Krama en bibliotekarie!

På söndag, den 1 mars, är det Krama en bibliotekariedagen. Det är en speciell dag för att uppmärksamma alla bibliotekarier och arbetet de utför. Boklånaren Aron Järvström från Gimo tar tillfället i akt och ger i förväg sin bibliotekarie Maria Broman en kram.

Det finns fem bibliotek i Östhammars kommun och Maria Broman är en av våra bibliotekarier.
– Det är ett roligt jobb och så mycket mer än att bara hjälpa besökare att hitta rätt bok, säger hon.
Hon menar att biblioteken är viktiga träffpunkter för alla invånare, både äldre och unga.
Hit kommer besökare för att låna böcker och ta del av olika evenemang som ordnas. Ibland behöver de exempelvis hjälp med att hitta information på internet. Maria försöker alltid att serva med det jag kan, i mån av tid förstås, säger hon.
Maria har inte något emot att få en kram på jobbet.
– Men det är förstås alltid bra att fråga först, om just din bibliotekarie vill bli kramad, säger hon.

Anmäl dig till nybörjarkurs i finska

Kontakta oss Lyssna

Gratis nybörjarkurs i finska startar 17 februari. Anmäl dig snarast för att få plats!

För sjätte året i rad erbjuder Östhammars kommun kurser i finska.

Snart startar vårens kurs i finska, en nybörjarkurs för alla er inom äldrevård eller sjukvård och för er med finsk anknytning eller intresse för språk. En nybörjarkurs som innehåller bland annat uttal, uttryck, grammatik, kultur, historia, film och sång. Allt med glimten i ögat. Anmäl dig nu!

Start måndagen den 17 februari kl. 18.00 (10 ggr)
Lokal: Kommunhuset i Östhammar.
Info och anmälan: hans.raab@osthammar.se eller telefon 070-2135667

Välkomna-tervetuloa!

Borttagning av de externa kanalerna i tablån på svtplay.se

Uppdaterad 2020-02-05

Vi kommer inom kort att sluta erbjuda tablåer för externa kanaler. Kanalerna som berörs är TV3, TV4, Kanal 5, TV6, Sjuan, TV8 och Kanal 9. På SVT kommer du även fortsättningsvis alltid att kunna få reda på vad som sänds i våra egna kanaler.

Varför ska ni ta bort de externa kanalerna från tablån? 
Vi tar bort de externa kanalerna från SVT Plays tablå av flera orsaker. Att hantera de externa kanalerna i tablån är dyrt och kräver ett ständigt pågående arbete - tid och pengar som vi istället kan lägga på vårt grunduppdrag, att göra, och guida till SVT:s program.

Tablån saknar också många populära externa kanaler som vi inte har rätt att visa upp.

Var kan jag hitta information om vad som sänds på tv?
Det finns flera andra aktörer på marknaden som erbjuder en mer omfattande tv-tablå.

Vad ska ni göra med tablån i stället?
Dagens tablå innehåller ofta felaktig information, något vi nu får möjlighet att åtgärda. Vi kommer också att löpande vidareutveckla tjänsten utifrån våra användares behov.

Unikt läsprojekt i Östhammar

Inför terminsstarten skickades 1680 böcker ut till skolorna, ett startskott för årets omgång av det unika läsprojekt som Östhammars kommun och Uppsala Universitet samarbetar kring.

Redan 2019 smygstartade projektet med 230 projektdeltagare men i år omfattas alla elever i årskurs fyra till och med tredje året på gymnasiet.

De yngre eleverna i årskurs fyra till sex läser Billie – avgång 9.42 till nya livet av Sara Kadefors och de äldre, Den jag var av Meg Rosoff.

”Framförallt handlar det här om att vi vill väcka elevernas läslust!” säger Kultur- och fritidschef Elin Dahm. ”Men det finns också forskning som visar att läsande medborgare i högre grad är delaktiga i samhällsutvecklingsfrågor, så vi ser också att projektet kan ha stora värden på längre sikt. Skolans personal gör ett fantastiskt jobb i det här läsprojektet och det arbetet tror jag att vi kommer få igen på flera olika sätt” menar Elin.

Projektet drivs av Uppsala universitet, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen vid Östhammars kommun. Torsten Pettersson, professor och Olle Nordberg, universitetslektor, vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet ser att läsprojektet har stora värden för forskningen kring läsning. Det är unikt att en hel kommuns elever läser på det här sättet, samma bok, samtidigt. Läsforskare som ser stora möjligheter med en så bred empiriska grund diskutera litteraturläsningens möjligheter och faktiska effekter bland ungdomar.

Forskningsprojektet har redan uppmärksammats i Sverige och kommer bland annat att presenteras på en internationell konferens för litteraturvetenskap senare i år.

Kultur- och fritidsförvaltningen svarar på elevers förslag från samhällsveckan

Tjänstepersoner från kultur- och fritidsförvaltningen svarar på elevers förslag från samhällsveckan genom videoinlägg på Instagram och Facebook

Louise Söderqvist (enhetschef ung  fritid ) och Daniel Andersson (enhetschef sim- och sporthallar) svarar på dessa elevförslag som inkommit från elever i årskurs 8: 

  • Vi vill förbättra ungdomsgården i Alunda
  • Vi vill förnya ungdomsgården i Österbybruk
  • Ordna vattenrutschkana vid simbadet i Österbybruk

Här hittas alla videoinläggen på Instagram
Här hittas videoinlägget på Facebook.

Resten av de inkomna förslagen kommer att gå upp till kultur- och fritidsnämnden för att besvaras av politikerna. Detta kommer att livesändas på vårt Instagramkonto @kofosthammar den 2 april. Missa inte det! 

Vad är samhällsveckan? 
Samhällsveckan är en aktivitetsvecka för elever i årskurs 8. Samhällsveckan ska ge en inblick i vad ett bra lokalsamhälle och en attraktiv arbetsgivare är samt hur man kan vara med och utveckla/påverka sin kommun och ett hållbart samhälle. Elevernas uppgift är att komma med förslag på utvecklingsområden i vår kommun, från smått till stort med utgångspunkt från hur Östhammars kommun kan bli världens bästa lokalsamhälle 2020, hur Östhammars kommun kan bli ett hållbart samhälle - socialt, ekonomiskt och ekologiskt samt förbättringsområden i elevens egen kommundel. Eleverna presenterar sina förslag för kommunpolitiker och tjänstemän och får sedan återkoppling på deras förslag.

Inventering av obebodda hus kan ge Östhammars landsbygd nytt liv

Nu startar projektet ”Hus på landsbygden” som ska inventera outnyttjade hus i Östhammars kommun och utreda vad som krävs för att husen ska komma till liv igen. Projektet kommer att ske i nära samarbete med föreningar, fastighetsmäklare, banker, bygdegårdsföreningar, utvecklingsgrupper och lokala LRF-avdelningar.

— Östhammars kommun är en till ytan stor kommun där en tredjedel av kommuninvånarna bor på landsbygden. Projektet blir en viktig del i att göra landsbygden ännu mer levande och skapa möjligheter för såväl människor som för företag att utvecklas här i kommunen, säger Jacob Spangenberg (C), kommunalråd.

Positivt för landsbygden

Liknande projekt har genomförts i bland annat Falkenberg, där närmare 40 fastigheter har fått nytt liv. Projektet ”Hus på landsbygden” leds av Camilla Strandman, landsbygdsbo och aktiv i föreningslivet i Östhammars kommun:

— Jag tror att detta kan bli mycket positivt för landsbygden i Östhammars kommun. Genom att få en bild av vilka outnyttjade hus som finns hoppas vi kunna hitta fastigheter som skulle kunna komma till nytta genom ny ägare eller hyresgäst. Det är förstås lika viktigt att få kontakt med personer som vill flytta till vår landsbygd, säger Camilla Strandman, projektledare.

Tips och hjälp efterfrågas 

Projektet, som påbörjas med ett dialogmöte i Ekeby Bygdegård den 22 januari, pågår till den 1 oktober 2020. Inventeringen kommer att utföras genom såväl kommunala register som med möten för allmänheten men också i ett nära samarbete med föreningslivet, fastighetsmäklare och lokala LRF. 

— Ett outnyttjat hus kan vara ett hus som står öde, men det kan också handla om någon som vill ha lite hjälp att komma igång med försäljning eller någon som har flera bostadshus på en gård. Det kan också vara fritidshus som bara nyttjas sparsamt och som istället skulle kunna övergå till permanentbostad. Förutom bostäder kan det också handla om mark eller lokaler som kan vara intressanta för småföretagsamhet. Vi tar gärna emot tips från allmänheten, säger Camilla Strandman.

Känner du till ett hus som kan vara av intresse i projektet eller har du övriga frågor?

Hör av dig till;
Camilla Strandman, projektledare
Tele: 0709-40 81 95
E-post: camilla.strandman@gmail.com

Projektet finansieras med stöd av Upplandsbygd lokalt ledd utveckling.

Unikt läsprojekt i Östhammar

Inför terminsstarten skickades 1680 böcker ut till skolorna, ett startskott för årets omgång av det unika läsprojekt som Östhammars kommun och Uppsala Universitet samarbetar kring.

Redan 2019 smygstartade projektet med 230 projektdeltagare men i år omfattas alla elever i årskurs fyra till och med tredje året på gymnasiet.

De yngre eleverna i årskurs fyra till sex läser Billie – avgång 9.42 till nya livet av Sara Kadefors och de äldre, Den jag var av Meg Rosoff.

”Framförallt handlar det här om att vi vill väcka elevernas läslust!” säger Kultur- och fritidschef Elin Dahm. ”Men det finns också forskning som visar att läsande medborgare i högre grad är delaktiga i samhällsutvecklingsfrågor, så vi ser också att projektet kan ha stora värden på längre sikt. Skolans personal gör ett fantastiskt jobb i det här läsprojektet och det arbetet tror jag att vi kommer få igen på flera olika sätt” menar Elin.

Projektet drivs av Uppsala universitet, Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen vid Östhammars kommun. Torsten Pettersson, professor och Olle Nordberg, universitetslektor, vid litteraturvetenskapliga institutionen på Uppsala Universitet ser att läsprojektet har stora värden för forskningen kring läsning. Det är unikt att en hel kommuns elever läser på det här sättet, samma bok, samtidigt. Läsforskare som ser stora möjligheter med en så bred empiriska grund diskutera litteraturläsningens möjligheter och faktiska effekter bland ungdomar.

Forskningsprojektet har redan uppmärksammats i Sverige och kommer bland annat att presenteras på en internationell konferens för litteraturvetenskap senare i år.

Kontakter

För sjätte året i rad erbjuder Östhammars kommun kurser i finska.

”KUPERIKEIKKA JA KUKKULUURUU”

Snart startar vårens kurs i finska, en nybörjarkurs för alla er inom äldrevård eller sjukvård och för er med finsk anknytning eller intresse för språk. En nybörjarkurs som innehåller bland annat uttal, uttryck, grammatik, kultur, historia, film och sång. Allt med glimten i ögat. Anmäl dig nu!

Start måndagen den 17 februari kl. 18.00 (10 ggr)
Lokal: Kommunhuset i Östhammar.
Info och anmälan: hans.raab@osthammar.se eller telefon 070-2135667

Välkomna-tervetuloa!

De slår vakt om det finska språket

Tolv procent av invånarna i Östhammars kommun är finsktalande. Det skapar förväntningar på att information vi lämnar också ska kunna ges på finska. Hans Raab är vår finsktalande koordinator. Han föreläser och uppvaktar både politiker och tjänstemän för att få fler att förstå att finska är en självklar del av den svenska kulturen.

Det märks att Hans Raab varit lärare. Han brinner för att förmedla kunskap och att återuppliva det finska språket som han menar håller på att försvinna. Han är född i Helsingfors och har svenska som modersmål. Men i hjärtat är han finländare och det är minst sagt en tillgång i uppdraget som finsktalande koordinator.
— Finland och Sverige har varit ett och samma land i flera hundra år. Det har alltid funnits, och kommer alltid att finnas, finländare i Sverige, säger Hans.
Han ser inte finländare som invandrare i Sverige utan som en del av den svenska kulturen.
— Jag pratar ständigt om detta men jag vet inte om folk bryr sig. Långt ifrån alla förstår exempelvis vikten av att behålla sitt modersmål, säger han.

Undervisar i språk

Att föreläsa och jobba för att se till att det finns finsktalande personal inom hemtjänst, omvårdnadsboenden med flera ställen inom kommunal verksamhet ingår i hans uppdrag. Därtill undervisar han i finska och arrangerar olika aktiviteter, i syfte att väcka ett större intresse för relationen mellan de båda länderna och slå vakt om det finska språket. I dag, fredag den 6 december, då Finlands självständighetsdag firas arrangeras exempelvis en musikalisk berättelse om Finlands historia med Kiiriminnakören på kulturhuset Storbrunn i Östhammar.
Tack vare Hans stora engagemang kring att stötta det sverigefinska kulturarbetet utsågs Östhammars kommun till 2018 års sverigefinska minoritetskommun, en utmärkelse som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.

Svarar på finska

Hans Raab är ansiktet vi möter i dessa frågor men han är inte ensam om att slå vakt om det finska språket. I Östhammar direkt, kommunens kundtjänst, finns Heli Meuller och Anu Lintula, som båda talar finska. Det är till dem samtal kopplas, om någon av våra finsktalande invånare hellre vill få svar på sina frågor eller vägledning i något ärende på finska. Även om många finsktalande invånare är både två- och flerspråkiga, finns ett antal som inte känner sig hemma i det svenska språket och som blir otroligt tacksamma över att få ta sitt ärende på finska.
— Det känns riktigt bra att kunna tillmötesgå ett sådant behov och det är ett utmärkt tillfälle för mig att få använda mitt andraspråk, säger Heli.
Hon är född i Sverige och har växt upp med finsktalande föräldrar. I vuxen ålder bestämde hon sig för att lära sig språket bättre, påhejad av kollegan Hans.
— Det har jag haft nytta och glädje av både på jobbet och privat, säger hon.

Svårt med fackuttryck

Anu flyttade tidigt till Sverige och har gått i finsk klass till och med årskurs fyra. För henne har det finska språket alltid varit en naturlig del, även om hon som vuxen talar svenska i sin familj. Det är för övrigt hennes röst som hörs i kundtjänstens tonvalstelefon, för den som kontaktar Östhammars kommun och väljer att få sitt ärende hanterat på finska.
— Vi får många olika slags frågor från finsktalande kommuninvånare, företagare och ibland turister, säger hon.
Ibland kan det vara svårt att hitta rätt ord, om det exempelvis gäller fackuttryck.

Att förstå och kunna göra sig förstådda

Hans Raab menar att det här är en service som verkligen behövs men är tillägnad ett fåtal människor. Han träffar regelbundet kommunens finsktalande invånare i olika sammanhang och en del av de äldre pratar inte så bra svenska.
— Det gör att de lätt hamnar utanför då de har ett stort behov av att få information på finska. De är en liten men angelägen målgrupp, säger han.
Heli och Anu nickar instämmande. De får mycket uppskattning för den service de ger, när de kan hantera kundtjänstärenden på finska.
En gång om året gör Hans en översyn av antalet finsktalande medarbetare på våra olika arbetsplatser i kommunen. Och han påtalar ofta hur viktigt det är att vi har finsktalande personal i våra verksamheter, i samband med rekrytering av ny personal.
— Alla ska ha rätt till samhällsinformation och att kunna göra sig förstådda. Det är en mänsklig rättighet som jag tänker fortsätta att kämpa för, säger Hans Raab.

 

Fakta:

Östhammars kommun är ett finskt förvaltningsområde sedan 2010. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning. Samt att den som är del av den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar har rätt att använda finska i sina kontakter med Östhammars kommun. Läs mer om Östhammars kommun som finskt förvaltningsområde på www.osthammar.se

Östhammars kulturvecka – där magi och zombies möter opera!

26 oktober - 3 november
När höstens mörker har lagt sig lyser Östhammars kulturvecka upp med kultur för barn, unga och vuxna runt om i hela kommunen. Mer än 40 evenemang under 9 dagar, arrangerade av kulturaktörer och Östhammars kommun.

Eftersom Östhammars kulturvecka sammanfaller med höstlovet finns det mycket för barn och unga under veckan. Läskig haj-upplevelse i Gimo simhall, cirkusföreställning i Hargshamn och allt från zombiewalk till disco på Societetshuset Källör, för att nämna några.

Kulturutbudet under veckan är brett. Bland annat kommer Johan Ståhl till Kulturhuset Storbrunn med föreställningen Vackra lögner som tidigare spelats på Uppsala Stadsteater och i magins Mecka, The Magic Castle, i Hollywood. Alunda bibliotek bjuder in till trubadurafton där lokala artister, såsom Klara Stenfält och Jörgen Sunshine Anderstig, underhåller bland böckerna.

...och mycket mer!

Se hela programmet på www.osthammar.se/osthammarskulturvecka

Ulf Ivar Nilsson har skrivit en mängd böcker och är även tecknare i satirbranchen. Just nu så ställer han ut några av sina bilder på Östhammars Stadsbibliotek. Det är ett nöje och titta på bilderna och är värt ett besök. Du kommer inte att ångra Dig!

Östhammars kommun blir en del av världens första pilgrimsled på hav och land

 

Det är sant - Världen första pilgrimsled, 120 mil lång sjö- och vandringsled blir snart verklighet. Den nya sträckan, Vikingaleden, som kommer att gå genom Östhammars kommun invigs den 10 juni.

Världen första pilgrimsled på vatten St Olavs Waterway, 120 mil lång sjö- och vandringsled från Åbo – Åland – Grisslehamn – Uppland – Trondheim, invigs i slutet av maj. För Upplands del innebär det att en ny led har etablerats mellan Grisslehamn och Älvkarleby, Vikingaleden.

Invigning på land och vatten

Hela leden invigs i Åbo 25 maj. Allmänheten kommer att bjudas in att delta under invigningsvandringen vid de olika sträckorna mellan Åbo och Trondheim.

– På den svenska sidan invigs leden  i Grisslehamn 7 juni och i Östhammars kommun 10 juni. Landshövdningen Göran Enander kommer att inviga och vandra en del av leden. Han kommer att gå mellan Harg till Gimo, berättar Stefan Edelsvärd som är projektledare för sträckan inom Östhammars kommun.

Paralellt med vandringen kommer en St Olav Sjöeskader av båtar att påbörja segling från Grisslehamn 7 juni, via Öregrund, norrut mot Jungfrukusten.

Öppen för alla

Marknadsföring av den nya leden kommer att ske i Norden/Europa med syftet att locka vandrare därifrån till våra regioner.

– Vi vill att fler ska lockas till att gå Vikingleden, målgrupperna är inte bara pilgrimer utan även andra vandrare, cyklister, kanotister och båtmänniskor, säger Stefan Edelsvärd.

Samarbete mellan Östersjöländerna

Projektet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, kommuner på Åland, Östhammars och Söderhamns kommun och finansieras till 75 procent av EU-programmet Central Baltic, ett program för samarbete mellan Östersjöländerna. 1, 5 miljoner kr har Östhammars kommun fått från EU för arbetet med Vikingaleden.

Läs mer om Vikingaleden

Vikingaleden märks ut med Olavsmärket och den vinröda färgen samt den oranga märkningen som Upplandsleden använder.

 

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019