Så här påverkas kommunens verksamheter av de skärpta allmänna råden.

Folkhälsomyndigheten har beslutat om att skärpta allmänna råd för hela Uppsala län för minska smittspridningen av covid-19. Det här påverkar Östhammars kommuns verksamheter på olika sätt. Här har vi sammanfattat förändringar som kan påverka dig som kommuninvånare.

Förändringarna gäller från och med 20 oktober till och med 13 december om inget annat anges. Förändringarna kan komma att förlängas eller justeras. 

De skärpta råden innebär bland annat att du som bor och vistas i Uppsala län ska undvika fysisk kontakt med personer som du inte bor med. Detta innebär att verksamheter behöver vidta åtgärder bland annat för att minimera antalet besökare vid en och samma tidpunkt. 

Öppna förskolan 

Verksamheten stängd från den 25 november.

Bruksgymnasiet

Bruksgymnasiet övergår till delvis fjärr- och distansundervisning från och med måndagen den 23 november. Läs mer på Bruksgymnasiets hemsida

Kommunala förskolor och grundskolor

Fortsätter sin undervisning som vanligt. 

Ungdomsgårdar

Håller öppet som vanligt med max 20 personer per ungdomsgård. 

Kulturskolan

Har undervisning som vanligt med vissa justeringar, t.ex. vissa inställda gruppverksamheter. Berörda elever kontaktas av sin lärare. Läs mer på Kulturskolans hemsida

Dagverksamheten på Edsvägen 16 

Verksamheten är stängd.

Restauranger vid vår särskilda boenden

Stängt tillsvidare.

Östhammar Direkt

Håller öppet enligt ordinarie öppettider. Länk till Östhammar direkt

Badhus och gym

Anläggningarna har öppet som vanligt, dock begränsar vi antal besökande till max 50 personer i lokalen. Detta medför att personal på anläggningen har rätt att neka tillträde när 50 besökare uppnåtts.

  • Kom ihåg att torka av maskinerna efter varje användning! 

  • Byt, om möjligt, om hemma innan, för att minska eventuell trängsel i omklädningsrummen. 

  • Du kommer frisk till våra anläggningar.

  • Håll minst 1,5 meters avstånd till andra besökare.

  • Tvätta händerna regelbundet, helst vid varje byte av maskin. 

Du som hyresgäst (föreningar, företag, och privatpersoner), ansvarar för att bidra till minskad smittspridning genom åtgärder såsom de allmänna råden lyder, ovan.  Uppmana till handtvätt, bidra med handsprit, och eventuellt ytdesinfektion för utrustning. 

Öregrunds gym omfattas från 12/11 av restriktioner för allmänheten:

  • Gymmet som sådant kan fortsättningsvis användas men möjlighet till att använda omklädningsrum samt duschmöjligheter försvinner 07:30-15:00 måndag till fredag, till följd av risk för ökad smittspridning.

  • Öregrunds sporthall och gym skiljer sig från de andra anläggningarna, då den sitter ihop med skolbyggnaden, därav enskilt beslut för den anläggningen.

  • För att minska flöde av gymgäster i skolbyggnaden hänvisas dessa till den ingången som är i direkt anslutning utifrån till gymmet (07:30-15:00).

Länk till kommunens gym och badhus.  

Bastu och solarier

Håller stängt då det bedöms att utrymmena är för små för att på ett tillfredsställande sätt möjliggöra säkert avstånd, 1,5 meter, till varandra.

Biblioteken

Öppet enligt ordinarie öppettider. På bibliotekens egen hemsida, Biblionord,  hittar du information om hur du kan låna böcker och elektroniska böcker samt se aktullea öppettider samt telefonnummer till respektive bibliotek. 

  • Vi fortsätter att anpassa antal besökare samtidigt i våra bibliotek. Var vänlig följ rekommendationer från vår personal på plats.

  • Vi uppmanar förskolor, fritidshem och skolklasser att förboka sina besök för att undvika att det blir för många besökare samtidigt i biblioteksrummet. Använd gärna våra självbetjänings maskiner så mycket som möjligt! Kom ihåg lånekort!

  • Vi packar gärna ihop bokkassar som sedan kan hämtas vid entrén efter överenskommelse. Kontakta ditt bibliotek via telefon eller mail via Biblionord i god tid före eftersom det tar en stund att plocka ihop det ni önskar. 

  • Det går fortfarande bra att boka våra datorer. Vi har även Wifi som du kan boka in dig på med mobil eller egen dator. Ring innan för att boka tid via Biblionord.

  • Gimo bibliotek är stängt för renovering, förhoppningen är att vi öppnar igen måndag 14 december. Vi har förlängt lånetiden för redan utlånade böcker.

Kulturhuset Storbrunn

24 november infördes ett förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare. Vi har under hösten arbetat hårt med att försöka ställa om och anpassa verksamheten så mycket som möjligt. Det är ändå ett par programpunkter och aktiviteter som inte kommer att kunna genomföras. Höstens kvarvarande program påverkas såhär:

Höstens kvarvarande program:

  • Kurt Simons utställning är öppen 19/11-19/12, endast ett sällskap i taget är tillåtet i konstrummet. Utställningen kommer även att finnas tillgänglig digitalt på storbrunn.se/konstrummet inom kort.

Digitala mötesplatser och livesändningar:

  • 21 november hålls ett digitalt Filosoficafé
  • 27 november livesänds föreläsning om hedersrelaterat våld via Facebook.com/upplevaochgora
  • 5 december livesänd Völvans saga 14.00 och Völvans spådom 19.00 via Facebook.com/teateroland

Inställt:

  • 28 november konserten med Sound Pollution Eclectic
  • Biograf Storbrunn har valt att hålla stängt tillsvidare
  • Jullovsaktiviteter som var inplanerade kommer inte att hållas i år. Håll utkik efter digitala upplevelser istället!

Återvinningscentraler 

Öppet som vanligt. Om risk för trängsel uppstår kan centralen behöva stänga tillfälligt. Sedan den 3/11 är bytbodarna är stängda. 

  • Håll minst 1,5 meters avstånd mellan alla personer.

  • Vänta kvar i din bil tills det blir din tur.

  •  Sortera avfallet innan du åker hemifrån.

  • Du måste själv packa ur och slänga ditt avfall. 

  • Ska du enbart slänga förpackningar finns det återvinningsstationer på flera platser i kommunen. Länk till återvinningsstationer i vår kommun.

Kommunens medarbetare

Anpassar sitt arbete efter råden,genom att när så är möjligt att arbeta hemifrån, undvika kollektivtrafik och att i de verksamheter där det är möjligt alltid hålla avstånd.

Läs mer

Läs mer och se de skärpta allmänna råden för Uppsala län på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Läs mer om de skärpta allmänna råden på Region Uppsalas hemsida.

Läs Östhammars kommuns samlade information om covid-19.

Julkalendern i SVT 2020 bjuder på tidsresa och mirakel

Så blir årets julkalender
Två flickor byter kropp – och färdas 100 år genom en tunnel i tiden.

Det är utgångspunkten för SVT:s julkalender 2020.

Här är svar på alla dina frågor om miraklet i årets julkalender.

Nu är det snart dags igen, och vill du veta när julkalendern börjar, hur och var den visas och vilka skådespelare som gör huvudrollerna har du hamnat rätt.

Vad heter julkalendern i SVT 2020?

Mirakel är något som brukar förknippas med julen. ”Mirakel” heter också SVT:s julkalender 2020, och det fantastiska som händer är att två flickor byter kropp och färdas 100 år i tiden, framåt och bakåt.

Calle Åstrand som tidigare gjort bland annat ”Kenny Starfighter” och den tidigare julkalendern ”Håkan Bråkan” har regisserat ”Mirakel”.

Manusförfattarna heter Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft.

Vad handlar julkalendern om 2020?

Flickorna Mira och Rakel bor på samma herrgård, rentav i samma rum, men 100 år från varandra.

En dag kraschar ett konstgjort svart hål in på vinden och skapar ett så kallat maskhål, som är en tunnel genom tiden.

Den binder samman december 2020 med exakt samma dag, samma minut och samma sekund som 1920, 100 år tidigare.

Mira och Rakel sugs av misstag in i hålet och byter plats med varandra. Rakel hamnar i Miras kropp och får en chock när hon upptäcker att hennes hem har förfallit i 100 år och nu är ett behandlingshem för unga med sociala problem. Kaxiga Mira hamnar i Rakels kropp och försöker anpassa sig som ”fin flicka” i livet år 1920.

– Mitt tankeexperiment var ”vad skulle hända om Madicken hamnade i vår värld? Och vad skulle hända om en överaktiv, kaxig tjej från vår värld hamnade hos de väluppfostrade och nästan osynliga barnen från 1920?” säger manusförfattaren Peter Arrhenius till TT.

Skådespelaren Sven Wollter är död

I våra nordiska grannländer har biblioteken stängt ner för att hindra spridningen av coronaviruset. Men bara fyra svenska kommuner har valt att stänga sina bibliotek.

Karin Linder är generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening:

– Jag tycker att man ska fundera på vad som händer i lokalsamhället, vilka signaler det skickar ut. Det är många som vänder sig till biblioteken i situationer av nöd.

Den senaste tiden har det rapporterats om fall där bibliotekarier har känt sig oroliga på sin arbetsplats. Det har handlat om allt från att låntagaren som har hostat på personal till brister i städning.

– Det är ändå så att det rör sig ganska mycket människor i ett bibliotek och det kan vara svårt att hålla avstånd. Så jag tror att det är en ganska knepig uppgift för många, säger Karin Linder.

Huruvida biblioteken håller öppet eller inte avgörs av varje enskild kommun. Under coronapandemin har alla kommunerna utom Trelleborg, Staffanstorp, Sölvesborg och Rättvik valt att inte stänga sina bibliotek.

Jonny Jones (C) är kommunalråd i Rättvik:

– I början var det väl mycket för att kunna koncentrera resurser och så vidare men i dagsläget har det väl även med smittspridning och annat att göra också, säger Jonny Jones.

Annika Eriksson är bibliotekarie på Umeå Stadsbibliotek där man möblerat om, satt upp affischer om att hålla avstånd och placerat spärrband framför informationsdisken. Hon har märkt av en viss oro hos personalen men tycker att det är rätt att biblioteken fortfarande håller öppet.

– Vi står ju för en demokratisk faktor också, det här att vi har tillgång till information, rätt information och att vi kan sätta en guldkant på människors tillvaro genom att man kan komma hit och låna läsning så att de har någonting att göra när de ska hålla sig undan sociala sammanhang. Jag tycker att det är helt rätt att biblioteken är öppna så långt det är möjligt, säger Annika Eriksson.

Stängda bibliotek ett undantag i Sverige i Östhammar är biblioteken öppna

Jan Myrdal blev 93 år

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Jan Myrdal blev 93 år

Sean Connery blev 90 år gammal.

Sean Connery

Skådespelaren Sean Connery är död

Restriktionerna som Covid-19 har fört med sig har slagit hårt mot evenemangsarrangörer, föreningar och kulturaktörer. Här tipsar vi om tre möjliga stödformer, alla med sista ansökningsdatum i oktober.

Statens kulturråds krisstöd till kulturen 

Stöd för intäktsbortfall som orsakats av att kulturevenemang, öppna för allmänheten, har ställts in. Du kan också söka stöd för merkostnader som uppkommit på grund av att kulturevenemang har skjutits upp. Gäller kulturevenemang som skulle ha hållits mellan den 1 juni och 30 september 2020.

Sök senast 27 oktober 

 

Särskilt stöd till föreningslivet i Östhammars kommun

Stödet kan kompensera för faktiska intäktsbortfall på grund av inställda aktiviteter, uthyrningar och evenemang som skulle ha genomförts mellan 1 juli och 30 oktober 2020. Gäller för intäktsbortfall som inte kan/kunde kompenseras av statsbidrag eller annat stöd utanför Östhammars kommun.

Sök senast 30 oktober

 

Konstnärsnämndens krisstipendium 2

Krisstipendiet ska stödja konstnärer med anledning av de ekonomiska konsekvenser som covid-19 medför. Krisstipendium 2 kan sökas av yrkesverksamma konstnärer på en professionell nivå inom bild och form, musik, teater, film, dans och cirkus.

Sök senast 22 oktober.

 

 

 

Krisstöd till arrangörer och kulturaktörer

Under Kulturveckan och höstlovet mellan den 24 okt - 1 nov fylls hela kommunen av kultur för barn, unga och vuxna.

Kulturveckan och höstlovet bjuder på aktiviteter och evenemang för både liten och stor. Här kan du kan du simma till live-musik, lyssna till poesi, delta på föreställningar och teatrar, gå på konserter, rida tillsammans med vänner, se utställningar och mycket mycket mer. Missa inte heller invigningen för Kulturveckan 2020 på Österbybruks herrgård den 24 okt! Obs! Glöm inte att föranmäla dig! 

Här hittar du programmet för höstlovet.
Här hittar du programmet för Kulturveckan.

Varmt välkommen att delta på Östhammars kommuns Kulturvecka & Höstlov!

Med ny hemsida, nytt anmälningssystem, ny logotyp, kurskatalog och en välkomnande kortfilm gjord av elever och lärare öppnas nu anmälan för alla barn och unga från åk 1 till och med gymnasiet.

Med satsningen vill kulturskolan öka tillgängligheten och utbudet för fler. Under hösten kommer vi också att bjuda in till ett dialogmöte för att ta reda på hur vi ska arbeta tillsammans med att få till ett bra elevinflytande och en möjlighet för er vårdnadshavare att göra er röst hörd. Vi kommer ha ett möte per ort för att vi ska kunna vara riktigt "lokala" och jag hoppas att du vill komma. Tillsammans kan vi skapa morgondagens kulturskola och nå den vision vi har för kulturskolan - En tillgänglig, samtidsrelevant och samverkande kulturskola för barn och unga som angår och gör skillnad! För visst är det väl precis det som våra barn och unga förtjänar?

Till dess kan ni njuta av vår kulturskolefilm gjord av elever och lärare:

Kontakter

Nu startar kulturskolans verksamhet för läsåret 20/21

Med ny hemsida, nytt anmälningssystem, ny logotyp, kurskatalog och en välkomnande kortfilm gjord av elever och lärare öppnas nu anmälan för alla barn och unga från åk 1 till och med gymnasiet.

Med satsningen vill kulturskolan öka tillgängligheten och utbudet för fler. Under hösten kommer vi också att bjuda in till ett dialogmöte för att ta reda på hur vi ska arbeta tillsammans med att få till ett bra elevinflytande och en möjlighet för er vårdnadshavare att göra er röst hörd. Vi kommer ha ett möte per ort för att vi ska kunna vara riktigt "lokala" och jag hoppas att du vill komma. Tillsammans kan vi skapa morgondagens kulturskola och nå den vision vi har för kulturskolan - En tillgänglig, samtidsrelevant och samverkande kulturskola för barn och unga som angår och gör skillnad! För visst är det väl precis det som våra barn och unga förtjänar?

Till dess kan ni njuta av vår kulturskolefilm gjord av elever och lärare:

Kontakter

Anmäl dig till nybörjarkurs i finska

Inför terminsstarten skickades 1680 böcker ut till skolorna, ett startskott för årets omgång av det unika läsprojekt som Östhammars kommun och Uppsala Universitet samarbetar kring.

Redan 2019 smygstartade projektet med 230 projektdeltagare men i år omfattas alla elever i årskurs fyra till och med tredje året på gymnasiet.

De yngre eleverna i årskurs fyra till sex läser Billie – avgång 9.42 till nya livet av Sara Kadefors och de äldre, Den jag var av Meg Rosoff.

”Framförallt handlar det här om att vi vill väcka elevernas läslust!” säger Kultur- och fritidschef Elin Dahm. ”Men det finns också forskning som visar att läsande medborgare i högre grad är delaktiga i samhällsutvecklingsfrågor, så vi ser också att projektet kan ha stora värden på längre sikt. Skolans personal gör ett fantastiskt jobb i det här läsprojektet och det arbetet tror jag att vi kommer få igen på flera olika sätt” menar Elin.

Projektet drivs av Uppsala universitet, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen vid Östhammars kommun. Torsten Pettersson, professor och Olle Nordberg, universitetslektor, vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet ser att läsprojektet har stora värden för forskningen kring läsning. Det är unikt att en hel kommuns elever läser på det här sättet, samma bok, samtidigt. Läsforskare som ser stora möjligheter med en så bred empiriska grund diskutera litteraturläsningens möjligheter och faktiska effekter bland ungdomar.

Forskningsprojektet har redan uppmärksammats i Sverige och kommer bland annat att presenteras på en internationell konferens för litteraturvetenskap senare i år.

Unikt läsprojekt i Östhammar

Kultur- och fritidsförvaltningen svarar på elevers förslag från samhällsveckan

Tjänstepersoner från kultur- och fritidsförvaltningen svarar på elevers förslag från samhällsveckan genom videoinlägg på Instagram och Facebook

Louise Söderqvist (enhetschef ung  fritid ) och Daniel Andersson (enhetschef sim- och sporthallar) svarar på dessa elevförslag som inkommit från elever i årskurs 8: 

  • Vi vill förbättra ungdomsgården i Alunda
  • Vi vill förnya ungdomsgården i Österbybruk
  • Ordna vattenrutschkana vid simbadet i Österbybruk

Här hittas alla videoinläggen på Instagram
Här hittas videoinlägget på Facebook.

Resten av de inkomna förslagen kommer att gå upp till kultur- och fritidsnämnden för att besvaras av politikerna. Detta kommer att livesändas på vårt Instagramkonto @kofosthammar den 2 april. Missa inte det! 

Vad är samhällsveckan? 
Samhällsveckan är en aktivitetsvecka för elever i årskurs 8. Samhällsveckan ska ge en inblick i vad ett bra lokalsamhälle och en attraktiv arbetsgivare är samt hur man kan vara med och utveckla/påverka sin kommun och ett hållbart samhälle. Elevernas uppgift är att komma med förslag på utvecklingsområden i vår kommun, från smått till stort med utgångspunkt från hur Östhammars kommun kan bli världens bästa lokalsamhälle 2020, hur Östhammars kommun kan bli ett hållbart samhälle - socialt, ekonomiskt och ekologiskt samt förbättringsområden i elevens egen kommundel. Eleverna presenterar sina förslag för kommunpolitiker och tjänstemän och får sedan återkoppling på deras förslag.

Nu startar projektet ”Hus på landsbygden” som ska inventera outnyttjade hus i Östhammars kommun och utreda vad som krävs för att husen ska komma till liv igen. Projektet kommer att ske i nära samarbete med föreningar, fastighetsmäklare, banker, bygdegårdsföreningar, utvecklingsgrupper och lokala LRF-avdelningar.

— Östhammars kommun är en till ytan stor kommun där en tredjedel av kommuninvånarna bor på landsbygden. Projektet blir en viktig del i att göra landsbygden ännu mer levande och skapa möjligheter för såväl människor som för företag att utvecklas här i kommunen, säger Jacob Spangenberg (C), kommunalråd.

Positivt för landsbygden

Liknande projekt har genomförts i bland annat Falkenberg, där närmare 40 fastigheter har fått nytt liv. Projektet ”Hus på landsbygden” leds av Camilla Strandman, landsbygdsbo och aktiv i föreningslivet i Östhammars kommun:

— Jag tror att detta kan bli mycket positivt för landsbygden i Östhammars kommun. Genom att få en bild av vilka outnyttjade hus som finns hoppas vi kunna hitta fastigheter som skulle kunna komma till nytta genom ny ägare eller hyresgäst. Det är förstås lika viktigt att få kontakt med personer som vill flytta till vår landsbygd, säger Camilla Strandman, projektledare.

Tips och hjälp efterfrågas 

Projektet, som påbörjas med ett dialogmöte i Ekeby Bygdegård den 22 januari, pågår till den 1 oktober 2020. Inventeringen kommer att utföras genom såväl kommunala register som med möten för allmänheten men också i ett nära samarbete med föreningslivet, fastighetsmäklare och lokala LRF. 

— Ett outnyttjat hus kan vara ett hus som står öde, men det kan också handla om någon som vill ha lite hjälp att komma igång med försäljning eller någon som har flera bostadshus på en gård. Det kan också vara fritidshus som bara nyttjas sparsamt och som istället skulle kunna övergå till permanentbostad. Förutom bostäder kan det också handla om mark eller lokaler som kan vara intressanta för småföretagsamhet. Vi tar gärna emot tips från allmänheten, säger Camilla Strandman.

Känner du till ett hus som kan vara av intresse i projektet eller har du övriga frågor?

Hör av dig till;
Camilla Strandman, projektledare
Tele: 0709-40 81 95
E-post: camilla.strandman@gmail.com

Projektet finansieras med stöd av Upplandsbygd lokalt ledd utveckling.

Inventering av obebodda hus kan ge Östhammars landsbygd nytt liv

Inför terminsstarten skickades 1680 böcker ut till skolorna, ett startskott för årets omgång av det unika läsprojekt som Östhammars kommun och Uppsala Universitet samarbetar kring.

Redan 2019 smygstartade projektet med 230 projektdeltagare men i år omfattas alla elever i årskurs fyra till och med tredje året på gymnasiet.

De yngre eleverna i årskurs fyra till sex läser Billie – avgång 9.42 till nya livet av Sara Kadefors och de äldre, Den jag var av Meg Rosoff.

”Framförallt handlar det här om att vi vill väcka elevernas läslust!” säger Kultur- och fritidschef Elin Dahm. ”Men det finns också forskning som visar att läsande medborgare i högre grad är delaktiga i samhällsutvecklingsfrågor, så vi ser också att projektet kan ha stora värden på längre sikt. Skolans personal gör ett fantastiskt jobb i det här läsprojektet och det arbetet tror jag att vi kommer få igen på flera olika sätt” menar Elin.

Projektet drivs av Uppsala universitet, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen vid Östhammars kommun. Torsten Pettersson, professor och Olle Nordberg, universitetslektor, vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet ser att läsprojektet har stora värden för forskningen kring läsning. Det är unikt att en hel kommuns elever läser på det här sättet, samma bok, samtidigt. Läsforskare som ser stora möjligheter med en så bred empiriska grund diskutera litteraturläsningens möjligheter och faktiska effekter bland ungdomar.

Forskningsprojektet har redan uppmärksammats i Sverige och kommer bland annat att presenteras på en internationell konferens för litteraturvetenskap senare i år.

Kontakter

Unikt läsprojekt i Östhammar

Inför terminsstarten skickades 1680 böcker ut till skolorna, ett startskott för årets omgång av det unika läsprojekt som Östhammars kommun och Uppsala Universitet samarbetar kring.

Redan 2019 smygstartade projektet med 230 projektdeltagare men i år omfattas alla elever i årskurs fyra till och med tredje året på gymnasiet.

De yngre eleverna i årskurs fyra till sex läser Billie – avgång 9.42 till nya livet av Sara Kadefors och de äldre, Den jag var av Meg Rosoff.

”Framförallt handlar det här om att vi vill väcka elevernas läslust!” säger Kultur- och fritidschef Elin Dahm. ”Men det finns också forskning som visar att läsande medborgare i högre grad är delaktiga i samhällsutvecklingsfrågor, så vi ser också att projektet kan ha stora värden på längre sikt. Skolans personal gör ett fantastiskt jobb i det här läsprojektet och det arbetet tror jag att vi kommer få igen på flera olika sätt” menar Elin.

Projektet drivs av Uppsala universitet, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen vid Östhammars kommun. Torsten Pettersson, professor och Olle Nordberg, universitetslektor, vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet ser att läsprojektet har stora värden för forskningen kring läsning. Det är unikt att en hel kommuns elever läser på det här sättet, samma bok, samtidigt. Läsforskare som ser stora möjligheter med en så bred empiriska grund diskutera litteraturläsningens möjligheter och faktiska effekter bland ungdomar.

Forskningsprojektet har redan uppmärksammats i Sverige och kommer bland annat att presenteras på en internationell konferens för litteraturvetenskap senare i år.

Kontakter

De slår vakt om det finska språket

Tolv procent av invånarna i Östhammars kommun är finsktalande. Det skapar förväntningar på att information vi lämnar också ska kunna ges på finska. Hans Raab är vår finsktalande koordinator. Han föreläser och uppvaktar både politiker och tjänstemän för att få fler att förstå att finska är en självklar del av den svenska kulturen.

Det märks att Hans Raab varit lärare. Han brinner för att förmedla kunskap och att återuppliva det finska språket som han menar håller på att försvinna. Han är född i Helsingfors och har svenska som modersmål. Men i hjärtat är han finländare och det är minst sagt en tillgång i uppdraget som finsktalande koordinator.
— Finland och Sverige har varit ett och samma land i flera hundra år. Det har alltid funnits, och kommer alltid att finnas, finländare i Sverige, säger Hans.
Han ser inte finländare som invandrare i Sverige utan som en del av den svenska kulturen.
— Jag pratar ständigt om detta men jag vet inte om folk bryr sig. Långt ifrån alla förstår exempelvis vikten av att behålla sitt modersmål, säger han.

Undervisar i språk

Att föreläsa och jobba för att se till att det finns finsktalande personal inom hemtjänst, omvårdnadsboenden med flera ställen inom kommunal verksamhet ingår i hans uppdrag. Därtill undervisar han i finska och arrangerar olika aktiviteter, i syfte att väcka ett större intresse för relationen mellan de båda länderna och slå vakt om det finska språket. I dag, fredag den 6 december, då Finlands självständighetsdag firas arrangeras exempelvis en musikalisk berättelse om Finlands historia med Kiiriminnakören på kulturhuset Storbrunn i Östhammar.
Tack vare Hans stora engagemang kring att stötta det sverigefinska kulturarbetet utsågs Östhammars kommun till 2018 års sverigefinska minoritetskommun, en utmärkelse som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.

Svarar på finska

Hans Raab är ansiktet vi möter i dessa frågor men han är inte ensam om att slå vakt om det finska språket. I Östhammar direkt, kommunens kundtjänst, finns Heli Meuller och Anu Lintula, som båda talar finska. Det är till dem samtal kopplas, om någon av våra finsktalande invånare hellre vill få svar på sina frågor eller vägledning i något ärende på finska. Även om många finsktalande invånare är både två- och flerspråkiga, finns ett antal som inte känner sig hemma i det svenska språket och som blir otroligt tacksamma över att få ta sitt ärende på finska.
— Det känns riktigt bra att kunna tillmötesgå ett sådant behov och det är ett utmärkt tillfälle för mig att få använda mitt andraspråk, säger Heli.
Hon är född i Sverige och har växt upp med finsktalande föräldrar. I vuxen ålder bestämde hon sig för att lära sig språket bättre, påhejad av kollegan Hans.
— Det har jag haft nytta och glädje av både på jobbet och privat, säger hon.

Svårt med fackuttryck

Anu flyttade tidigt till Sverige och har gått i finsk klass till och med årskurs fyra. För henne har det finska språket alltid varit en naturlig del, även om hon som vuxen talar svenska i sin familj. Det är för övrigt hennes röst som hörs i kundtjänstens tonvalstelefon, för den som kontaktar Östhammars kommun och väljer att få sitt ärende hanterat på finska.
— Vi får många olika slags frågor från finsktalande kommuninvånare, företagare och ibland turister, säger hon.
Ibland kan det vara svårt att hitta rätt ord, om det exempelvis gäller fackuttryck.

Att förstå och kunna göra sig förstådda

Hans Raab menar att det här är en service som verkligen behövs men är tillägnad ett fåtal människor. Han träffar regelbundet kommunens finsktalande invånare i olika sammanhang och en del av de äldre pratar inte så bra svenska.
— Det gör att de lätt hamnar utanför då de har ett stort behov av att få information på finska. De är en liten men angelägen målgrupp, säger han.
Heli och Anu nickar instämmande. De får mycket uppskattning för den service de ger, när de kan hantera kundtjänstärenden på finska.
En gång om året gör Hans en översyn av antalet finsktalande medarbetare på våra olika arbetsplatser i kommunen. Och han påtalar ofta hur viktigt det är att vi har finsktalande personal i våra verksamheter, i samband med rekrytering av ny personal.
— Alla ska ha rätt till samhällsinformation och att kunna göra sig förstådda. Det är en mänsklig rättighet som jag tänker fortsätta att kämpa för, säger Hans Raab.

 

Fakta:

Östhammars kommun är ett finskt förvaltningsområde sedan 2010. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning. Samt att den som är del av den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar har rätt att använda finska i sina kontakter med Östhammars kommun. Läs mer om Östhammars kommun som finskt förvaltningsområde på www.osthammar.se

Östhammars kulturvecka – där magi och zombies möter opera!

26 oktober - 3 november
När höstens mörker har lagt sig lyser Östhammars kulturvecka upp med kultur för barn, unga och vuxna runt om i hela kommunen. Mer än 40 evenemang under 9 dagar, arrangerade av kulturaktörer och Östhammars kommun.

Eftersom Östhammars kulturvecka sammanfaller med höstlovet finns det mycket för barn och unga under veckan. Läskig haj-upplevelse i Gimo simhall, cirkusföreställning i Hargshamn och allt från zombiewalk till disco på Societetshuset Källör, för att nämna några.

Kulturutbudet under veckan är brett. Bland annat kommer Johan Ståhl till Kulturhuset Storbrunn med föreställningen Vackra lögner som tidigare spelats på Uppsala Stadsteater och i magins Mecka, The Magic Castle, i Hollywood. Alunda bibliotek bjuder in till trubadurafton där lokala artister, såsom Klara Stenfält och Jörgen Sunshine Anderstig, underhåller bland böckerna.

...och mycket mer!

Se hela programmet på www.osthammar.se/osthammarskulturvecka

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019