Volvo Cars elektrifierar hela sitt modellprogram

 
 
jul 05, 2017 ID: 210058

 

Volvo Cars har meddelat att alla nya Volvo-bilar som lanseras från och med 2019 kommer att vara utrustade med en elmotor. Ett historiskt beslut då det innebär att man inte längre kommer att tillverka bilar som endast är utrustade med förbränningsmotor. Samtidigt innebär beslutet att elektrifieringen ges en central position i företagets framtida verksamhet.

 

Tillkännagivandet är ett av de viktigaste besluten taget av en biltillverkare för att ställa om sin tillverkning för elektrifiering. Det belyser även hur elektrifieringen banar väg för ett nytt kapitel i bilens historia, mer än hundra år efter att förbränningsmotorn uppfanns.

 

– Det här handlar om kunden, säger Håkan Samuelsson, VD och koncernchef. Människor efterfrågar elektrifierade bilar i allt större utsträckning och vi vill möta våra kunders nuvarande och framtida behov. Nu kan du välja en elektrifierad version av din favoritmodell från Volvo.

 

Volvo Cars kommer att lansera ett antal elektrifierade bilmodeller i sitt modellprogram, och dessa kommer att utgöras av renodlade elbilar, plug-in hybrider och milda hybrider.

 

Volvo Cars kommer att lansera fem renodlade elbilar mellan åren 2019 och 2021, varav tre kommer att vara Volvo-modeller och två elektrifierade prestandabilar från Polestar, Volvo Cars prestandamärke. Fullständiga uppgifter om dessa modeller kommer att meddelas vid ett senare datum.

 

Dessa fem bilar kommer att kompletteras av ett antal bensin- respektive dieselbaserade 48-volts plug-in hybrider och milda hybrider och utgör då det bredaste utbudet av elektrifierade bilar som någon biltillverkare på marknaden kan erbjuda.

 

Detta betyder att det i framtiden inte kommer att säljas några Volvo-bilar utan elmotor, eftersom bilmodellerna som endast är utrustade med förbränningsmotor kommer att fasas ut och ersättas av bilar med förbränningsmotor förstärkt med elektrifierade alternativ.

 

– Det här tillkännagivandet innebär att vi inte längre kommer att tillverka bilar som endast drivs med förbränningsmotor, säger Håkan Samuelsson. – Volvo Cars har uppgett att man planerar att sälja totalt 1 miljon elektrifierade bilar till år 2025. Vi sa så för att vi menar det. Och det här är hur vi ska nå det målet.

 

Tillkännagivandet understryker Volvo Cars åtagande att minimera sin miljöpåverkan och göra framtidens städer renare. Volvo Cars fokuserar på att minska koldioxidutsläppen från såväl sina produkter som från sina fabriker. Målet är att produktionen ska vara helt klimatneutral senast år 2025.

 

Beslutet är även i linje med tillkännagivandet tidigare den här månaden om att Volvo Cars kommer att göra Polestar till ett nytt elektrifierat globalt prestandavarumärke. Thomas Ingenlath, Senior Vice President Design på Volvo Cars, kommer att leda Polestar i egenskap av VD.

 

Kommuner och arbetsförmedling i tätare samarbete

 

SKL och Arbetsförmedlingen har träffat en överenskommelse om att stötta samverkan på lokal och regional nivå. Rekryteringsbehoven är stora och nyanlända behöver stöd in på arbetsmarknaden.

 
Vesna Jovic

Vesna Jovic

 

– Arbetsförmedlingen och landets kommuner och landsting behöver dra nytta av varandras resurser och samarbeta. Så kan vi möta utmaningar och ta vara möjligheter. Det är mina erfarenheter också från mitt arbete som kommundirektör, säger Vesna Jovic, vd för SKL.

En viktig ambition i överenskommelsen är att kommuner och lokala arbetsförmedlingar jobbar tillsammans med utbildningsinsatser till nyanlända, inte minst för nyanlända
kvinnors etablering. Här är arbetsmarknadsutbildningar och svenska för invandrare centrala bitar.

SKL och Arbetsförmedlingen är också överens om att  utveckla samverkan mellan kommuner och lokala arbetsförmedlingar för att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Pacta överens med Transport och Seko

Arbetsgivarförbundet Pacta är överens med Svenska Transportarbetarförbundet och Seko om nya treåriga avtal.

 
Heléne Fritzon, ordförande Pactas styrelse

Heléne Fritzon

 

− Den långa avtalsperioden ger Pactas företag ökade möjligheter att arbeta långsiktigt och strategiskt med verksamhetsplanering, säger Heléne Fritzon, ordförande i Pactas styrelse.

Avtalen innehåller centralt angivna löneökningsnivåer i enlighet med industrins märke för de kommande tre åren. Löneökningsutrymmet är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

− Avtalen ger Pactas medlemmar goda förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen utifrån individuell och differentierad lönesättning, säger Sten Nordin, vice ordförande i Pactas styrelse.

Pacta är också överens med Transportarbetarförbundet och Seko om förändringar i medarbetaravtalet Allmänna bestämmelser i enlighet med vad som tidigare överenskommits med SKL/Pactas andra motparter under våren 2017.

 

Fakta

 

Fakta om avtalen:

Avtalen gäller från 1 maj 2017 till 30 april 2020. Transports avtal har uppsägningsbart sista år, medan Sekos saknar möjlighet till uppsägning i förtid.

Löneökningsutrymmet är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019. I Sekos avtal finns en lägsta lön angiven för respektive år för vilken de angivna procenten för utrymmet ska beräknas på. Sekos avtal saknar individgarantier, medan Transports avtal garanterar arbetstagare 50 % av det genererade utrymmet om inte lokala parter enas om annat.

Lägstalönerna justeras enligt nedan:

1 januari 2018: 21 153 kr

1 januari 2019: 21 723 kr

1 januari 2020: 22 300 kr

Nytt avtal med Sveriges läkarförbund

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta är överens med Sveriges läkarförbund om ett nytt treårigt avtal.

 
Heléne Fritzon

Heléne Fritzon

 

− Avtalet med Sveriges läkarförbund löper, i likhet med
andra avtal SKL slutit i årets avtalsrörelse, till 2020. Den långa avtalsperioden ger kommuner, landsting och regioner ökade möjligheter att arbeta långsiktigt och strategiskt med verksamhetsplanering och lokal
lönebildning, säger Heléne Fritzon, ordförande SKL:s förhandlingsdelegation.

Det nya avtalet innehåller centralt angivna löneökningsnivåer i enlighet med industrins märke för de kommande tre åren. Löneöversynen ger ett utfall på 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

− Vi eftersträvar en individuell och differentierad lönesättning som tydligt kopplar samman prestation och lön. Avtalet ger våra medlemmar goda förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen, säger Sten Nordin, vice ordförande SKL:s förhandlingsdelegation.

SKL/Pacta och Sveriges läkarförbund är också överens om förändringar i medarbetaravtalet Allmänna bestämmelser. Det innebär att Sveriges läkarförbund nu har motsvarande villkor som Kommunal, Vision och Akademikerförbundet SSR med flera

Avtalet innehåller även ett par partsgemensamma arbeten. Parterna ska tillsammans följa upp och se över jour- och beredskapsbestämmelser samt stödja det lokala arbetet med att förebygga ohälsa. Utöver detta har en principöverenskommelse om tidig lokal omställning och ändrade turordningsregler träffats.

 

Fakta om avtalet

 

Avtalet gäller från 1 april 2017 till 31 mars 2020, utan möjlighet till uppsägning i förtid.

Avtalets totala värde följer industrins märke för treårsperioden 2017-2020. Garanterat utfall är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019.

Partsgemensamma arbeten:

  • att följa upp lokala jour- och beredskapsavtal med syfte att jämföra med centrala avtalets Specialbestämmelser och hur förändringar i dessa bestämmelser, bland annat ersättningsnivåer, kan påverka verksamhet och läkares arbetsmiljö.
  • att bistå lokala parter i arbetet med att förebygga ohälsa genom att utarbeta råd och stöd och på andra sätt bidra i arbetet. Fokus kommer läggas på ansvariga chefers förutsättningar att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och hälsofrämjande åtgärder.

Avtalet innehåller en överenskommelse om tidig lokal omställning och ändrade turordningsregler.

SKL:s förhandlingsdelegation är tillika styrelse i Pacta. 

 

Läs vidare

Företagare allt nöjdare med kommunernas service

Sveriges företagare blir allt nöjdare med den service som kommunerna ger dem. Det visar resultaten från en mätning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterar i dag.

 
Katrien Vanhaverbeke

Katrien Vanhaverbeke

 

Mätningen redovisas i rapporten Öppna jämförelser – Företagsklimat 2016, som är den fjärde mätningen sedan starten 2010. Tre av fyra kommuner har förbättrat sin service sedan mätningen 2014.

– Företagarnas nöjdhet har ökat vid varje mättillfälle, men i årets undersökning är ökningen glädjande nog något större än tidigare, säger Katrien Vanhaverbeke, sektionschef på SKL.

SKL:s mätning av hur nöjda företagarna är med kommunernas service och myndighetsutövning har gjorts 2010, 2012, 2014 och nu 2016. Under denna period har kundnöjdheten, NKI*, ökat från 66 till 70 på en hundragradig skala.

Allt fler större kommuner presterar bra

Allt fler större kommuner, med fler än 40 000 invånare, uppnår höga resultat. Tidigare år har det varit ovanligt att större kommuner uppnått ett NKI på 75 eller högre, men i år var det åtta kommuner – samtidigt som få stora kommuner presterade dåligt.

– Mest nöjda är företagarna med kommunernas bemötande. Här får kommunerna betyget 75, vilket är ett högt betyg, säger Katrien Vanhaverbeke.

Jämfört med 2010 har resultaten förbättrats för samtliga myndighetsområden, utom för bygglov där NKI minskat från 64 till 60. De största förbättringarna har skett inom miljö- och hälsoskyddsområdet där nöjdheten ökat från 63 till 70.

Utbildning ger bättre service

SKL stödjer kommunernas arbete med att utveckla företagsservicen. Bland annat har utbildningen Förenkla – helt enkelt anordnats ihop med Tillväxtverket för kommuner som vill förbättra sina företagskontakter. Fyra av fem kommuner som gått utbildningen har förbättrat sitt NKI-värde sedan 2014.

Karlskrona först med nationell e-tjänst för företagare

Som första kommun lanserar Karlskrona en e-tjänst för restaurangföretagare. Den är utvecklad i samarbete mellan kommuner, myndigheter, SKL och regeringen.

Kastrull

För att starta företag inom restaurangbranschen behövs en mängd tillstånd från kommunen och andra myndigheter. Nu har flera kommuner gått ihop för att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tillväxtverket och Bolagsverket utveckla digitala lösningar som gör det enklare att starta och driva företag. Bakom projektet finns en överenskommelse mellan regeringen och SKL.

– Det finns en enorm potential i att förenkla den ofta tidskrävande administrationen som är kopplad till att starta och driva företag, genom att digitalisera tjänster och processer. Restaurangföretagare måste hantera stora mängder tillstånd, regler och uppgiftslämnande. Därför är jag mycket glad att den överenskommelse vi slöt med SKL, och deras hårda arbete tillsammans med berörda myndigheter och pilotkommuner, nu resulterar i att Karlskrona gör verklighet av Serverat. Jag hoppas att Karlskrona inspirerar många andra kommuner att vilja vara näst ut, säger näringsminister Mikael Damberg.

Programmet Serverat omfattar till en början e-tjänster inom restaurangbranschen med ambitionen att framöver omfatta fler branscher. Först ut med lanseringen är Karlskrona kommun.

– Genom att förenkla och digitalisera våra ansökningar och registreringar gör vi arbetet lättare för restaurangägare. Serverat ger också oss en möjlighet att ta några stora steg mot att mer information blir digital hela vägen, vilket i förlängningen kommer göra handläggningen ännu enklare och effektivare. Det i sin tur innebär ju att om informationen som kommer in till oss har hög kvalitet blir vägen till beslut kortare, säger Carl-Martin Lanér, kommundirektör i Karlskrona kommun.

– När myndigheter och kommuner samarbetar kan vi tillsammans skapa digitala lösningar som verkligen förenklar för alla parter. Nu startar lanseringen. Intresset från landets kommuner och deras leverantörer av IT-tjänster är stort. Framöver kommer vi kunna koppla på fler kommuner och fler e-tjänster, säger Lena Micko, ordförande SKL.

Enklare för både företagare och kommun

På webbplatsen verksamt.se kan restaurangägaren enkelt svara på frågor om sin verksamhet och skapa en individuell checklista. Checklistan visar de tillstånd som behöver sökas och leder företagaren vidare till e-tjänster hos kommuner och myndigheter.

När e-tjänsterna ansluts till den sammansatta bastjänsten, som förmedlar information från myndigheternas register, erbjuds restaurangföretagaren förifyllnad av sina uppgifter. Förutom att det blir enkelt och smidigt för företagaren, underlättar det kommunernas egen hantering när ansökan är komplett och korrekt ifylld.

Läs vidare

Ny överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun

Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun har träffat en överenskommelse på det arbetsmarknadspolitiska området om att aktivt och proaktivt verka för samverkan på lokal och regional nivå.

I överenskommelsen enas parterna om prioriterade målområden av särskild vikt för samverkan: lokal och regional utveckling, kompetensförsörjning samt insatser för nyanlända och för personer med särskilt behov av stöd för att komma i arbete.

Överenskommelsen är ett underlag för tydlighet, planering och långsiktighet och syftar till att stödja och vägleda utformningen av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun, i samråd med det lokala näringslivet.

Som utgångspunkt för samverkan enas Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun om en gemensam målbild som grundar sig i en lokal nuläges- och behovsbild.

 

Arbetsmarknadspolitisk överenskommelse 2017–2020 30 mars 2017

Bred överenskommelse om samverkan på det arbetsmarknadspolitiska området mellan Arbetsförmedlingen och Östhammars kommun

Två omkom i elolycka 2016

Alternativ bildtext

Dödsfall på grund av el har de senaste tio åren varierat mellan 0-5 personer per år. Elsäkerhetsverkets statistik för 2016 visar att två personer omkom i samband med ett kraftledningsarbete.

Trots att elsäkerheten är hög i Sverige sker ibland elolyckor med tragiskt utgång. 2016 års statistik visar att två personer omkom då de arbetade med att bygga om en kraftledning mellan Lesjöfors och Fredriksberg. Båda montörerna kom i kontakt med en spänningsförande ledning och fick 30 000 volt genom kroppen.

Dödsolyckor där luftledningar varit inblandade har dock sjunkit rejält senaste femtio åren. Mellan 1972 – 1981 var luftledningar inblandade i 45 elolyckor med dödlig utgång. De senaste tio åren har fem dödsfall inträffat med luftledningar inblandade.

Annars har den vanligaste orsaken till elrelaterade dödsolyckor senaste tio åren varit att privatpersoner fått ström i sig när de klättrat på en tågvagn eller vistats på spårområden och kommit i kontakt med ledningar och kontaktskenor. 14 personer har omkommit av den anledningen*.

Säkerhetskultur viktigt

För den som är yrkesverksam inom el har arbete med rutiner, kompetens, ständiga riskbedömningar, dokumentation och kontroll före ibruktagning, utvecklat ett systematiskt arbetssätt som tillsammans med god säkerhetskultur har gett ett positivt resultat över tid. Kunskapen om elinstallationer och elektrisk materiel behöver även öka hos privatpersoner. Elsäkerhetsverket ser att elinstallationer av "hemmafixare" orsakar både elolyckor och elbränder i samhället.

– El är farligt och oavsett om man arbetar med el eller använder el så bör elektricitet hanteras med respekt. Den som arbetar med el ska göra en riskbedömning innan arbetet påbörjas och vidta nödvändiga åtgärder för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. För privatpersoner gäller det att anlita en behörig elinstallatör och inte försöka göra jobbet själv. Man måste vara medveten om att man är ansvarig för sin egen elanläggning, säger Lars Jansson som handlägger statistiken kring elolyckor på Elsäkerhetsverket.*

* Rapport Elolyckor 2015, Elsäkerhetsverket.

Fakta

  • Elsäkerhetsverket har uppgifter om elolyckor med dödlig utgång sedan 1898.
  • Senaste 10 åren har antalet dödsolyckor relaterade till el varit 0-5 per år.
  • Arbetsgivare är skyldiga att anmäla elolyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket som i sin tur anmäler till Elsäkerhetsverket.
  • Elnätsföretag är skyldiga att anmäla elolyckor direkt till Elsäkerhetsverket.
  • Det totala antalet elolyckor har mer än halverats på 30 år.
  • Elolycksfallsrapporten för 2016 publiceras under våren.
  • 1 juli 2017 börjar en ny elsäkerhetslag att gälla. Läs mer på www.elsakerhetsverket.se/nyaregler.

Elsäkerhetsverkets tidigare elolycksfallsrapporter finns för nedladdning här.

Svensk konkurrenskraft i världstopp

Ekonomi. Sverige rankas som det sjätte mest konkurrenskraftiga landet i världen i en ny rapport. Toppar listan gör Schweiz, tätt följt av Singapore och USA.

Det är World Economic Forum (WEF) som jämfört 138 länders ekonomier. Listan över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier toppas för åttonde året i rad av Schweiz.

Sveriges sjätte plats är ett hopp uppåt från nionde plats i fjol, vilket är en förbättring värd att notera enligt ekonomen Gaëlle Marti vid WEF.

– Det är ett fint hopp uppåt av Sverige. Landet ligger inte i topp i de olika kategorierna men högt i alla, särskilt när det gäller teknologisk utveckling och innovationer, säger Gaëlle Marti till SvD Näringsliv.

I rapporten redovisas att Sverige har en robust tillväxt, en "förhållandevis väl" fungerande arbetsmarknad och att svenska företag har det mest etiska uppförandet i världen. De stora svagheterna för svensk del är brist på flexibilitet på arbetsmarknaden med alltför strikta regler samt ett högt skattetryck, enligt WEF

ÖSTHAMMAR KOMMUN BACKAR I SVENSKT NÄRINSLIVS FÖRETAGKLIMATRANKNING

Östhammars kommun har som mål att rankas bland de 100 främsta bland Sveriges 290 kommuner. Förra året fanns Östhammar på 185:e plats och i årets ranking backade vi till plats 224.

– Resultatet talar sitt tydliga språk. Vi måste bli bättre, lära av andra kommuner och vässa vår dialog med näringslivet! Näringslivets villkor är helt avgörande för vår tillväxt och därmed vår långsiktiga förmåga att finansiera välfärden, säger Ulf Andersson, näringslivschef i Östhammars kommun.

Undersökningens resultat visar att de som svarat på enkäten efterlyser en högre servicegrad, en bättre förståelse för företagarnas villkor samt ökad attraktionskraft och tillgång på bostäder. Dessa områden är i fokus för kommunens insatser och det finns flera positiva tecken, exempelvis ökar inflyttningen och nybyggnationen är starkare nu än på många år.

Östhammars kommun samverkar i stor utsträckning med det lokala näringslivet för att utveckla företagsklimatet. Samtidigt säger enkätresultatet att ungefär hälften av de som svarat att de saknar kunskap om vilka insatser kommunen genomför.

– Det finns flera indikationer på att vi behöver förbättra vår kommunikation med näringslivet. Att berätta om insatserna är viktigt – men också att utveckla vår rådgivning och service genom kommunikation, avslutar Ulf.

Ta del av hela rankingen och enkätresultat på foretagsklimat.se

Rubrik

23 miljoner till affärsutveckling för företag i Norduppland

Europeiska socialfonden (ESF) i Östra Mellansverige har beviljat 23 miljoner till ett projekt för affärsutveckling i solo- och mikroföretag i de fyra kommunerna Östhammar, Tierp, Heby och Älvkarleby. Projektet ska öka kompetensen inom företagsrelaterade ämnen och omfattar drygt 300 företag och över 1000 personer.

Ansökan har gjorts i ett nära samarbete mellan de fyra kommunerna i Norduppland, företagarföreningar, företagare, företagsfrämjande aktörer samt Arbetsförmedlingen. Regionförbundet Uppsala län har funnits med som stöd i förarbetet.

–  Tillsammans vill vi bidra till anpassad och långsiktig kompetensutveckling för regionens småföretagare. De står för en viktig del av tillväxten i regionen och projektet ger oss möjlighet att skapa en varaktig struktur för deras kompetensutveckling, säger Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Östhammars kommun.

 – Det här blir den hittills största kompetensutvecklingsinsatsen för företag i regionen. Det kommer att betyda mycket för de mindre företagens utveckling och tillväxt. Företagen har visat stort engagemang och en vilja att utvecklas. Vi väntar många positiva effekter både på individ-, företags- och kommunnivå - en jättemöjlighet för Norduppland, säger Leif Bäckström, Näringsliv i samverkan i Tierp.

Nu startar det praktiska arbete med förberedelser och projektets första fas beräknas starta i februari 2016