Under mars 2019 omkom 10 personer och 1 244 personer skadades i vägtrafiken (134 svårt skadade och 1110 lindrigt skadade). Det visar de preliminära uppgifter som inkommit till Transportstyrelsen den 15 april 2019. Det är 12 färre omkomna jämfört med mars månad 2018.

Fyra av de omkomna personerna hade färdats i personbil, fyra i lastbil och två var gående. Tre bilister omkom i mötesolyckor och två bilister omkom i singelolyckor. Hälften av de omkomna var över 65 år. Medelantalet omkomna i mars månad, under de föregående fem åren 2014-2018, är 17 personer.

–Det är första månaden i år som vi ser att antalet omkomna minskar jämfört med både 2018 och 2017. Det är en utveckling som går åt rätt håll, vi har inte haft så lågt antal omkomna under mars månad på många år, säger Khabat Amin, statistiker på Transportstyrelsen.

Under de senaste 12 månaderna (apr 2018-mar 2019) har 332 personer omkommit i vägtrafiken. Under de senaste föregående 12 månaderna (apr 2017- mar 2018) omkom 260 personer. Jämför man med ett 5-års medelvärde för motsvarande tidigare 12-månadersperioder har antalet omkomna ökat med 26 procent.

Transportstyrelsen

 

Defekt positionslykta – vanligaste felet vid besiktning

Bild: Shutterstock

Under förra året var ”defekt positionslykta” den vanligaste anmärkningen vid kontrollbesiktningar av personbil i landet. Totalt genomfördes cirka 3 500 000 kontrollbesiktningar under 2018 varav 24 procent blev underkända med krav på efterkontroll.

– Allt färre bilar underkänns vid kontrollbesiktning. Det är sjunde året i rad som andelen underkännanden med krav på efterkontroll sjunker på riksnivå. Besiktningen är viktig för att säkerställa att landets bilpark är trafiksäker och det är naturligtvis glädjande att andelen underkända bilar minskar, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

Bild: Andelen underkända besiktningar minskar för sjunde året i rad.

Genomförda kontrollbesiktningar – personbil (hela riket)

  2014 2015 2016 2017 2018
Godkända 2 072 146 2 116 460 2 156 036 2 206 569 2 215 945
Underkända utan krav på efterkontroll* 581 448 572 490 568 237 565 990 497 068
Underkända med krav på efterkontroll** 1 040 877 1 004 688 963 994 965 499 850 081
Totalt antal förrättningar 3 694 473 3 693 640 3 688 270 3 738 058 3 563 094
*Innebär i detta sammanhang att bilen underkänts men inte behöver genomgå efterkontroll efter att felet avhjälpts.
**Innebär i detta sammanhang att fordonet underkänts och behöver genomgå efterkontroll.

Brister i belysningen dominerar

Den vanligaste anmärkningen gäller positionslyktan, också allmänt kallat parkeringsljus. Totalt 266 597 anmärkningar utfärdades under året. Näst högst på listan ligger anmärkningar kring halvljuset.

– Bilens belysning är en viktig säkerhetsdetalj, i synnerhet under den mörka årstiden. Det är viktigt att man som fordonsägare säkerställer att bilens belysning fungerar som den ska. Vi ser även här att antalet anmärkningar minskar, men en kvarts miljon anmärkningar på halvljusen är ett trafiksäkerhetsproblem, säger Mikael Andersson.

10 vanligaste felen (hela riket)

10 vanligaste felen i hela riket 2018 Antal
1.) Positionslykta 266 597
2.) Strålkastare halvljus 253 854
3.) Parkeringsbroms bromsverkan 138 522
4.) Spindelled 100 462
5.) Skyltlykta 85 588
6.) Styrled 77 780
7.) Avgassystem 73 845
8.) Färdbroms bromskraftfördelning 73 221
9.) Färdbroms bromsbelägg 69 165
10.) Färdbroms hjulbroms 65 803

Se uppladdat dokument för 50 vanligaste anmärkningarna.

 

Transportstyrelsen

 

Så kan kontrollen i miljözoner bli bättre

 Transportstyrelsen föreslår att fordon som inte får köra in i en miljözon inte heller ska få stanna eller parkera där. Kraven föreslås gälla där kommunen erbjuder möjlighet att parkera inom en miljözon och ska underlätta kommunernas övervakning.

Kommuner kan i dag stänga ute vissa tunga fordon (lastbilar och bussar) från särskilt miljökänsliga områden inom städer genom att införa miljözoner. Från 2020 kan även andra typer av fordon stängas ute.

I Transportstyrelsens regleringsbrev för 2018 fick myndigheten i uppdrag att föreslå hur regelefterlevnaden av bestämmelser om miljözoner kan säker­ställas. En slutrapport har nu skickats in till miljö- och energidepartementet.

Underlättar för kommuner att övervaka

Transportstyrelsen föreslår att fordon som inte får köra in i en miljözon inte heller ska få stanna eller parkera där. Om förbudet mot att köra ett fordon kompletteras med ett förbud mot att stanna och parkera kan fordonen i en miljözon övervakas även när de står stilla. Övervakningen skulle likna dagens parkeringsövervakning och utföras av kommunerna. Kommunen skulle i så fall själva, eller genom att anlita vakt- eller parkeringsvaktsbolag, kunna kontrollera att otillåtna fordon inte har parkerat eller stannat i zonen.

- Kommuner har ett egenintresse av att säkerställa att de som kör i miljözoner följer reglerna, och vi tror att kommunerna kommer att prioritera övervakningen i högre grad än vad polisen har möjlighet att göra. Vi bedömer därför att förslaget bidrar till utökad övervakning och i sin tur god regelefterlevnad, säger utredare Kristofer Elo på Transportstyrelsen.

För att förslaget ska bli verklighet behöver regeringen besluta om ändringar i trafikförordningen.

Inte aktuellt med miljözoner vissa tider på dygnet

Transportstyrelsen bedömer att det inte ska finnas miljözoner som bara gäller under vissa tider på dygnet. Miljözoner kan endast införas i miljö­känsliga områden, och de är med största sannolikhet miljökänsliga hela tiden. Dessutom behöver bestämmelserna vara enkla att förstå för trafikanterna, förutsägbara och hanteras lik­värdigt över hela landet. Det är något som de kommuner som myndigheten har samrått med instämmer i.

Rapport: Hur ska regelefterlevnaden av miljözonsbestämmelser säkerställas?

Mer information om miljözoner

 

UL informerar

UL.SE

Fixa det själv på UL.se

Du kan göra mycket själv på UL.se, bland annat detta:

Borttappat eller trasigt kort? Du som har årsbiljett med autogirobetalning kontaktar kundtjänst på tel 0771-14 14 14 och anmäler borttappat eller trasigt kort.

Om du blivit försenad på grund av oss.
Här hittar du information om vad som gäller vid försening och när du kan ansöka om förseningsersättning: ul.se/kundservice/forseningsersattning/

 

Hej!

Här kommer vårens första nyhetsbrev från oss på UL, med nyheter och information för dig som är kund hos oss.

 

60PLUS MÄSSA

Träffa oss på 60plus mässan

Årets 60plus mässa går av stapeln 27-28 mars på IFU Arena. Vi finns på plats och håller appskola, ger information om sjukresor och tävlar ut en årsbiljett, bland annat. Hoppas vi ses där!

Läs mer om 60plus mässan här.

 

Har du upptäckt hållplatsen
i Gränbystaden?

Gränbystaden har utrustats med en ny och modern hållplats, tillgänglighetsanpassad och mer trafiksäker. Här kliver du av och på bussen på samma sida av Vaksalagatan, och har bara en kort promenad in till gallerian.

Den nya hållplatsen är en viktig knutpunkt som underlättar resandet, framförallt för dig som kommer österifrån och ska vidare mot Fyrislund och Boländerna.

Hållplatsen trafikeras av linje 1, 4, 30, 116, 118, 119, 751, 770, 775, 777, 805, 811, 886.
 

 
 
 
 

Surfa och ladda ombord i Östhammarsstråket

Nu utrustas ett fyrtiotal bussar i Östhammarsstråket med Wifi så att restiden kan användas till arbete eller annan förströelse. Sedan tidigare finns USB-uttag vid varje sittplats för laddning av mobil, läsplatta eller dator. För att tydligt visa vilka bussar som har WiFi kommer särskilda dekaler att sättas upp med WiFi- och laddningssymboler – håll utkik!

 

KUNDENKÄT

Tack för dina åsikter!

I november förra året genomförde vi vår årliga kundenkät. 2 601 personer besvarade den (45% svarsfrekvens). Vi fick veta att 92% reser med UL 2-5 dagar/vecka. Främsta skälen till att de reser med UL är miljöaspekten, att det upplevs prisvärt och att de slipper leta parkering.
Vi fick också in många bra förbättringsförslag så som ID-baserad biljett, tryggare pendelparkeringar, förändrad trafikplanering och förbättrad information vid förseningar/inställda turer. Stort tack för din tid och dina åsikter!
 

 
 


NYTT OMBUD

Välkommen ICA Supermarket Östhammar!

Vi är glada att hälsa ICA Supermarket Östhammar välkommen som nytt försäljningsombud.

Från 1 april kan du ladda ditt kort hos dem.

 
 

Anslagen till länstransportplanerna måste ökas

Länsplanerna för infrastruktur utarmas och det måste satsas mer pengar i den kommande planeringsomgången. Det skriver SKL i ett ställningstagande som lämnats till regeringen.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

Den långsiktiga infrastrukturplaneringen sker på tolv års sikt. Dels genom en nationell transportplan som Trafikverket tar fram och som innehåller satsningar på europavägar och järnvägar, dels genom 21 stycken länstransportplaner som tas fram av regionerna och som innehåller medel till regional kollektivtrafik, cykel, regionala vägar med mera. Både den nationella- och de regionala planerna revideras vart fjärde år.

Under de två senaste planeringsomgångarna har anslagen till länsplanerna varit mer eller mindre oförändrade samtidigt som anslagen till nationell plan ökat kraftigt.

– Vi har under lång tid sett hur satsningarna i länsplanerna har minskat och menar att det måste satsas mer på länsplanerna i den kommande planeringsomgången, för åren 2022-2033, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Förutom mer pengar till länsplanerna vill SKL se att resurser, i såväl nationell plan som länsplanerna, även ska kunna användas till åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt eller åtgärder som innebär att den befintliga infrastrukturen utnyttjas mer effektivt.

– Idag kan statliga pengar endast användas för om- och nybyggnation av infrastruktur och det behöver ändras så att resurser används mer effektivt. Vi vill därför se en förändring i förordningen om statlig medfinansiering, säger Lena Micko.

SKL anser dessutom att det finns behov av att kunna analysera både de styrmedel som påverkar transportefterfrågan och infrastrukturåtgärder i samma planeringsprocess. Med dagens system finns det en risk för samhällsekonomiskt ineffektiva lösningar, då infrastruktur och styrmedel planeras i separata processer. Det är inte heller möjligt att nå en hållbar utveckling med enbart infrastrukturåtgärder.

325 omkomna personer är 325 för många!

2019-03-11

Varje år genomför polisen speciella trafikveckor, för att bidra till att minska antalet döda och svårt skadade i trafiken. Vecka 11 är en trafikvecka, med fokus på alkohol och droger.

År 2018 omkom 325 personer i vägtrafikmiljön, enligt preliminära siffror, och av dessa var det många som var påverkade av alkohol eller droger.

– 325 omkomna personer är 325 för många, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid Polismyndigheten.

Transportstyrelsen samarbetar med bland andra Polisen och Trafikverket i trafiksäkerhetsfrågor. För att alla ska kunna färdas säkert på vägarna är ett av målen att öka andelen nyktra förare i vägtrafikmiljön.

Khabat Amin är statistiker på Transportstyrelsen. Han säger att var femte förare av motorfordon som dött i trafiken under de senaste tio åren var påverkad av alkohol.

– Enligt vår statistik är rattfylleri vanligast bland män i åldern 18-44 år och särskilt bland mopedister, tillägger han.

– Alkohol och droger hör inte hemma i trafiken, konstaterar Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

Hon säger att var 500:e bil har en alkoholpåverkad förare bakom ratten, och därmed mångfaldigas risken för en dödsolycka både för dem och för andra trafikanter.

Under trafikveckan vecka 11 kommer polisen därför satsa extra på att göra nykterhetskontroller. Dessa genomförs med hjälp av utandningsprov när det gäller alkohol. Misstänkta drograttfyllerister tas in för urin- och blodprov.

– Men ansvaret ligger på oss alla som medborgare, anhöriga eller vänner, menar Ursula Edström. Vägra åka med en onykter förare, säg ifrån och hindra andra från att köra påverkade!

Övergångstället på Klockstapelsgatan är fel placerat.

Red har observerat att Klockstapelsgatan korsars av hundra personer mellan Biblioteksentren och COOP medans övergångstället har använts av 0,0 gångare.

Övergångsstället på Klockstapelsgatan i Östhammar

 

Transportstyrelsen

 

Transportstyrelsen följer utvecklingen med Ethiopian Air-haveriet

Transportstyrelsen - 2019-03-11 11:27 CET

Med anledning av det tragiska haveri som inträffat i Etiopien söndagen den 10 mars med ett passagerarflygplan följer Transportstyrelsen händelseutvecklingen noga. I dagsläget finns ingen information som föranleder ytterligare åtgärder än dem som tidigare vidtagits.


Samma flygplanstyp som det havererade passagerarplanet finns idag hos två svenska flygbolag. TUI Fly Nordic AB har ett flygplan och Norwegian Air Sweden AB tre flygplan. Totalt finns fyra flygplan av typen i Sverige.

Flygplansmodellen har tidigare varit drabbad av ett haveri med Lion Air den 29 oktober 2018. I samband med detta ställdes det krav på obligatoriska åtgärder för att säkerställa att flygbolag och piloter har rätt information om de aktuella tekniska systemen. Det omfattade information om flygplanets sensorer, styrsystem samt de åtgärder piloter ska vidta vid fel på dessa.

- Vi har säkerställt att berörda svenska flygbolag implementerat de obligatoriska åtgärderna och att berörd personal är informerad och utbildad. Vi följer utvecklingen noga och avvaktar den fakta som kommer från haveriutredningen, säger Staffan Söderberg, sektionschef på Transportstyrelsen.

I nuläget är orsaken till haveriet inte fastställd. Haveriutredningen genomförs av myndigheter i det aktuella flygbolagets hemland, myndigheter från flygtillverkarens hemland samt myndigheter från det land haveriet inträffade. Transportstyrelsen och andra länders flygsäkerhetsmyndigheter över hela världen följer sedan de rekommendationer som utfärdas från utredningen.

Här kan du ladda busskortet från 1 april

Låga vinster trots ökad efterfrågan på gods på järnväg

Tuff konkurrens och höga fasta kostnader påverkar järnvägsföretagens lönsamhet. Foto: Tommy Alven/ShutterstockFoto: Tommy Alven/Shutterstock 

Efterfrågan på godstransporter ökade under 2017, framför allt för gods på järnväg. Trots det är lönsamheten mycket dålig för företagen som kör gods på järnväg. Om den utvecklingen fortsätter riskerar företag att slås ut och på sikt kan det leda till minskade möjligheter att köra gods på järnväg.

För fjärde året i rad ger Transportstyrelsen ut en årlig översikt av marknadsutvecklingen för person- och godstransporter på väg- och järnväg. Årets rapport fokuserar bland annat på ekonomisk utveckling för företag inom transportområdet.

Sett till näringslivet i stort är vinstmarginalerna bland transportföretagen generellt sämre. Sämst resultat visar godstransporter på järnväg. En tuff konkurrens och höga fasta kostnader påverkar företagens lönsamhet.

- Få företag har möjlighet att satsa när lönsamheten hänger på en skör tråd. Samtidigt riskerar järnvägsföretag att slås ut när de inte kan tjäna pengar på sin verksamhet. Det kan begränsa möjligheterna att köra gods på järnväg eftersom aktörerna erbjuder olika tjänster. Försvinner en aktör riskerar det inte bara att slå mot konkurrensen, utan även mot möjligheterna att möta godstransportköparnas behov, säger Michael Stridsberg, utredare på Transportstyrelsen.

Att öka mängden gods på järnväg ses som en viktig del för att kunna uppnå flera klimatpolitiska mål.

- Därför kan det vara nödvändigt att andra aktörer än järnvägsföretagen tar ett större ansvar för att hitta lösningar som kan göra järnvägstransporter attraktivare, effektivare och mer tillförlitliga. Det kan till exempel handla om att kunder som beställer en vara på nätet ska kunna begära miljömärkta transporter och då få sina varor transporterade med tåg, säger Michael Stridsberg.

Andra slutsatser i Transportmarknaden i siffror:

  • trafikökningen gör att det kommer att krävas flera åtgärder för att uppnå transportsektorns klimatmål
  • nya lösningar krävs för att öka beläggningen i den upphandlade kollektivtrafiken och få fler att åka kollektivt
  • tydliga tecken på inbromsning i svensk ekonomi kan få konsekvenser för transportmarknaden framöver

 

Transportstyrelsen

 

31 personer omkom i januaritrafiken på väg

 

 

Under januari månad i år omkom 31 personer och 1 489 skadades i vägtrafiken (140 svårt skadade och 1 349 lindrigt skadade). Det visar de preliminära uppgifter som inkommit till Transportstyrelsen den 15 februari. Det är 18 fler omkomna än under januari förra året.

Den största ökningen är bland omkomna personer som färdats i personbil (18 personer), 9 personer omkom i lastbil (varav 7 i lätt lastbil) och 4 fotgängare omkom i påkörningsolyckor. Bland de omkomna var 24 män och 6 kvinnor. 6 av de omkomna var 65 år eller äldre.

Mötesolyckor med motorfordon är den vanligaste olyckstypen bland dödsolyckor. Omkomna i mötesolyckor har ökat stort i antal och har mer än fördubblats 2019 jämfört med 2018 (13 personer jämfört med 5 personer).

Många omkomna i november 2018

- Utvecklingen är fortsatt oroande. Vi har inte haft så många omkomna i januaritrafiken sedan 2008. Det är 13 fler omkomna än snittet för januarimånaderna de senaste 10 åren 2009-2018 och nästan lika många som 2007 då halveringsmålet för Nollvisionen sattes, säger Khabat Amin, statistiker på Väg- och järnväg på Transportstyrelsen.

Under de senaste 12 månaderna (februari 2018- januari 2019) har 343 personer omkommit i vägtrafiken. Under de senaste föregående 12 månaderna (februari 2017- januari 2018) omkom 254 personer, det innebär en ökning med 35 procent. Jämför man med ett 5-års medelvärde för motsvarande tidigare 12-månadersperioder har antalet omkomna ökat med 31 procent.

Utvecklingen av dödade och skadade redovisas i tabeller under sidorna officiell statistik.

 

Transportstyrelsen

 

31 personer omkom i januaritrafiken på väg

 

 

Under januari månad i år omkom 31 personer och 1 489 skadades i vägtrafiken (140 svårt skadade och 1 349 lindrigt skadade). Det visar de preliminära uppgifter som inkommit till Transportstyrelsen den 15 februari. Det är 18 fler omkomna än under januari förra året.

Den största ökningen är bland omkomna personer som färdats i personbil (18 personer), 9 personer omkom i lastbil (varav 7 i lätt lastbil) och 4 fotgängare omkom i påkörningsolyckor. Bland de omkomna var 24 män och 6 kvinnor. 6 av de omkomna var 65 år eller äldre.

Mötesolyckor med motorfordon är den vanligaste olyckstypen bland dödsolyckor. Omkomna i mötesolyckor har ökat stort i antal och har mer än fördubblats 2019 jämfört med 2018 (13 personer jämfört med 5 personer).

Många omkomna i november 2018

- Utvecklingen är fortsatt oroande. Vi har inte haft så många omkomna i januaritrafiken sedan 2008. Det är 13 fler omkomna än snittet för januarimånaderna de senaste 10 åren 2009-2018 och nästan lika många som 2007 då halveringsmålet för Nollvisionen sattes, säger Khabat Amin, statistiker på Väg- och järnväg på Transportstyrelsen.

Under de senaste 12 månaderna (februari 2018- januari 2019) har 343 personer omkommit i vägtrafiken. Under de senaste föregående 12 månaderna (februari 2017- januari 2018) omkom 254 personer, det innebär en ökning med 35 procent. Jämför man med ett 5-års medelvärde för motsvarande tidigare 12-månadersperioder har antalet omkomna ökat med 31 procent.

Utvecklingen av dödade och skadade redovisas i tabeller under sidorna officiell statistik.

Den låsta toaletten i Gimo