För sjätte året i rad erbjuder Östhammars kommun kurser i finska.

”KUPERIKEIKKA JA KUKKULUURUU”

Snart startar vårens kurs i finska, en nybörjarkurs för alla er inom äldrevård eller sjukvård och för er med finsk anknytning eller intresse för språk. En nybörjarkurs som innehåller bland annat uttal, uttryck, grammatik, kultur, historia, film och sång. Allt med glimten i ögat. Anmäl dig nu!

Start måndagen den 17 februari kl. 18.00 (10 ggr)
Lokal: Kommunhuset i Östhammar.
Info och anmälan: hans.raab@osthammar.se eller telefon 070-2135667

Välkomna-tervetuloa!

De slår vakt om det finska språket

Tolv procent av invånarna i Östhammars kommun är finsktalande. Det skapar förväntningar på att information vi lämnar också ska kunna ges på finska. Hans Raab är vår finsktalande koordinator. Han föreläser och uppvaktar både politiker och tjänstemän för att få fler att förstå att finska är en självklar del av den svenska kulturen.

Det märks att Hans Raab varit lärare. Han brinner för att förmedla kunskap och att återuppliva det finska språket som han menar håller på att försvinna. Han är född i Helsingfors och har svenska som modersmål. Men i hjärtat är han finländare och det är minst sagt en tillgång i uppdraget som finsktalande koordinator.
— Finland och Sverige har varit ett och samma land i flera hundra år. Det har alltid funnits, och kommer alltid att finnas, finländare i Sverige, säger Hans.
Han ser inte finländare som invandrare i Sverige utan som en del av den svenska kulturen.
— Jag pratar ständigt om detta men jag vet inte om folk bryr sig. Långt ifrån alla förstår exempelvis vikten av att behålla sitt modersmål, säger han.

Undervisar i språk

Att föreläsa och jobba för att se till att det finns finsktalande personal inom hemtjänst, omvårdnadsboenden med flera ställen inom kommunal verksamhet ingår i hans uppdrag. Därtill undervisar han i finska och arrangerar olika aktiviteter, i syfte att väcka ett större intresse för relationen mellan de båda länderna och slå vakt om det finska språket. I dag, fredag den 6 december, då Finlands självständighetsdag firas arrangeras exempelvis en musikalisk berättelse om Finlands historia med Kiiriminnakören på kulturhuset Storbrunn i Östhammar.
Tack vare Hans stora engagemang kring att stötta det sverigefinska kulturarbetet utsågs Östhammars kommun till 2018 års sverigefinska minoritetskommun, en utmärkelse som delas ut av Sverigefinländarnas delegation.

Svarar på finska

Hans Raab är ansiktet vi möter i dessa frågor men han är inte ensam om att slå vakt om det finska språket. I Östhammar direkt, kommunens kundtjänst, finns Heli Meuller och Anu Lintula, som båda talar finska. Det är till dem samtal kopplas, om någon av våra finsktalande invånare hellre vill få svar på sina frågor eller vägledning i något ärende på finska. Även om många finsktalande invånare är både två- och flerspråkiga, finns ett antal som inte känner sig hemma i det svenska språket och som blir otroligt tacksamma över att få ta sitt ärende på finska.
— Det känns riktigt bra att kunna tillmötesgå ett sådant behov och det är ett utmärkt tillfälle för mig att få använda mitt andraspråk, säger Heli.
Hon är född i Sverige och har växt upp med finsktalande föräldrar. I vuxen ålder bestämde hon sig för att lära sig språket bättre, påhejad av kollegan Hans.
— Det har jag haft nytta och glädje av både på jobbet och privat, säger hon.

Svårt med fackuttryck

Anu flyttade tidigt till Sverige och har gått i finsk klass till och med årskurs fyra. För henne har det finska språket alltid varit en naturlig del, även om hon som vuxen talar svenska i sin familj. Det är för övrigt hennes röst som hörs i kundtjänstens tonvalstelefon, för den som kontaktar Östhammars kommun och väljer att få sitt ärende hanterat på finska.
— Vi får många olika slags frågor från finsktalande kommuninvånare, företagare och ibland turister, säger hon.
Ibland kan det vara svårt att hitta rätt ord, om det exempelvis gäller fackuttryck.

Att förstå och kunna göra sig förstådda

Hans Raab menar att det här är en service som verkligen behövs men är tillägnad ett fåtal människor. Han träffar regelbundet kommunens finsktalande invånare i olika sammanhang och en del av de äldre pratar inte så bra svenska.
— Det gör att de lätt hamnar utanför då de har ett stort behov av att få information på finska. De är en liten men angelägen målgrupp, säger han.
Heli och Anu nickar instämmande. De får mycket uppskattning för den service de ger, när de kan hantera kundtjänstärenden på finska.
En gång om året gör Hans en översyn av antalet finsktalande medarbetare på våra olika arbetsplatser i kommunen. Och han påtalar ofta hur viktigt det är att vi har finsktalande personal i våra verksamheter, i samband med rekrytering av ny personal.
— Alla ska ha rätt till samhällsinformation och att kunna göra sig förstådda. Det är en mänsklig rättighet som jag tänker fortsätta att kämpa för, säger Hans Raab.

 

Fakta:

Östhammars kommun är ett finskt förvaltningsområde sedan 2010. Det innebär att vi har ett särskilt ansvar för att värna om det finska språkets ställning. Samt att den som är del av den nationella minoritetsgruppen sverigefinnar har rätt att använda finska i sina kontakter med Östhammars kommun. Läs mer om Östhammars kommun som finskt förvaltningsområde på www.osthammar.se

Östhammars kulturvecka – där magi och zombies möter opera!

26 oktober - 3 november
När höstens mörker har lagt sig lyser Östhammars kulturvecka upp med kultur för barn, unga och vuxna runt om i hela kommunen. Mer än 40 evenemang under 9 dagar, arrangerade av kulturaktörer och Östhammars kommun.

Eftersom Östhammars kulturvecka sammanfaller med höstlovet finns det mycket för barn och unga under veckan. Läskig haj-upplevelse i Gimo simhall, cirkusföreställning i Hargshamn och allt från zombiewalk till disco på Societetshuset Källör, för att nämna några.

Kulturutbudet under veckan är brett. Bland annat kommer Johan Ståhl till Kulturhuset Storbrunn med föreställningen Vackra lögner som tidigare spelats på Uppsala Stadsteater och i magins Mecka, The Magic Castle, i Hollywood. Alunda bibliotek bjuder in till trubadurafton där lokala artister, såsom Klara Stenfält och Jörgen Sunshine Anderstig, underhåller bland böckerna.

...och mycket mer!

Se hela programmet på www.osthammar.se/osthammarskulturvecka

Ulf Ivar Nilsson har skrivit en mängd böcker och är även tecknare i satirbranchen. Just nu så ställer han ut några av sina bilder på Östhammars Stadsbibliotek. Det är ett nöje och titta på bilderna och är värt ett besök. Du kommer inte att ångra Dig!

Östhammars kommun blir en del av världens första pilgrimsled på hav och land

 

Det är sant - Världen första pilgrimsled, 120 mil lång sjö- och vandringsled blir snart verklighet. Den nya sträckan, Vikingaleden, som kommer att gå genom Östhammars kommun invigs den 10 juni.

Världen första pilgrimsled på vatten St Olavs Waterway, 120 mil lång sjö- och vandringsled från Åbo – Åland – Grisslehamn – Uppland – Trondheim, invigs i slutet av maj. För Upplands del innebär det att en ny led har etablerats mellan Grisslehamn och Älvkarleby, Vikingaleden.

Invigning på land och vatten

Hela leden invigs i Åbo 25 maj. Allmänheten kommer att bjudas in att delta under invigningsvandringen vid de olika sträckorna mellan Åbo och Trondheim.

– På den svenska sidan invigs leden  i Grisslehamn 7 juni och i Östhammars kommun 10 juni. Landshövdningen Göran Enander kommer att inviga och vandra en del av leden. Han kommer att gå mellan Harg till Gimo, berättar Stefan Edelsvärd som är projektledare för sträckan inom Östhammars kommun.

Paralellt med vandringen kommer en St Olav Sjöeskader av båtar att påbörja segling från Grisslehamn 7 juni, via Öregrund, norrut mot Jungfrukusten.

Öppen för alla

Marknadsföring av den nya leden kommer att ske i Norden/Europa med syftet att locka vandrare därifrån till våra regioner.

– Vi vill att fler ska lockas till att gå Vikingleden, målgrupperna är inte bara pilgrimer utan även andra vandrare, cyklister, kanotister och båtmänniskor, säger Stefan Edelsvärd.

Samarbete mellan Östersjöländerna

Projektet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, kommuner på Åland, Östhammars och Söderhamns kommun och finansieras till 75 procent av EU-programmet Central Baltic, ett program för samarbete mellan Östersjöländerna. 1, 5 miljoner kr har Östhammars kommun fått från EU för arbetet med Vikingaleden.

Läs mer om Vikingaleden

Vikingaleden märks ut med Olavsmärket och den vinröda färgen samt den oranga märkningen som Upplandsleden använder.

 

Kommunerna miljardsatsar på biblioteken

Fackförbundet DIK:s förbundsordförande Anna Troberg riktar i en debattartikel den 15 mars kritik mot SKL:s tolkning av den nationella biblioteksstrategin.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar de kommande åren. Trots minskande skatteintäkter och utmaningen att hitta utbildad personal satsar kommunerna årligen närmare 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken, en satsning som hittills har ökat år för år. Utöver detta tillkommer kommunernas satsningar på skolbiblioteken.

Folkbibliotek finns i alla kommuner och är den kulturinstitution som finns på flest platser. Utöver de 1 120 fasta biblioteksenheterna finns bok- och biblioteksbussarna. Dessa finns i knappt en tredjedel av alla kommuner och stannar vid 6 470 fasta hållplatser. Detta är ett sätt för kommunerna att leva upp till bibliotekslagen: att biblioteksverksamheten finns tillgänglig för alla. Fler och fler kommuner använder dessutom sina bok- och biblioteksbussar på nya sätt. De används som ”pop-up”-bibliotek i parker, på torg och i anslutning till köpcenter för att möta människor där de befinner sig och för att nå andra grupper än de som redan har hittat till, och använder sig av, biblioteken. Vissa kommuner väljer även att specialisera och anpassa sina biblioteksbussar för de i bibliotekslagen prioriterade målgrupperna, som exempelvis barn och unga.

Folkbiblioteken har drygt 63 miljoner fysiska besök varje år. Många besökare deltar i någon av bibliotekens alla aktiviteter. En av alla de aktiviteter som biblioteken erbjuder är språkkaféer, som hjälper nyanlända att snabbare lära sig svenska. Andra exempel på aktiviteter är allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning och kurser för att öka invånares IT-kompetens. Aktiviteterna bidrar till att uppnå bibliotekslagens intentioner. Antalet aktiviteter har ökat de senaste åren, och 2017 anordnades 144 000 aktiviteter. Utöver dessa tillkommer alla de aktiviteter som andra aktörer, till exempel lokala föreningar och studieförbund genomför i bibliotekens lokaler.

SKL delar DIK:s uppfattning om skolbibliotekens betydelse och vad skolbibliotekarier bidrar med varje dag i våra skolor. Vi ser också tecken på att likvärdigheten brister när det gäller elevers tillgång till god skolbiblioteksverksamhet och det är bra att frågan uppmärksammas. Vi anser samtidigt att det krävs insatser på såväl lokal som nationell nivå.

Mer än en fjärdedel av Sveriges grundskolor har färre än 100 elever. För att säkerställa att även små skolor får tillgång till en god biblioteksverksamhet krävs en lagstiftning som möjliggör flexibla lösningar. En skolbiblioteksfunktion i samarbete med folkbiblioteket är en modell, men det kan även handla om skolbibliotekariestöd på distans eller om att flera skolor delar på skolbibliotekarietjänster. Förtydligade krav får inte stå i vägen för sådana modeller. Införs ökade krav på bemanning måste staten kompensera kommunerna för det enligt finansieringsprincipen, samt se till att fler skolbibliotekarier utbildas, för redan idag är bibliotekarier en bristvara.

Biblioteken är en viktig samhällspelare som bidrar till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Inte minst skolbibliotek spelar en central roll i detta uppdrag. Men de demografiska och ekonomiska utmaningar som offentlig sektor står inför är en realitet som kommer att kräva nytänkande och flexibla lösningar i kommunerna. SKL anser att nuvarande bibliotekslag och skollag ger utrymme för detta.

Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKL
Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på SKL

Artikeln publicerades på Dagens Samhälles webbplats den 21 mars 2019