandvik är klar

Arbetsmiljöverket har gjort klar utreningen om dödsolyckan då två anställda på Sandvik i Gimo omkom i en tank. Nu är den anmäld till åklagare. 

Kamaråklagre Jennie Nordin säger till UNT: -Utredningen kommer att  kommer att ta veckor. Det råder sekretes  tills den är färdig.

Sandviks ledning har inga kommentarer innan utredningen är färdig.

 

Svenskars nätshopping på rekordnivå i december

NyheterSvenskarna näthandlade rekordmycket i december. De som handlar köper fler typer av varor via nätet än de tidigare har gjort, enligt Postnords e-barometer.

E-handelstillväxten för helåret väntas bli väsentligt högre än tidigare prognoser.
 

Pandemin har satt rejäl fart på svenskarnas nätinköp. Redan inför julhandeln spåddes nya rekord. När konsumenterna själva får uppskatta hur mycket de näthandlat i december visar siffrorna på en rejäl ökning.

Postnords e-handelsbarometer visar att e-handeln växte med 50 procent i december 2020, jämfört med motsvarande månad året före.

Högsta tillväxten

Det är den högsta tillväxten för en enskild månad sedan pandemins start och sedan Postnord började redovisa undersökningar på månadsbasis. I juli var tillväxten 45 procent.

"I juli förklarades den extra höga tillväxten av att många svenskar normalt sett reser utomlands och spenderar pengar, medan de i år tvingades stanna i Sverige. Samma antagande kan göras om december; det är en månad då många normalt sett åker till såväl värmen som till alperna", skriver Postnord i rapporten.

I december e-handlade svenska konsumenter i genomsnitt för 4 024 kronor, jämfört med 2 971 kronor ett år tidigare.

Andelen som e-handlar ligger på 85 procent, en nivå som nåddes i november.

Dagligvaror ökade mest

Inköpen i alla kategorier ökade i december. Kläder och skor, samt skönhet och hälsa var de två kategorier som var mest populära att köpa via nätet. Men ökningen var störst för dagligvaror. Dubbelt så många (24 procent) handlade mat på nätet under julmånaden i fjol jämfört med året före (12 procent).

De varukategorier som flest har börjat handla på nätet på grund av pandemin är, enligt undersökningen, hälso- och apoteksvaror samt dagligvaror.

Postnord har tidigare lagt fram en prognos för 2020 med en total tillväxt för e-handeln på 33 procent.

"Indikationerna från konsumentundersökningarna pekar mot en väsentligt högre helårssiffra", skriver Postnord.

Postnords e-barometer görs i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research.

Den baseras på två konsumentundersökningar som utförts av Kantar Sifo på uppdrag av Postnord.

En undersökning genomfördes i början på januari med svar från 1 208 personer som e-handlat under de senaste 30 dagarna.

Den andra undersökningen genomfördes under december med svar från 1 209 personer.

Källa: Postnord

Bemanningsavtalet klart - konflikten avblåst
17.12.2020 20:00:00 | LO

LO-förbunden och Kompetensföretagen sade på torsdagskvällen ja till medlarnas bud om ett nytt kollektivavtal för bemanningsanställda. Det innebär att pensionerna för bemanningsanställda nu är säkrade och den varslade konflikten är avblåst.

- Vi är oerhört nöjda att vi i och med detta lyckats säkra likvärdiga villkor mellan uthyrd personal och de anställda i kundföretagen, säger Kent Ackholt, LOs ombudsman med ansvar för bemanningsavtalet.

Det nya avtalet ligger inom ramen för det så kallade märket som motsvarar 5,4 procent i löneökningar. 

LO-förbunden har i och med avtalet säkrat pensionerna för de bemanningsanställda, både genom att man enats om att införa den överenskommelse som tidigare tecknats mellan LO och Svenskt Näringsliv, samt genom att de bemanningsanställda nu garanteras att få del av de extra pensionsavsättningar som görs på respektive kunds område.

Sammanlagt berörs omkring 115 000 bemanningsanställda.

År 2000 tecknades det första avtalet inom LO för anställda i bemanningsföretag. Avtalet gäller för alla LOs 14 medlemsförbund. Syftet med avtalet är att de som jobbar på bemanningsföretag ska skyddas av ett kollektivavtal i likhet med villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Därmed minskar risken för konkurrens om lönevillkor och andra anställningsvillkor mellan olika grupper på en arbetsplats. Avtalet ska förhindra att de egna anställda byts ut mot inhyrda som är billigare på grund av lägre lön och sämre villkor.

LO släpper ny poddserie om ojämlikhet 11.12.2020 13:59:13 | LO

Idag släpper LO en ny poddserie om ojämlikhet. I åtta avsnitt intervjuas forskare och experter om Sveriges väg från världens mest jämlika land till dagens växande klyftor.

1980 var Sverige troligen världens mest jämlika land. Sedan dess har klyftorna mellan fattig och rik vuxit. Vad beror det på och vad har det fått för konsekvenser?

I en serie reportage görs nedslag i Sverige idag och genom intervjuer med forskare och experter tecknas bilden av vad inkomstskillnaderna betyder för bland annat skolan, välfärden och den framväxande högerpopulismen. Är vi dömda till ständigt växande klyftor eller kan vi välja en annan väg?

Poddserien bygger på LO:s jämlikhetsutredning och är producerad av SMT radio. Berättare är Nina Zanjani.

Lyssna på poddserien Ojämlikheten

Aktiviteten i ekonomin ökar i oktober

2020-12-09 | Nyhet

Aktiviteten i den svenska ekonomin fortsätter att öka, visar preliminär statistik från SCB:s aktivitetsindikator. I oktober ökade den med 0,5 procent, säsongrensat och jämfört med föregående månad.

Aktivitetsindikatorn publiceras med anledning av det stora intresset för coronakrisens effekter på svensk ekonomi. Publiceringen sker utanför ordinarie statistikproduktion och bygger på SCB:s ekonomiska månadsstatistik.

– Aktiviteten fortsätter att öka, men i långsammare takt än föregående månader. Oktober är den femte månaden i följd med positiv tillväxt i ekonomins aktivitet, säger Melker Loberg, nationalekonom på SCB. 

Aktiviteten i ekonomin var 2,2 procent lägre i oktober 2020 än i oktober 2019, i kalenderkorrigerad volym. Den okorrigerade volymutvecklingen var -3,3 procent. På produktionssidan förklaras nedgången framförallt av nedgångar inom tjänstesektorn.

 

Aktiviteten i den svenska ekonomin har ökat sedan i juni
(Säsongrensad volymutveckling och indexnivå)

Mer information om utvecklingen i näringslivet återfinns i produktionsvärdeindex.  

SCB publicerar de kommande månaderna aktivitetsindikatorn följande datum:

Referensmånad Publicering
 November  2021-01-12
 December  2021-02-01
 Januari  2021-03-09

Fakta: Aktivitetsindikatorn

Aktivitetsindikatorn är tänkt att belysa den samlade aktiviteten i den svenska ekonomin på ett sätt som liknar den beskrivning av tillväxten som BNP ger. Den svarar på hur svensk ekonomi har utvecklats på månadsbasis, till skillnad från de kvartalsvisa nationalräkenskaperna. Den baseras på ett betydligt mindre underlag än BNP-beräkningarna och har därför en lägre tillförlitlighet.  

För att redovisa ett entydigt resultat görs en avstämning av beräkningarna från produktions- och användningssidan. Det innebär att den ena sidan justeras nedåt och den andra sidan uppåt. Före avstämning visade det statistiska underlaget på att den ekonomiska aktiviteten mätt från användningssidan minskade med 3,1 procent medan produktionssidan visade en minskning med -3,4 procent, jämfört med motsvarande månad föregående år. Detta ledde till en avstämd aktivitetsindikator som minskade med -3,3 procent.  

Länkar:

Tidsserier för aktivitetsindikatorn (Excelfil)

Beräkningsrutiner för aktivitetsindikatorn och försäljningsindikatorn

Produktionsvärdeindex

Läs fler artiklar på scb.se om hur coronavirusets spridning påverkar samhället

Fortsatt svag restaurangförsäljning tredje kvartalet

Statistiknyhet från SCB 2020-12-10 9.30

Samtliga kategorier utom snabbmatsrestauranger uppvisade en minskning under tredje kvartalet 2020, där trafiknära restauranger stod för den största nedgången följt av hotellrestauranger.

Restaurangerna minskade sin försäljningsvolym med 18,6 procent under tredje kvartalet 2020 jämfört med motsvarande period förra året. Som jämförelse minskade andra kvartalet 2020 med 40,1 procent. Lägst utfall hade trafiknära restauranger (-45,0 procent) och hotellrestauranger (-41,2 procent). I löpande priser minskade den totala restaurangbranschens försäljning med 16,7 procent under tredje kvartalet, jämfört med motsvarande period föregående år.

Försäljningsutvecklingen för restaurangbranschen, aktuellt kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år i procent. Data till och med kvartal 3 2020.

* Volymutfallet baseras på omsättningsförändring efter korrigering för prisförändringar. **Jämförelse mellan senaste 4-kvartalsperiod och samma period föregående år.

Restaurangindex är ett index som publiceras varje kvartal. Statistiken gör det möjligt att följa omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen, kategori för kategori. Uppgifterna tas fram i samarbete mellan Visita, Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF), Livsmedelsgrossisterna och Statistiska centralbyrån (SCB).

 

Försäljningsutveckling kvartal 3

 Omsättning mkr, inkl moms Förändring 2019-2020 i procent
Kvartal 320192020VärdeVolym*
Total restaurangförsäljning 37 657 31 367 ‑16,7 ‑18,6
Hotellens restaurangförsäljning 3 784 2 277 ‑39,8 ‑41,2
Kaféer/Konditorier 2 519 1 957 ‑22,3 ‑24,1
Snabbmatsrestauranger 5 000 5 146 2,9 0,6
Lunch- och kvällsrestauranger 17 179 15 973 ‑7,0 ‑9,1
Trafiknära restauranger 2 574 1 448 ‑43,8 ‑45,0
Nöjesrestauranger, pubar, barer 5 735 3 974 ‑30,7 ‑32,3
Personalrestauranger 866 593 ‑31,5 ‑33,0

* Volymutfallet baseras på omsättningsförändringen efter korrigering för prisförändringar. Samma prisförändringar är använda för de enskilda kategorierna.

Samtliga kategorier uppvisar nedgångar ackumulerat under 2020 fram till och med kvartal 3. Den lägsta utvecklingen ackumulerat hittills under 2020 har kategorierna hotellrestauranger samt trafiknära restauranger haft. Utvecklingen i försäljningsvolym för dessa kategorier har varit -43,6 respektive -41,1 procent ackumulerat under 2020 jämfört med motsvarande period 2019.

Ackumulerad försäljningsutveckling, kvartal 1 – kvartal 3

 Omsättning Förändring 2019-2020 i procent
Kvartal 1-320192020VärdeVolym*
Total restaurangförsäljning 104 187 82 013 ‑21,3 ‑23,3
Hotellens restaurangförsäljning 11 193 6 479 ‑42,1 ‑43,6
Kaféer/Konditorier 6 796 5 280 ‑22,3 ‑24,3
Snabbmatsrestauranger 13 738 13 653 ‑0,6 ‑3,2
Lunch- och kvällsrestauranger 47 244 39 471 ‑16,5 ‑18,7
Trafiknära restauranger 6 807 4 116 ‑39,5 ‑41,1
Nöjesrestauranger, pubar, barer 15 354 10 968 ‑28,6 ‑30,4
Personalrestauranger 3 055 2 046 ‑33,0 ‑34,8

Den totala restaurangmarknaden uppgick 2019 till cirka 140,5 miljarder kronor inklusive moms. I diagrammet nedan kan du se hur försäljningen har fördelat sig på de olika kategorierna under 2020. Lunch- och kvällsrestauranger har en försäljningsandel på 48,1 procent av den totala försäljningen. Personalrestauranger är den kategori som har lägst försäljningsandel inom restaurangbranschen, 2,5 procent.

 

Försäljningsandelar för restaurangbranschen under 2020

 

 

Definitioner och förklaringar

LO-förbunden varslar om konflikt för bemanningsanställda 9.12.2020 08:40:10 | LO

LO-förbunden varslar om stridsåtgärder mot Kompetensföretagen för att säkerställa likvärdiga villkor mellan uthyrd personal och anställda vid kundföretagen.

- Det ska inte vara billigare att ta in bemanningsanställda än att ha ordinarie personal. De bemanningsanställda ska inte heller ha sämre villkor. Detta vill inte Kompetensföretagen gå med på, säger Kent Ackholt, samordningsansvarig på LO för det gemensamma bemanningsavtalet.

- Trots långa förhandlingar har vi inte lyckats att nå fram till en uppgörelse med motparten varför vi tvingas att vidta dessa åtgärder som alla LO-förbunden står bakom. Vi står givetvis till förfogande om motparten vill fortsätta förhandlingarna, säger Kent Ackholt.

Om bemanningsavtalet

2000 tecknades det första avtalet inom LO för anställda i bemanningsföretag. Avtalet gäller för alla LOs 14 medlemsförbund. Syftet med avtalet är att de som jobbar på bemanningsföretag ska skyddas av ett kollektivavtal i likhet med villkoren på den övriga arbetsmarknaden. Därmed minskar risken för konkurrens om lönevillkor och andra anställningsvillkor mellan olika grupper på en arbetsplats. Avtalet ska förhindra att de egna anställda byts ut mot inhyrda som är billigare på grund av lägre lön och sämre villkor.

Avtalet löpte ut igår klockan 21.29 och inga nya förhandlingstider är utsatta.

Varslet är i två steg. Det första träder ikraft 18 december klockan 06:00 och omfattar en nyanställningsblockad, övertidsblockad och en mertidsblockad.

Den andra delen av varslet träder ikraft 7 januari 06:00 och omfattar total arbetsnedläggelse för cirka 1 000 personer som är inhyrda på följande arbetsplatser:

ICA:s lager i Helsingborg

Volvo personvagnar AB i Olofström

Q-Med AB i Uppsala

Sandvik Mining and Construction Tools AB i Sandviken

Marabou, Mondelez Produktion AB, i Upplands Väsby

Barilla Sverige AB i Filipstad

Göteborgs hamn, APM Terminals Gothenburg

DSV Solutions AB i Landskrona

Tillväxt i näringslivet före pandemin

Statistiknyhet från SCB 2020-12-09 9.30

Näringslivets företag ökade förädlingsvärdet med 7 procent och antalet anställda med 1 procent 2019 jämfört med 2018. Största ökningen fanns inom branschgruppen Energi, vatten och avlopp. Företagen inom information, kommunikation och fastighetsverksamhet gick också bra under året.

Den positiva utveckling som pågått under en femårsperiod fortsatte även under året före coronapandemin. Förutom ökningen av förädlingsvärdet och antalet anställda ökade även nettoomsättningen och företagens tillgångar med 5 respektive 7 procent. I tabellen nedan visas hur förädlingsvärdet och antalet anställda fördelade sig mellan olika branschgrupper år 2019 och hur utvecklingen såg ut jämfört med året innan.

Förädlingsvärde och anställda per branschgrupp enligt SNI2007, år 2019

Branschgrupp enligt SNI2007 (avdelningsnivå)FörädlingsvärdeAntal anställda
 MnkrFörändring %AntalFörändring %
Jord- och skogsbruk, fiske, utvinning av mineral (A, B) 94 885 15 48 845 1
Tillverkning (C) 577 290 3 520 465 ‑1
Energi, vatten och avlopp (D, E) 118 550 17 47 680 2
Byggverksamhet (F) 264 470 7 338 865 1
Handel (G) 438 510 7 511 775 0
Transport, hotell och restaurang (H, I) 238 245 6 365 215 1
Information, kommunikation och fastighetsverksamhet (J, L) 465 585 11 265 370 2
Juridik, ekonomi, vetenskap, uthyrning och resetjänster (M, N) 408 215 5 526 065 2
Utbildning, vård och omsorg (P, Q) 155 335 5 251 400 ‑1
Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet (R, S) 54 715 10 67 450 1
Näringslivet totalt 2 815 800 7 2 943 130 1

 

Alla näringslivets branschgrupper visade tillväxt av förädlingsvärdet (bidraget till BNP) mellan 2018 och 2019. Mest ökade branschen för Energi, vatten och avlopp där tillväxten var 17 procent. I denna branschgrupp uppgick det totala förädlingsvärdet till cirka 120 miljarder kronor 2019. Jord- och skogsbruk inklusive utvinning av mineral var en branschgrupp som också gick bra, med en ökning av förädlingsvärdet på 15 procent till 95 miljarder kronor. Branschgrupperna Information, kommunikation och fastighetsverksamhet respektive Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet ökade sina förädlingsvärden med 11 respektive 10 procent mellan åren. Totalt bidrog informations-, kommunikations- och fastighetsbranschen med nästan 470 miljarder, medan branschgruppen Kultur, nöje, fritid och annan serviceverksamhet bidrog med 55 miljarder kronor till BNP år 2019.

Tillverkningsindustrin var en branschgrupp som visade en tendens till avmattning under 2019, med en tillväxt på 3 procent i förädlingsvärdet och en minskning av antalet anställda med 1 procent. Tillverkningsindustrin sysselsatte drygt 520 000 anställda och hade ett förädlingsvärde på nästan 580 miljarder kronor 2019. Antalet anställda minskade med 1 procent även inom Utbildning, vård och omsorg, medan antalet anställda i handelsbranschen var oförändrat.

Flest anställda under 2019 hade branschgruppen Juridik, ekonomi, vetenskap, uthyrning och resetjänster, som sysselsatte drygt 526 000 personer, en ökning med 2 procent. Förädlingsvärdet inom denna branschgrupp uppgick till knappt 410 miljarder kronor. Även branschgrupperna för Energi, vatten och avlopp, Information, kommunikation och fastighetsverksamhet ökade antalet anställda med 2 procent jämfört med 2018.

 

Definitioner och förklaringar

Företagens ekonomi är den enda undersökningen som bygger på bokslut från samtliga företag i Sverige.

Alla uppgifter i denna statistiknyhet redovisas i löpande priser. Alla jämförelser har gjorts mot slutliga uppgifter för år 2018.

Nettoomsättning: Nettoomsättning exklusive punktskatter och merchanting.

Anställda: Medelantal anställda, helårspersoner: två halvtidsanställda räknas som en helårsperson.

Förädlingsvärde: Den faktiska produktionen minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner, sociala avgifter och kostnader för handelsvaror (eftersom enbart handelsmarginalen för dessa ingår i produktionsvärdet). Förädlingsvärdet kan också kallas bidraget till BNP (Sveriges bruttonationalprodukt).

Näringslivet: Företag som driver näringsverksamhet i Sverige oberoende av juridisk form. Företag med finansiell verksamhet och bostadsrättsföreningar ingår dock inte i Företagens ekonomi. Verksamhet inom offentlig förvaltning ingår inte heller.

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, mest efterfrågade tabeller och diagram och länkar till statistikdatabasen, med mera finns här:

Företagens ekonomi (scb.se)

Tabellerna i statistikdatabasen innehåller branschvisa uppgifter om till exempel nettoomsättning, förädlingsvärde, balansomslutning och antal anställda. Även hela resultaträkningar och balansräkningar kan tas fram per bransch.

Kommunal och IF Metall ansluter sig till las-överenskommelsen

LO-facken Kommunal och IF Metall ansluter sig till las-överenskommelsen som Svenskt Näringsliv och PTK tecknat tidigare, uppger parterna på en pressträff.

– För oss är det alltid rätt att sätta oss vid förhandlingsbordet om det gynnar våra medlemmar, säger Kommunals förhandlingschef Johan Ingelskog som tillägger att överenskommelsen inte minst kommer att vara till gagn för de kvinnodominerade yrkena i Kommunal.

Även för If Metall var det naturligt att återuppta förhandlingarna.

– Vi har en stor osäkerhet på våra arbetsplatser, säger förhandlingschefen Veli-Pekka Säikkäla.

Partsöverenskommelsen mellan tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv slöts för en dryg månad sedan. Då valde LO att säga nej, Enligt LO:s ordförande Susanna Gideonsson så var det framförallt frågan om anställningstrygghet som har varit svår att enas om och där tyckte inte LO att avtalsförslaget ger deras medlemmar tillräckligt stor trygghet.

Men under tiden har det framför allt från IF Metall funnits signaler om att man ändå ville haka på överenskommelsen, som nu regeringen sagt sig villig att göra till lag i stället för den politiska utredning som av många fått tummen ner.

Omskolning och omställningsstöd

Överenskommelsen mellan de fyra parterna innebär bland annat att anställda får rätt till ett omställningsstöd om deras sysselsättningsgrad minskar, en större rätt till omskolning och kompetensutveckling samt att visstidsanställningar kommer att övergå i en tillsvidareanställning efter 12 månaders anställning, från tidigare 24 månader. Dessutom är parterna överens om att börja förhandla om en kollektivavtalsbaserad arbetslöshetsförsäkring, något som Kommunal och If Metall efterlyst.

Fler undantag i turordningsreglerna

Avtalet innebär även att arbetsgivare får rätt att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägning för tre anställda oavsett företagets storlek.

I dag har arbetsgivaren rätt att göra undantag för max två personer i företag med högst tio anställda. I las-utredningen föreslås att arbetsgivare får rätt att göra undantag för fem anställda.

-Det här är något som gör att fler företag kommer att våga anställa fler, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

Enligt Mattias Dahl kommer uppgörelsen nu att skickas in till riksdag och regering med hopp om att den skall bli lag.

HÄR ÄR HUVUDDRAGEN I LAS-ÖVERENSKOMMELSEN:

Dölj

Överenskommelsen har kommit att kallas för las-överenskommelsen, bland annat i media. Men den innehåller och gäller även andra delar inom arbetsmarknaden.

– Anställningsformen allmän visstidsanställning avskaffas och ersätts av något som heter särskild visstidsanställning. En viktig skillnad är att med den nya anställningsformen krävs bara tolv månaders anställning innan anställningen omvandlas till en tillsvidareanställning. Just nu krävs det 24 månaders anställning för en fast anställning och i den tidigare ursprungliga överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv handlade det om 18 månader.

– Den så kallade hyvlingen begränsas, det vill säga arbetsgivarens möjligheter att sänka en anställds arbetstid – och därmed lön. Om arbetsgivaren vill genomföra hyvling så kräver det att turordningsreglerna följs och att den anställde får lite tid på sig, upp till tre månader, för att kunna anpassa sig till sin nya lön.

– Rätten till vidareutbildning och kompetens för de anställda förstärks genom ett nytt omställningsavtal som bland annat ger den som har arbetat hos en arbetsgivare i minst 8 år möjlighet att utbilda sig med 80 procent av sin lön under ett år. Nytt är också att visstidsanställda och personliga assistenter ingår i omställningsavtalet.

– Parterna är överens om att utreda en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring som också ska avse anställda med låga eller oregelbundna inkomster som garanterar löntagarna minst 80 procent av lönen.

– Arbetsgivare har rätt att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägning för tre anställda oavsett företagets storlek. I dag har arbetsgivaren rätt att göra undantag för max två personer i företag med högst tio anställda.

– Termen ”saklig grund av personliga skäl” vid uppsägning ersätts med ”sakliga skäl”. Till sakliga skäl räknas om arbetstagaren allvarligt brutit mot anställningsavtalet genom exempelvis arbetsvägran, samarbetssvårigheter, missbruk eller brott.

– Arbetsgivaren ska fortsatt erbjuda stödåtgärder, ge en varning och erbjuda omplacering innan en anställd kan sägas upp. Men om arbetsgivaren erbjudit en omplacering och det fortfarande finns sakliga skäl för uppsägning finns ingen plikt att erbjuda ny omplacering

Kompetens största hindret för AI-utveckling

Företag och offentlig sektor investerar stora summor i artificiell intelligens, AI. Företagen satsade 5,6 miljarder kronor och offentlig sektor 149 miljoner kronor på AI-baserade hård- eller mjukvara 2019. Ett stort hinder för AI-utvecklingen är bristen på kompetens.

AI kan användas inom många områden, till exempel ansiktsigenkänning, automatisk översättning och självlärande robotar för lagerarbete. Cirka 700 företag utförde egen forskning och utveckling inom AI under 2019, visar SCB:s rapport Artificiell intelligens i Sverige. Det är framför allt de stora svenska företagen som använder AI i sin verksamhet.

– Forskning och utveckling inom AI är koncentrerat till ett fåtal utförare. Tio företag stod för 65 procent av näringslivets totala kostnader och investeringar för forskning och utveckling inom AI under 2019, säger Björn Forssell, en av rapportförfattarna.

Kostnader ett av hindren 

Ungefär 5,4 procent av företagen i Sverige uppgav att de har använt AI i någon form i sin verksamhet. Inom den offentliga sektorn var motsvarande siffra 10,2 procent och inom universitet och högskolesektorn har 12,2 procent använt AI-baserad mjuk- eller hårdvara i sin forskning under 2019. Det finns flera hinder för AI-användning i Sverige. Ett av dem är kostnaderna.

– Många företag och organisationer ser också bristen på kompetens och utbildning bland personalen som ett stort hinder, säger Björn Forssell.

Små företag satsar på AI

Stora företag (250 anställda eller fler) använde mest pengar till AI-baserad mjuk- och hårdvara, totalt 3,9 miljarder kronor. Men även små företag (10 - 49 anställda) satsade på AI-användning.

– Sett till andelen av totala it-relaterade kostnader och investeringar spenderade de små företagen procentuellt sett mer av sina totala it-kostnader på AI, säger Björn Forssell.

Informations- och kommunikationsverksamhet är den vanligaste AI-användaren inom näringslivet. I offentlig sektor är det regionerna som använder AI mest.

I rapporten Artificiell intelligens i Sverige finns mer information om branschernas användning av AI, olika hinder och hur offentlig sektor använder AI i sina verksamheter.

Läs mer om AI-användningen i Sverige i rapporten på scb.se

Fakta: AI-användningen i Sverige 

SCB har kartlagt AI-användningen inom näringslivet och offentlig sektor i Sverige. Syftet är att ge en samlad bild av i vilken utsträckning AI och analys av stora datamängder (Big data) används inom företagssektorn, offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn. Statistiken visar även ekonomiska och personella satsningar inom AI och vilka hinder som företag och offentliga sektorn upplever. Rapporten ska ge kunskaper om vilka insatser som kan behövas för att stärka den svenska konkurrenskraften genom ökad AI-användning och utveckling inom offentlig förvaltning.

Länkar

Artificiell intelligens (AI) i Sverige 2019

Kommunen ersätter årets julfirande och stärker samtidigt det lokala näringslivet

Kommunens arbetsutskott har i veckan beslutat att på grund av pandemin ska verksamheternas julfiranden i år ersättas med en julklapp i form av ett presentkort.

- Det här blir året som vi inte har någon julavslutning, säger Peter Nyberg, kommundirektör. Det är tråkigt, för vi vill ju gärna träffas, särskilt när vi hållit ut under så lång tid. Men vi måste ta ansvar här också.

Presentkortet som delas ut till drygt 2000 medarbetare är på 300 kr och knutet till Östhammars kommuns näringsliv. Det ersätter allt julfirande.

- Beslutet att ersätta våra verksamheters julfiranden med ett presentkort för köp i vår lokala handel till alla våra anställda fyller två syften; dels verka som tack för ett gott samarbete under året nu när vi inte kan träffas som vi brukar, och dels stimulera kommunens lokala näringsliv. Vi gör detta i samarbete med Företag i Samverkan, säger kommunalråden Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén-Berggren (S) och Pär-Olof Olsson (M).

Likadant presentkort delades ut tidigare i år

Det var i slutet på mars i år som kommunens krisledningsnämnd beslutade att dela ut ett likadant presentkort som tack till medarbetare och i syfte att stärka det lokala näringslivet som redan då började se konsekvenserna av pandemin. Det var mycket uppskattat av medarbetare och företagare.

Presentkortet fungerar hos näringsidkare i Östhammars kommun och är giltigt under ett år.

- De företag som idag ännu inte kan ta emot presentkort erbjuds möjlighet att göra det genom att kontakta Företag i Samverkan. Michaela Zachrisson mob: 073-742 82 28 , säger Ulf Andersson, samhällsbyggnadschef.

Relaterad information

 

En av tre av jobbar hemifrån

Var tredje person som arbetar gör det hemifrån åtminstone någon dag i veckan, visar ny statistik från SCB. Att främst jobba hemifrån var dock vanligare i våras.

I SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) ingår sedan ett halvår tillbaka frågor med koppling till coronapandemin. I oktober svarade 32,7 procent av de tillfrågade i åldern 15–74 år som arbetar att de jobbat hemifrån den senaste veckan.

– Men det är rätt stora skillnader vad gäller omfattningen. En del arbetar främst hemifrån, några gör det mindre än hälften av dagarna, och andra brukar arbeta hemifrån även i vanliga fall, säger Eric Hellsing, statistiker på SCB.

I oktober arbetade 15,3 procent av de med jobb hemifrån mer än hälften av dagarna. I maj var motsvarande siffra 21,8 procent.

– Den andelen sjönk stadigt under sommarmånaderna men har börjat stiga sedan september. Till viss del kan det nog förklaras av att många som har möjlighet att jobba hemifrån hade semester under sommaren, säger Eric Hellsing och fortsätter:

– Men det var en större andel i oktobermätningen än i maj som inte arbetade hemifrån alls.

Så svarade personer i arbete (15–74 år) om arbete hemifrån

Månad Mer än hälften av dagarna (%) Omkring hälften av dagarna (%) Mindre än hälften av dagarna (%) Brukar arbeta hemma (%) Arbetade inget hemma (%) Ej svar (%)
Maj 21,8 3,9 4,9 5,5 63,6 0,4
Juni 19,4 4,1 4,6 5,2 66,5 0,3
Juli 14,2 2,8 2,9 6,6 73,0 0,4
Augusti 13,7 3,2 3,6 7,3 71,9 0,3
September 15,1 4,4 5,8 6,0 68,4 0,3
Oktober 15,3 4,2 6,1 7,0 67,2 0,1

Ungefär lika många män som kvinnor svarade att de inte arbetar hemma alls: runt två tredjedelar av de som jobbar. Men en något större andel kvinnor än män arbetar hemifrån mer än hälften av tiden.

– Det går även att se stora skillnader beroende på ålder. I oktober svarade 86 procent av männen och 94 procent av kvinnorna i åldersgruppen 15 till 24 år att de inte arbetat hemma någonting den senaste veckan. Att ungdomar inte arbetar hemifrån lika mycket som andra grupper beror på att de i större utsträckning arbetar inom yrken som är svåra att förena med distansarbete, som handels- och vårdyrken, säger Eric Hellsing.
 

Så svarade personer i arbete om arbete hemifrån i oktober

Kön Ålder (%) Mer än hälften av dagarna (%) Omkring hälften av dagarna (%) Mindre än hälften av dagarna (%) Brukar arbeta hemma (%) Arbetade inget hemma (%) Ej svar (%)
Båda 15-24 5,9 . . . 89,9 0,1
Båda 25-54 17,0 4,6 6,8 6,5 65,0 0,1
Båda 55-74 13,9 4,2 5,9 10,6 65,3 0,2
Båda 15-74 15,3 4,2 6,1 7,0 67,2 0,1
Båda 16-64 15,5 4,2 6,2 6,3 67,7 0,1
Båda 20-64 15,9 4,3 6,3 6,4 66,9 0,1
Män 15-24 . . . . 86,1 0,0
Män 25-54 16,2 4,6 6,4 6,5 66,2 0,0
Män 55-74 12,2 4,0 5,9 12,9 64,9 0,1
Män 15-74 14,5 4,2 5,9 7,7 67,6 0,1
Män 16-64 14,7 4,3 6,0 6,8 68,1 0,1
Män 20-64 15,0 4,3 6,1 6,9 67,6 0,1
Kvinnor 15-24 . . . . 94,2 0,3
Kvinnor 25-54 17,8 4,6 7,3 6,4 63,5 0,2
Kvinnor 55-74 15,9 4,5 5,8 7,9 65,7 0,3
Kvinnor 15-74 16,2 4,2 6,4 6,3 66,7 0,2
Kvinnor 16-64 16,5 4,2 6,4 5,7 67,1 0,2
Kvinnor 20-64 16,9 4,3 6,6 5,9 66,2 0,2

(En prick betyder att svarsunderlaget är för litet för att en skattning ska kunna redovisas.)

Det är stora skillnader mellan olika branscher och yrkesgrupper. Av de tillfrågade i hotell- och restaurangbranschen svarade nästan 93 procent att de inte jobbat hemifrån alls under årets tredje kvartal, alltså juli–september. Motsvarande siffra inom information och kommunikation var knappt 23 procent.

– I branschen information och kommunikation svarade två tredjedelar att de främst jobbat hemifrån, säger Eric Hellsing.
 

Så svarade personer i olika branscher om arbete hemifrån i juli–september

 

Bransch

Mer än hälften av dagarna (%) Omkring hälften av dagarna (%) Mindre än hälften av dagarna (%) Brukar arbeta hemma (%) Arbetade inget hemma (%) Ej svar (%)
Jordbruk, skogsbruk och fiske . . . 24,8 66,8 2,2
Tillverkning och utvinning, energi och miljö 11,8 3,2 3,7 2,9 78,3 0,1
Byggverksamhet 3,3 . 3,2 6,2 85,2 0,6
Handel 11,4 2,9 3,6 6,5 75,3 0,2
Transport 4,3 . . 3,6 88,3 0,2
Hotell och restaurang . . . . 92,8 0,6
Information och kommunikation 56,3 7,1 5,1 8,8 22,7 0
Finansiell verksamhet, företagstjänster 25,4 6,4 6,2 9,7 52 0,3
Offentlig förvaltning m.m. 25,4 6,5 8,4 3,7 55,9 0,1
Utbildning 10,4 3,5 6,7 7,8 71,4 0,2
Vård och omsorg 2,2 1,3 2,7 3 90,5 0,3
Personliga och kulturella tjänster 12,6 3,8 4,9 10,1 67,8 0,7
Uppgift saknas . . . . . 0,0
Summa 14,5 3,7 4,5 6,5 70,5 0,3

(En prick betyder att svarsunderlaget är för litet för att en skattning ska kunna redovisas.)

Även typen av yrke spelar in i hur mycket det går att arbeta hemifrån.

– Det är till exempel vanligare att personer med yrken som kräver högskolekompetens arbetar hemifrån än att personer inom andra yrkesgrupper gör det, säger Eric Hellsing.
 

Så svarade personer i olika yrken om arbete hemifrån i juli–september

Yrken Mer än hälften av dagarna (%) Omkring hälften av dagarna (%) Mindre än hälften av dagarna (%) Brukar arbeta hemma (%) Arbetade inget hemma (%) Ej svar (%)
Chefsyrken 19,7 8,1 9,6 10,1 52,2 0,2
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens 28,9 5,6 7,9 8,1 49,4 0,2
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande 21,9 6,4 6,3 8,9 56,3 0,3
Yrken inom administration och kundtjänst 13,5 3,4 3,2 7,1 72,6 0,2
Service-,omsorgs- och försäljningsarbete 1,0 . . 2,7 94,8 0,4
Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske . . . 20,9 73,5 1,7
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning . . . 3,9 93 0,4
Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. . . . 2,3 96,1 0,3
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion . . . . 97,1 0,5
Militärt arbete . . . . 86,1 0,0
Uppgift saknas . . . . . 4,0
Summa 14,5 3,7 4,5 6,5 70,5 0,3

(En prick betyder att svarsunderlaget är för litet för att en skattning ska kunna redovisas.)

 

Fakta: AKU

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. AKU visar bland annat antal och andel sysselsatta respektive arbetslösa per månad, kvartal och år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbetslösheten och står för det officiella arbetslöshetstalet.

Frågan som statistiken i pressmeddelandet bygger på löd ”Just nu är det många som jobbar hemifrån på grund av coronapandemin. Under [referensveckan], arbetade du hemma (helt eller delvis) på grund av corona?”.

Svarsalternativen var:

  1. Ja, mer än hälften av arbetsdagarna

  2. Ja, ungefär hälften av arbetsdagarna
  3. Ja, mindre än hälften av arbetsdagarna
  4. Ja, jobbade hemma, men brukar göra det i vanliga fall också
  5. Nej, arbetade inte hemma
 

Länkar:

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Dämpad arbetsmarknad men tecken på ljusning

Läs fler artiklar om hur coronapandemin påverkar samhället

Stöd till företagare med anledning av coronaviruset

 

Samlat stöd för näringslivet i Uppsala län för att dämpa de negativa effekterna av coronaviruset.

Uppsala län är en spännande del av Sverige där näringslivet utvecklas väl och har hög tillväxt, högre än i resten av Sverige faktiskt. Men just nu är det jobbigt för stora delar av näringslivet som drabbats hårt av effekterna av coronaviruset.

I svåra tider är det bra att veta vart man kan vända sig för att få stöd. Det kan handla om råd, lån eller vägledning för att ta sig vidare. Almi Uppsala, som ägs av Region Uppsala och staten, har fått förstärkt stöd att lotsa företagare i denna temporära motgång.  Förutom Almi Uppsala så finns flera aktörer som kan och vill hjälpa till och nedan ger vi en överblick på vad som görs och vart man, som företag, kan vända sig för att få hjälp. 

I ett samarbete mellan Region Uppsala, Uppsala läns kommuner, Almi Uppsala och Arbetsförmedlingen ger vi en överblick på vad som görs och vart företag kan vända sig för att få hjälp. 

Finansiering och rådgivning via Almi i Uppsala

Almi Uppsala gör allt de kan för att hjälpa företag att klara den situation som nu råder. De står redo med all sin  kompetens och expertis, det gäller till såväl företag som är i startupfas som befintliga företag.

För att kunna stötta företag extra mycket under en period av svårigheter har de tagit fram nya finansierings- och rådgivningsalternativ anpassade till rådande situation. Oberoende av vilken situation du befinner dig i – du är alltid välkommen att höra av dig till Almi i Uppsala.

Du når en rådgivare via e-post: info.uppsala@almi.se
eller telefon: 0771-55 85 00.

Kontakt

Toni Jonsson

Utvecklingsledare, Näringsliv

Telefon: 018-61 70 140
Mobiltelefon: 072-718 21 22

Restaurangerna har tappat nästan en fjärdedel av alkoholförsäljningen

Alkoholförsäljningen på krogen har minskat under 2020 – och i morgon förbjuds den från klockan 22 för att minska spridningen av coronaviruset. För en del typer av restauranger, pubar och barer utgör alkoholen hälften av den totala försäljningen, visar statistik från SCB.

Enligt regeringens förslag förbjuds serveringen av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat mellan klockan 22.00 och 11.00.  Förbudet gäller till den sista februari nästa år.

– För nöjesrestauranger, pubar och barer är alkoholförsäljningen en väldigt viktig intäktskälla. Under 2019 stod alkoholen för cirka 47 procent av deras totala försäljning. Det handlar om ungefär tio miljarder kronor, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

De svenska restaurangernas totala försäljning uppgick förra året till 125 miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel – runt 29 miljarder kronor – kom från alkoholförsäljning.

Totalt har restaurangernas försäljning minskat med 19 procent under januari–september i år jämfört med samma period i fjol.

– Under samma jämförelse period har alkoholförsäljningen på restaurangerna minskat med 23 procent, säger Daniel Lennartsson.

För lunch- och kvällsrestauranger uppgick alkoholförsäljningen till 13,5 miljarder kronor 2019. Det motsvarar 21 procent av de totala försäljningsintäkterna. För trafiknära restauranger motsvarar alkoholen 27 procent av de totala försäljningsintäkterna.

 

Fakta: Restaurangkategorier i texten

Nöjesrestauranger, pubar och barer
Verksamhetens fokus är på drycker, men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar och nattklubbar.

Lunch- och kvällsrestauranger
Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar och pizzerior etcetera.

Trafiknära restauranger
Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns också restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår.

 

Fakta: Om statistiken

Statistiken bygger på uppgifter från restaurangindex, försäljningsindikatorn och beräkningar från momsregistret. Restaurangbranschen utgörs av SNI-koden 56 och täcker inte hotellens restaurang- och alkoholförsäljning.
Försäljningssiffrorna anges inklusive moms. Beräkningarna bygger på data över den försäljning som görs till 25 procents moms i momsregistret. På restauranger är det 25 procents moms på alkohol och 12 procents moms på mat.

Byggnads hotar med strejk för att få mer än märket och förbjuda seriösa bemannings­företag

Byggnads har idag varslat om strejk i byggbranschen från den 27 november. Skälet är att man vill ha mer än märket. - Vi är överens om att vi vill ha ordning och reda i en sund byggbransch. Därför har vi lagt konkreta förslag på ett utökat huvudentreprenörsansvar med en uppsnabbad process och en utökad granskning. Men vi kan inte skriva en överenskommelse som kan stå i strid med svensk lag på det sätt som Byggnads föreslår. Därför förstår vi inte varför man väljer att varsla om strejk mitt under brinnande coronapandemi, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Byggföretagen.

Mats Åkerlind.

– Vad det här egentligen handlar om är att Byggnads vill ha mer än märket. Dessutom vill de förbjuda seriösa bemanningsföretag och kasta bort värdet av yrkesbeviset. Det kan inte vi gå med på, säger 

Sedan januari har 930 byggföretag gått i konkurs. 6800 personer har redan varslats om uppsägning. I Byggföretagens senaste Byggbarometer svarar fyra av fem medlemsföretag att de upplever förskjutningar av nya byggstarter. Två tredjedelar upplever minskad orderingång.

Byggnads varsel berör 87 arbetsplatser runt om i landet.

Byggnadsarbetare som berörs av Byggavtalet ska ha ny lön från och med den 1 december 2020. Detta är en följd av att märket prolongerades med sju månader i våras. En byggnadsarbetare med ackordslön tjänar idag i snitt 38 800 kronor.

Inget annat fackförbund går ut i konflikt så ofta som Byggnads. Bara mellan 2011 och 2015 varslade Byggnads 26 gånger i tvister mellan avtalsparter. Bara Syndikalisterna och Svenska Hamnarbetarförbundet varslar mer.

Lathund för journalister se här: https://byggforetagen.se/avtal2020/lathund-for-journalister/

Följ utvecklingen för www.byggforetagen.se/avtal2020

Byggnads varslar om strejk – ”En ödesfråga för hela branschen” 18.11.2020 10:17:03 CET | Byggnads

Idag varslar Byggnads om strejk på Byggavtalet från och med 27 november om inte fack och arbetsgivare kommit överens om ett nytt avtal innan dess. Varslet omfattar i steg ett 87 arbetsplatser och ca 1400 anställda

– Under året har fack och arbetsgivarna stått sida vid sida på seminarier och pratat om hur vi ska städa upp branschen. Men när vi sedan sitter i förhandlingar går de inte från ord till handling. Det här är en ödesfråga för byggbranschen. Vilken väg ska vi gå? En byggbransch i världsklass eller en byggbransch i spillror?, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Byggnads varslar om strejk – ”En ödesfråga för hela branschen”

– Under året har fack och arbetsgivarna stått sida vid sida på seminarier och pratat om hur vi ska städa upp branschen. Men när vi sedan sitter i förhandlingar går de inte från ord till handling. Det här är en ödesfråga för byggbranschen. Vilken väg ska vi gå? En byggbransch i världsklass eller en byggbransch i spillror?, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Orsaken till varslet är motparten Byggföretagens överraskande ovilja att ta tag i de problem med dödsolyckor och arbetslivskriminalitet som länge plågat branschen.

Under avtalsförhandlingarna har Byggnads förslag för att få ner olyckstalen och få bukt med kriminaliteten hamnat längst ner på dagordningen. Istället ligger arbetsgivarnas fokus enbart på gamla käpphästar som att få mer makt över lönesystem, arbetstid och att minska byggnadsarbetarnas inflytande på våra arbetsplatser.

– Under året har fack och arbetsgivarna stått sida vid sida på seminarier och pratat om hur vi ska städa upp branschen. Men när vi sedan sitter i förhandlingar går de inte från ord till handling. Det här är en ödesfråga för byggbranschen. Vilken väg ska vi gå? En byggbransch i världsklass eller en byggbransch i spillror?, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

– Byggföretagens inställning kommer varken leda till sund konkurrens eller ordning och reda i branschen. Vi har kollegor som aldrig kommer hem efter arbetsdagen. Familjeföretag som blir utkonkurrerade av fuskande företag. Det här är frågorna vi ska fokusera på. Parterna behöver kroka arm för skapa en bransch vi kan vara stolta över, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare Byggnads.

Byggnads åtgärder för ordning och reda i byggbranschen

  • Att ge regionala skyddsombud tillträde till fler arbetsplatser för att skapa en säkrare arbetsmiljö.
  • Företagen ska kunna bevisa att underentreprenörer följer kollektivavtal.
  • Tydligare regler kring traktamenten för arbetare från andra länder.
  • För att förhindra fusk ska lönespecifikationen tydligt visa lön, ledighet, ersättningar och intjänad pension.
  • Bodar och omklädningsrum ska vara anpassade för alla oavsett kön.
  • Gravida arbetstagare ska kunna vara hemma med ersättning om arbetsuppgifterna riskerar skada fostret.

 

Se varslet i sin helhet samt lista på berörda arbetsplatser

Konflikten har ingenting med lönenivåer eller avtalets längd att göra.

Näringsidkare som har fått ett större omsättningstapp till följd av coronapandemin kan ansöka om ekonomiskt stöd. Länsstyrelsen handlägger stödet men du gör din ansökan hos Boverket.

På den här sidan hittar du övergripande information om stödet. Längst ned på sidan hittar du kontaktinformation till ansvarig Länsstyrelse som du kan vända dig till vid frågor.

Du gör ansökan i Boverkets e-tjänst

(Du loggar in i e-tjänsten med din e-legitimation.)

Ansökningsperioden avslutas den 31 januari 2021.

 
 

Vad innebär stödet?

Stödet ger ersättning för förlorade intäkter under fem månader, från mars till juli i år. Stödet är 75 procent av det man tappat i omsättning jämfört med samma period 2019. Varje företag kan få maximalt 120 000 kronor i ersättning.

Stödet är på motsvarande sätt som omställningsstödet uppdelat i tre stödperioder:

  • mars – april 2020
  • maj 2020
  • juni – juli 2020.

Motsvarande månad eller månader föregående år utgör respektive stödperiods referensperiod.

 
 

Vem kan söka stödet?

Enskilda näringsidkare som har fått ett större omsättningstapp till följd av den pågående pandemin kan söka omsättningsstödet.

Du som är enskild näringsidkare kan även ansöka om omställningsstödet om du uppfyller kraven för det. Mer information om det stödet finns hos Skatteverket.

Mer om omställningsstödet hos Skatteverket

Kan handelsbolag eller kommanditbolag få stödet?

Stödet gäller endast för fysiska personer som driver näringsverksamhet, så kallad enskild firma eller enskild näringsverksamhet. Det innebär att fysiska personer som är delägare i handelsbolag och kommanditbolag inte kan få detta stöd.

Vad krävs för att stödet ska beviljas?

En förutsättning är bland annat att den enskilde näringsidkaren har haft en omsättning på minst 200 000 kronor under föregående år, att omsättningstappet beror på effekterna av pandemin och att den sökande inte varit berättigad till arbetslöshetsersättning. Ytterligare en förutsättning för att stöd ska beviljas är att den enskilda näringsidkaren har gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning för sådan förlorad omsättning som stödet ska beräknas på.

En förutsättning är att den enskilde näringsidkaren har haft en omsättning på minst 200 000 kronor under föregående år.

För att stöd ska beviljas krävs att nettoomsättningen för

  • mars – april 2020 understeg 70 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019
  • maj 2020 understeg 60 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019
  • juni och juli 2020 understeg 50 procent av nettoomsättningen för referensperioden 2019.

Hur mycket kommer företag kunna få i stöd?

Den enskilda näringsidkaren kan få ersättning med 75 procent av omsättningstappet. Totalt kan företagaren få ett maximalt stöd på 120 000 kronor.

Hur ansöker jag?

Ansökan gör du i Boverkets e-tjänst

Det finns även en läsversion av e-tjänsten för att du ska kunna se vilka uppgifter som behövs utan att behöva logga in i e-tjänsten.

Läsversion av e-tjänsten för omsättningsstöd

Information om stödet hos Boverket

Du som har e-legitimation ska använda e-tjänsten i första hand. Undantag är personer med skyddad identitet och personer folkbokförda utanför Sverige. De ska ansöka via pappersblankett. Hör av dig till oss så hjälper vi dig.

Kan ansökan skickas in av ett ombud?

Om du vill skicka in din ansökan via ombud måste pappersblankett användas. Denna beställs hos oss på Länsstyrelsen.

Ansökan på pappersblankett och eventuella kompletteringar till e-ansökan skickas med vanlig post till:

 

Länsstyrelsen Stockholm
Box 22067
104 22 Stockholm

 
 

Länsstyrelser som handlägger ansökningar om stöd:

  • Länsstyrelsen i Stockholms län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Gotlands eller Västmanlands län.
  • Länsstyrelsen i Östergötlands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län.
  • Länsstyrelsen i Skåne län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Kronobergs, Blekinge eller Skåne län.
  • Länsstyrelsen i Västra Götalands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Hallands eller Västra Götalands län.
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Värmlands, Örebro, Dalarnas eller Gävleborgs län.
  • Länsstyrelsen i Västernorrlands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Jämtlands eller Västernorrlands län.
  • Länsstyrelsen i Norrbottens län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Västerbottens eller Norrbottens län.

Länsstyrelsen Östergötland kommer ha ett samordningsansvar och administrera insatsen.

 

När går det att söka stödet?

Det går att söka från och med den 10 november till den 31 januari 2021.

Vem gör vad?

Länsstyrelserna ansvar

När betalas stödet ut?

Stödet betalas ut i anslutning till Länsstyrelsens beslut.ar för frågor om stöd, handläggning, beslut om stöd samt uppföljning av stöd som betalats ut. Vilken länsstyrelse som ansvarar för handläggningen framgår under rubriken Hur ansöker jag.

Länsstyrelsen i Östergötlands län samordnar länsstyrelsernas arbete med stödet. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten.

Boverket tar fram ansökningsformulär och e-tjänst för stödet. Det är även Boverket som betalar ut beviljat stöd.

 
 

Varför har regeringen infört ett nytt stöd?

Coronaviruset har snabbt fått stora ekonomiska konsekvenser för många företagare. Vissa företagare har inte kunnat dra nytta av de åtgärder som hittills har presenterats under den pågående pandemin, som till exempel stöd vid korttidspermittering och omställningsstöd. Regeringen har därför beslutat att avsätta fem miljarder kronor i omsättningsstöd till enskilda näringsidkare.

 

Frågor om omsättningsstödet till näringsidkare

Telefontid måndag–fredag kl. 9–10

Telefon 010-223 11 71

 
 
 
 
 

Kontakt

 

Avtal för Hotell- och restaurangfacket klart

  • Publicerat måndag 16 november kl 22.50

Visita har tecknat ett nytt kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Avtalet innebär att hotet om konflikt är borta och att kostnadsökning är i linje med övriga arbetsmarknaden.

Efter långa och tuffa förhandlingar har Visita och Hotell- och restaurangfacket (HRF) tecknat ett nytt kollektivavtal för besöksnäringen. Avtalet kom till efter att HRF varslat om strejk på ett antal restauranger, bland annat i Södertälje.

Det nya avtalet innebär bland annat att parterna följer det så kallade märket och den totala kostnadsökningen under avtalets längd blir därför 5,4 procent. Liksom det avtal som slutits mellan industrins parter gäller avtalen i 29 månader.

– Det har varit förhandlingarna ända till ikväll och det är mycket glädjande att vi nu lyckats avvärja konflikthotet samtidigt som överenskommelsen landar på kostnadsökningar på samma nivå som märket, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita i ett pressmeddelande.

Det nya avtalet ska göra det möjligt att premiera duktiga medarbetare och uppges skapa förutsättningar för ordning och reda på besöksnäringens arbetsmarknad.

– Besöksnäringen befinner sig i en oerhört tuff situation och för oss har det varit viktigt att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar med bibehållen flexibilitet. Det gör vi med det här avtalet, säger Torbjörn Granevärn.

Ekot
ekot@sverigesradio.se 

LO säger nej till lag om minimilön i EU

KOLLEKTIVAVTAL Löneskillnaderna i EU ökar och lönedumpning är ett växande problem. Därför vill EU-kommissionen införa en gemensam lag om minimilöner. Men i Sverige riskerar det att leda till sänkta löner och LO säger nej. På sikt hotas hela den svenska modellen där fack och arbetsgivare gör upp om lönen i kollektivavtal. Dessutom är förslaget kontraproduktivt för att bygga ett starkt socialt Europa på kollektivavtal.

 Publicerad 2020-11-03 Uppdaterad 2020-11-03
Kopiera länk för delning

 

Risk att politikerna tar makten över löner och avtal

Den 28 oktober presenterade EU-kommissionen ett förslag om lagstadgade minimilöner. Går det igenom innebär det att makten över lönen flyttas från svenska fack och arbetsgivare till politiken och EUs institutioner. I Sverige och övriga Norden säger både fack och arbetsgivare bestämt nej.

Det är lätt att skriva under på tankarna bakom en gemensam europeisk minimilön. Många länder, framför allt i östra och södra Europa, har ännu tio år efter finanskrisen inte återhämtat sig helt och de sociala påfrestningarna är kännbara. Samtidigt fortsätter löneklyftorna inom EU att öka och rapporterna om lönedumpning och ovärdiga lönevillkor blir allt fler.

För LO är det därför högt prioriterat att lönerna i Europa höjs. Det är inte målet utan metoden som vi motsätter oss. För att stärka arbetarnas trygghet i Europa krävs regler som respekterar alla arbetsmarknadsmodeller, även den svenska där fack och arbetsgivare bestämmer lönen i kollektivavtal.

EU hade också, innan förslaget kom, lovat ett vattentätt skydd av vår modell. Vi noterar att EU-kommissionen försökt lägga till skrivningar som är avsedda att skydda länder där parterna ensamma ansvarar för lönegolven. Vi har noga gått och igenom och analyserat det skydd som föreslås. Vår slutsats är att EU-kommissionen inte alls erbjuder ett vattentätt skydd och det är absolut inte ett undantag för Sverige från direktivets krav. Tvärtom kan vi konstatera att vi nu har ett förslag på bordet som riskerar att ge långtgående negativa inverkningar på självregleringsmodeller som den svenska. Det är också viktigt att komma ihåg att EU-kommissionen aldrig kan ge några garantier, det alltid EU-domstolen som tolkar hur lagar och regler ska följas och erfarenheterna från den så kallade Laval-domen förskräcker.

Det är väl känt att lönerna är högre och löneklyftorna mindre, i länder där lönen regleras i kollektivavtal. I Sverige jobbar nästan 90 procent av alla löntagare på en arbetsplats med kollektivavtal. Det håller även uppe lönerna på företag som inte omfattas av avtalen, vilket har lett till att reallönen har ökat på hela den svenska arbetsmarknaden.

Att kollektivavtal är det bästa sättet att reglera lön på tycker också EU-kommissionen. Kollektivavtal bör uppmuntras. Tyvärr innebär det i lagförslaget stora risker för hela partsmodellen. Förslaget lägger grunden till en EU-rättslig arbetsmarknadsmodell genom de regler som finns rörande kollektivavtal och att staterna ska främja kollektiva förhandlingar. EU tar ett tydligt kliv mot ökad överstatlighet på områden som parterna i Sverige i huvudsak sköter själva. Det skapar en stor osäkerhet om vad parterna fortfarande förfogar över själva nationellt.

Förslaget innehåller också regler om att minimilönenivåerna ska vara ”rimliga” och att en nationell myndighet varje år ska rapportera nivån på de kollektivavtalade lönerna och om de når upp till kravet på rimlighet till Kommissionen. Även detta är helt främmande för vårt system. Lönerna blir rimliga just genom att de förhandlas mellan två jämnstarka parter, fack och arbetsgivare. Det är ingenting som en myndighet ska bedöma.

Med lagstadgade minimilöner är risken stor också att arbetsgivarna skulle hänvisa till minimilönen och inte vilja betala ett öre mer. På så vis riskerar det ”lönegolv” som EU satt att i stället bli ett ”lönetak”.

I Sverige skulle det innebära risk för sänkta lägstalöner. Dessutom skulle intresset för att gå med i facket eller, för arbetsgivarnas del, en arbetsgivarorganisation, minska eftersom politikerna tagit över lönebildningen.

Förslaget innebär att hela den svenska kollektivavtalsmodellen är hotad och därmed också vår nuvarande flexibla och branschanpassade lönesättning. Därför säger även arbetsgivarna nej till lagstadgade detta.

Enligt EU:s grundlag, fördraget, har EU inte ens rätt att lagstifta om löner. Bindande regler för minimilöner skulle dessutom vara ett brott mot det löfte Sverige fick när vi gick med i EU 1994. Nämligen att den svenska kollektivavtalsmodellen skulle vara fredad.

Ytterst handlar rätten om hur vi sätter löner på arbetsmarknaden om demokrati. Att tvinga på ett land en modell där politikerna och staten lägger sig i partsmodellen och lönebildningen underminerar hur vi i Sverige har valt att organisera arbetsmarknaden. Till sist riskerar det att undergräva människors förtroende för hela EU-projektet.

Bakgrund

  • När Ursula von der Leyen tillträdde som ordförande för EU-kommissionen lovade hon att införa lagstadgade minimilöner för hela unionen.
  • Syftet är att garantera alla en trygg inkomst och minska de stora löneklyftor och sociala spänningar som lever kvar sedan finanskrisen för tio år sedan.
  • 21 av EU:s 27 medlemsländer har redan i dag lagstadgade minimilöner. Skillnaderna är dock stora, från endast drygt 3 000 kronor i månaden i Bulgarien till nära 21 800 kronor i månaden i Luxemburg.
  • Enligt förslaget ska löner vara ”rimliga”, varken för höga eller för låga. Europafacket har fört fram att en lagstadgad minimilön i EU skulle motsvara 60 procent av medianlönen i ett land. Det är Europarådets gräns för fattigdom.
  • Sverige har inga lagstadgade minimilöner. Istället bestäms lägstalönen eller ingångslönen i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.

Direktivförslaget i korthet

  • Förslaget ställer krav på att alla medborgare i EU ska ha rätt till en skälig minimilön.
  • Förslaget innehåller inget undantag för Sverige. Däremot kan direktivet inte användas för att tvinga Sverige att införa lagstadgad minimilön eller allmängiltigförklaring av kollektivavtal.
  • Förslaget handlar inte bara om lön, utan även om att lägga grunden till ett nytt europeiskt regelverk för kollektivavtal.
  • EU-medborgare ges rätt att i domstol få prövat om lönen är skälig, ytterst i EU-domstolen.

 

Enigt LO sluter upp bakom HRF

14.11.2020 13:56:56 | LO

På tisdag och torsdag lägger Hotell- och restaurangfackets, HRF:s, medlemmar ner arbetet på ett antal arbetsplatser över hela Sverige. Orsaken är att motparten, arbetsgivareföreningen Visita, vägrar att ge HRF:s medlemmar samma löneökningar som industrin och andra LO-förbund redan har fått. Om arbetsgivarna skulle få sin vilja igenom skulle det inte bara drabba de hotell- och restauranganställda.

Det HRF kräver ligger inom ramen för industrinormeringen. Det betyder att HRF:s krav följer normen 5,4 procents löneökningar under 29 månader plus den låglönesatsning som industrin har förhandlat fram inom ramen för sina avtal. Visita hävdar att denna normering ska betalas med villkorsförsämringar för HRF:s medlemmar. Det kan vi aldrig acceptera.

LOs styrelse konstaterar att HRF:s krav rör alla LO-förbund. Vi står därför helt enade bakom HRF. Vi utgår från att Visita även denna gång tar sitt förnuft till fånga och träffar avtal i linje med HRF:s krav.

Att neka HRF:s medlemmar industrins normering just i år är särskilt provocerande. De hotell- och restauranganställda kan inte jobba hemifrån. De har burit svensk besöksnäring genom pandemin och de står fortfarande i främsta ledet när viruset härjar i samhället.

Att gå ut i konflikt är inget som svensk fackföreningsrörelse gör lättvindigt. Men ibland är det nödvändigt. Den strid HRF nu tvingas ta för rättvisa löner och trygga jobb är också vår strid. Därför backar samtliga LOs förbund givetvis upp Hotell- och restaurangfackets stridsåtgärder. Vi är alla beredda att vidta de åtgärder som krävs för att HRF ska få ett avtal som följer industrinormen.

Handels och Svensk handel har slutit två avtal och strejkhotet är avvärjt. De nya avtalen innebär totalt 1 354 kronor för hela avtalsperioden.

(Uppdaterad) – Handels medlemmar får löneökningar som ligger i nivå med de andra branscherna som har tecknat avtal. Det innebär också att det finns en låglönesatsning i avtalen, säger Linda Palmetzhofer, Handels ordförande.  

Under Handels presskonferens konstaterar Linda Palmetzhofer att ett avtal för detaljhandeln och ett för lager och e-handel nu finns på plats.

– Det känns extra roligt att också kunna säga  att det finns en otrolig kraft och vilja i vårt förbund. Våra medlemmar tog låglönefajten och det gav ett bra resultat, säger hon och fortsätter:.

– Handels hävdar att förbundet också har flyttat fram positionerna i frågor som är viktiga för dem, som rör infytandefrågor, arbetsmiljöfrågor och trygghetsfrågor.

– Om man kort ska säga något om de arbeten vi gemensamt kommit överens om så är det frågan om sexuella trakasserier, arbetsanpassning och rehabilitering. Dem ska vi under avtalsperioden fortsätta jobba med tillsammans. Vi har också kommit överens om i frågan om visstid, att vi där tillsammans ska analysera branschen och se på vilket sätt på vilket sätt vi även här kan jobba med att få bort de onödiga visstidsanställningarna, säger Linda Palmetzhofer.

 

Läs mer: Nytt industriavtal med visst gnissel

 

De bägge parterna ska även göra ett gemensamt arbete om ob tillsammans, eftersom de båda hade yrkanden om det.

– Därför kommer vi att tillsammans titta på de frågorna under avtalsperioden, säger Linda Palmetzhofer. 

– De nya avtalen gäller från den 1 november fram till den 31 mars 2023, men sista året kan sägas upp. Lönerna för heltidsanställda kommer att höjas med totalt 1354 kronor fram till 31 mars 2022: 774 kronor från 1 november 2020 och 580 kronor från 1 april 2022.

”Smärtsamt högt”

Det nya avtalet följer industrins märke och ligger på 5,4 procent över 29 månader. Svensk Handel har hela tiden accepterat Handelsanställdas förbunds krav på en låglönesatsning men krävt att den totala kostnadsramen ska hållas inom märket.

– Det är viktigt att handelns parter har träffat ett avtal som följer industrins märke. Läget är historiskt tufft och handelns företag kan inte betala mer än övriga branscher. Samtidigt tvingas vi konstatera att nivån på löneökningstakten blir smärtsamt hög för många krisdrabbade företag, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo kommenterar i ett pressmeddelande resultatet i förhandlingarna:

– Det var den första medlingen i den här avtalsrörelsen och det känns bra att parterna kunde enas utan att gripa till stridsåtgärder. Vi delar parternas uppfattning att avtalet ryms inom det kostnadsmärke på 5,4 procent som industrins avtal har satt.

Medlare i förhandlingen var Gunilla Runnquist och Robert Schön.

Även Svenskt Näringsliv kommentar:

 – Avtalen inom handeln är de första större avtalen inom den privata sektorn som tecknas efter att industrins avtal blev klara. Därför är det extra viktigt och bra att de nytecknade avtalen inom handeln håller sig inom ramen för märket 5,4 procent, säger vice vd Mattias Dahl, i ett pressmeddelande och fortsätter:
 
– Det är bra att hotet om konflikt mot handeln är avvärjt. Strejkrätten kommer med ett mycket stort ansvar och att strejka under en pandemi kommer med ett ännu större ansvar. En strejk mot en så hårt drabbad bransch som handeln hade resulterat i många förlorade jobb.

Klart för nytt stöd till enskilda näringsidkare

Nu har regeringen fattat beslut om ett nytt omsättningsstöd till enskilda näringsidkare som drabbats hårt ekonomiskt av coronapandemin. Stödet samordnas av Länsstyrelsen Östergötland och stöd som rör näringsidkare i vårt län kommer att handläggas av Länsstyrelsen i Stockholms län.

 

På torsdagen fattade regeringen beslut om ett nytt stöd till enskilda näringsidkare som inte har kunnat dra nytta av de åtgärder som hittills har presenterats under den pågående pandemin. Stödet kommer att kunna sökas från och med den 10 november och kommer att handläggas av sju länsstyrelser. Arbetet samordnas av Länsstyrelsen Östergötland.

– Många enskilda näringsidkare har drabbats hårt ekonomiskt till följd av den pågående pandemin. Nu kraftsamlar regeringen och berörda myndigheter för att stötta dessa företagare. Sedan förslaget gick på remiss har vi fokuserat på att bygga upp en organisation som ansvarar för frågor om stöd, handläggning, beslut samt uppföljning av stöd som betalats ut, säger Kristi Ahlstrand, nationell samordnare för omsättningsstödet.

Den enskilda näringsidkaren kan få ersättning med upp till 75 procent av skillnaden i nettoomsättning mellan stödperiodens referensperiod och stödperioden. En förutsättning för att beviljas stöd är bland annat att näringsidkaren har haft en omsättning på minst 200 000 kronor under föregående år, att omsättningstappet beror på effekterna av pandemin och att den sökande inte varit berättigad till arbetslöshetsersättning. Ansökan om stöd ska ha inkommit senast den 31 januari 2021 och sker genom ett digitalt system som Boverket har tagit fram och som snart finns på deras webbplats.

År 2018 fanns det enligt Statistiska centralbyrån cirka 600 000 aktiva enskilda näringsidkare i Sverige med en genomsnittlig nettoomsättning på 390 000 kronor. Cirka 100 000 av dessa fanns inom de branscher som påverkats av coronapandemin, som exempelvis konstnärlig och kulturell verksamhet och konsumenttjänster som hår-, skönhets- och kroppsvård.

– Länsstyrelserna förväntar sig ett stort antal ärenden och kommer att prioritera dessa högt, säger Kristi Ahlstrand.

Vilka länsstyrelser handlägger stödet?

  • Länsstyrelsen i Stockholms län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Gotlands eller Västmanlands län.
  • Länsstyrelsen i Östergötlands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Östergötlands, Jönköpings eller Kalmar län.
  • Länsstyrelsen i Skåne län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Kronobergs, Blekinge eller Skåne län.
  • Länsstyrelsen i Västra Götalands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Hallands eller Västra Götalands län,
  • Länsstyrelsen i Dalarnas län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Värmlands, Örebro, Dalarnas eller Gävleborgs län.
  • Länsstyrelsen i Västernorrlands län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Jämtlands eller Västernorrlands län.
  • Länsstyrelsen i Norrbottens län om den enskilda näringsidkaren vid ansökningstillfället är folkbokförd i Västerbottens eller Norrbottens län.
 
 
 

Kontakt

 
 
 

Kontakt för nationella frågor

 

Kristi Ahlstrand

 

Nationell samordnare av stödet, Länsstyrelsen Östergötland

 

Telefon 010-223 54 85

Fler arbetslösa i spåren av pandemin

Under mars uppnådde antalet inrapporterade varsel till Arbetsförmedlingen historiskt höga nivåer. Även ökningstakten i antalet inskrivna arbetslösa tilltog under mars.

 

I slutet av mars var antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen 388 000 personer. Det är 44 000 fler än ett år tidigare. Under samma period ökade arbetslöshetsnivån med 0,7 procentenheter till 7,6 procent. De som först drabbas av arbetslöshet är personer som haft tillfälliga anställningar och personer som är nya på arbetsmarknaden och saknar arbetslivserfarenhet. Det sistnämnda berör bland annat ungdomar. I mars ökade antalet inskrivna arbetslösa ungdomar 18–24 år till 51 000 personer, det är 7 000 fler jämfört med samma månad föregående år.Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att fortsätta öka till följd av krisen och mobiliserar därför resurser för att möta detta. I Platsbanken på arbetsformedlingen.se finns en ny samlingsplats för annonser för arbetsgivare med akut behov av personal – #jobbjustnu. För arbetssökande finns en ny ingång på Platsbankens startsida där annonserna enkelt går att hitta.

Kort om arbetsmarknaden i mars 2020 Inom parentes anges motsvarande siffror för mars 2019.• 7,6 procent var inskrivna som arbetslösa (6,9).* Sammanlagt 388 492 personer (344 826).

• 9,8 procent av ungdomarna 18-24 år var inskrivna som arbetslösa (8,2).* Sammanlagt 51 032 ungdomar (44 120).

• 216 696 personer var öppet arbetslösa (180 425).

• 171 796 personer deltog i program med aktivitetsstöd (164 401).

• 40 546 personer anmälde sig som öppet arbetslösa (22 013).

• 27 489 personer fick arbete (30 804).

• 42 415 personer varslades om uppsägning (3 292). *Andel av den registerbaserade arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i mars 2020.

Statistikkartor för alla län

Verksamhetsstatistiken för april publiceras den 11 maj 2020 kl. 06:00.

Fakta om statistiken  Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Mer information om Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik

Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning

Handels varslar om strejk för jämställd­heten

Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handels.Bild: Pernilla Tofte & TT

Det arbetsgivarna inom handeln nu vill göra är faktiskt inget mindre än att bryta mot den modell för lönebildning som gäller på svensk arbetsmarknad, skriver Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handels.

”Våra medlemmar kräver rättvis betalning för det arbete de utför och tryggare villkor”, skriver Handels ordförande Linda Palmetzhofer. 

För oss är det en självklarhet att de som jobbar i handeln ska få samma löneökningar som anställda i andra branscher. Det tycker dessvärre inte vår motpart Svensk Handel. 

De vill varken gå med på den låglönesatsning som ingår i märket som industrin satt eller åtgärda de omfattande problemen med otrygga anställningar inom handeln. 

Därför har vi i dag lämnat över ett strejkvarsel som berör 5 000 anställda i privata butiker, lager och e-handeln och som träder i kraft den 13 november om inte arbetsgivarna går oss till mötes. 

Handels medlemmar har burit upp handeln under hela pandemin.

De har stått och fortsätter att stå där mitt i smittan. De finns där och ser till att du kan köpa mjölk och toalettpapper. De ser till att varor du beställt kan levereras hem till din dörr.

De kan inte jobba hemifrån och de har redan skjutit upp löneökningar som borde ha kommit för ett halvår sedan.

De har solidariskt funnit sig i att jobba extra mycket, att ändra arbetstider med kort varsel, att bli korttidspermitterade och betala med sämre lön för att stötta företagen.  

Detta har de gjort trots att villkoren för handelsanställda både är tuffa och otrygga även i vanliga fall.

Ett fast jobb på heltid, det som vanligtvis kallas normanställning, är inte norm i handeln. Bara 46 procent av de som jobbar i våra branscher har ett fast heltidsjobb.

Bland kvinnorna i handeln är siffran ännu lägre – bara 25 procent.

Tusentals av våra medlemmar jobbar ofrivillig deltid och har korta visstidsanställningar som gör det omöjligt att få hyreskontrakt, bostadslån eller att överhuvudtaget planera sina liv. 

De otrygga villkoren gör att hela 39 procent av alla som jobbar i detaljhandeln har en löneinkomst som ligger under fattigdomsgränsen om man ser till deras kontrakterade arbetstid. 

Så kan vi naturligtvis inte ha det. Och just därför är Handels prioriteringar i årets avtalsrörelse glasklara. 

Våra medlemmar kräver rättvis betalning för det arbete de utför och tryggare villkor. 

Därför kämpar vi för att ingen ska behöva ha en otrygg anställning, och därför är det otänkbart att arbetare i den kvinnodominerade handeln skulle acceptera lägre löneökningar än det märke för lönebildningen som satts av den manligt dominerade industrin.

 Den låglönesatsning som industrins parter kom överens om och som LO-förbunden gemensamt ställt sig bakom är en självklar del av det och ett viktigt medel för att åstadkomma en mer jämställd arbetsmarknad.  

Det arbetsgivarna inom handeln nu vill göra är faktiskt inget mindre än att bryta mot den modell för lönebildning som gäller på svensk arbetsmarknad.

Under många år har den exportberoende industrin satt ett märke för löneökningarna. 

Parterna inom handeln har historiskt sett följt den modellen, och det har vår motpart i många år tjänat på. Helt enkelt för att våra branscher och den privata tjänstesektorn i genomsnitt har gått bättre de senaste åren än den exportberoende industrin. 

Därför blir det extra provocerande att man just i år väljer att inte följa den modellen och vägrar ställa upp på att anställda i handeln ska få samma löneökningar som de som jobbar i andra branscher. 

Min förhoppning är såklart att det här varslet aldrig behöver träda i kraft.

Jag hoppas att vår motpart fortsatt vill agera ansvarstagande och klokt och att de, precis som Handels medlemmar, vill arbeta för en bransch där rättvisa villkor och jämställda löner gäller både för dagens och morgondagens arbetare. 

Men om de inte vill gå oss till mötes så kommer vi inte tveka. 

Vi tar fighten för handelsanställdas villkor, för rättvisa och jämställdhet och för att alla inom handeln och arbetare i kvinnodominerade yrken ska kunna leva på sin lön.

Det gäller även under en pandemi, och även om det så krävs en strejk för att få igenom våra krav. 

Nu varslar vi om strejk för jämställdheten! 

Vägen mot en hållbar och trygg elförsörjning

 

Sverige har högt ställda klimatambitioner och mål om en 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. För att åstadkomma denna omställning krävs en omfattande utbyggnad av vindkraft som sker på ett hållbart sätt. Därför har generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Energimyndigheten tagit initiativ till att arbeta fram en gemensam strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Initiativet är en åtgärd inom ramen för Miljömålsrådet.

Fack och arbetsgivare överens om industriavtalet

UPPDATERAD IDAG 14:27PUBLICERAD IDAG 07:58

Industrifacken och arbetsgivarna har nu enats om ett nytt kollektivavtal. Det innehåller bland annat löneökningar på 5,4 procent under 29 månader och en låglönesatsning.

– Det här kommer bli det nya märket som normerar den svenska arbetsmarknaden, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Avtalsrörelsen sköts i år upp till följd av pandemin. För parterna inom industrin beslutades det att förhandlingarna skulle inledas den 1 oktober och att kollektivavtalen skulle förlängas till den 31 oktober.

Nu har fack och arbetsgivare kommit överens och enats om ett nytt löneavtal på 5,4 procent.

– Vi har nu tecknat ett avtal med ett avtalsvärde om 5,4 procent som löper under 29 månader, alltså som om det var ett treårsavtal, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtalet vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent. Det här kommer bli det nya märket som normerar den svenska arbetsmarknaden, säger hon.

Ingen retroaktiv höjning

Det nya avtalet, som godkänts av de fem fackförbunden, börjar gälla från och med den 1 november 2020 och löper ut den 31 mars 2023. Förutom löneökningar innehåller avtalen också avsättningar till pension. Det ger dock inget retroaktivt påslag från den 1 april som först önskats.

– Det har varit väldigt viktigt för oss att få ett framtungt avtal där vi redan från början får en bra nivå. Därför är vi hyfsat nöjda med att vi har en nivå som ger tre procent från och med i dag. Så det får man se som en helhet i den här dealen, säger Marie Nilsson.

I avtalet ingår även en låglöneökning som ska gälla alla som tjänar under 26 100 kronor och därmed ska få en större del av den så kallade potten.

– Det är bara att konstatera att en stor andel av de lågavlönade är kvinnor så det här är också att betrakta som en jämställdhetssatsning, säger Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facken.

”Stor utmaning”

Arbetsgivarna betonar att det inte har varit lätt att komma överens och att utgångsläget har varit att nå en nedväxling i löneöknignstakten.

– Covid-19-pandemin och den stora ekonomiska smällen i spåren av en internationell våg av ansträngningar att hindra smittspridningen har inneburit en mycket stor utmaning att hantera förhandlingarna, säger Tomas Undin, förhandlingschef för teknikföretagen.

– Överenskommelsen innehåller en svår avvägning mellan förutsättningarna för företag i vitt skilda branscher vilka drabbas väldigt olika i coronakrisen. Klart är att nivån i det nya avtalet är hög för många i grunden livskraftiga företag som just nu har låg betalningsförmåga, säger han.

SÅ BLIR NYA INDUSTRIAVTALET

Dölj

Det nya industriavtalet har ett avtalsvärde på 5,4 procent och sträcker sig över 29 månader från den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023.

Avtalen ger en nivåhöjning på 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022. De sista 12 månaderna är uppsägningsbart.

Förutom löneökningar innehåller avtalen också avsättningar till pension.

För LO-förbunden innehåller avtalen en låglönesatsning där arbetsplatser eller branscher med anställda som tjänar under 26 100 per månad får en högre lönepott.

Företag och föreningar hyllas under digital Tillväxtvecka

Vid Tillväxtgalan uppmärksammas och hyllas varje år företag, föreningar och eldsjälar i Östhammars kommun. Nu står det klart att galan kommer att anordnas i digital form där vinnarna uppmärksammas under en Digital Tillväxtvecka den 9–13 november.

KONTAKT
Ulf Andersson
Chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen
T: 070 - 629 60 85
ulf.andersson@osthammar.se

- Vår ambition har hela tiden varit att ställa om istället för att ställa in. Nu kanske mer än någonsin behöver vi uppmärksamma de fantastiska företag och föreningar vi har i kommunen, säger Ulf Andersson, Samhällsbyggnadschef.

Att Tillväxtveckan nu blir ett digitalt event gör att alla kan ta del av nomineringar och prisutdelningar via Facebook, Youtube samt kommunens webbplats. Värd för galaveckan blir Östhammarssonen Jakob Vastamäki, som även tidigare varit konferencier vid galan.

- I dessa tider känns det viktigare än någonsin att lyfta fram och hylla företagare och föreningar som gjort fina och viktiga insatser. Därför är det såklart ärofyllt och roligt för mig att få leda Tillväxtgalan för tredje året i rad, även om det i år blir i en digital form, säger Jakob Vastamäki.

Under den digitala Tillväxtveckan delas följande priser ut: Årets turistpris, årets service, årets hållbarhetspris, årets nykomling, kvalitetspriset, årets förening, kulturpriset, årets idrottsprestation, samt årets ungdomsledare. De tre sistnämnda vinnarna beslutas av Kultur- och fritidsnämnden.

- I pandemins fotspår känns kultur- och fritidsnämndens kulturpris, Ungdomsledarestipendium och priset för årets idrottsprestation 2019 ännu viktigare än vanligt. Det ger oss en möjlighet att lyfta föreningar och ideella krafter som betyder så mycket för inspiration och folkhälsan i vår kommun, säger Jonas Lennström, ordförande Kultur- och fritidsnämnden.

 

Klippen går att se när de sänds eller i efterhand.
Följ Östhammars kommun på Facebook här

 

Specialistsjuksköterskor viktiga i vårdens omställning

SKL anser att det finns ett stort behov av en förändrad specialistsjuksköterskeutbildning, men är kritisk till flera delar av den statliga utredningen om framtidens specialistsjuksköterska.

Lena Micko

Den statliga utredningen ”Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)” föreslår flera stora förändringar. SKL ser också behov av förändringar i utbildningen men är kritisk till många av utredningens förslag. Den viktigaste synpunkten är att utredningen inte tagit hänsyn till de stora förändringar som nu sker inom hälso- och sjukvården.

– Kompetensförsörjningen är en av vårdsektorns absolut viktigaste framtidsfrågor, inte minst är behovet av specialistsjuksköterskor stort. Staten måste ta ansvar för att utforma utbildningarna som att de ger de kompetenser som krävs för hälso- och sjukvårdens utveckling, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Inom hälso- och sjukvården pågår en omställning mot Nära vård, där vården ska komma närmare patienten. Mer vård flyttas till hemmen och ett större fokus läggs på preventiva och hälsofrämjande insatser. Primärvården är kärnan i den nära vården och omfattar både kommunal och regional vård och omsorg. Specialistsjuksköterskor är viktiga i den nära vården och en ny specialistsjuksköterskeutbildning behöver därför i större utsträckning ta hänsyn till både kommuners och regioners framtida behov, anser SKL.

Behov av större flexibilitet

Utredningen föreslår tre reglerade specialistinriktningar istället för dagens elva och en öppen inriktning, där lärosätena till stor del själva bestämmer innehållet. SKL anser dock inte att förslagen som presenteras möter hälso- och sjukvårdens behov.

– Det behövs en ökad flexibilitet jämfört med idag för att kunna säkerställa att vi får rätt kompetens till vården. Samtidigt ser vi en risk för att den modell som utredningen föreslår kan leda till för stora olikheter inom landet om varje lärosäte skapar sina egna inriktningar, säger Lena Micko.

Utredningen föreslår också en ny yrkesexamen för avancerade kliniska specialistsjuksköterskor, något som SKL tror kan vara positivt då en förlängd utbildning skapar möjligheter till både fördjupad och breddad kompetens. Men förslaget behöver ses över ytterligare för att bland annat säkerställa kopplingen till grund- och specialistutbildningen.

Läs vidare

SKL:s remissvar: Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)

SKL:s arbete med kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård

Volvo Cars elektrifierar hela sitt modellprogram

 
 
jul 05, 2017 ID: 210058

 

Volvo Cars har meddelat att alla nya Volvo-bilar som lanseras från och med 2019 kommer att vara utrustade med en elmotor. Ett historiskt beslut då det innebär att man inte längre kommer att tillverka bilar som endast är utrustade med förbränningsmotor. Samtidigt innebär beslutet att elektrifieringen ges en central position i företagets framtida verksamhet.

 

Tillkännagivandet är ett av de viktigaste besluten taget av en biltillverkare för att ställa om sin tillverkning för elektrifiering. Det belyser även hur elektrifieringen banar väg för ett nytt kapitel i bilens historia, mer än hundra år efter att förbränningsmotorn uppfanns.

 

– Det här handlar om kunden, säger Håkan Samuelsson, VD och koncernchef. Människor efterfrågar elektrifierade bilar i allt större utsträckning och vi vill möta våra kunders nuvarande och framtida behov. Nu kan du välja en elektrifierad version av din favoritmodell från Volvo.

 

Volvo Cars kommer att lansera ett antal elektrifierade bilmodeller i sitt modellprogram, och dessa kommer att utgöras av renodlade elbilar, plug-in hybrider och milda hybrider.

 

Volvo Cars kommer att lansera fem renodlade elbilar mellan åren 2019 och 2021, varav tre kommer att vara Volvo-modeller och två elektrifierade prestandabilar från Polestar, Volvo Cars prestandamärke. Fullständiga uppgifter om dessa modeller kommer att meddelas vid ett senare datum.

 

Dessa fem bilar kommer att kompletteras av ett antal bensin- respektive dieselbaserade 48-volts plug-in hybrider och milda hybrider och utgör då det bredaste utbudet av elektrifierade bilar som någon biltillverkare på marknaden kan erbjuda.

 

Detta betyder att det i framtiden inte kommer att säljas några Volvo-bilar utan elmotor, eftersom bilmodellerna som endast är utrustade med förbränningsmotor kommer att fasas ut och ersättas av bilar med förbränningsmotor förstärkt med elektrifierade alternativ.

 

– Det här tillkännagivandet innebär att vi inte längre kommer att tillverka bilar som endast drivs med förbränningsmotor, säger Håkan Samuelsson. – Volvo Cars har uppgett att man planerar att sälja totalt 1 miljon elektrifierade bilar till år 2025. Vi sa så för att vi menar det. Och det här är hur vi ska nå det målet.

 

Tillkännagivandet understryker Volvo Cars åtagande att minimera sin miljöpåverkan och göra framtidens städer renare. Volvo Cars fokuserar på att minska koldioxidutsläppen från såväl sina produkter som från sina fabriker. Målet är att produktionen ska vara helt klimatneutral senast år 2025.

 

Beslutet är även i linje med tillkännagivandet tidigare den här månaden om att Volvo Cars kommer att göra Polestar till ett nytt elektrifierat globalt prestandavarumärke. Thomas Ingenlath, Senior Vice President Design på Volvo Cars, kommer att leda Polestar i egenskap av VD.

 

Kommuner och arbetsförmedling i tätare samarbete

 

SKL och Arbetsförmedlingen har träffat en överenskommelse om att stötta samverkan på lokal och regional nivå. Rekryteringsbehoven är stora och nyanlända behöver stöd in på arbetsmarknaden.

 

Vesna Jovic

 

– Arbetsförmedlingen och landets kommuner och landsting behöver dra nytta av varandras resurser och samarbeta. Så kan vi möta utmaningar och ta vara möjligheter. Det är mina erfarenheter också från mitt arbete som kommundirektör, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

En viktig ambition i överenskommelsen är att kommuner och lokala arbetsförmedlingar jobbar tillsammans med utbildningsinsatser till nyanlända, inte minst för nyanlända
kvinnors etablering. Här är arbetsmarknadsutbildningar och svenska för invandrare centrala bitar.

SKL och Arbetsförmedlingen är också överens om att  utveckla samverkan mellan kommuner och lokala arbetsförmedlingar för att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Pacta överens med Transport och Seko

Arbetsgivarförbundet Pacta är överens med Svenska Transportarbetarförbundet och Seko om nya treåriga avtal.

 

Heléne Fritzon

 

− Den långa avtalsperioden ger Pactas företag ökade möjligheter att arbeta långsiktigt och strategiskt med verksamhetsplanering, säger Heléne Fritzon, ordförande i Pactas styrelse.

Avtalen innehåller centralt angivna löneökningsnivåer i enlighet med industrins märke för de kommande tre åren. Löneökningsutrymmet är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

− Avtalen ger Pactas medlemmar goda förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen utifrån individuell och differentierad lönesättning, säger Sten Nordin, vice ordförande i Pactas styrelse.

Pacta är också överens med Transportarbetarförbundet och Seko om förändringar i medarbetaravtalet Allmänna bestämmelser i enlighet med vad som tidigare överenskommits med SKL/Pactas andra motparter under våren 2017.

 

Fakta

 

Fakta om avtalen:

Avtalen gäller från 1 maj 2017 till 30 april 2020. Transports avtal har uppsägningsbart sista år, medan Sekos saknar möjlighet till uppsägning i förtid.

Löneökningsutrymmet är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019. I Sekos avtal finns en lägsta lön angiven för respektive år för vilken de angivna procenten för utrymmet ska beräknas på. Sekos avtal saknar individgarantier, medan Transports avtal garanterar arbetstagare 50 % av det genererade utrymmet om inte lokala parter enas om annat.

Lägstalönerna justeras enligt nedan:

1 januari 2018: 21 153 kr

1 januari 2019: 21 723 kr

1 januari 2020: 22 300 kr

Nytt avtal med Sveriges läkarförbund

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta är överens med Sveriges läkarförbund om ett nytt treårigt avtal.

 

Heléne Fritzon

 

− Avtalet med Sveriges läkarförbund löper, i likhet med
andra avtal SKL slutit i årets avtalsrörelse, till 2020. Den långa avtalsperioden ger kommuner, landsting och regioner ökade möjligheter att arbeta långsiktigt och strategiskt med verksamhetsplanering och lokal
lönebildning, säger Heléne Fritzon, ordförande SKL:s förhandlingsdelegation.

Det nya avtalet innehåller centralt angivna löneökningsnivåer i enlighet med industrins märke för de kommande tre åren. Löneöversynen ger ett utfall på 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

− Vi eftersträvar en individuell och differentierad lönesättning som tydligt kopplar samman prestation och lön. Avtalet ger våra medlemmar goda förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen, säger Sten Nordin, vice ordförande SKL:s förhandlingsdelegation.

SKL/Pacta och Sveriges läkarförbund är också överens om förändringar i medarbetaravtalet Allmänna bestämmelser. Det innebär att Sveriges läkarförbund nu har motsvarande villkor som Kommunal, Vision och Akademikerförbundet SSR med flera

Avtalet innehåller även ett par partsgemensamma arbeten. Parterna ska tillsammans följa upp och se över jour- och beredskapsbestämmelser samt stödja det lokala arbetet med att förebygga ohälsa. Utöver detta har en principöverenskommelse om tidig lokal omställning och ändrade turordningsregler träffats.

 

Fakta om avtalet

 

Avtalet gäller från 1 april 2017 till 31 mars 2020, utan möjlighet till uppsägning i förtid.

Avtalets totala värde följer industrins märke för treårsperioden 2017-2020. Garanterat utfall är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

Partsgemensamma arbeten:

  • att följa upp lokala jour- och beredskapsavtal med syfte att jämföra med centrala avtalets Specialbestämmelser och hur förändringar i dessa bestämmelser, bland annat ersättningsnivåer, kan påverka verksamhet och läkares arbetsmiljö.
  • att bistå lokala parter i arbetet med att förebygga ohälsa genom att utarbeta råd och stöd och på andra sätt bidra i arbetet. Fokus kommer läggas på ansvariga chefers förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsofrämjande åtgärder.

Avtalet innehåller en överenskommelse om tidig lokal omställning och ändrade turordningsregler.

SKL:s förhandlingsdelegation är tillika styrelse i Pacta. 

 

Läs vidare

Företagare allt nöjdare med kommunernas service

Sveriges företagare blir allt nöjdare med den service som kommunerna ger dem. Det visar resultaten från en mätning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar i dag.

 

Katrien Vanhaverbeke

 

Mätningen redovisas i rapporten Öppna jämförelser – Företagsklimat 2016, som är den fjärde mätningen sedan starten 2010. Tre av fyra kommuner har förbättrat sin service sedan mätningen 2014.

– Företagarnas nöjdhet har ökat vid varje mättillfälle, men i årets undersökning är ökningen glädjande nog något större än tidigare, säger Katrien Vanhaverbeke, sektionschef på SKL.

SKL:s mätning av hur nöjda företagarna är med kommunernas service och myndighetsutövning har gjorts 2010, 2012, 2014 och nu 2016. Under denna period har kundnöjdheten, NKI*, ökat från 66 till 70 på en hundragradig skala.

Allt fler större kommuner presterar bra

Allt fler större kommuner, med fler än 40 000 invånare, uppnår höga resultat. Tidigare år har det varit ovanligt att större kommuner uppnått ett NKI på 75 eller högre, men i år var det åtta kommuner – samtidigt som få stora kommuner presterade dåligt.

– Mest nöjda är företagarna med kommunernas bemötande. Här får kommunerna betyget 75, vilket är ett högt betyg, säger Katrien Vanhaverbeke.

Jämfört med 2010 har resultaten förbättrats för samtliga myndighetsområden, utom för bygglov där NKI minskat från 64 till 60. De största förbättringarna har skett inom miljö- och hälsoskyddsområdet där nöjdheten ökat från 63 till 70.

Utbildning ger bättre service

SKL stödjer kommunernas arbete med att utveckla företagsservicen. Bland annat har utbildningen Förenkla – helt enkelt anordnats ihop med Tillväxtverket för kommuner som vill förbättra sina företagskontakter. Fyra av fem kommuner som gått utbildningen har förbättrat sitt NKI-värde sedan 2014.

Karlskrona först med nationell e-tjänst för företagare

Som första kommun lanserar Karlskrona en e-tjänst för restaurangföretagare. Den är utvecklad i samarbete mellan kommuner, myndigheter, SKL och regeringen.

För att starta företag inom restaurangbranschen behövs en mängd tillstånd från kommunen och andra myndigheter. Nu har flera kommuner gått ihop för att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tillväxtverket och Bolagsverket utveckla digitala lösningar som gör det enklare att starta och driva företag. Bakom projektet finns en överenskommelse mellan regeringen och SKL.

– Det finns en enorm potential i att förenkla den ofta tidskrävande administrationen som är kopplad till att starta och driva företag, genom att digitalisera tjänster och processer. Restaurangföretagare måste hantera stora mängder tillstånd, regler och uppgiftslämnande. Därför är jag mycket glad att den överenskommelse vi slöt med SKL, och deras hårda arbete tillsammans med berörda myndigheter och pilotkommuner, nu resulterar i att Karlskrona gör verklighet av Serverat. Jag hoppas att Karlskrona inspirerar många andra kommuner att vilja vara näst ut, säger näringsminister Mikael Damberg.

Programmet Serverat omfattar till en början e-tjänster inom restaurangbranschen med ambitionen att framöver omfatta fler branscher. Först ut med lanseringen är Karlskrona kommun.

– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar gör vi arbetet lättare för restaurangägare. Serverat ger också oss en möjlighet att ta några stora steg mot att mer information blir digital hela vägen, vilket i förlängningen kommer göra handläggningen ännu enklare och effektivare. Det i sin tur innebär ju att om informationen som kommer in till oss har hög kvalitet blir vägen till beslut kortare, säger Carl-Martin Lanér, kommundirektör i Karlskrona kommun.

– När myndigheter och kommuner samarbetar kan vi tillsammans skapa digitala lösningar som verkligen förenklar för alla parter. Nu startar lanseringen. Intresset från landets kommuner och deras leverantörer av IT-tjänster är stort. Framöver kommer vi kunna koppla på fler kommuner och fler e-tjänster, säger Lena Micko, ordförande SKL.

Enklare för både företagare och kommun

På webbplatsen verksamt.se kan restaurangägaren enkelt svara på frågor om sin verksamhet och skapa en individuell checklista. Checklistan visar de tillstånd som behöver sökas och leder företagaren vidare till e-tjänster hos kommuner och myndigheter.

När e-tjänsterna ansluts till den sammansatta bastjänsten, som förmedlar information från myndigheternas register, erbjuds restaurangföretagaren förifyllnad av sina uppgifter. Förutom att det blir enkelt och smidigt för företagaren, underlättar det kommunernas egen hantering när ansökan är komplett och korrekt ifylld.

Läs vidare

Ny överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun

Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun har träffat en överenskommelse på det arbetsmarknadspolitiska området om att aktivt och proaktivt verka för samverkan på lokal och regional nivå.

I överenskommelsen enas parterna om prioriterade målområden av särskild vikt för samverkan: lokal och regional utveckling, kompetensförsörjning samt insatser för nyanlända och för personer med särskilt behov av stöd för att komma i arbete.

Överenskommelsen är ett underlag för tydlighet, planering och långsiktighet och syftar till att stödja och vägleda utformningen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun, i samråd med det lokala näringslivet.

Som utgångspunkt för samverkan enas Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun om en gemensam målbild som grundar sig i en lokal nuläges- och behovsbild.

 

Arbetsmarknadspolitisk överenskommelse 2017–2020 30 mars 2017

Bred överenskommelse om samverkan på det arbetsmarknadspolitiska området mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun

Två omkom i elolycka 2016

Dödsfall på grund av el har de senaste tio åren varierat mellan 0-5 personer per år. Elsäkerhetsverkets statistik för 2016 visar att två personer omkom i samband med ett kraftledningsarbete.

Trots att elsäkerheten är hög i Sverige sker ibland elolyckor med tragiskt utgång. 2016 års statistik visar att två personer omkom då de arbetade med att bygga om en kraftledning mellan Lesjöfors och Fredriksberg. Båda montörerna kom i kontakt med en spänningsförande ledning och fick 30 000 volt genom kroppen.

Dödsolyckor där luftledningar varit inblandade har dock sjunkit rejält senaste femtio åren. Mellan 1972 – 1981 var luftledningar inblandade i 45 elolyckor med dödlig utgång. De senaste tio åren har fem dödsfall inträffat med luftledningar inblandade.

Annars har den vanligaste orsaken till elrelaterade dödsolyckor senaste tio åren varit att privatpersoner fått ström i sig när de klättrat på en tågvagn eller vistats på spårområden och kommit i kontakt med ledningar och kontaktskenor. 14 personer har omkommit av den anledningen*.

Säkerhetskultur viktigt

För den som är yrkesverksam inom el har arbete med rutiner, kompetens, ständiga riskbedömningar, dokumentation och kontroll före ibruktagning, utvecklat ett systematiskt arbetssätt som tillsammans med god säkerhetskultur har gett ett positivt resultat över tid. Kunskapen om elinstallationer och elektrisk materiel behöver även öka hos privatpersoner. Elsäkerhetsverket ser att elinstallationer av "hemmafixare" orsakar både elolyckor och elbränder i samhället.

– El är farligt och oavsett om man arbetar med el eller använder el så bör elektricitet hanteras med respekt. Den som arbetar med el ska göra en riskbedömning innan arbetet påbörjas och vidta nödvändiga åtgärder för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. För privatpersoner gäller det att anlita en behörig elinstallatör och inte försöka göra jobbet själv. Man måste vara medveten om att man är ansvarig för sin egen elanläggning, säger Lars Jansson som handlägger statistiken kring elolyckor på Elsäkerhetsverket.*

* Rapport Elolyckor 2015, Elsäkerhetsverket.

Fakta

  • Elsäkerhetsverket har uppgifter om elolyckor med dödlig utgång sedan 1898.
  • Senaste 10 åren har antalet dödsolyckor relaterade till el varit 0-5 per år.
  • Arbetsgivare är skyldiga att anmäla elolyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket som i sin tur anmäler till Elsäkerhetsverket.
  • Elnätsföretag är skyldiga att anmäla elolyckor direkt till Elsäkerhetsverket.
  • Det totala antalet elolyckor har mer än halverats på 30 år.
  • Elolycksfallsrapporten för 2016 publiceras under våren.
  • 1 juli 2017 börjar en ny elsäkerhetslag att gälla. Läs mer på www.elsakerhetsverket.se/nyaregler.

Elsäkerhetsverkets tidigare elolycksfallsrapporter finns för nedladdning här.

Svensk konkurrenskraft i världstopp

Ekonomi. Sverige rankas som det sjätte mest konkurrenskraftiga landet i världen i en ny rapport. Toppar listan gör Schweiz, tätt följt av Singapore och USA.

Det är World Economic Forum (WEF) som jämfört 138 länders ekonomier. Listan över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier toppas för åttonde året i rad av Schweiz.

Sveriges sjätte plats är ett hopp uppåt från nionde plats i fjol, vilket är en förbättring värd att notera enligt ekonomen Gaëlle Marti vid WEF.

– Det är ett fint hopp uppåt av Sverige. Landet ligger inte i topp i de olika kategorierna men högt i alla, särskilt när det gäller teknologisk utveckling och innovationer, säger Gaëlle Marti till SvD Näringsliv.

I rapporten redovisas att Sverige har en robust tillväxt, en "förhållandevis väl" fungerande arbetsmarknad och att svenska företag har det mest etiska uppförandet i världen. De stora svagheterna för svensk del är brist på flexibilitet på arbetsmarknaden med alltför strikta regler samt ett högt skattetryck, enligt WEF

ÖSTHAMMAR KOMMUN BACKAR I SVENSKT NÄRINSLIVS FÖRETAGKLIMATRANKNING

Östhammars kommun har som mål att rankas bland de 100 främsta bland Sveriges 290 kommuner. Förra året fanns Östhammar på 185:e plats och i årets ranking backade vi till plats 224.

– Resultatet talar sitt tydliga språk. Vi måste bli bättre, lära av andra kommuner och vässa vår dialog med näringslivet! Näringslivets villkor är helt avgörande för vår tillväxt och därmed vår långsiktiga förmåga att finansiera välfärden, säger Ulf Andersson, näringslivschef i Östhammars kommun.

Undersökningens resultat visar att de som svarat på enkäten efterlyser en högre servicegrad, en bättre förståelse för företagarnas villkor samt ökad attraktionskraft och tillgång på bostäder. Dessa områden är i fokus för kommunens insatser och det finns flera positiva tecken, exempelvis ökar inflyttningen och nybyggnationen är starkare nu än på många år.

Östhammars kommun samverkar i stor utsträckning med det lokala näringslivet för att utveckla företagsklimatet. Samtidigt säger enkätresultatet att ungefär hälften av de som svarat att de saknar kunskap om vilka insatser kommunen genomför.

– Det finns flera indikationer på att vi behöver förbättra vår kommunikation med näringslivet. Att berätta om insatserna är viktigt – men också att utveckla vår rådgivning och service genom kommunikation, avslutar Ulf.

Ta del av hela rankingen och enkätresultat på foretagsklimat.se

Rubrik

23 miljoner till affärsutveckling för företag i Norduppland

Europeiska socialfonden (ESF) i Östra Mellansverige har beviljat 23 miljoner till ett projekt för affärsutveckling i solo- och mikroföretag i de fyra kommunerna Östhammar, Tierp, Heby och Älvkarleby. Projektet ska öka kompetensen inom företagsrelaterade ämnen och omfattar drygt 300 företag och över 1000 personer.

Ansökan har gjorts i ett nära samarbete mellan de fyra kommunerna i Norduppland, företagarföreningar, företagare, företagsfrämjande aktörer samt Arbetsförmedlingen. Regionförbundet Uppsala län har funnits med som stöd i förarbetet.

–  Tillsammans vill vi bidra till anpassad och långsiktig kompetensutveckling för regionens småföretagare. De står för en viktig del av tillväxten i regionen och projektet ger oss möjlighet att skapa en varaktig struktur för deras kompetensutveckling, säger Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun.

 – Det här blir den hittills största kompetensutvecklingsinsatsen för företag i regionen. Det kommer att betyda mycket för de mindre företagens utveckling och tillväxt. Företagen har visat stort engagemang och en vilja att utvecklas. Vi väntar många positiva effekter både på individ-, företags- och kommunnivå - en jättemöjlighet för Norduppland, säger Leif Bäckström, Näringsliv i samverkan i Tierp.

Nu startar det praktiska arbete med förberedelser och projektets första fas beräknas starta i februari 2016