Ulf Ivar Nilsson har skrivit en mängd böcker och är även tecknare i satirbranchen. Just nu så ställer han ut några av sina bilder på Östhammars Stadsbibliotek. Det är ett nöje och titta på bilderna och är värt ett besök. Du kommer inte att ångra Dig!

Östhammars kommun blir en del av världens första pilgrimsled på hav och land

 

Det är sant - Världen första pilgrimsled, 120 mil lång sjö- och vandringsled blir snart verklighet. Den nya sträckan, Vikingaleden, som kommer att gå genom Östhammars kommun invigs den 10 juni.

Världen första pilgrimsled på vatten St Olavs Waterway, 120 mil lång sjö- och vandringsled från Åbo – Åland – Grisslehamn – Uppland – Trondheim, invigs i slutet av maj. För Upplands del innebär det att en ny led har etablerats mellan Grisslehamn och Älvkarleby, Vikingaleden.

Invigning på land och vatten

Hela leden invigs i Åbo 25 maj. Allmänheten kommer att bjudas in att delta under invigningsvandringen vid de olika sträckorna mellan Åbo och Trondheim.

– På den svenska sidan invigs leden  i Grisslehamn 7 juni och i Östhammars kommun 10 juni. Landshövdningen Göran Enander kommer att inviga och vandra en del av leden. Han kommer att gå mellan Harg till Gimo, berättar Stefan Edelsvärd som är projektledare för sträckan inom Östhammars kommun.

Paralellt med vandringen kommer en St Olav Sjöeskader av båtar att påbörja segling från Grisslehamn 7 juni, via Öregrund, norrut mot Jungfrukusten.

Öppen för alla

Marknadsföring av den nya leden kommer att ske i Norden/Europa med syftet att locka vandrare därifrån till våra regioner.

– Vi vill att fler ska lockas till att gå Vikingleden, målgrupperna är inte bara pilgrimer utan även andra vandrare, cyklister, kanotister och båtmänniskor, säger Stefan Edelsvärd.

Samarbete mellan Östersjöländerna

Projektet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, kommuner på Åland, Östhammars och Söderhamns kommun och finansieras till 75 procent av EU-programmet Central Baltic, ett program för samarbete mellan Östersjöländerna. 1, 5 miljoner kr har Östhammars kommun fått från EU för arbetet med Vikingaleden.

Läs mer om Vikingaleden

Vikingaleden märks ut med Olavsmärket och den vinröda färgen samt den oranga märkningen som Upplandsleden använder.

 

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019