Mer behöver göras för unga som varken arbetar eller studerar

Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar har lämnat sitt slutbetänkande till gymnasieministern.

Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar tillsattes i slutet av 2015 med uppdrag att stimulera ökad samverkan och att stärka kvaliteten i insatser för unga. Slutbetänkandet har nu överlämnats till gymnasieminister Anna Ekström. I betänkandet finns ett antal förslag på förändringar för att stärka gruppens situation.

– Utredningen lägger flera förslag som påverkar kommunernas arbete med en betoning på tidiga insatser, vilket är bra. Det är positivt att Samordnaren lyfter behovet av att staten blir mer samlad i sitt arbete inom detta viktiga område. Det gäller både mellan Arbetsförmedlingen, Skolverket samt Socialstyrelsen och departementet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det finns en uppenbar risk att parallella initiativ på nationell nivå bidrar till ytterligare fragmentisering istället för ett mer sammanhållet arbete.

Utredningen föreslår bland annat:

  • Det behövs en bättre nationell statistik om frånvaro i grund- och gymnasieskola
  • Inför ett avslutande vägledningssamtal för elever som avslutar gymnasiet i förtid eller som inte har fullständig gymnasieexamen
  • Stärk statens roll i genomförandet av kommunernas aktivitetsansvar
  • Genomför en utredning om ekonomisk ersättning till unga inom det kommunala aktivitetsansvaret
  • Det behövs en nationell etableringssamordnare för övergången mellan utbildning och arbete för unga med funktionsnedsättning
  • En lokal försöksverksamhet för att åstadkomma ett lokalt sammanhållet stöd under hela uppväxten från 0 till 25 år.

Nytt uppdrag till MUCF

I samband med överlämnandet fattade regeringen beslut om att ge ett permanent uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att stödja aktörer som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar. I genomförandet ska lokal organisations- och verksamhetsutveckling prioriteras.

Det behövs framförhållning vid satsning på feriejobb 

Satsningen på feriejobb i regeringens budget är positiv, men för att kommunerna ska kunna använda extrapengarna behöver informationen komma tidigare.

 

Per-Arne Andersson.

 

Regeringen föreslår i vårpropositionen 2018 en satsning på 100 Mkr på feriejobb för ungdomar som avslutat årskurs nio och de som avslutat årskurs ett och två på gymnasiet. Satsningen väntas ge jobb till ungdomar som annars kan ha svårt att få ett sommarjobb på egen hand.

Arbetsförmedlingen kommer – precis som förra året – att fördela pengarna till kommunerna med kravet att detta inte inverkar på tillkomsten av redan planerade feriejobb.

Avsikten är att hanteringen ska ske på samma vis som de medel som fördelades till kommunerna för feriejobb 2017. Skillnaden mot förra året är att man då satsade 105 Mkr på feriejobb, varav endast drygt hälften togs i anspråk, eftersom informationen om extramedel för feriejobb kom för sent till kommunerna.

– SKL ser positivt på att medel avsätts för detta ändamål. Dock anser vi att regeringen även detta år har informerat kommunerna om möjligheten i ett sent skede. Många av kommunerna är redan klara med sin administration gällande feriejobb, ett jobb som är både tids- och resurskrävande, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad. 

SKL har vid ett flertal tillfällen påpekat för arbetsmarknadsdepartementet att information gällande extra medel för feriejobb bör lämnas redan i början av året, innan kommunernas arbete kring sommarjobb startar.

SKL kommer att följa resultatet av feriejobbssatsningen.

Ökade kostnader för förslag om stärkt barnperspektiv

Förslag som tydliggör och stärker barns rättsliga ställning i skyddade boenden har lämnats till regeringen. Flera av förslagen är bra men kostnaderna blir högre och måste kompenseras.

Åsa Furén-Thulin

Åsa Furén-Thulin

Utredningen ”Ett stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende” har lämnat sitt förslag till regeringen.

Dagens lagstiftning innebär att kommunerna ställs inför en rad svårigheter när de ska handlägga dessa ärenden. Exempelvis krävs båda vårdnadshavarnas samtycke för att socialnämnden ska kunna fatta beslut om skyddat boende för ett barn. Dessutom krävs båda vårdnadshavarnas samtycke när barnet ska byta skola till följd av vistelsen i det skyddade boendet. SKL välkomnar därför att utredningen har lämnat förslag till möjliga lösningar på bland annat dessa problem.

– Vi har under utredningsarbetet lyft fram vikten av goda förutsättningar för samverkan med idéburna organisationer, bland annat kvinnojourerna. Här finns lång erfarenhet av och stor kunskap om insatser för våldsutsatta kvinnor och barn, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Utifrån SKL:s beräkningar av utredningens förslag, kommer de att medföra betydligt högre kostnader för kommunerna än vad utredningen har räknat med. Principen om full kostnadstäckning måste självfallet gälla, säger Åsa Furén-Thulin.

SKL:s expert i utredningen har lämnat ett särskilt yttrande som berör frågan om finansiering av utredningens förslag.

Läs vidare

Stort intresse för feriejobb i kommunerna

 

Under sommaren 2017 fick 85 000 ungdomar ett feriejobb i kommuner, landsting och regioner. Det innebär att sju av tio sökande fick ett jobb.

 

Per-Arne Andersson.

 

Årets uppföljning av feriejobben i kommuner, regioner och landsting visar att 82 000 unga erbjudits ett jobb inom kommunen under sommaren, och 3 000 inom landsting och region. Det innebär att 69 procent av de sökande till kommunerna fick ett feriejobb, medan motsvarande andel i landstingen och regionerna var knappt 15 procent.

– Även om långtifrån alla som söker får en plats så är det glädjande att så många unga får och tar chansen att prova på ett feriejobb i vår sektor. Feriejobben är för många unga en första kontakt med arbetslivet, och fyra av tio uppger att de kan tänka sig ett liknande jobb i framtiden, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Chans bryta könsmönster

I SKL:s enkät uppger 70 procent av de svarande kommunerna och samtliga landsting/regioner att de har en strategi när det gäller feriejobben. Det syftar främst till att marknadsföra sig som framtida arbetsgivare och visa upp de yrken som finns. Kommunerna prioriterar här att visa upp barn- och äldreomsorg.

Ungefär 30 procent av kommunerna uppger att de aktivt arbetar med att bryta könsmönstret.

– Vi kan se att andelen kommuner som arbetar aktivt för att få in fler män i sektorn, till exempel till förskolan, har ökat något jämfört med 2016. Och vi tror att det finns mer att göra. Feriejobben är en utmärkt chans att visa ungdomarna att det är kompetensen som avgör lämplighet, inte könet, säger Per-Arne Andersson.

I kommunerna var könsfördelningen bland feriejobbarna överlag jämn, med 49 procent kvinnor. Större skillnad var det i landstingen och regionerna där 61 procent av feriejobbarna var kvinnor.

Skärpt skadeståndsansvar för föräldrar har fått oönskade effekter

Anna-Lena Beutgen, Emy Bäcklin och Stina Holmberg

Fr.v. Anna-Lena Beutgen, Emy Bäcklin och Stina Holmberg. Foto: Pernille Tofte, Brå, Lieselotte van der Meijs.

2017-12-15

Ensamstående mammor drabbas hårdast av reformen om skärpt skadeståndsansvar för föräldrar till barn som döms för brott. Det finns heller inget stöd för att reformen minskat ungdomsbrottsligheten. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Den 1 september 2010 infördes ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar som har vårdnaden om ett barn som förorsakat skada, till exempel genom brott.

– Syftet med reformen var bland annat att föräldrar ska ta större ansvar för sina barn, men även att ungdomsbrottsligheten skulle minska. Vi har inte hittat något stöd för att reformen haft någon positiv effekt i den riktningen. Tvärtom kan relationen mellan barn och föräldrar försämras till följd av skadeståndsansvaret, särskilt i familjer där relationen mellan dem redan är ansträngd, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brå.

Drabbar en redan utsatt grupp

Reformen slår ojämlikt eftersom den i stor utsträckning drabbar en redan utsatt grupp: ekonomiskt svaga föräldrar och då särskilt ensamstående mammor.

– Ensamstående mammor har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. När de dessutom döms att ta ansvar för sina barns skadestånd blir det ytterligare ekonomisk press för dem, säger Emy Bäcklin, utredare på Brå.

Många domare och åklagare är negativa

En stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Främst anses reformen vara missriktad och den uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.

– Det förändringsförslag som framträder tydligast i våra intervjuer är att principalansvaret för föräldrar till barn som döms till skadestånd på grund av brott bör tas bort. Den här regleringen verkar sakna stöd i stora delar av rättsväsendet, säger Stina Holmberg, forskningsråd vid Brå.

Rättsäkerhetsproblem för föräldrar

Reformen innebär rättssäkerhetsproblem för föräldrar som får ett skadeståndsanspråk. De har inte rätt till ett offentligt finansierat ombud och information som ges är ofta bristfällig.

– Eftersom tidsfrister i ungdomsmål är korta får föräldrar inte alltid det utrymme som behövs till förberedelse inför rättegång. Det kan bli problematiskt i de fall där föräldrarna vill åberopa någon av jämkningsreglerna eftersom bevisbördan ligger på dem. Det kan också innebära att domstolen inte hinner ordna tolk när det behövs, säger utredaren Anna-Lena Beutgen.

En reform som bör förändras

Brås huvudförslag är att det solidariska ansvaret tas bort, det vill säga att föräldrar inte ska bli skyldiga att betala skadestånd för brott som deras barn begått, men lämnar också förslag om hur systemet kan utvecklas om det solidariska ansvaret kvarstår.

För ytterligare information

Stoppa våld mot barn

 

Sveriges regering är värd för den internationella konferensen "End Violence Solutions Summit" den 14-15 februari 2018 i Stockholm. Kommuner, landsting och regioner uppmuntras att arrangera lokala aktiviteter i samband med konferensen.

 

Agenda 2030 består av 17 hållbarhetsmål. Mål 16.2 handlar om att stoppa alla former av våld mot och exploatering av barn.

SKL:s arbete med Agenda 2030

Arrangera lokala aktiviteter

Kommuner, landsting och regioner arbetar kontinuerligt med att nå målen för Agenda 2030. Alla SKL:s medlemmar uppmuntras att själva arrangera lokala aktiviteter inom ramen för Agenda 2030, gärna i samband med att konferensen genomförs.

Organisationerna och myndigheterna som bidrar till att stoppa våld mot barn

Flera organisationer i Sverige samverkar kring att nå målet om att få slut på våld mot barn. De bidrar gärna med kunskaps- och metodstöd, råd och inspiration till aktiviteter.

Rädda Barnen

Rädda Barnen bidrar till lokala arrangemang.

Kontakta din lokala representant för Rädda barnen

Eller kontakta Jon Bergeå, tematisk rådgivare för Agenda 2030, jon.bergea@rb.se

Barnafrid

Barnafrid deltar i utbildningar, har färska forskningsrapporter och informationsblad om angelägna ämnen om våld mot barn.

Barnafrid

Kontakta Moa Mannheimer, centrumchef, moa.mannheimer@liu.se

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Stiftelsen Allmänna Barnhuset genomför ett webbseminarium den 15 februari klockan 9-12 med aktuell forskning och insatser kring våld mot barn och sexuella övergrepp. Alla kommuner, landsting och regioner är välkomna att delta.

Forskningsrapport allmänna Barnhuset Våld mot barn 2016 – En nationell kartläggning 

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Unicef Sverige

Unicef Sverige lanserar Handbok för socialsekreterare ”Om barnrättsperspektivet från förhandsbedömning till avslutad utredning” den 25 januari 2018. Handboken beskriver på ett lättillgängligt sätt hur barnkonventionen kan användas som stöd i barnavårdsutredningar. Handboken kommer kunna beställas kostnadsfritt.

För mer information kontakta barnrättsrådgivare marie.hugander.juhlin@unicef.se

Unicef Sverige

Barnombudsmannen (BO)

Använd gärna Barnombudsmannens rapporter, filmer och verktyg.

Barnombudsmannen

För mer information kontakta info@barnombudsmannen.se

BRIS

Nätverket inom Bris kan sprida information om Solution Summit. Bris håller fem regionala nätverksträffar i mars och fem i september/oktober i Malmö, Stockholm, Göteborg, Norrköping och Umeå.

För mer information kontakta regionchef Elisabeth Valinder på elisabeth.valinder@bris.se

Nätverket inom Bris

Konferensen End Violence Solutions Summit 2018

Konferensen End Violence Solutions Summit 2018 är ett samarbete mellan regeringen, Globala partnerskapet och WeProtect.

Konferensen End Violence Solutions Summit 2018

Globala partnerskapet

WeProtect

Hashtag för aktiviteter

Använd hashtag #EndViolenceSWE för att sprida era aktiviteter. 

Nya grepp mot tonårsfylla inför höstlovet

INRIKESidag 08:11

Alkohol. Sprit och fest i stället för bus eller godis? Nja - fler ungdomar än tidigare verkar spola kröken under höstlov och halloween.

Det hejdar inte länsstyrelserna från att prova nya grepp för att få ner supandet ytterligare.

"Fast jag är inte en sån langare! Då snackar vi knarkligor och maffior och allt vad fan det nu är."

 

Det går sådär när den unge mannen försöker bortförklara sig efter att ha köpt ut alkohol till sin minderåriga syster. Historien slutar med ett argt samtal från föräldrarna, som tvingats hantera en överfriskad dotters upptåg.

Scenerna kommer från ett videoklipp som länsstyrelsen i Västra Götaland beställt av komikern och youtubern Klas Eriksson för att försöka påverka äldre syskon, kamrater och andra unga vuxna att inte langa sprit till minderåriga. Videon har spridits via flera Youtube-kanaler inför höstlovet och halloween.

– Vi försöker nå målgruppen unga vuxna i åldern 20-25, som är de som förser en hel del minderåriga med alkohol. De är inte så lätta att nå med en vanlig tidningsartikel. Vi vill göra det i en bra ton, inte komma med för mycket pekpinnar, säger Lennart Rådenmark, samordnare mot alkohol och droger i Västra Götalands län, till TT.

Färre inlagda

Ungdomars drickande har sjunkit stadigt under det senaste decenniet.

 

Den nedåtgående trenden verkar visserligen ha avstannat i år, enligt preliminära siffror från den årliga drogvaneundersökningen bland skolelever. Men supandet ligger fortfarande på historiskt låga nivåer.

Det är något man tydligt märkt av på Maria ungdom i Stockholm.

– Det är färre som kommer in på grund av akut alkoholförgiftning. För 20 år sedan kunde vi ha upp till 17 patienter på en helg. I dag är det tio på sin höjd, säger Juan Figueroa, överläkare vid mottagningen.

Alkoholdebuterar

Maria ungdom gör inga särskilda förberedelser inför höstlovet och halloween.

– Man kan säga att vi har två dagar under året när vi bemannar upp - valborg och nyårsafton. Tidigare hade vi även andra dagar men den trenden har försvunnit.

Bilden delas av Lennart Rådenmark.

– Trenden är väldigt positiv. Supandet under halloween har nästan ebbat ut.

Trots det tycker Lennart Rådenmark att länsstyrelsens kampanj är nödvändig. Även om det generellt är färre som super är det fortfarande många ungdomar som alkoholdebuterar just under skolloven, betonar han.

– Det kan få svåra konsekvenser. Man kan hamna i bråk, köra på fyllan, ligga med fel person. Vi vet också att tonårshjärnan inte är färdigutvecklad, så att börja dricka tidigt får negativa effekter.

FAKTA

Ungdomars supande

Konsumtionen av tobak och alkohol har sjunkit stadigt bland elever i årskurs 9 och andra ring på gymnasiet under 2000-talet. Detta enligt de årliga drogvaneundersökningar bland skolungdomar som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

Konsumtionen räknas om till mängden ren alkohol.

2004 uppgav gymnasieeleverna att de drack 5,8 liter ren alkohol per år - siffror som sedan dess halverats.

Just i år tycks dock den nedåtgående trenden ha stannat av. Enligt de preliminära siffrorna för 2017 uppger gymnasieelever att de dricker 3,1 liter ren alkohol per år. Skillnaden jämfört med förra året är försumbar.

För niorna har mängden alkohol fallit med två tredjedelar sedan toppen i början av 2000-talet och uppgick till 1,2 liter både 2016 och 2017.

Samtidigt visar en undersökning som organisationen IQ genomfört bland 2 927 föräldrar i samtliga 21 län att många fortfarande i hög grad oroar sig för ungdomars supande. Fyra av tio föräldrar uppger att de är oroliga för att deras barn ska dricka alkohol i samband med föräldrafria fester.

Källa: CAN, IQ-initiativet

 

TT

Kemikalieinspektionen lanserar mobilsajt om kemikalier i barns vardag

Kemikalieinspektionen lanserar en mobilanpassad webbplats med lättillgänglig information om kemikalier i barns vardag. Lanseringen av sajten sker i helgen, i samband med Underbara Barn-mässan i Stockholm.

Den nya sajten kemikalieribarnsvardag.se innehåller konkreta tips och råd till föräldrar om hur man kan skydda barn från skadliga kemikalier. Råden bygger på Kemikalieinspektionens utredningar och tillsyn, och har tagits fram i nära samarbete med andra myndigheter. Innehållet är baserat på Kemikalieinspektionens broschyr ”Kemikalier i barns vardag”.

– Våra råd och tips om kemikalier i barns vardag ska vara lätt tillgängliga när man behöver dem. Med den nya mobilanpassade sajten blir det enklare att göra medvetna och trygga val i vardagen, säger Madelene Sandgren, kommunikationschef på Kemikalieinspektionen.

Bland råden på kemikalieribarnsvardag.se finns att man alltid ska förvara kemiska produkter med farosymboler i sina originalförpackningar och utom syn- och räckhåll för barn. Där finns också tips om att försöka undvika att små barn leker med kvitton, nycklar, smycken och gammal elektronik. Sådana prylar kan innehålla kemiska ämnen som inte är lämpliga för barn att komma i kontakt med.

Lanseringen av kemikalieribarnsvardag.se sker i samband med att Kemikalieinspektionen medverkar på mässan Underbara Barn på Stockholmsmässan i Älvsjö den 13–15 oktober. Kemikalieinspektionen finns på plats i en monter tillsammans med Konsumentverket och den rikstäckande upplysningstjänsten Hallå konsument för att sprida information om säkerhet för barn. Totalt deltar omkring tio medarbetare från Kemikalieinspektionen på mässan.

Lions vill hjälpa

Image may contain: 1 person, smiling, tree, outdoor and closeup

Ordförande i Lions Club Öregrund, Eva Fischer:

– Kan jag och Lions Club Öregrund hjälpa till med något i det lokala föreningslivet? Kontakta mig med en skrivelse och berätta om verksamheten, beskriv behoven och på vilket sätt ett ekonomiskt bidrag från Lions Club Öregrund kan lyfta verksamheten.
I skrivelsen vill jag att du lämnar namn på föreningens kontaktperson och kontaktuppgifter.

Vi har styrelsemöte en gång varje månad och behandlar då bl.a. skrivelser.
Mejla skrivelsen till Eva Fischer, Lions Club Öregrund: fischer@live.se

Kommuner investerar allt mer i barns idrottande 

Kommunerna tar ett stort ansvar för barns hälsa och idrottande. De investerar allt mer i idrottsanläggningar och strävar efter att göra idrottsaktiviteter tillgängliga för fler, skriver Vesna Jovic i en replik. 

Enligt Riksidrottsförbundet satsar inte kommunerna tillräckligt på anläggningar där barn och unga kan idrotta. För att belägga påståendet skriver förbundets ordförande Björn Eriksson att svenska befolkningen har ökat med 14 procent sedan 1990 men att antalet idrottsanläggningar inte har ökat i samma takt.

Riksidrottsförbundet tolkar inte tillgänglig statistik på ett varsamt sätt, utan hårdrar siffror och fyller i med gissningar. Dessutom har varken Riksidrottsförbundet eller SKL en total bild över hur många idrottsanläggningar det finns i Sverige i dag. Det går därför inte att dra slutsatsen att barns tillgång till idrottsanläggningar försämrats. Framförallt inte i relation till befolkningsutvecklingen.

Menar Björn Eriksson att en konsekvens av minskningen i antalet 0-18-åringarna från 2000 till nu borde innebära att man i motsvarande mån lägger ner anläggningar? Det tycker inte vi.

Däremot har vi fakta på att kommunerna investerar allt mer i anläggningar. År 2000 investerade kommunsverige 1,5 miljarder kronor på anläggningar inom idrott och kultur. År 2016 var den siffran 3,6 miljarder kronor. Kostnaderna för drift av kommunala idrotts- och fritidsanläggningar mer än fördubblades mellan 2000 och 2016, från 5,5 miljarder kronor till 11,5 miljarder kronor. Det byggs nya anläggningar och kommunerna investerar i ombyggnationer så att dagens bestånd kan nyttjas av fler barn och unga.

Det här gör kommunerna samtidigt som de också arbetar för att möta de behov och önskemål som barn och unga har utanför idrottsrörelsens ramar. Kommunerna har en rad olika intressen att se till, så även i sin samhällsplanering.

SKL anser inte att varje sådant intresse ska detaljregleras i lag – en slutsats som till och med stöds i en av Riksidrottsförbundets egna rapporter från 2015 om hur idrottsrörelsens behov kan speglas bättre i samhällsplaneringen. Plan- och bygglagen innehåller redan i dag de möjligheter kommunerna behöver för att kunna planlägga för anläggningar för idrott, vilket ovan nämnda satsningar bevisar.

Vesna Jovic, vd Sveriges Kommuner och Landsting

Fler ringde Bris under sommaren

INRIKESmindre än 2 tim sedan

HÄLSA. Samtalen till Bris fortsätter att öka på sommarlovet. Nu larmar organisationen om en ökad psykisk ohälsa bland ungdomar - och kräver mer resurser till insatser.

Bris kuratorer tog emot 4 176 kontakter under årets sommarlov, via mejl, chatt och telefon. Samtalen ökade med sex procent jämfört med fjolårets sommarlov - och även då hade samtalen ökat.

 Fyra av tio av kontakterna handlade om psykisk ohälsa.

– Det här är jätteallvarligt och visar att samhällets stödfunktioner är väldigt ansträngda. Det är ett brett spektra, och samtalen handlar om allt från nedstämdhet till suicid- och självskadebeteende. Barn kontaktar oss och vill prata om diagnoser, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

Sverige halkar efter

Magnus Jägerskog anser att Sverige har halkat efter de övriga nordiska länderna vad gäller psykisk ohälsa bland ungdomar och vill se en satsning från regeringen på barn- och ungdomspsykiatrin och elevhälsan.

Elevhälsan kritiserades även i förra veckan då Skolinspektionens senaste rapport presenterades. Myndighetens tillsyn gav påpekanden till drygt var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola gällande elevhälsan. I många fall hyrs skolpsykologer bara in vid akuta behov, visade tillsynen.

– Det är uppenbart att de tidiga insatserna behöver förstärkas. Barn- och ungdomspsykiatrin är ett exempel, där krävs det i princip i dag att ett barn är suicidalt för att få stöd. Men vi behöver också en förstärkt och likvärdig elevhälsa. Barn som mår dåligt måste få vård, och det kan inte vara så att det beror på var du bor om du får den eller inte, säger Magnus Jägerskog.

 Betygsstress

Många av samtalen har handlat om oro inför skolstarten. Bris vill nu se en utredning kring hur kursbetyg påverkar barns välmående.

– Barnen beskriver att de bär med sig en ångest och en stress kring betygen, och då får de inte den paus som sommarlovet ska vara. När man har kursbetyg så blir det en press som ligger på inför varje skolstart. Det var enklare när man hade ämnesbetyg, eftersom man kunde hämta upp dem på ett annat sätt under gymnasiets gång. Regeringen behöver utreda den frågan, säger Magnus Jägerskog.

FAKTA

Bris

Barnens Rätt i Samhället (Bris) är en barnrättsorganisation dit barn kan vända sig anonymt för att få hjälp och stöd. Alla barn som hör av sig får prata med en utbildad kurator.

Varje år söker omkring 25 000 barn och ungdomar stöd hos organisationen.

Snittåldern för de som ringer är 14,2 år. Åtta av tio är tjejer.

Det går att ringa och mejla till Bris, men också att chatta via hemsidan. De allra flesta kontakterna görs via chatten.

Bris har funnits sedan 1971 och bildades först med målet att få förbud mot barnaga i Sverige. I dag har organisationen 60 anställda.

Bris erbjuder också gruppstöd exempelvis till barn som flytt till Sverige, familjehemsplacerade barn och barn som förlorat en förälder i självmord.

 

 

Ungdomar lever mer hälsosamt, men mår sämre

Pressmeddelande   •   Aug 22, 2017 08:01 CEST

Malena Ranch (MP), ordförande vårdstyrelsen.

Nu är resultatet från Liv och hälsa Ung 2017 färdigt. Elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet har fått svara på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. I all korthet visar resultatet att ungdomar lever mer hälsosamt, men mår något sämre och upplever en lägre grad av trygghet än tidigare. 

Liv och hälsa ung är en undersökning där elever i årskurs 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet har fått svara på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Undersökningen genomförs av Region Uppsala i samverkan med länets samtliga kommuner. Undersökningen har genomförts vartannat år sedan år 2005.

- En av många intressanta saker som vårt material pekar på är hur oerhört viktigt det är att jobba preventivt mot tobak, till exempel genom Tobaksfri skoltid. Väldigt få ickerökare provar narkotika vilket innebär att dessa insatser får effekt också vad gäller narkotikabruket, säger Carin Östling, utvecklingsledare för folkhälsa på Region Uppsala.

Av materialet framgår exempelvis att ungdomar röker mindre sedan 2009, och att de flesta rör sig 30 till mer än 60 minuter per dag. Men känslan av trygghet sjunker – exempelvis känner sig cirka 10 procent av ungdomarna otrygga ute på stan, eller om de åker buss eller tåg. Och andelen ungdomar som säger att de mår mycket bra eller bra har sedan 2011 minskat från 84 procent till 72 procent. Tjejer mår sämre än killar, och sämst mår de ungdomar som upplever att de har en annan könsidentitet än kille eller tjej.

- Undersökningen visar på en oroväckande utveckling med allt fler barn och ungdomar som upplever att de inte mår bra. Det är en viktig signal till länets kommuner och Region Uppsala att arbeta ännu bättre med gemensamma åtgärder. Arbetet mot psykisk ohälsa är en prioriterad fråga där tidiga insatser har mycket stor betydelse, säger Malena Ranch (MP), ordförande för vårdstyrelsen.

Materialet finns presenterat så att den 

5-åringens snopp fastnade i badbyxorna, nu vill mamman varna andra

 

Att barn älskar att bada på sommaren är väl ingen nyhet direkt, och det brukar vara svårt att få hem dem när solen går ner. Plaska i vattnet, åka vattenrutschkana och äta glass är bara några av de saker som lockar barnen.

Laura var på semester med sin 5-årige son Jack, på Lanzarote och hade det så där skönt som man har det på semestern.

Men plötsligt började Jack gnälla och Laura förstod att han var obekväm, när hon försökte dra av honom hans badbyxor fick hon en chock.

 
Facebook/LauraCollins

Nätet på insidan av badbyxorna hade virat sig runt Jacks penis och hade Laura ryckt hårdare kunde det ha gått riktigt illa.

Laura bad om en sax i receptionen för att klippa loss honom, men när de hörde vad som hänt sa de att hon behövde åkta direkt till sjukhuset.

På den lokala mottagningen lyckades man inte hjälpa Jack och Laura fick åka vidare till ett större sjukhus.

Facebook/LauraCollins

Väl där var jack tvungen att få bedövning för att läkarna sedan skulle kunna klippa loss honom och frigöra hans könsorgan.

Efteråt fick han vara kvar på observation för att säkerställa att hans urinrör inte skadats medan hans snopp satt fast.

Dock visade det sig att Jack inte var den första som fastnat, i sina badbyxor, bara några veckor senare hade en pojke kommit in på samma sjukhus med en liknande skadador.

Facebook/LauraCollins

Nu uppmanar Laura föräldrar att ta bort nätet i badbyxorna för att inte fler barn ska drabbas.”Han skrek det högsta vrål jag någonsin hört, det är ett ljud ingen mamma någonsin ska behöva höra”, säger Laura till The Mirror.

Jack var upprörd ett tag efter, men det dröjde inte länge innan han var helt återställd.

Jack fortsätter dock att prata om händelsen och berättar ibland att han nästan blev av med snoppen på semestern på grund av det elaka nätet i hans badbyxor.

Företaget som tillverkat badbyxorna har bett så mycket om ursäkt till Laura och Jack, och ska undersöka vad som kan ligga bakom olyckan.

Facebook/LauraCollins

Dela gärna Lauras varning så att fler blir uppmärksamma med problemet så att inte fler barn drabbas.

 

Digitala Solboken ska lära barn umgås med solen på ett säkert sätt

den 26 juni 2017

En bok om solen, som myndigheten tog fram tillsammans med Pernilla Stalfelt 2006, har fått en digital efterföljare i form av en interaktiv app, Solboken. Den lanseras i juni 2017 och bygger på Pernilla Stalfelts populära illustrationer.

Strålsäkerhetsmyndighetens nya app, Solboken, tar på ett roligt sätt upp fakta om solen, risker och hur du kan skydda dig. Appen riktar sig till barn i åldrarna 6-12 år. Vuxna och äldre barn kan läsa Solboken tillsammans med yngre barn som kan klicka, dra, lyssna och bläddra sig fram i appen.

– Vi vill göra boken och de viktiga solråd som finns i den tillgänglig för flera. I appen kan mindre barn få boken uppläst av Pernilla Stalfelt och äldre barn kan läsa den själv, samtidigt finns det interaktiva funktioner vilket vi tror att barn idag förväntar sig av en app, säger Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Goda vanor grundas ofta tidigt i livet och små barn är extra känsliga för solen. Allt för mycket sol i unga år kan leda till hudförändringar i vuxen ålder. Därför prioriterar myndigheten barn och vuxna runt barn i sitt UV-arbete. Den nya appen är en del i det arbetet. Den är gratis och finns att ladda ner till Android och iPhone

Förstärkt satsning på feriejobb

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att fördela 105 mkr till kommunerna för att förstärka satsningar på sommarjobb/feriejobb.

Omfattningen av medel till respektive kommun kommer att fördelas efter antalet 15-17 åringar som finns i kommunen. Ersättningen betalas ut genom att en formell överenskommelse tecknas mellan Arbetsförmedlingen och respektive kommun.

Målgrupp

Målgrupp för feriejobbssatsningen är ungdomar, oberoende av ålder och födelseår, som avslutar årskurs nio samt de som går ut gymnasiets första och andra årskurs. Ungdomar som kan ha svårt att hitta feriejobb ska prioriteras.

Anslagna medlen ska huvudsakligen gå till lönekostnader, dock kan en mindre del täcka kommunernas administrationskostnader för att anskaffa nya feriejobb.

Överenskommelse enligt mall

Arbetsförmedlingens chefer har fått i uppdrag att ta kontakt med de kommuner som ingår i arbetsförmedlingsenhetens geografiska område för att teckna en överenskommelse. Särskild mall ska användas.

Ersättningen till kommunerna för feriejobben kommer att betalas ut i efterskott av Arbetsförmedlingens ekonomiavdelning. Kommunen lämnar underlag för utbetalning av ersättning till arbetsförmedlingsenheten. Även detta i särskilt angiven mall.

Till underlaget ska kommunen bifoga en deltagarlista på de som deltagit i feriejobbssatsningen med namn, kön och födelsenummer (6 siffror) samt lönesumma. Någon mall för deltagarlista finns inte framtagen eftersom det är smidigast att använda kommunens egna listor.

Sista dag för kommunen att lämna in underlag för utbetalning med deltagarlista till arbetsförmedlingsenheten är 2017-10-16.

Enkät

En uppföljningsenkät kommer att skickas ut i juni till de kommuner som har tecknat en överenskommelse. Enkäten kommer att skickas via e-post.  Frågorna handlar bland annat om hur många arbeten som skapats, könsfördelning och frågor kring de målgrupper som är prioriterade.

Fördelning av statliga medel till respektive kommun

Mall överenskommelse om feriejobb

Mall undererlag för utbetalning av ersättning feriejobb

Barn och unga rör på sig för lite

BARN. Svenska barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite. Enligt en studie, gjord med rörelsemätare, når inte ens hälften rekommendationen om en timmes fysisk aktivitet per dag.

Bland pojkarna når 44 procent aktivitetsrekommendationen, bland flickorna bara 22 procent.

– Det var inte så överraskande, men nedslående, säger forskaren Gisela Nyberg vid Karolinska Institutet, till Dagens Nyheter.

 

– Det som är extra tydligt är de äldre ungdomarnas aktivitet. Det verkar som de knappt rör sig ur sängen på helgerna, säger John Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning (CIF). Slutsatserna som CIF:s rapport bygger på är en delrapport från Nybergs undersökning där resultat från 788 deltagare - i årskurs 5, årskurs 8 och andra året på gymnasiet - har analyserats.

CIF ska på onsdagen lägga fram sin årliga rapport för regeringen.

TT

Bebis dog av kikhosta - blev inte undersökt

SJUKVÅRD. Mamman misstänkte att den nyfödde pojken hade drabbats av kikhosta och ville att sjukhuset skulle ta prover. På barnakuten vid Skånes universitetssjukhus i Malmö slogs det fast att barnet hade en luftvägsinfektion, men att kikhosta var "osannolikt", skriver Sydsvenskan.

Några dagar senare hade pojken blivit sämre och mamman kontaktade akuten igen. Då togs prover som visade att pojken hade kikhosta och han lades in och fick behandling med antibiotika. Men det var för sent och han avled.

Dödsfallet har anmälts enligt lex Maria och sjukhuset konstaterar i sin egen utredning att personalen inte var lyhörd "för mammans oro för kikhosta".

TT

OLYCKOR. Studsmattor blir allt populärare. Men det innebär också att antalet olyckor har ökat kraftigt.

Föräldrar har dålig koll på säkerheten, visar en undersökning från försäkringsbolaget Trygg-Hansa.

Antalet studsmatteolyckor har mer än tiodubblats sedan början av 2000-talet. Enligt en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Trygg-Hansa har drygt sex av tio föräldrar till barn i åldern 4 till 14 år någon gång varit oroliga för sitt barns säkerhet när barnet hoppat studsmatta utomhus.

Ändå är det få föräldrar som vidtar alla nödvändiga säkerhetsåtgärder innan de låter sitt barn hoppa studsmatta utomhus.

"Som vuxen räcker det inte att hålla uppsikt över studsmattan när barnet hoppar, man måste vidta flera säkerhetsåtgärder för att minimera risken att barnet skadas", skriver Alexandra Gahnström, barnens försäkringsexpert på Trygg-Hansa, i ett pressmeddelande.

En klar majoritet av föräldrarna brukar ha skyddsnät runt studsmattan och närmare sex av tio föräldrar ser till att studsmattan står på ett stabilt och stadigt underlag. Men många missar att förankra studsmattan i marken. Enligt undersökningen är det också färre än hälften av föräldrarna som ser till att max två barn hoppar på studsmattan åt gången.

FAKTA

Så gör du studsmattehoppandet tryggare

Köp en studsmatta med ett stabilt och väl vadderat ramskydd som täcker fjädrarna och ramen ordentligt.

Ställ studsmattan på plan mark. Se till att den står stadigt.

Studsmattan bör stå fritt med minst två meter till träd, byggnader och andra fasta föremål.

Lär barnen kliva av mattan lugnt. Många skador sker när de hoppar av mattan och landar på den stumma, hårda marken.

Skaffa ett säkerhetsnät, men glöm inte stänga till öppningen - annars kan nätet ge en falsk säkerhetskänsla.

Se till att det inte finns stenar, möbler eller andra föremål runt mattan som barnen kan skada sig på om de faller av.

Ha som regel att inte hoppa fler än två på en gång - det är viktigt att kunna ha ögonkontakt. Många skador beror på att barnen krockar under hoppandet.

Små barn ska inte hoppa utan övervakning.

Hoppa inte när det är blött, då studsmattan är hal och risken för olyckor ökar.

Uppmana barnet att vara försiktig med volter och tricks. Om barnet landar på huvudet eller nacken kan det skada sig allvarligt.

Källa: Trygg-Hansa, MSB

 

TT

Många unga kränks på nätet

NÄTKRÄNKNING. Många unga utsätts för kränkningar eller sexuella trakasserier på nätet. Enligt årets nätrapport från organisationen Friends har var tredje tillfrågad person i åldern 10-16 år utsatts för kränkningar på nätet det senaste året. Var femte flicka i undersökningen, som genomförts av Sifo, har även utsatts för sexuella trakasserier på nätet.

 
Ett problem som beskrivs av tjejerna är att killar tjatar om att få nakenbilder eller att de skickar oönskade bilder på sina kön.

"Vi skulle aldrig acceptera motsvarande beteende på en arbetsplats för vuxna där det sprids nakenbilder på kollegor, eller att personer skickar oönskade bilder på sina kön till arbetskamrater", säger Friends tillförordnade generalsekreterare Carolina Engström i ett pressmeddelande.

Föräldrar oroas för valborgsfylla

SAMHÄLLE. Valborg är för många förknippad med alkohol och fylla. Var tredje förälder är orolig för att deras tonårsbarn ska dricka under högtiden och ännu fler är rädda för att deras barn ska råka illa ut.

Oron för att ens barn ska råka illa ut på grund av alkohol ökar bland tonårsföräldrar, visar en undersökning från organisationen IQ. 58 procent av de tillfrågade föräldrarna uppger att de känner oro, motsvarande siffra ifjol var 48 procent.

 
Enligt IQ:s undersökning tror åtta av tio tonårsföräldrar att det är vanligt att ungdomar dricker. Men endast nio procent tror att deras egna barn gör det.

"Att som förälder utgå från sin egen tonårstid i samtal om alkohol med sin tonåring blir inte alltid rätt. Tiderna förändras och hur ungdomar dricker alkohol har också förändrats rejält. Idag är exempelvis sociala medier ett forum för unga att få tag på alkohol, något som är bra för föräldrar att ha koll på", kommenterar Juan-Pablo Roa, vd på IQ.

Samtidigt visar undersökningen på regionala skillnader. 92 procent av tonårsföräldrarna i Uppsala län tror att unga under 18 år dricker under valborg. I Kronoberg tror bara 66 procent av föräldrarna att det stämmer.

I undersökningen har nära 3 000 föräldrar, med barn i åldrarna 13-17 år, från samtliga län deltagit.

Många unga kränks på nätet

NÄTKRÄNKNING. Många unga utsätts för kränkningar eller sexuella trakasserier på nätet. Enligt årets nätrapport från organisationen Friends har var tredje tillfrågad person i åldern 10-16 år utsatts för kränkningar på nätet det senaste året. Var femte flicka i undersökningen, som genomförts av Sifo, har även utsatts för sexuella trakasserier på nätet.

 
Ett problem som beskrivs av tjejerna är att killar tjatar om att få nakenbilder eller att de skickar oönskade bilder på sina kön.

"Vi skulle aldrig acceptera motsvarande beteende på en arbetsplats för vuxna där det sprids nakenbilder på kollegor, eller att personer skickar oönskade bilder på sina kön till arbetskamrater", säger Friends tillförordnade generalsekreterare Carolina Engström i ett pressmeddelande.

Rapporter med fokus på unga

Båda delbetänkandena har fokus på hur fler unga ska komma i arbete och innehåller förslag för att nå dit. Dua lyfter på temat samverkan en rad förslag på områden att jobba vidare med, exempelvis:

  • Att förtydliga ansvaret stödet till unga över 20 år som varken arbetar eller studerar
  • Att förändra språkintroduktionen för unga nyanlända
  • Att prioritera insatser för unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
  • Att öka samverkan mellan skola och arbetsliv
  • Att satsa på vuxenutbildning,
  • Att förtydliga Arbetsförmedlingens möjlighet att samverka med kommunerna.

Den Nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar lyfter också områden som rör unga och fokuserar på förslag som ansluter till fyra strategier som man identifierar:

  • Förebyggande arbete och ungas etablering
  • Kunskapsbaserat arbete och kvalitet i insatser
  • Utvecklad samverkan
  • Strategisk styrning – behov av ett systemsynsätt.

Den Nationella samordnaren har tidigare gett ut en rapport med särskilt fokus på det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) och hur det skulle kunna utvecklas. Enkäten som ligger till grund för rapporten gjordes i samverkan med SKL.

Bidra med dina åsikter

SKL deltar aktivt i dialogen med Dua och den Nationella samordnaren kring deras arbete för att fler unga ska komma i arbete. Vi tar gärna emot synpunkter från er i kommunerna på vad ni tycker om de förslag som lagts i dessa delbetänkanden och om det finns frågor som inte belysts i dessa, som behöver lyftas. Skicka dina synpunkter till Åsa Karlsson.

 

Läs vidare