Östhammars kommun blir en del av världens första pilgrimsled på hav och land

 

Det är sant - Världen första pilgrimsled, 120 mil lång sjö- och vandringsled blir snart verklighet. Den nya sträckan, Vikingaleden, som kommer att gå genom Östhammars kommun invigs den 10 juni.

Världen första pilgrimsled på vatten St Olavs Waterway, 120 mil lång sjö- och vandringsled från Åbo – Åland – Grisslehamn – Uppland – Trondheim, invigs i slutet av maj. För Upplands del innebär det att en ny led har etablerats mellan Grisslehamn och Älvkarleby, Vikingaleden.

Invigning på land och vatten

Hela leden invigs i Åbo 25 maj. Allmänheten kommer att bjudas in att delta under invigningsvandringen vid de olika sträckorna mellan Åbo och Trondheim.

– På den svenska sidan invigs leden  i Grisslehamn 7 juni och i Östhammars kommun 10 juni. Landshövdningen Göran Enander kommer att inviga och vandra en del av leden. Han kommer att gå mellan Harg till Gimo, berättar Stefan Edelsvärd som är projektledare för sträckan inom Östhammars kommun.

Paralellt med vandringen kommer en St Olav Sjöeskader av båtar att påbörja segling från Grisslehamn 7 juni, via Öregrund, norrut mot Jungfrukusten.

Öppen för alla

Marknadsföring av den nya leden kommer att ske i Norden/Europa med syftet att locka vandrare därifrån till våra regioner.

– Vi vill att fler ska lockas till att gå Vikingleden, målgrupperna är inte bara pilgrimer utan även andra vandrare, cyklister, kanotister och båtmänniskor, säger Stefan Edelsvärd.

Samarbete mellan Östersjöländerna

Projektet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, kommuner på Åland, Östhammars och Söderhamns kommun och finansieras till 75 procent av EU-programmet Central Baltic, ett program för samarbete mellan Östersjöländerna. 1, 5 miljoner kr har Östhammars kommun fått från EU för arbetet med Vikingaleden.

Läs mer om Vikingaleden

Vikingaleden märks ut med Olavsmärket och den vinröda färgen samt den oranga märkningen som Upplandsleden använder.

 

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019

Fichtelius förstår inte det svenska flernivåstyret

Erik Fichtelius riktar skarp kritik mot kommunerna och deras biblioteksverksamhet. En bild som SKL inte delar. Många av förslagen ligger även utanför uppdraget skriver Karin Thomasson.

Karin Thomasson

Karin Thomasson

På DN Debatt den 7 mars riktar Erik Fichtelius skarp kritik mot kommunerna och deras biblioteksverksamhet, det är en bild som SKL inte delar. SKL menar också att många av Kungliga bibliotekets (KB) förslag ligger utanför det uppdrag som regeringen för tre och ett halvt år sedan gav till KB.

Kommunerna ansvarar bland annat för folkbiblioteken och satsar årligen närmare 4,5 miljarder kronor på denna viktiga och angelägna verksamhet. En satsning som ökat år för år. Folkbiblioteken har drygt 60 miljoner fysiska besök varje år och erbjuder invånarna 390 aktiviteter – varje dag! Därutöver tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, som lokala föreningar, studieförbund och andra, genomför i bibliotekens lokaler. Biblioteken själva erbjuder bland annat språkkaféer där nyanlända snabbare kan lära sig svenska. Andra exempel är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser i att öka invånares IT-kompetens. Biblioteken är den kulturinstitution som finns på flest platser runt om i hela landet.

I sin debattartikel skriver Erik Fichtelius att ”den stora politiska utmaningen är att biblioteken styrs och finansieras på flera olika nivåer”. Nej, den stora politiska utmaningen för biblioteken är inte att Sverige har flernivåstyre. Den kommunala självstyrelsen har en viktig roll i det svenska samhället. Kommuner och regioner ansvarar för en stor del av den svenska välfärden och för frågor som är viktiga i medborgarnas vardag. De stora politiska utmaningarna är snarare hur kommunerna ska kunna fortsätta erbjuda en biblioteksverksamhet av hög kvalitet när skatteintäkterna minskar och kommunerna står inför utmaningen att hitta utbildad personal. Det är för att möta framtidens utmaningar som samverkan mellan de olika beslutande nivåerna är nödvändig och kan resultera i gemensamma lösningar. Det var också det uppdrag som Kungliga biblioteket (KB) fick; ”att lämna förslag på hur samverkan och samordning inom det allmänna biblioteksväsendet kan öka”. I stället riktar Fichtelius en verbal rallarsving mot hela kommunsverige.

Samtidigt som Fichtelius lyfter fram bibliotekens roll ”för en fungerande demokrati (…) i tider av propaganda och falska nyheter”, så är det den typen av argumentation han själv tyvärr använder sig av. Svepande påståenden som inte backas upp av fakta.

I strategin finns förslag som påverkar kommuner och regioner, men som saknar ekonomiska konsekvensbeskrivningar. Bland annat rör det skolbiblioteken. KB har en snäv syn på vad ett skolbibliotek är, som utgår från att ett skolbibliotek ska ha minst en halvtidsanställd bibliotekarie. Med den snäva definition diskvalificeras många lokala lösningar som ger elever god tillgång till bra biblioteksverksamhet. Vissa skolor samarbetar till exempel med folkbiblioteket runt hörnet som har ett mycket större utbud av böcker och utbildade bibliotekarier än vad ett eget skolbibliotek skulle kunna ha, andra har skolbibliotekariestöd på distans. Det är inte heller rimligt och effektivt att alla skolor, särskilt små skolenheter ska ha egna bibliotekarier.

Hela strategin syfte var just ”att öka samverkan och samordning inom det allmänna biblioteksväsendet” och här har man missat att folkbiblioteken själva definierar strategiska utvecklingssteg, utifrån lokala förutsättningar och behov.

Karin Thomasson, 4:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Artikeln publicerades på DN Debatts webbplats den 11 mars 2019.

Läs vidare

Stor satsning för att fler ska ta del av kultur

Kommunernas kultursatsningar ska bli mer tillgängliga och mer relevanta för invånarna. Det är syftet med projektet Mer för fler som nu drar igång.

Representanter från 32 kommuner, från Arvidsjaur till Sjöbo, kommer att träffas under hösten 2017 för att etablera ett långsiktigt förnyelsearbete för att fler invånare ska ta del av kommunernas kulturutbud. Den första träffen äger rum den 25 oktober, då en tredjedel av kommunerna träffas. Bakom satsningen står Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kulturskolerådet och Svensk Biblioteksförening.

– Hur ska kommunerna nå ut till fler grupper i samhället? Varför deltar inte vissa grupper? Handlar det om utbud, eller tillgänglighet? Sådana frågor ska deltagarna bolla med varandra, komma med idéer och sedan gå ut i verksamheterna och testa, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

Vad som hindrar invånarna att ta del av verksamheterna varierar från kommun till kommun, men det finns vissa gemensamma nämnare.

– Vi har länge vetat att många grupper står utanför kulturskolornas verksamhet. Ett breddat deltagande är en prioriterad fråga. Genom denna satsning kommer vi att få flera lärande exempel på hur kulturverksamhet kan förnyas så att fler kan delta, säger Torgny Sandgren, generalsekreterare Kulturskolerådet.

Att alla invånare har likvärdig tillgång till kulturutbud är en demokratifråga.

– Biblioteken bidrar till att utjämna kunskapsskillnader, främja läsning och ge alla verktyg att vara demokratiskt delaktiga i samhället. För att fortsätta göra detta krävs ett förnyande och verksamhetsutvecklande arbetssätt, och vi vet att det finns ett stort intresse för detta bland bibliotekarier och bibliotekschefer. Mer för fler-projektet ger biblioteken goda förutsättningar att arbeta fram nya metoder och idéer, säger Karin Linder, generalsekreterare på Svensk Biblioteksförening.

I projektet provas Innovationsguiden, ett metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor. Metoderna utgår från användarens behov och upplevelser men lyfter också fram medarbetarnas och utförarnas perspektiv på utmaningarna.

BRITTSOMMAR

Tänkte att den här bilden skulle visa den första frostnatten. Det gjorde att red missade bussen till Öregrund. Den mullrade förbi bakom ryggen och det gjorde att på vägen tillbaka för en kopp kaffe så-

- får du den här bilden som visar att det blev en fin Brittsommardag. Taket på boden ryker-

- och i Öregrund så träffade red Brian i sin MG nercabad. Han passade på att ta en tur före "idegående". -Nu blir det att putsa för konservering för vintern. Vi syns till våren och sommaren vid "Kul På Hjul"

Trrots det vackra vädret så var det bara red som tog en utomhusfika.