Data problem

I tisdags 18-09-04 så försökte red att titta på Östhammars kommuns hemsida. Ingen kontakt. Torsdag 18-09-06 så gick det inte att få kontakt. Data avdelningen s svarade att man hoppades på att man skulle lösa problemet på måndag.

Det finns även andra problem med bibliotekens datorer.

Rätt som det är så händer det att datorn släcker ner windows så man förlotrar text.

 

Amnesty: Barn bryter sten till ditt batteri

 Hur stor kontroll har regeringen på att litum bryts enligt skyddslagstiftning?

Barn i Kongo-Kinshasa sorterar sten vid en koboltgruva.
Barn i Kongo-Kinshasa sorterar sten vid en koboltgruva. Foto: Amnesty/TT

I Kongo-Kinshasa tvingas barn arbeta under svåra förhållanden i koboltgruvor. Det visar en rapport från Amnesty International som publiceras idag. Rapporten visar också att de multinationella företag som använder kobolt i sina produkter har dålig kontroll på varifrån den kommer eller hur den utvinns.

Amnesty International har följt koboltens väg. Från de små gruvorna i södra delarna av Kongo-Kinshasa (även kallat DRK, Demokratiska republiken Kongo) till tillverkningen av lithiumbatterier, där kobolt är en viktig komponent. Batterier som sedan hamnar i våra smarta telefoner, bärbara datorer och bilar.

Blodiga konflikter

Gruvorna är mörka, trånga hål där de som vågar sig ner ofta helt saknar skydd och säkerhet runt arbetet. Ett arbete som ofta utförs av barn.

Kobolt klassas inte som ett så kallat konfliktmineral. Till skillnad från wolfram, tenn, koltan och guld. Jakten på dessa mineral är en av drivkrafterna bakom striderna mellan olika rebellgrupper och i vissa fall också regeringens militära styrkor i DRK. Strider som handlar om kontroll av mark och mineraltillgångar, och där de stridande parterna konsekvent använt massvåldtäkter som en krigshandling.

Kritiserad lagstiftning

Runt konfliktmineralerna finns det lagar i USA, och EU håller just nu på att diskutera om även vi ska införa sådana. Men kobolt hamnar utanför vilket fått kritik från Amnesty och andra organisationer. De menar att företagen därmed inte behöver bry sig, och det svåra och farliga arbetet i gruvorna kan fortsätta.

– Många av de multinationella företagen säger att de har en nolltoleranspolicy för barnarbete, säger Mark Dummett, forskare i mänskliga rättigheter och affärer vid Amnesty International  i rapporten.

– Men detta löfte är inte värt papperet det är skrivet på när företagen inte undersöker varifrån kobolten kommer och vem som levererar den, fortsätter han.

Krav på ansvar

Amnesty vill att den kongolesiska regeringen både ska skapa alternativa jobb göra de befintliga små gruvorna mer säkra, men också att se till att inga barn arbetar i gruvorna. Dessutom kräver Amnesty att företagen börjar ta större ansvar för vem man köper mineralerna av, varifrån den kommer och på vilket sätt den har utvunnits.

– Den glamorösa utställningen i butikernas skyltfönster och marknadsföringen av toppmodern teknik står i  skarp kontrast till de barn som släpar påsar med stenar och riskerar bestånde lungskador av sitt arbete i de trånga gruvtunnlarna, säger Mark Dummett.

Skyddslösa

Minst hälften av all kobolt som används i världen kommer från DRK. De som arbetar i gruvorna riskerar långsiktiga hälsoskador menar Amnesty, och risken för olyckor och dödsfall är överhängande.

Bara mellan september och december 2014  dog minst 80 gruvarbetare i södra Kongo-Kinshasa. Det verkliga dödstalet kan vara långt mycket större eftersom många olyckor och ras i gruvorna inte rapporteras.

Låt kommunerna få ansvaret för byggprocessen

 Sveriges kommuner lider idag av en process för bostadsbyggande som försenar, fördyrar och försvårar byggandet. Regeringen måste släppa fram fler kommuner som vill starta egna lantmäterier.
 
Lena Micko, ordförande
 SKL

Lena Micko

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har  lämnat in en hemställan till regeringen om att tillåta kommunal samverkan om fastighetsbildning samt att fler kommuner ges godkännande att inrätta kommunal lantmäterimyndighet.

När det ska byggas om eller byggas nytt behöver det ofta ske förändringar av den fastighet som det ska byggas på. Fastigheter kan till exempel behöva avskiljas från varandra eller slås ihop. Det kan också behöva skapas samfälligheter i nya bostadsområden. Och för att få göra sådana förändringar krävs det först en ansökan om fastighetsbildning till en lantmäterimyndighet.

I dag finns dels ett statligt lantmäteri, dels 39 kommunala. I de kommuner som har ett eget lantmäteri hanteras ärenden om så kallad fastighetsbildning kommunalt. I de andra kommunerna hanteras ärendena av staten. Förnärvarande bor 51 % av Sveriges befolkning i kommuner med egen lantmäterimyndighet.

På senare år har det statliga lantmäteriets handläggningstider ökat snabbt och därmed blivit ett allt större problem, inte minst i bostadsbyggandet. Ansökningar fastnar vanligen i årslånga köer. Den som vill stycka av en fastighet får just nu i genomsnitt vänta i 11 månader på att få beslut i sitt ärende. Den som vill göra en fastighetsreglering får vänta 13 månader. Väntetiden för sammanläggningar är 10 månader. Följden blir bland annat ett fördröjt och fördyrat bostadsbyggande.

En genomgång som vi har gjort av handläggningstider hos de kommunala lantmäterierna visar bland annat att det kommunala lantmäteriet i Norrköping har en medelväntetid på 15,4 veckor för prioriterade ärenden så som bostadsbyggande, i Södertälje är medianväntetiden 7 veckor vid ärenden relaterade till nybyggnation och i Malmö 2,7 månader. Så även om det varierar är väntetiderna kortare hos kommunala lantmäterier än hos det statliga lantmäteriet.

De långa handläggningstiderna är bara en del av problemet. Statens lantmäteri finns inte längre till hands för den som vill få fastighetsrättsligt stöd. Myndigheten bidrar inte längre i alla delar av samhällsbyggnadsprocessen.

Ska det byggas bostäder i ett tidigare obebyggt område behöver det bland annat tas fram en detaljplan. Först när detaljplanen börjat gälla, kan det ske förändringar av en fastighet. För både kommuner och byggherrar är det viktigt att redan i planprocessen kunna förutsäga hur fastighetsbildningen kommer att hanteras. Risken är annars att framarbetade planer måste arbetas om. I värsta fall kan byggprojekt stoppas.

Vad gäller kommunala lantmäterier, är därför inte bara fördelen att de genomgående har betydligt kortare handläggningstider än sin statliga motsvarighet. De finns också tillgängliga redan i samhällsbyggandets tidiga skeden. Kommunernas lantmäterier bidrar med sin kompetens till detaljplaner med bättre genomförbarhet och arbetar ofta med fastighetsbildningen parallellt med att detaljplanen tas fram. Det bidrar till effektiva byggprojekt.

Allt fler kommuner står redo att starta egna lantmäterier. De ansöker till regeringen om att få ta över ansvaret för fastighetsbildningen. Det är något som borde främjas. Men istället väljer regeringen numera att säga nej. Sju kommun har ansökt om kommunalt lantmäteri (kallat KLM) sedan 2014. Sex kommuner har fått avslag och en väntar på svar. Regeringen anger vanligen som skäl att kommunerna är för små för att kunna upprätthålla kompetens, ett argument man hämtar från statens lantmäteri – den enda remissinstansen vid dessa ansökningar.

Men flera av de kommuner som redan i dag har lantmäterier är mindre sett till befolkning och verksamhet. Inga av dessa har fått anmärkningar på kompetensen. Tvärtom är vår uppfattning att verksamheterna generellt fungerar bra.

Vi har därför lämnat en hemställan till regeringen om att regeringen godkänner kommuner som vill starta egna lantmäterier. Vi vill också att regeringen ålägger statens lantmäteri att återuppta sitt samarbete med kommuner, byggherrar och andra aktörer samt att kommuner ges lagstadgad möjlighet att samverka om kommunal lantmäteri myndighet. Det skulle leda till smidigare processer i samhällsbyggandet och därmed också till fler bostäder.

Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 18 juli 2018

Jordbruksverket

 

Kvarlämnade matrester kan sprida dödlig djursjukdom

Jordbruksverket - 2018-06-12 05:55 CEST

Foto: Fanny Hansson, Skandinav bildbyrå

 

Den smittsamma och dödliga grissjukdomen afrikansk svinpest är ett mycket stort hot mot svenska grisar och vildsvin. Afrikansk svinpest är inte farlig för människor. Däremot kan människor sprida smittan, via mat. Därför vädjar nu svenska myndigheter till allmänheten att vara noggranna med att aldrig lämna eller slänga matrester så att vildsvin eller grisar kan komma åt dem.

– Om afrikansk svinpest sprids till svenska tamgrisar eller etableras hos vildsvinen skulle det ge stora konsekvenser för svensk livsmedelsexport i allmänhet och svensk grisnäring i synnerhet. Ett positivt fall skulle nämligen kunna begränsa vår export starkt. Ett hårt slag mot Sverige i stort med andra ord, berättar Maria Cedersmyg, handläggare på Jordbruksverket.

Sjukdomen sprids via mat, med människor

Alla typer av charkvaror innehållande kött från smittade grisar kan bära på virus. Det beror på att sådana produkter, till exempel kallrökta korvar och torkad skinka, inte upphettats tillräckligt under tillverkningen för att avdöda viruset.

- En kvarlämnad korvmacka kan i värsta fall orsaka inte bara ett enormt lidande för vildsvin och grisar, utan också slå hårt mot svensk ekonomi. Därför vädjar vi nu till allmänheten att vara noggranna med att aldrig lämna eller slänga matrester innehållande charkvaror så att vildsvin eller grisar kan komma åt dem. Exempel på charkvaror är rökt korv och skinka, säger Maria Cedersmyg.

EU och myndighetssverige står enade; smittan ska inte hit!

De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa. Den finns nu i Sveriges närområde – till exempel hos vildsvin i Baltikum, Polen, Tjeckien, Ungern och Ryssland. EU är bekymrade över spridningen och har bestämt att alla medlemsländer ska genomföra informationsinsatser för att förhindra ytterligare spridning.

Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Skogsstyrelsen, Transportstyrelsen, Tullverket, Trafikverket och Naturvårdsverket gör gemensam sak för att via sina kanaler och nätverk sprida information.

- Tillsammans kan vi nå ut till de personer som löper störst risk att ta med afrikansk svinpest till Sverige från andra länder. Det rör sig om resenärer som av olika anledningar rör sig mellan Sverige och länder som har smittan, berättar Maria.

Smittade länder

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ungern, Rumänien, Tjeckien, Ryssland, Moldavien, Ukraina och Vitryssland.

Mer information

Om afrikansk svinpest på Jordbruksverkets webbplats

Frågor och svar om afrikansk svinpest

Affisch om att slänga matavfall på sex språk

Rekommendationer till grisföretagare vid utlandsbesök och för utländska besökare

Om afrikansk svinpest på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats

Lärarbristen är SKL:s huvudfokus i avtalsförhandlingarna

Vi är mitt i förhandlingar om ett nytt avtal för 200 000 lärare. Vi ber nu medlare att komma till förhandlingsbordet. Det skriver SKL:s förhandlingschef i en replik till lärarfacken.

Niclas Lindahl, förhandlingschef SKL

Niclas Lindahl

Det ligger rätt litet dramatik i medling på lärarområdet. Vi och lärarorganisationerna träffade avtal efter medling 2010 och 2012. Medling är en del av den svenska modellen och har använts rätt flitigt just för läraravtalen.

Mitt i förhandlingarna har de båda lärarfacken, Lärarförbundet och LR, en förvånansvärt hård ton på Dagens Samhälles debattsida (14/5 -18). För vår del har det varit och är fortsatt viktigt att vi för diskussionen om ett nytt avtal vid förhandlingsbordet. Det har vi varit överens om med lärarfacken under fyra månader av konstruktiva samtal.

Det finns ett par allmänna reflektioner att göra utifrån Lärarförbundets och LR:s inlägg.

Antalet barn och unga ökar med 350 000 de kommande tio åren. Samtidigt kommer efterfrågan på arbetskraft att vara stor. Antalet i arbetsför ålder ökar betydligt mindre. Det gäller på hela arbetsmarknaden. Vi behöver både attrahera nya medarbetare, exempelvis i skolan, och utveckla nya arbetssätt, exempelvis genom ökat samarbete mellan olika yrkesgrupper, kunna organisera skolan på sätt som vi inte gör idag och också hitta sätt att använda våra samlade resurser ännu bättre. Så skolans behov och utmaningar, efterfrågan på fler behöriga lärare och hur olika vägar ser ut för att komma framåt , är SKL:s huvudfokus. Också i våra avtalsförhandlingar.

Så sent som i november undertecknade SKL och lärarfacken ett nytt samverkansavtal, som också det syftar till att möta skolans utmaningar, inte minst för att utveckla arbetsmiljön, så att arbetet och skolan kan organiseras på nya sätt. Kompetens ska användas på rätt sätt, karriär- och kompetensutveckling ska kunna ske kontinuerligt och det behövs ett konkret arbetsmiljöarbete på varje enskild förskola och skola. Vi är helt överens.

När det gäller reglerna för omställning och turordning, så är det regler som redan gäller i all annan kommunal verksamhet efter överenskommelser med de övriga fackförbunden i fjol. De syftar till att stödja nya arbetssätt, som är helt nödvändiga - också i förskolor och skolor. De föreslagna turordningsreglerna handlar förstås inte om att säga upp lärare i en situation med stor lärarbrist, vilket vi också hela tiden betonat i samtalen med lärarfacken. Syftet är att snabbare identifiera vilka som är i behov av omställningsåtgärderna. Genom lokal omställning kan exempelvis lärare, som saknar viss kompetens, få behörighet. Med bättre regler kan vi snabbare möta efterfrågan på rätt kompetens, främja utveckling och använda lärares kompetens till gagn för eleverna.

Nu fortsätter förhandlingarna med medlarnas stöd och vägledning. Vi och lärarfacken vill ofta precis samma saker – nämligen se skolor fyllda av elever med hög måluppfyllelse och lärare som trivs. Olika kommuner och skolor står inför olika utmaningar. Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar. Skolan behöver parter som tar ansvar för helheten, på både nationell och lokal nivå.

Niclas Lindahl
Förhandlingschef
Sveriges Kommuner och Landsting

Repliken publicerades på Dagens Samhälles debattsida den 15 maj 2018.

Utredningen om socialtjänstlagen duckar för huvudfrågan

 Delbetänkandet i översyn av socialtjänstlagen har kommit. Det saknas konkreta besked om det viktigaste - möjligheten till tidiga insatser utan att inleda utredning, skriver Lena Micko i DS.
 

Dagens lagstiftning (SoL) medger inte att socialtjänsten ger tidigt individuellt stöd utan omfattande myndighetsmaskineri. Det gäller oavsett om det är en ansökan eller en anmälan, och oavsett om problemen är av enkel eller svår art. Tröskeln till hjälp är hög. Tvärt emot hur många kommuner vill arbeta.

Den viktigaste delen saknas

Det första delbetänkandet blev dock en besvikelse för många av Sveriges socialtjänster. Visserligen ger det en bra problembild av det sociala arbetet och samhällsutvecklingen men inget om juridiska hinder och inga förslag om tidiga insatser.

Lagen ett hinder

Socialtjänsten måste kunna hjälpa innan problemen blivit stora och utan att dra igång tidskrävande utredningar. En kartläggning från 2015 visar att 150 kommuner redan arbetar på det sättet. De arbetar inte i enlighet med gällande lagstiftning och inspektionen för vård och omsorg (IVO) har förbjudit kommunerna att arbeta så. Två kommuner, Linköping och Oskarshamn, har stämts vid vite på miljonbelopp och Norrköping väntar på dom. Kritiken är av formella skäl, inte på grund av bristande kvalitet i insatserna.

Sju skäl till lagändring:

  1. En modern socialtjänst med stärkt brukarinflytande
    Socialtjänsten behöver likna andra välfärdstjänster. Socialt stöd ska vara lättillgängligt och den enskilde ska ges stor tilltro och inflytande över insatserna.
  2. Dyrare att vänta tills problemen blivit större
    Förebyggande arbete lönar sig. När den enskilde är motiverad att arbeta med ett riskbruk och söker sig till socialtjänsten är det viktigt att kunna ge lämplig insats utan onödig fördröjning.
  3. Utredning avskräcker behövande
    Många avstår från att be om hjälp om det ställs krav på utredning. Linköpings arbete med ”serviceinsatser utan utredning” visar att 45 procent av brukarna vid beroendemottagningen aldrig skulle kontaktat myndighetsutövningen för att få insatser på sedvanligt sätt.
  4. Det uppenbara behöver inte utredas
    Det är varken etiskt eller resursmässigt rimligt att all hjälp, även ansökningar och problem av enklare art, ska gå via socialtjänstens myndighetsutövning.
  5. Onödig utredningar tar resurser
    Endast 30 - 40 procent av de barn- och unga anmälningar som kommer till socialtjänsten är av sådan karaktär att de leder till insatser. Det betyder att socialtjänsten ägnar stor tid åt administration och sorteringsverksamhet av ärenden som inte är socialtjänstens sak att hantera.
  6. Rättsläget tvingar verksamheter slå igen
    Välfungerande öppenvårdsverksamheter tvingas lägga ned i de kommuner som förlorat rättsprocesser mot IVO.
  7. Det går ju i hemtjänsten
    I maj förväntas riksdagen i stor politisk enighet fatta beslut om förenklat beslutsfattande för äldre med hemtjänst. Motiven är att stödet ska vara lättillgängligt och underlätta för äldre att få hjälp.

Det behövs lagändring som omfattar övriga verksamheter inom socialtjänsten. Samma motiv borde gälla för övriga verksamheter inom socialtjänsten och vi ser nu fram emot en ändring i Socialtjänstlagen som gör det möjligt att erbjuda människor tidiga insatser utan onödig byråkrati.

Lena Micko, Ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Publicerad på Dagens Samhälles debattsida 26 april 2018

Varför bygga höghastighetståg när det finns en bättre lösning

 

Bygg nya banvallar snabbt och låna till investeringen

 

 För att klara transportbehoven och klimatmålen måste vi satsa på järnväg. Det skriver en rad företrädare, bland annat Lena Micko, för kommuner, regioner, riksdag och näringsliv på DI debatt. 

Valet 2018 närmar sig med stormsteg. Vi ser tre stora utmaningar.

  1. Klimatkrisen och utsläppen. Det uttalade målet är att Sverige ska vara ett föregångsland i miljö- och klimatarbetet och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Men det är samtidigt ett faktum att utsläppen från den växande transportsektorn fortfarande ökar och måste minska betydligt snabbare än hittills för att klara klimatmålen.
  2. Växande befolkning, tillgänglighet och konkurrenskraft. Vår överbelastade infrastruktur för transporter, våra utspridda arbetsmarknadsregioner och våra bostäder kommer inte att räcka för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden. Vår infrastruktur underpresterar och det hämmar oss redan nu.
  3. Politisk låsning som hämmar Sveriges utveckling. Nu viker byggandet neråt och en lågkonjunktur väntar runt hörnet. Men politisk handlingskraft hindras av ett parlamentariskt läge som vi knappast blir av med. Sverige behöver politiker som visar mod och i dialog kan leverera de beslut som krävs. Framtida generationer kommer inte acceptera att 2010-talets finansiella goda läge hindrade utvecklingen av landet.

Sverigeförhandlaren HG Wessberg arbetade med att förverkliga en vision om ett nytt Sverige, ett modernt och långsiktigt hållbart Sverige. Det innebar en storsatsning på snabba järnvägskommunikationer mellan våra största städer kopplat till byggande av hundratusentals bostäder. Och det handlar om mycket mer än om höghastighetsbanor på sträckorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, hur våra stadskärnor ska utvecklas med 10 miljoner invånare i den södra delen av landet och att lösa de stora samhällsfrågorna för framtiden med hållbar politik.

I slutet av förra året presenterade Sverigeförhandlingen hur bygget av en höghastighetsjärnväg som binder samman storstadsregionerna måste genomföras snabbt men också finansieras på ett hållbart sätt. En utbyggnad i etapper skulle istället innebära ökade kostnader och en kraftig försening av de nyttor som höghastighetsjärnvägen medför. Slutrapporten från Sverigeförhandlingen innehåller konkreta avtal med regioner och kommuner om nästan trehundratusen nya bostäder vars byggande förutsätter tempo i byggnation och en hastighet på 320 km/h. Sverige kan inte vänta till 2090-talet innan banan står klar. I dessa tider med hög befolkningsökning är riskerna med en så lång projekttid påtagliga – låg samhällsekonomisk vinst och uteblivna investeringar i bostäder och järnvägar. Det innebär i förlängningen att våra slitna befintliga stambanor kommer behöva klara kraftigt ökande kapacitet under flera årtionden. Vi har delvis uppnått taket för vad systemet klarar av i vissa delar samtidigt som både gods- och persontrafiken på järnväg fortsätter att öka och måste öka ännu mer för att klara klimatmålen.

Så till finansieringen. Den svenska statsskulden är bland de lägsta i Europa och att låna till samhällsnyttiga projekt är bara en fördel eftersom det bygger Sverige starkt för framtiden och på sikt ökar statens inkomster. Genom att lånefinansiera utbyggnaden av järnvägen via Riksgälden, kan en ny stambana för höghastighetståg stå färdig redan under 2030-talet. Det finns på EU-nivån tydliga undantag från den risk för otillåtet statsstöd som anmälts i debatten när det gäller de garantier som staten ställer ut. Trafikverkets jämförelser visar att den långsiktiga sammanlagda kostnaden blir lägre med alternativet 320 km/h än med 250 km/h.

Valet av hastighet har stor betydelse både för en heltäckande samhällsekonomisk analys och för förutsättningarna att kunna bedriva lönsam trafik på kommersiella villkor. Nyckeln i båda fallen är korta restider. För att tåget ska bli det självklara alternativet vid resor hela vägen och göra det intressant för många att pendla längre sträckor än i dag måste restiderna vara tillräckligt korta. 320 km/tim är därför det självklara alternativet. Dessutom har vi i Sverige dessvärre valt att utelämna flera viktiga faktorer i våra avgränsade samhällsekonomiska kalkyler, till exempel den positiva effekt stora samhällsomdanande infrastrukturprojekt har på tillväxten.

Vi har under decennier underinvesterat i infrastruktur genom att bara avsätta mindre än 1 procent av BNP till detta. Vi anser det är rimligt att 1 procent av BNP satsas av staten på nyinvesteringar i infrastruktur. För att kunna både lyfta nivån på det vi redan har och tillräckligt snabbt investera för att möta framtidens behov måste vi skjuta till mer pengar, till exempel genom att låna till de stora framtidsinvesteringarna som bidrar till omställningen av transportsystemet och ökar Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Ett överslag ger att om vi lånar 20 miljarder om året i tio år motsvarar det 0,4 procent av BNP per år.

En satsning på höghastighetsjärnväg skulle ha stora effekter på sysselsättning, kompetens- och teknikutveckling och har en transformativ effekt på hela ekonomin. I Storbritannien, som ligger ett steg före i utvecklingen av en höghastighetsjärnväg, kan dessa effekter redan iakttas. Engelsmännens långsiktiga satsning på höghastighetsbanor skapar tillväxt och konkurrenskraft med modern järnväg och avancerade tåg som binder samman landet. Vi ser att en satsning i Sverige kommer skapa högteknologiskt know-how och en ny exportindustri.

Infrastrukturpolitiken är viktig för att nå tillväxt-, utvecklings- och klimatmålen. Ett höghastighetsprojekt – hastigheter om 320 km/h eller högre – med tempo i utbyggnaden och livscykelperspektiv är ett sätt att framtidssäkra Sveriges behov av transporter i den södra delen av landet där hög befolkningstillväxt och ökande behov av arbetspendling är faktum. En blocköverskridande överenskommelse om finansiering och snabbt genomförande är helt nödvändigt.

Allt fler, senast Riksgälden, menar att det går att lösa finansieringen. Vi måste därför våga ta de stora stegen för att framtidssäkra Sveriges konkurrenskraft liksom finansminister Gripenstedt gjorde på 1800-talet när en lånefinansierad utbyggnad av stambanorna genomfördes under en tioårsperiod. Sverige står nu inför ett vägval om vilket arv vi vill lämna efter oss till kommande generationer. Regeringen behöver agera snabbt och oppositionspartierna måste vara med och tillsammans visa mod och politisk enighet. Vi vill se samverkan och samsyn för att ta ansvar för att säkra ett långsiktigt hållbart järnvägssystem i vårt land. Vi måste investera i järnvägen för att säkra Sveriges framtid.

Björn Westerberg, VD Branschföreningen Tågoperatörerna

Katrin Stjernfeldt Jammeh, (S) Kommunstyrelsens ordförande Malmö

Catharina Elmsäter-Svärd, VD Sveriges Byggindustrier

Valle Karlsson, Förbundsordförande SEKO

Lars Stjernkvist, (S) Kommunstyrelsens ordförande Norrköping

Mats Johansson, (S) Regionstyrelsens ordförande Region Östergötland

Malin Wengholm, (M) Regionstyrelsens ordförande i Jönköpings län

Lena Micko, Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

Anders Åkesson, (C) Riksdagsledamot Trafikutskottet

Björn Asplund, Ordförande Swedtrain

Pia Lagerlöf, Generalsekreterare Swedtrain

Jonas Ekeroth, VD Jönköping Chamber of Commerce

Stephan Müchler, VD Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Johanna Palmér, VD Östsvenska Handelskammaren

Karin Svensson Smith,  (MP) Ordförande Trafikutskottet

Debattartikeln är publicerad i Dagens Industri den 17 april 2018

 

Det är svårt att förstå att man skall inventera 230 mijarder i höghastighetståg, som skall vara färdigt 2045. När man istället kan investra i ett transportsystem:

som kan ersätta flyg, går snabbare en flyg

Som är miljövänligt

Som är i stort störningsfritt, inga nerdragna kontaktledningar, igenfrusna växlar

Det amerikanska bolaget Hyperloop One har byggt en testbana i Nevadaöknen med ett rör som är 500 meter långt. Nu vill hyperloopaktörerna i Norden utveckla hyperloop vidare i form av en testbana i Salo, Finland. Foto: Hyperloop One

Finland satsar på det omdiskuterade transportsättet hyperloop, medan Sverige avvaktar. Trots att Hyperloop-anhängarna hävdar att deras teknik både är bättre och billigare ligger Sveriges fokus på höghastighetståg.

En passagerarfarkost som ser ut som ett flygplan inuti och färdas i ett vakuumrör i över 1 000 kilometer i timmen. Låter det som science fiction? Det är det inte om hyperloop-anhängarna får bestämma. 

De hävdar att det är ett snabbare, billigare och mer miljövänligt sätt att färdas och blir hyperloop verklighet är det första nya transportsättet sedan flygplanet 1903.

“Det är mer science fiction att flyga på 10 000 meters höjd med flytväst som enda säkerhetsutrustning. Sväva i ett rör på marken borde vara säkrare”, tycker Malcolm Sjödahl, chef för affärsutveckling på ingenjörskonsultbolaget Ramböll.

Det är ett av de bolag som är delaktiga i nordiska utvecklingsprojekt kring hyperloop, det mest aktuella i Salo i Finland.

Som Di Digital var först med att rapportera, presenterades ett förslag om en hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm under Almedalsveckan för ett år sedan. 

Det lades fram av en grupp bestående av Ramböll, det åländska bolaget FS Links, Setterwalls advokatbyrå och ett antal externa konsulter i samarbete med det amerikanska bolaget Hyperloop One (se artikel i botten), som investerade i FS Links 2015.

Enligt Hyperloop One hade man samtal med regeringen och flera kommuner i Sverige för att utmana det planerade höghastighetståget i Sverigeutredningen, men sedan dess har det varit mer eller mindre tyst i frågan från svenskt håll.

“Det som har hänt nu är att ett antal partier har konstaterat att höghastighetståget kommer att bli för dyrt. Och att det kanske inte kan stanna på alla ställen som man önskar, för att man måste hålla nere restiden”, säger Mårten Fröjdö, en av initiativtagarna och projektledare på FS Links.

 

Mårten Fröjdö är intiativtagare till och projekledare på FS Links.

Han menar att prislappen var överraskande hög och kom som en chock för några av partierna.

Enligt Hyperloop Ones uträkningar från förra året skulle en hyperloop längs sträckan över det svenska fastlandet kosta drygt 42 miljarder kronor. För hela projektet mellan Stockholm och Helsingfors hamnar notan på närmare 180 miljarder kronor.

Läs också: Så mycket skulle en svensk-finsk hyperloop kosta

I jämförelse beräknas höghastighetståget mellan Stockholm, Malmö och Göteborg kosta 230 miljarder, enligt Transportstyrelsen. Men i den budgeten är det inga stickspår in till olika städer på sträckan inräknade och inte heller stationer eller tåg, säger Mårten Fröjdö. 

 

Alan James är global utvecklingschef på Hyperloop One. Foto: Pasi Murto

Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James bekräftar att kostnadsberäkningarna om en hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors från förra året fortfarande stämmer.

“Vi förväntar oss att de ekonomiska fördelarna överlag kommer att vara tre eller fyra gånger större än för höghastighetståg”, säger Alan James, och talar förstås i egen sak.

 

Alan James framhåller att hyperlooptransporter skulle ha stor betydelse för Stockholms bostadsbrist och ge människor möjlighet att bo och jobba varsomhelst. Vilket i sin tur skulle leda till att staten kan spara pengar på infrastruktur. Och han hoppas få möjlighet att ta upp förhandlingarna med den svenska regeringen.

"Jag vet att det har skett kontakter med våra konsulter från svenska regeringen och att de förväntar sig något typ av svar inom kort. Nu är det sommar och lite stiltje, men jag vet att det finns intresse av att följa upp det”, säger Mårten Fröjdö från FS Links.

Men några sådana kontakter har Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson inte hört talas om.

 

Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

“Jag känner inte till att regeringen skulle ha tagit kontakt med några hyperloop-aktörer, men vi är jätteintresserade av att följa utvecklingen och se på utvärderingen av en testbana samt få en uppfattning av investeringskostnaderna”, säger Anna Johansson.

Hon uppfattar hyperloop som något som fortfarande är relativt teoretiskt och som skulle kunna vara intressant i framtiden.

“Men det är en betydligt senare fråga”, säger Anna Johansson.

Angående infrastruktur för transporter säger hon att man just nu fokuserar på planeringen av höghastighetstågen som ska koppla ihop Sveriges tre största städer. Det handlar också om att bygga ut regionaltrafiken, för att kunna leda om trafiken vid behov och få ett mer robust system.

“En hyperloop skulle inte skapa en robusthet i ett befintligt system, utan skulle i så fall kunna fungera som ett komplement i ett senare skede för att knyta ihop olika städer ”, säger Anna Johansson.

När det gäller den nordiska hyperloop-gruppen, med FS Links och Ramböll i spetsen, lägger de just nu det mesta krutet på att få till stånd ett forsknings- och utvecklingscenter i Salo i Finland, där Nokia en gång hade sin hemvist. 

I Salo finns en 100 000 kvadratmeters lokal och Mårten Fröjdö ser ett centralsystem för hyperloop framför sig, likt uppbyggnaden av internet som skickar information till servrar. Men i det här fallet handlar det istället om att skicka kapslar med passagerare i vakuumrör.

“Vi planerar att anlägga en testbana som sedan ska byggas ut till en kommersiell sträckning till Åbo. Vi vill börja rekrytera till hösten och det är i linje med den plan som den finska regeringen har”, säger Mårten Fröjdö.

Syftet med forskningscentret är att försöka bevisa att hyperloop är ett säkert färdmedel och skapa lagstiftning parallellt med det. Och det finns de som är skeptiska till hyperloop och om det verkligen är en realistisk och hållbar transportlösning.

“Tekniken är fortfarande väldigt ung. Först måste man visa att det här är ett säkert färdmedel och skapa lagstiftning parallellt med det. Testa alla beståndsdelar som behöver finnas, stationer, depåer, växlingar, hur man växlar i högfart och lågfart”, säger Mårten Fröjdö.

Målet för centret i Salo är att ha en detaljerad plan klar under 2017, börja bygga 2018 och färdigställa testbanan 2019. Därefter vill man börja testa tekniken 2020 och få ett godkännande av testbanan för passagerare år 2021.


Läs även: Två amerikanska bolag i kampen om hyperloop
På två olika sidor av Los Angeles, en dryg halvtimme ifrån varandra, ligger de två bolagen som tävlar om att bli först med att bygga en en kommersiell hyperloop. 


Fakta: Vad är en hyperloop?

Konceptet för hyperloop presenterades i augusti 2013 av Teslas och Space X:s grundare och vd Elon Musk i ett 57 sidor långt dokument.

En hyperloop kan närmast liknas vid rörpost, men för gods och passagerare som transporteras i en kapsel i slutna tunnlar. Kapseln svävar för att minska friktionen och i vakuumet i tunneln gör att i princip allt lufttryck försvinner.

Men det finns de som är skeptiska till om hyperloop är en realistisk och hållbar transportlösning. Framförallt är säkerheten en stor fråga.

Två bolag har byggt en testbana:

Det finns två bolag som har tagit fram en testbana för en hyperloop. Amerikanska Hyperloop One med en testbana i Nevadaöknen på 500 meter och holländska Hardt, som är det första europeiska hyperloop-bolaget och har en testanläggning med en tub på 30 meter.

Hyperloop i Sverige – så mycket kostar det

Det är som en kombination mellan rörpost och ett överljudsplan. Tekniken, kallad Hyperloop, ska enligt planen ta dig från Stockholm till Helsingfors på 28 minuter – och är dessutom billigare än de planerade höghastighetstågen, enligt en ny studie från KPMG.

Av Gabriel Cardona Cervantes

13 jul, 2016

Spara artikel Sparad artikel

Dela artikeln:

Hyperloop i Sverige – så mycket kostar det

 

 

SvD digital

Erbjudande: Prova 2 månader utan kostnad, därefter 185 kr/mån. Avsluta när du vill.

Fortsätt

 

 

 

I maj testades tekniken bakom hyperloop-tåget i North Las Vegas, USA. Foto: John Locher/AP

Under årets Almedalsvecka presenterade det amerikanska bolaget Hyperloop One en möjlighet för Sverige och Finland att årligen spara miljarder kronor i förkortad restid, genom den futuristiska transportlösningen Hyperloop.

Tekniken, som utformats av superentreprenören Elon Musk, påminner om en rörpostssytem och ska genom eliminerat luftmotstånd nå en toppfart på 1 000 kilometer i timmen. I öknen norr om Las Vegas i USA pågår redan bygget av en testtunnel – och nu hoppas Hyperloop One, vars grundare också har nära kopplingar till upphovsmannen Elon Musk, att Europas första Hyperloop ska hamna i Sverige.

Bolaget vill bygga en 500 km lång korridor mellan Stockholm och Helsingfors, där resenärerna skulle kunna genomföra resan mellan de båda huvudstäderna på smått otroliga 28 minuter. Det kan jämföras med dagens sammanlagda flygrestid på 3,5 timmar.

 

 

 

Genom en vakuumtunnel ska ett hyperloop-tåg kunna nå en toppfart på 1 000 kilometer i timmen. Foto: Hyperloop technologies

Kringliggande förbindelser som till exempel från Stockholm till Arlanda flygplats skulle bara ta några minuter. Snabblänken skulle också kunna lösa Stockholms bostadssituation eftersom fler skulle kunna flytta ut till förorterna, menar Hyperloop One, som driver initiativet tillsammans med Ålandsbaserade konsortiet FS Links.

Nu har bolaget även tagit fram ett kostnadsförlag för projektet i samarbete med KPMG, Ramböll och advokatbyrån Setterwalls.

Hur stort kommer säkerhetsavståndet vara mellan varje kapsel? Vad händer om tekniken fallerar och hur går man över till manuell drift?

Föra hela bygget skulle prislappen sluta på drygt 160 miljarder kronor, enligt rapporten. Hyperloop erkänner att det är höga summor, men menar samtidigt att snabbheten, turtätheten och bekvämligheten skulle öppna upp en ny knutpunkt för 5 miljoner personer, med 43 miljoner pendlare och en omsättning på 9,5 miljarder kronor per år. De drar även paralleller med de arbetstillfällen som skapats efter byggandet av Öresundsbron.

– Våra analyser visar att Hyperloop sparar tid för pendlare och genererar otroliga ekonomiska fördelar för de berörda städerna och regionerna. Hyperloop är redo för att ta ett nytt steg och starta konstruktionen, säger Rob Lloyd, vd på Hyperloop One i en kommentar.

Prislappen är också lägre än de 230 miljarder kronor som planeras för Sveriges höghastighetstågsprojekt, med en topphastighet på 320 kilometer i timmen, cirka en tredjedel av Hyperloops beräknade hastighet.

 

 

 

Hyperloop Ones testanläggning i Las Vegas. Foto: John Locher/AP

För att hantera konstruktionskostnaderna föreslår bolaget att bygget kan delas upp i respektive huvudstad. På så vis skulle investerarna kunna tjäna ihop pengar innan den mer kostnadsintensiva pipelinetunneln börjar byggas genom Östersjön. Det första steget skulle i sådana fall ta åtta år medan den internationella länken beräknas ta ytterligare fyra år.

Samtidigt finns fortfarande frågetecken kring tekniken, påpekar Björn Hasselgren, forskare vid Tekniska högskolan i Stockholm med expertkunskap i transportsystem och tidigare ordförande i infrastrukturkommissionen.

– Kostnadsförslaget bygger på bra underlag. Men det finns stor osäkerhet kring vad teknologin faktiskt kostar, säger han.

Han menar att Hyperloop än så länge bygger på teoretiska modeller och förhoppningar. Det är därför oklart huruvida Hyperloop-förbindelsen mellan Sverige och Finland håller budgeten.

Det finns också tekniska utmaningar, enligt Hasselgren.

– Hur stort kommer säkerhetsavståndet vara mellan varje kapsel? Vad händer om tekniken fallerar och hur går man över till manuell drift? Hur ansluter man en Hyperloop-bana med befintlig tågräls?

Det är just för att visa prov på teknologins färdighet som bolaget Hyperloop One påbörjat bygget av en testanläggning i USA. Tanken är att de vid slutet av 2016 eller början av 2017 kan demonstrera ett fullskaligt höghastighetsstest för såväl pipelinen som spåret och kapseln.

Så sent som i juli har bolaget även skrivit ett avsiktsförklaring med finländska staden Salo om att analysera effekterna av en 50-kilometer lång testförbindelse till Åbo, vilket räknas som den första delen i det planerade nätverket. Även andra regeringar runtom världen över har visat intresse och nyligen slöt slovakiska staten ett avtal med ett Hyperloop-företag, för att utvärdera teknologins möjligheter.

På svenskt håll har bland annat riksdagsledamoten Mathias Sundin (L) visat intresse. Men infrastrukturminister Anna Johansson (S) tycker inte att det är regeringens uppgift att utreda om Sverige bör anamma Hyperloop.

I grunden tycker ändå Hasselgren att det är bra att Hyperloop utmanar befintliga transportsystem.

– Det var längesen vi hade någon revolutionerande transportform och det är kul och innovativt att flera bolag har dragit igång utvecklingen. Det viktigaste med det här är det finns potential att föra regionerna närmare varandra. Sen om det är Hyperloop eller ett vanligt tåg återstår att se.

Stoppa dopningen av kinesiska e-handelsjättar

Svenska handelsföretag kan inte längre acceptera en situation där försäljning via exempelvis Wish eller Alibaba inte omfattas av regler, skatter och avgifter som den svenska handeln efterlever. Det skriver Svensk Handel i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Än har vi troligen inte sett den sista julhandeln som resulterar i paketkaos på Postnords Arlanda-terminal. År 2025 beräknar HUI Research att upp till var tionde krona i detaljhandeln spenderas på utländska e-handelssajter. De e-handelspaket som Postnord haft förtvivlat svårt att hinna ta hand om under senhöstens shoppinghögtider har allt oftare en avsändaradress i Kina. Flödet av varor denna väg kommer bara att öka så länge de kinesiska online-marknadsplatserna, som Wish eller Alibaba, dopas med hjälp av omoderna regler som snedvrider konkurrensen till nackdel för svenska handlare. Svensk Handel välkomnar konkurrens men den ska ske på lika villkor. Därför är det välkommet att EU-kommissionen på tisdagen tog steg mot att öka ansvarsutkrävandet och möjligheten till kontroll av de tusentals undermåliga och osäkra produkter som säljs från mindre nogräknade producenter i exempelvis Kina – via online-marknadsplatser – direkt till konsumenter i Sverige och andra EU-länder.

Dagens möjligheter för e-handelskonsumenter att – genom bara några tryck på mobiltelefonen – handla varor från hela världen är positiva och innebär stora möjligheter för svenska handelsföretag att nå en global exportmarknad. Den ökande andelen digital handel blir en allt viktigare del av framtidens konsumtion. Det gör det också allt mer angeläget att regelverken går i takt med samtiden, annars riskerar de att snedvrida konkurrensen.

Kinesiska aktörer har i dag moms- och tullfrihet och är dessutom undantagna att betala svensk kemikalieskatt. Lägg därtill postsubventioner för kinesiska e-handelsföretag och ett i princip obefintligt ansvar för säkerheten för de produkter som säljs. Detta blir till ”steroider” som möjliggör de kinesiska online-marknadsplatsernas privilegierade marknadsposition.

EU-kommissionen har nu tagit ett viktigt steg för att stävja den snedvridna konkurrensen när den lagt fram ett lagförslag med målet att produkter, som exempelvis leksaker eller elektronik, som privatimporteras av konsumenter ska uppfylla svenska och europeiska produktkrav och därigenom inte utgöra en fara för konsumenten. Kommissionen vill även att företag utanför EU som säljer direkt till konsumenter i EU ska få ökat ansvar för de produkter de säljer, bland annat i syfte att undvika illojal konkurrens. I grunden handlar förslaget om att alla ska följa lagen, oavsett om det är butiken runt hörnet, e-handelsföretaget från Tyskland eller säljaren på den kinesiska online-marknadsplatsen.

Det växande problemet med osäkra privatimporterade produkter har synliggjorts av tillsynsmyndigheter. Elsäkerhetsverkets studie tidigare i år pekade exempelvis på det ökande antal bränder som startas på grund av undermåliga USB-laddare och andra elektriska produkter. Köp direkt via kinesiska online-marknadsplatser förmodades vara en viktig förklaring. Givetvis finns även fall där svenska handelsföretag inte uppfyller gällande regler och sätter osäkra produkter på marknaden. Den stora skillnaden är att handlare och tillverkare baserade i EU har ett juridiskt ansvar för de produkter de säljer, något deras konkurrenter som säljer direkt till svenska konsumenter från länder utanför EU många gånger i praktiken saknat.

Svenska handelsföretag kan inte längre acceptera en situation där försäljningen via e-handelsplattformar, som Wish eller Alibaba, undviker eller inte omfattas av de många regler, skatter och avgifter den svenska handeln efterlever. På sikt riskerar det att kosta arbetstillfällen i Sverige, öka risken för skador bland konsumenter och påverka konsumenternas förtroende för e-handeln negativt.

EU-kommissionen, svenska regeringen och våra svenska EU-parlamentariker har nu en stor möjlighet att ta ett viktigt steg emot säkrare produkter för konsumenter och skapa en mer rättvis konkurrens för svenska företag. Luckorna i regelverket gällande marknadskontroll och produktsäkerhet behöver täppas till. Det är många svenska handelsföretag som förväntar sig att ni tar den chansen.

Läs artikeln på SvD här.

Politik. Flera av Moderaternas länsförbund vill ge kommunerna rätt att anställa egna poliser.

Polisen har varit statlig i drygt 50 år men inför partistämman, som inleds i dag, har det höjts flera röster inom Moderaterna för att införa en kommunalt anställd polis, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

En av dem som står bakom ett sådant förslag är Erik Bengtzboe, förbundsordförande för Moderaterna i Södermanland.

– Det är ju uppenbart att polisens positioner måste flyttas fram för att vi ska kunna stävja otryggheten framför allt i vissa utanförskapsområden. Då behöver den nuvarande organisationen kompletteras med något som ger möjlighet att vara där långsiktigt och arbeta långsiktigt, säger Bengtzboe till Ekot.

Frågan är infekterad och bland annat Moderaterna i Stockholms län, det största förbundet, sätter sig emot förslaget. Partiets rättspolitiske talesperson Tomas Tobé finns bland motståndarna.

– Jag får påminna om att vi har en diskussion nu som handlar om att polisen inte ens hinner utreda våldtäkter tillräckligt snabbt. Det är ett symptom på att vi har en polis som inte leds på ett bra sätt, som har för lite resurser och där vi har för dåliga löner till poliserna, säger han.

En fästing förändrade elvaåriga Annas liv

TBE-SMITTA. En liten fästing omkullkastade Annas hela liv. Hon drabbades av hjärninflammation, blev förlamad, förlorade talförmågan och hamnade i rullstol. I dag kämpar familjen för att ge Anna ett så bra liv som möjligt - trots allt.

För två år sedan var Anna Kretz som vilken elvaåring som helst. Hon bodde hos sina föräldrar varannan vecka, älskade hästar, Harry Potter - och att bada. Men så, i slutet av juni 2015, blev hon krasslig. Symtomen kom smygande. Inte ens sjukhuset förstod till en början, utan skickade hem Anna och hennes mamma i tron om att det rörde sig om en vanlig influensa.

 
Men när Anna, efter att ha sovit hela natten och en stor del av nästa dag, inte kunde föra upp handen till ansiktet förstod Annas mamma att det var allvarligare än så och kallade på ambulans.

– Till en början var jag inte så skärrad, men när jag mötte upp på sjukhuset ett par timmar senare kunde hon bara sträcka ut tungan. Det var hennes sista medvetna rörelse, säger Johan Kretz, Annas pappa.

Strax därefter började hon krampa och hon hamnade i epileptisk status.

– Det blev iltransport till neurointensiven i Uppsala där man försatte hjärnan i koma för att häva kramperna. Hon låg sövd i sju veckor totalt, var av två i koma, säger Johan Kretz.

Samma humor

Anna hade drabbats fästingburen hjärninflammation eller tick borne encephalitis (TBE), som det heter på engelska. I dag, två år senare, älskar hon fortfarande hästar och när Harry Potter kommer på tal ler hon, men i övrigt ser livet radikalt annorlunda ut, både för Anna och hennes familj.

 
– Det första jag märkte var att hennes humor fortfarande var densamma, vilket jag blev otroligt glad för, säger Johan Kretz.

Till följd av sjukdomen blev Anna nästan helt förlamad. Hon kan vrida lite på huvudet och röra ena handen något, men inte så mycket mer. Den hjärnskada som infektionen orsakade resulterade också i epilepsi och skolios, en kraftig krökning av ryggraden.

Hon är rullstolsburen, får näringslösning med en sond och andas genom en trakeostomi i halsen.

Till sin hjälp har hon personliga assistenter som hon är beroende av dygnet runt. Assistenterna sköter hennes medicinering, suger slem från halsen, tar hand om hennes hygien och vakar på natten då hon andas med hjälp av en respirator.

Skratt och gråt

Assistenterna ser även till att hon får sin gymnastik, som består av att hon spänns fast på en så kallad tippbräda för att kunna stå upprätt. För om inte skelettet belastas börjar det kalka ur. De tar också henne till och från skolan där hon ensam får undervisning fyra timmar per dag

– All inhämtad kunskap finns kvar. Hårddisken fungerar, så att säga, även om allt går lite långsammare i dag, säger Johan Kretz.

Så svåra följdverkningar av TBE är extremt ovanligt och varför just Anna drabbades så svårt är det ingen som vet.

– I sitt tidigare liv läste hon väldigt mycket, umgicks på nätet och skrev mycket själv. Dessutom var hon en väldigt förstående person. Ibland kan hon bli oerhört ledsen och gråta, även om hon inte visat tecken på depression. Hon kan inte uttrycka det själv, men självfallet måste hon känna en stor sorg över det liv hon förlorat. Men det finns mycket skratt också, trots allt, säger Johan Kretz.

FAKTA

Vaccin finns

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen 

Många rädda för fästingar

FÄSTINGSMITTA. Rekordnivåer av antalet TBE-fall i juli och augusti - och många är rädda för att drabbas av TBE. Trots det är kunskaperna om sjukdomen och risken att smittas dåliga.

Var femte svensk undviker att gå ut i skogen av rädsla för att drabbas av fästingbett - och i förlängningen sjukdomar som TBE och borrelia. Fyra av tio befarar att fästingbett kan innebära en hög eller mycket hög risk för deras hälsa.

 
Det framgår av en studie gjord vid Handelshögskolan i Göteborg, där 1 500 slumpvis utvalda personer deltog.

Det är synd, tycker Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Visserligen ökar antalet TBE-fall, men risken att smittas är fortfarande försvinnande liten. Antagligen, säger han, är det farligare att gå över ett övergångsställe än att vistas i skog och mark.

– Det är bara någon enstaka procent av alla fästingar som bär på TBE, även i högriskområden. Och även om man blir biten är det inte alls säkert att man blir sjuk. Att visats ute i naturen har ju så många andra positiva effekter på folkhälsan, säger Anders Tegnell.

Efter en torr försommar med få rapporterade TBE-fall har antalet skjutit i höjden under juli och augusti. Hittills i år, fram till och med 6 september, har 219 fall anmälts till Folkhälsomyndigheten. Vid samma tid förra året var antalet fall 154 stycken.

– Även om de allra flesta drabbas av lindrig sjukdom bör man ha respekt för TBE. De som hamnar på sjukhus får ganska ofta följdsymtom, som trötthet eller koncentrationsvårigheter. Man kan också bli allvarigt sjuk. Men det finns ju ett alldeles utmärkt vaccin, säger Anders Tegnell.

TT

 

 

Ny rapport: 37 bisfenoler kan vara hormonstörande

Kemikalieinspektionen identifierar i en ny rapport 37 bisfenoler, utöver bisfenol A, som kan finnas på den europeiska marknaden och som kan vara hormonstörande. Kemikalieinspektionen kommer att bevaka hur bisfenolerna används och arbeta för att öka kunskapen om ämnena.

– För att förebygga eventuella framtida risker är det är viktigt att öka kunskapen om bisfenoler och att hålla koll på hur de används, säger Helena Dorfh, utredare på Kemikalieinspektionen.

Bisfenol A är ett ämne som framställs i stora volymer och används framför allt för att tillverka plast. Ämnet är hormonstörande för människor och kan påverka vår fortplantningsförmåga. De senaste åren har nya regler som begränsar användningen av bisfenol A antagits både inom EU och i Sverige. Till exempel kommer bisfenol A att bli förbjudet i hela EU från och med 2020 i termopapper, som används bland annat i kassakvitton.

I takt med att bisfenol A fasas ut kan ämnet komma att ersättas med andra bisfenoler. En del av dem kan precis som bisfenol A ha hormonstörande egenskaper. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att undersöka och i lämpliga fall föreslå åtgärder för bisfenoler i Sverige. Dagens rapport är Kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget och innehåller en kartläggning av vilka bisfenoler som förekommer i Sverige och i EU.

Kemikalieinspektionen identifierar i rapporten totalt över 200 kemiska ämnen som har liknande kemisk struktur som bisfenol A och som kan förekomma på den europeiska marknaden. Enligt resultat från datasimuleringar kan 37 av dessa ämnen ha hormonstörande egenskaper som liknar de hos bisfenol A, och de kan användas på ett sätt som skulle kunna leda till att konsumenter utsätts. Sex av de ämnen som undersökts i rapporten, bland dem bisfenol A, har både hälsoegenskaper och användningsmönster som enligt Kemikalieinspektionens bedömning skulle kunna bli problematiska. Dessa sex ämnen är redan under granskning inom ramen för EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. Det innebär att användningen av ämnena kan komma att regleras på EU-nivå. För två av ämnena är Kemikalieinspektionen utvärderande myndighet.

Eftersom ämnena för närvarande hanteras inom EU-lagstiftningen föreslår Kemikalieinspektionen i nuläget inte några nya nationella regler som begränsar användningen av bisfenoler i Sverige.

– Vi saknar i dag tillräcklig information om hur bisfenolerna används och om deras toxikologiska effekter för att kunna införa förbud i Sverige för något av ämnena. Det är positivt att det pågår arbete på EU-nivå med att utreda behovet av åtgärder för att hantera eventuella risker med de sex ämnen som vi bedömt som prioriterade, säger Helena Dorfh.

I rapporten konstaterar Kemikalieinspektionen att det finns skäl att fortsätta granska ämnesgruppen bisfenoler.Kemikalieinspektionen har därför tagit fram en plan för myndighetens fortsatta arbete med ämnesgruppen. Bland annat ska myndigheten aktivt sprida resultaten från rapporten till forskare och andra myndigheter. Kemikalieinspektionen ska även informera berörda företag och branscher i Sverige om resultaten och vid behov inleda dialog med företagen.

Inom ramen för regeringsuppdraget har Kemikalieinspektionen utvecklat en ny metod som gör det möjligt att ur stora grupper av kemiska ämnen identifiera och prioritera ämnen som kan behöva åtgärdas. Metoden är allmängiltig och kan tillämpas även på andra ämnen än bisfenoler.

– Med den nya metoden för kartläggning har vi kunnat identifiera vilka bisfenoler som kan finnas på marknaden. Vi kommer nu att ha bevakning på de identifierade ämnena för att kunna agera snabbt om användningsmönstren skulle ändras, säger Helena Dorfh.

Riskfyllt att stå mycket på jobbet

HÄLSA. Män som står eller går mer än sex timmar om dagen på jobbet löper större risk än andra att behöva opereras för ljumskbråck. Om de kan minska gåendet och ståendet till mindre än fyra timmar om dagen minskar risken med 30 procent visar en dansk studie, skriver Arbetet.

I studien undersöks förekomsten av ljumskbråck hos nästan 18 000 danska män i olika yrken. Oberoende av yrke så löper de män som står mer än sex timmar större risk att drabbas av ljumskbråck som kräver operation. De opereras också sex till sju år tidigare än män med mindre aktiva jobb.

TT

 

Diabetes fortsätter öka hos barn
INRIKESigår 18:27
VÅRD. Antalet barn som nyinsjuknar i typ 1-diabetes i Sverige fortsätter att öka.
– Sverige har nu enormt höga siffror, säger professorn Johnny Ludvigsson till Corren.
Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn.
Den tidigare bilden i rapporter om att antalet barn som insjuknar i Sverige har planat ut är felaktig, enligt professorn Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet. Han har genomfört studien som publiceras i tidskriften Diabetes Care.

Den felaktiga bilden beror enligt professorn på att siffrorna släpat efter, delvis på grund av att sättet att redovisa siffrorna för barn har förändrats.
Ökningen har uppmätts mellan 2014 och 2015 och sker bland barn i åldrarna 10-14 år och 15-17 år, medan insjuknandet minskar något hos barn 0-4 år och 5-9 år. Men totalt så ökar antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes.
– Till min fasa upptäckte jag att Sverige har nu enormt höga siffror. Nästan 50 barn per 100 000 barn nyinsjuknar varje år. Det är extremt allvarligt, säger Johnny Ludvigsson till Corren.
Orsaken till typ 1-diabetes är inte klarlagd, men det är en delvis ärftlig sjukdom som ofta utvecklas när man är barn eller i tonåren. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin vilket gör att blodet får för mycket socker.

SÅ SLIPPER DU LUSPLÅGAN

HÄLSA. Skolstart - och högsäsong för löss.

Nu börjar kampen mot de små blodsugarna i många hem.

Men du kan förhindra att det utvecklas till en epidemi - i fem enkla steg.

1. Kamma före skolstart

Löss kliar inte alltid. Finkamma barnen med luskam och behandla dem som har levande löss redan innan skolan börjar efter ett längre lov.

 
– Om man innan skolstarten ser till att luskamma igenom och behandla om man hittar, då minskar man risken för spridning. Det är det bästa rådet för att undvika en epidemi, säger Staffan Gullsby, medicinskt sakkunnig läkare på 1177 Vårdguiden.

2. Kamma rätt

Använd speciell luskam och kamma systematiskt bakåt, framåt och mot sidorna. Är håret långt eller tovigt kan det underlätta att blöta håret och ha balsam i. Titta gärna på en film eller ett bildspel på nätet som visar hur man gör. För att upptäcka lössen, kamma över ett vitt papper eller en handduk.

– När du drar igenom ska du se till att skaka av kammen, eventuella löss ramlar då ner på pappret och det blir betydligt lättare att se. De är väldigt små, nymferna är kanske en millimeter och de vuxna går upp mot tre millimeter. Det kan behövas ett förstoringsglas, säger Staffan Gullsby.

3. Behandla med lusmedel

Använd lusmedel från apoteket. Fråga om råd på ditt apotek.

 
– Det finns olika medel och beroende på barnens ålder varierar det lite grann vilket man ska använda, säger Staffan Gullsby.

Lita inte på alternativa metoder som lanseras på nätet.

– Det är bättre att använda de metoder vi vet fungerar och det är luskamning och lusmedel från apoteket, säger Gullsby.

4. Sluta inte kamma

Fortsätt att luskamma håret noggrant ett par gånger i veckan efter avslutad behandling.

– Ser man inga löss eller ägg kan man känna sig nöjd och glad. Sedan kan det vara väsentligt ändå att någon gång då och då gå igenom håret för att vara säker på att lössen verkligen försvunnit, eller att man inte blivit återsmittad, säger Staffan Gullsby.

5. Behandla alla samtidigt

Syskon och andra familjemedlemmar ska behandlas samtidigt så att man inte får en återsmitta. Men på skolan eller förskolan kan epidemin dessvärre bli långvarig ändå.

– Om alla gör det här ordentligt, kammar och kollar innan skolstart, borde sannolikheten för en sådan långvarig epidemi bli mindre. Men det räcker ju med att något barn har löss så blir det återinsjuknanden, säger Staffan Gullsby.

– Kanske var vi duktigare förr, 40-50 år tillbaka, på att inspektera varandras hårbottnar än vad vi är i dag.

TT

Tidigare infektioner ger hög risk för hjärt-kärlsjukdomar    

Cecilia Bergh

Cecilia Bergh

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar ökar markant för dem som varit inlagda på sjukhus för en svår infektion som lunginflammation eller sepsis (allmän blodförgiftning) Under det första året efter infektionen är risken sex gånger högre och en ökad risk finns kvar under flera år, visar forskning vid Örebro universitet.

 – Våra resultat pekar på vikten av att vara uppmärksam på patienter som haft svåra sjukhuskrävande infektioner eftersom risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd, inte bara i samband med infektionen utan även i flera år framåt, säger Cecilia Bergh, forskare vid Örebro universitet och huvudförfattare till den artikel som nu publicerats i European Journal of Preventive Cardiology.

Hjärt-kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar hjärta och blodkärl och innefattar diagnoser som hjärtinfarkt och stroke, en del med dödlig utgång.

– Vi har kommit fram till att den ökade risken efter en svår infektion inkluderar dessa specifika diagnoser – hjärtinfarkt, stroke och dödlig hjärt-kärlsjukdom, säger Cecilia Bergh.

Studien utgår från registerdata över de omfattande undersökningar som gjordes vid mönstringen till den allmänna värnplikten och innefattar över 236 000 män födda mellan 1952 och 1956. Uppgifterna om hjärt-kärlsjukdomar kommer i sin tur från det nationella patientregistret. Männen följdes från mönstringen i sena tonåren till medelåldern med det sista uppföljningstillfället år 2010.

Forskarna analyserade sambandet mellan en första infektion - allmän blodförgiftning eller lunginflammation - som krävde sjukhusvård och efterföljande hjärt-kärlsjukdomar, varje år fram till över fem år.

Resultatet visar att nära var femte av dessa män – knappt 47 000 – diagnostiserades med hjärt-kärlsjukdom under uppföljningsperioden.Av dem hade 8 500 tidigare varit intagna på sjukhus för lunginflammation eller blodförgiftning.

Studien slår fast att risken för hjärt-kärlsjukdom ökar 6 gånger det första året efter en svår infektion. Det andra året är risken förhöjd med 2,5 gånger och minskar sedan över tid, men är ändå nästan fördubblad fem år efter infektionen.

Forskarna har också undersökt kopplingen till andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, övervikt, låg stresstolerans, dålig kondition och socioekonomiska förhållanden under uppväxten.

– Dessa vanliga riskfaktorer spelar en stor roll redan från tidig ålder, men just infektioner verkar stå för den största riskhöjningen under de tre första åren efter infektionen, säger Cecilia Bergh.

Eftersom risken är starkt förhöjd direkt efter infektionerna och sedan klingar av med tiden handlar det sannolikt om ett orsakssamband enligt Cecilia Bergh. En förklaring kan vara att en infektion efter den akuta fasen leder till en fortsatt utbredd inflammation i kroppen och inflammation är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

 – Det viktigt med en ökad medvetenhet om detta samband för att kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom som kan kopplas till tidigare infektioner, säger Cecilia Bergh.

Antalet spermier hos män i västvärlden har minskat kraftigt sedan 1970-talet.

 Enligt en ny undersökning är minskningen över 50 procent.

Bland män i Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland har spermiekoncentrationen — antalet spermier per milliliter — sjunkit med 52,4 procent från år 1973 till 2011.

Den totala mängden spermier — antalet per utlösning — har minskat ännu mer, 59,3 procent.

Analysen, som utförts under ledning av forskare i Israel och USA, visar också att den nedåtgående kurvan inte visar någon tendens att plana ut. Den har fortsatt nedåt i samma takt under hela perioden.

Enbart i västvärlden

Däremot noterades ingen minskning bland män från Sydamerika, Asien och Afrika.

Orsaken till nedgången i väst är okänd, och forskarna uppmanar myndigheterna i västvärlden att på allvar börja undersöka de bakomliggande faktorerna. Om inte trenden bryts kan infertilitet bland män bli ett allvarligt problem i en nära framtid.

– Den här studien visar, för första gången, att minskningen är stark och fortgående. Eftersom nedgången bara är märkbar i västvärlden är det högst troligt att vissa kemikalier i miljön är en viktig bakomliggande orsak, säger Shanna Swan, professor vid School of Medicine at Mount Sinai i New York.

Undersökningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Reproduction Update och bygger på en analys av 185 studier mellan 1973 och 2011.

Rökning på balkongen retar grannen

INRIKES. Rökning på balkongen, skrikande barn och hög musik. Det är några av de saker som väcker mest irritation hos grannarna, visar en undersökning från bostadsbolaget HSB Göteborg.

I undersökningen har 1 000 personer i åldern 18 till 70 år svarat. Personerna bor längs Västkusten, från halländska Kungsbacka till Lysekil i Bohuslän.

 
En av topplaceringarna irritationsmässigt handlar om uteblivna hälsningar. Att möta en granne utan ett hej kommer på tredje plats, under balkongrökning och musik på hög volym. Och tung hälgång är inte heller populärt för grannen under, enligt ett pressmeddelande från HSB.

Men över en tredjedel säger också att de inte stör sig på något av de olika beteendena som finns listade i undersökningen. Grannar som går omkring nakna i en lägenhet med insyn stör endast tio personer av de tillfrågade 1 000 personerna.

TT

Färre sjukskrivs i Sverige

INRIKESmindre än 2 tim sedan

SJUKSKRIVNING. Sjukpenningtalet minskar för femte månaden i rad. Ny statistik från Försäkringskassan visar att sjukpenningtalet i juni var 10,6 dagar, en nedgång med 1,4 procent jämfört med samma månad i fjol.

Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år.

Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet ska vara högs9,0

dagar i slutet av år 2020.

"Det är bra att färre hamnar i sjukskrivning, och fler kommer tillbaka i arbete efter sin sjukskrivning. Men för att vi ska nå en låg och stabil sjukfrånvaro återstår ännu mycket arbete för oss på Försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsgivarna och andra aktörer i samhället", skriver Lars-Åke Brattlund, chef för avdelningen för sjukförsäkringen på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

TT

Stoppa urholkningen av ersättningen för assistans

Ersättningsnivån för personlig assistans är för låg. Alla kostnader är inte medräknade och uppräkningen har under många år varit betydligt lägre än kostnadsökningen från avtalad löneökning.

Det blir allt svårare att upprätthålla kvalitet, kompetens och en rimlig löneutveckling för personliga assistenter. Den statliga ersättningen är 291 kronor per utförd assistanstimme. Det kan jämföras med ersättningen för en hemtjänsttimme i Stockholms stad som är 425 kronor. Vanligtvis går mer än 86 procent av ersättningen för personlig assistans, både i kommuner och hos flertalet privata alternativ, till arbetskostnaden. I ersättningen ska också kostnader för utbildning, handledning, arbetsmiljösinsatser, administration, lokaler och systemutveckling inrymmas.

Sedan 2014 räknas ersättningen för personlig assistans inte längre upp i takt med löneutvecklingen för de drygt 100 000 personliga assistenter som omfattas av kollektivavtal. Regeringen övergick då, 2014, till en lägre årlig justering, utifrån antagandet att ersättningen gav en överkompensation i relation till de verkliga arbetskostnaderna. I den bedömningen iakttogs aldrig den del av lönekostnader, för exempelvis introduktion eller annan utbildning, som tillkommer för personliga assistenter som för tillfället inte utför assistans. Antagandet, som finns bland annat i assistansersättningsutredningen från 2014, saknar empirisk grund. Regeringen hämtar inte längre in beräkningsunderlag från myndigheter och det finns ingen officiell beräkningsmodell.

Med en alltför låg statlig assistansersättning, tvingas utförarna till mindre önskvärda åtgärder. Kommunerna kompenserar för underskott genom att dra ner på resurser till annan verksamhet. Privata utförare, som inte har motsvarande handlingsutrymme, tvingas till nedskärningar i verksamheten. Det påverkar kvaliteten för de assistansberättigade.

De flesta verksamheter inom personlig assistans har idag kollektivavtal. Att omfattas av kollektivavtal är en trygghet för anställda. Det kan också vara ett sätt att säkerställa att ersättningen används så som tänkt. Men det så kallade ”märket” i avtalsförhandlingarna har de senaste åren legat en bit över utrymmet i ersättningsjusteringen för personlig assistans. Det medför en ovilja att teckna kollektivavtal och att klimatet i avtalsförhandlingarna hårdnar på ett för verksamheten ogynnsamt sätt. Det riskerar även att leda till att lönerna för personliga assistenter inte ökar i samma takt som på för andra yrkesgrupper och till omstrukturering, med fler anställda på lägre ingångslöner. Rekryteringsbasen urholkas och det blir allt svårare att både rekrytera och behålla kvalificerade personliga assistenter.

Nu varnar vi för en utveckling där det inte längre är möjligt att garantera den kvalitet och kompetens som är nödvändig för åtagandet både som utförare av personlig assistans och arbetsgivare för personliga assistenter. Ytterst handlar det om säkerhet och kvalitet för de människor som lever med personlig assistans och om att en viktig yrkesgrupp, som till stor del består av kvinnor, inte ska halka efter i löneutvecklingen.

Regeringen bör därför:

  • Inkludera alla lönekostnader för personliga assistenter i beräkningen Arbetsgivare har inte bara lönekostnader för den personliga assistent som för stunden utför assistans, utan också för personliga assistenter som introduceras eller utbildas. Det bör givetvis omfattas av beräkningsmodellen. I en medlemsundersökning hos KFO från 2014 framkom att om alla lönekostnader togs med, var de totala lönekostnaderna för personliga assistenter ca 9 procent högre än genomsnittlig beräknad lönekostnad för utförd assistans. Vidare är kostnaderna för OB-tid lågt skattade i ersättningen. Ersättningen täcker inte heller lön då den assistansberättigade är på längre sjukhusvistelse och arbetsgivaren kan riskera att förlora uppdraget eller alla lönekostnader som följer av tillsvidareanställningar i det kommunala avtalet, då den assistansberättigade byter utförare, får en annan insats eller avlider.
  • Ta hänsyn till årlig löneutveckling för personliga assistenter Regeringens sätt att räkna gör att uppräkningen inte står i proportion till kollektivavtalad löneutveckling för personliga assistenter. Justeringen har de senaste åren legat på 1,05-1,4 procent, samtidigt som den kollektivavtalade löneutvecklingen genomgående ligger kring 2,2 procent. Oavsett hänsyn till hur stor andel av ersättningen som används till lönekostnader, motsvarar det inte lönekostnadsutvecklingen.
  • Värna ett system för ordning och reda på arbetsmarknaden Det finns redan ett antal assistansverksamheter som står utanför kollektivavtalen och det är högst osäkert om, och hur väl, de valt att tillämpa jämförbara pensions- och försäkringslösningar. Vi befinner oss nu i pågående avtalsrörelse, där kollektivavtal ska tecknas för personliga assistenter. En av Sveriges största yrkesgrupper. Risken är stor för att fler utförare väljer att ställa sig utanför kollektivavtalen. Som arbetsgivarorganisationer vill vi säkerställa att medlemmar kan vara goda arbetsgivare, ha bra avtalsvillkor och en ordnad konfliktlösning.

Målet med assistanslagstiftningen är att personer med funktionsvariationer ska kunna leva som andra. Stödet ska vara personligt utformat och den assistansberättigade väljer själv när, hur och av vem det ska utföras. Uppgiften kräver speciella personliga kvalifikationer, kontinuitet och till den assistansberättigades behov anpassad utbildning samt en väl genomarbetad arbetsledning som inkluderar självbestämmande.

Vi uppmanar regeringen att omedelbart sätta stopp för urholkningen av assistansersättningen, så att personliga assistenter kan följa med i löneutvecklingen och att assistansanordnare kan fortsätta bedriva seriös verksamhet. Utan personliga assistenter, ingen personlig assistans.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör, Vårdföretagarna Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Petter Skogar, förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO 

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet 18 juli 2017

 

Ökad risk för vägglöss efter semestern

INRIKESmindre än 30 min sedan

Skadedjur. Vägglöss ökar allt mer i Sverige - och många får med sig dem hem från semestern.

Men det finns knep som minskar risken för att du ska drabbas.

– Efter september ser vi en ökning, just när folk har kommit hem från semestrarna. Det tar en eller två månader innan man förstår att man har ett vägglusproblem, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert vid Anticimex.

 

Vill ha nära till maten

Vägglössen har svårt att sprida sig på egen hand och är därför beroende av att hitta föremål att få skjuts med, till exempel sängar, möbler och resväskor.

– Genom att det är en insekt som har valt att leva av människors blod finns den där människor finns, säger Håkan Kjellberg.

– På korttidsboenden, på hotell och i stugbyar, där man lånar samma säng, finns en risk för att en del får med sig vägglöss.

Efter att ha hoppat av föremålet som lössen har färdats med placerar de sig på exempelvis sängen. Om nästa gäst som ska hyra boendet lägger sin resväska under sängen är det inte ovanligt att skadedjuren förflyttar sig från sängen till väskan - och följer med dess ägare hem.

Kännetecken på att det finns vägglöss är bland annat svart spillning, blodfläckar på lakanet och torkade skalbitar.

Kan ge allergiska reaktioner

– De sticker till där man sover, i en säng, på en madrass eller i en soffa. De vill ha nära till maten, säger Håkan Kjellberg.

 

– De kommer fram under nattid och behöver en lealös person för att krypa fram, sticka hål på huden, spruta in ett ämne och sedan gå tillbaka till sitt gömställe.

Ämnet som sprutas in kan ge en del allergiska reaktioner, som klåda eller stora svullnader. Vissa får inga allergiska reaktioner alls och för en del dyker de upp senare.

Om man förstår att man har problem och påkallar hjälp i ett tidigt skede är det enkelt att bli av med vägglössen, enligt Håkan Kjellberg. Då kan det räcka med att en sanering görs.

– Men om det har gått för långt kan det ta fem, sex gånger innan vi blir av med dem.

FAKTA

Så undviker du att drabbas

Innan du reser:

Ta med dig några plastpåsar att lägga kläder i. Vägglöss kan inte ta sig igenom plast.

Ta med dig en ficklampa och ett förstoringsglas. Med hjälp av dem kan du enkelt kontrollera säng och textilier på din destination.

När du kommer fram till ditt resmål:

Ställ bagaget i badrummet först och kontrollera rummet.

Lägg aldrig väskan på eller under sängen. Placera den i stället högt och långt borta från sängen.

Låt dina kläder ligga kvar i väskan. Packa inte upp dem.

Lägg tillbaka använda kläder i väskan - sprid dem inte i rummet.

När du kommer hem:

Ta aldrig in väskan i sovrummet. Om det är möjligt, placera den utomhus, i badrummet eller i duschen.

Tvätta alla dina kläder i 60 grader. Torktumla eller använd torkskåp.

Det som du inte kan tvätta lägger du i en tvättpåse i frysen, där det ska vara 18 minusgrader. Alla stadier av vägglöss dör i den temperaturen efter en timme, men låt dem gärna ligga kvar längre för att vara säker.

Dammsug resväskan. Släng sedan dammsugarpåsen.

Källa: Länsförsäkringar

Sommarmånaderna – högsäsong för magsjuka

Under sommarmånaderna ökar risken för att drabbas av magsjuka på grund av bakterier. Det är oftast via mat och vatten vi blir smittade men det finns enkla sätt att minska risken att bli sjuk.

Enkla sätt att minska risken för att du ska bli sjuk

Tvätta händerna

Tänk på detta när du lagar mat

Barn och kor.

Foto: David Zandén/Scandinav

Klappa gärna djuren men tvätta händerna efteråt

Vid kontakt med lantbrukets djur

Råd för att undvika att bli smittad av ehec via livsmedel

Krutudden i Östhammar stängt på grund av bakterier

På grund av för höga halter av bakterien Intestinala enterokocker avråder vi allmänheten att bada vid Krutudden i Östhammar.

Vattnet vid Krutudden i Östhammar innehåller höga halter av tarmbakterien intestinala enterokocker. Det visar ett av de vattenprover som Östhammars kommun regelbundet tar vid olika badplatser. 

För Intestinala enterokocker bedöms prover som otjänligt om halten överskrider 300 cfu/100 ml. Proverna tagna vid Krutudden visar 600 cfu/100 ml. Det har tagits nya prover med provsvar inom några dagar. Först då kan vi ge ytterligare besked om vattenkvaliteten vid Grösöbadet. 

Bakterien kan om den självs orsaka magproblem, särskilt sjuka, äldre och barn kan drabbas. 

- Om du badat på Krutudden någon av de senaste dagarna och känner dig dålig, kontakta  sjukvården uppmanar Johan Nilsson, miljöchef på Östhammars kommun. 

Läs mer om badvatten och vattenkvalitet på  havs- och vattenmydighetens webbplats.  

Övervikt under puberteten ökar strokerisk

Medicin. En kraftig BMI-ökning i samband med puberteten ökar risken för att män ska drabbas av stroke senare i livet, visar forskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

"Vår studie visar att BMI-förändring under puberteten utgör en oberoende riskfaktor för stroke. BMI vid åtta års ålder är däremot inte kopplat till någon riskökning", säger Jenny Kindblom, docent vid institutionen för medicin och specialistläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

I studien, som publicerats i tidskriften Neurology, ingår statistik över 37 699 män födda mellan 1945 och 1961. I snitt ökade pojkarnas BMI, det vill säga förhållandet mellan vikt och längd, med knappt sex enheter under puberteten. Men för varje ytterligare två steg på skalan ökade risken att drabbas av stroke senare i livet med 21 procent.

Tidigare forskning har visat att pojkar vars BMI ökar kraftigt under puberteten även löper högre risk att senare drabbas av dödlig hjärt- och kärlsjukdom.

TT

Kontakta oss Lyssna

Gräsöbadet stängt på grund av bakterier

På grund av för höga halter av bakterien Intestinala enterokocker avråder vi allmänheten att bada vid Gräsöbadet.

På grund av för höga halter av bakterien Intestinala enterokocker avråder vi allmänheten att bada vid Gräsöbadet, speciellt sjuka, äldre och barn. Vattnet ska man inte få in i munnen, då finns det risk för att man blir sjuk. 

För Intestinala enterokocker bedöms prover som otjänligt om halten överskrider 300 cfu/100 ml. Proverna tagna vid Gräsöbadet visar 320 cfu/100 ml. Det har tagits nya prover med provsvar inom några dagar. Först då kan vi ge ytterligare besked om vattenkvaliteten vid Grösöbadet. 

 – Vattenkvaliteten är väldigt viktig för oss. Vanligtvis stänger man badplatser först när två  efterföljande provsvar visar för höga halter av bakterien. Vi väljer att avråda allmänheten från att bada redan vid första provsvaret, som en extra säkerhet säger Johan Nilsson, miljöchef på Östhammars kommun. 

Uppsök läkare om du badat vid Gräsöbadet och känner dig dålig.

Läs mer om badvatten och vattenkvalitet på  havs- och vattenmydighetens webbplats.  

 

Screening ska hitta barn som riskerar undernäring

 

Akademiska sjukhuset - 2017-06-27 08:30 CEST

 

 

Nutritionsscreening införs på Akademiska barnsjukhuset för att upptäcka barn som riskerar undernäring. På bilden syns Johanna Sjömar (vänster) och Jenny Stålhammar, som båda arbetar med screeningen.

 

Inte bara äldre som vårdas på sjukhus riskerar att få i sig för lite näring. Även barn riskerar att försämras i sin nutritionsstatus under vårdtiden. Som ett av få sjukhus i landet har Akademiska barnsjukhuset infört nutritionsscreening för att upptäcka risk för undernäring.

– Med systematisk nutritionsscreening av alla barn som läggs in för vård får vi bättre möjligheter att upptäcka barn med risk för undernäring och kan vid behov sätta in anpassade åtgärder. Screeningen omfattar barn i åldersspannet en månad till 18 år och sker i samband med inskrivningen, säger Jenny Stålhammar, barndietist på Akademiska barnsjukhuset som arbetar med införandet av screeningen på barn.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska alla vuxenpatienter screenas för att upptäcka risk för malnutrition, det vill säga otillräckligt näringsintag. I Akademiska sjukhusets handlingsplan finns ett mål att även barn ska screenas med lämpligt screeningverktyg.

– Vår förhoppning är att fler sjukhus ska inspireras och börja arbeta på liknande sätt. På lite sikt kan det leda till en nationell samsyn frågan och att den uppmärksammas mer, säger barnsjuksköterska Johanna Sjömar, som också arbetar med nutritionsscreeningen.

Undernäring hos barn innebär flera risker. På kort sikt kan barnet minska i vikt och få försämrad sårläkning. Även immunförsvaret kan påverkas, med ökad risk för infektionssjukdomar. På längre sikt kan undernäring leda till att barnet inte växer som det ska, att livskvaliteten försämras och att den kognitiva utvecklingen försenas. Införandet av screeningen startade hösten 2016 inom ramen för en pilotstudie på en vårdavdelning.Enligt planen ska samtliga vårdavdelningar på barnsjukhuset omfattas till hösten.

Det screeningverktyg som används , STRONG kids, är en validerad metod som är utarbetad i Holland. Det bygger på frågor som besvaras av vårdpersonal och vårdnadshavare i samband med att barnet skrivs in. Utifrån svaren görs en riskbedömning om barnet har låg, medel eller hög risk för undernäring. Barn som bedöms ha hög risk för undernäring kommer att remitteras till barnsjukhusets nutritionsteam för utredning, rådgivning och uppföljning.

– Vår utvärdering visar att personalen är positiv till att utföra screeningen och att man tycker att instrumentet för screening ärenkelt att använda, berättar Johanna Sjömar. För mer information, kontakta: Jenny Stålhammar, barndietist, Akademiska barnsjukhuset, tel: 018-611 10 75, e-post: jenny.stalhammar@akademiska.se
Johanna Sjömar, barnsjuksköterska, Akademiska barnsjukhuset, tel: 018-6115875, e-post: johanna.sjomar@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Stora konsekvenser om vatten ses som produkt

Hälsa. Högsta domstolen kan få avgöra om vatten är en produkt.

Svarar HD ja kan det få stora konsekvenser.

– I så fall innebär det att alla som blir sjuka av att dricka kommunalt vatten mer eller mindre automatiskt har rätt att få fullt skadestånd, säger docent Filip Bladini.

Runt 170 personer i Kallinge och Ronneby har stämt det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik (Miljöteknik) för att dricksvattnet i flera år har varit förorenat med den numera förbjudna kemikalien PFAS.

 
Innan svensk domstol kan ta ställning till om Miljöteknik har ett skadeståndsansvar eller inte ska det fastslås vilken lag som ska tillämpas och i dag kommer Blekinge tingsrätt med besked om den frågan ska gå direkt till Högsta domstolen (HD).

"Strängare ansvar"

Miljöteknik anser att lagen om allmänna vattentjänster ska användas. PFAS-föreningen, som driver processen mot kommunen, anser att produktansvarslagen ska gälla.

– Det är ett mycket strängare ansvar i produktansvarslagen än i lagen om allmänna vattentjänster, säger Filip Bladini, docent med inriktning på bland annat skadestånds- och försäkringsrätt vid juridiska institutionen på Handelshögskolan i Göteborg.

Liknande fall har inte prövats i svensk domstol tidigare och om HD fastslår att vatten är en produkt kan det beslutet få stora konsekvenser. Alldeles oavsett hur det går för PFAS-föreningen i rättsprocessen mot kommunen.

– I så fall innebär det att alla som blir sjuka av att dricka kommunalt vatten mer eller mindre automatiskt har rätt att få fullt skadestånd från kommunen för sin personskada, såsom ersättning för inkomstförlust eller sveda och värk, säger Filip Bladini.

 
Är produkter

Syftet med produktansvarslagen är att garantera någon form av ersättning för personskada som uppstår på grund av en produkt som någon säljer. Bladini framhåller att varan i sig inte behöver vara bearbetad för att den ska ses som en produkt.

– Även saker som någon plockar i skogen eller något annat som inte har bearbetats kan vara en produkt i lagens mening. I förarbeten till lagen står det uttryckligen att till exempel bär och svampar är produkter om de säljs.

FAKTA

Flera studier bedrivs

Runt 3 700 personer i Kallinge och Ronneby har sedan december 2013 lämnat blodprov och personer som druckit vattnet från Brantafors vattenverk visade sig ha rejält förhöjda värden av PFAS i blodet.

Forskarna följer en grupp på 115 personer i åldrarna 4 till 83 år under en lång tid. Från första mätningen i juni 2014 till den sjunde mätningen i september 2016 har halten av ämnena PFHxS, PFOS, och PFOA i blodet sjunkit med 33, 43 respektive 50 procent.

Vetenskapliga studier på tiotusentals personer i amerikanska Ohio och West Virginia, där människor druckit dricksvatten som varit förorenat med ämnet PFOA, har visat på en ökad risk för att drabbas av testikelcancer, njurcancer, sköldkörtelsjukdomar, tarmsjukdomen ulcerös kolit, förhöjt blodtryck och höga kolesterolvärden.

Forskare i Lund fokuserar i nuläget på dessa effekter och sjukdomar, men framhåller att det inte går att göra en direkt jämförelse med studierna i USA.

Källa: Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

 

TT

Ekonomiska svårigheter kan ge hjärtförstoring

Forskning. Risken för att få hjärtförstoring efter 30 år är större för barn som växer upp i familjer med låg inkomst än för andra, visar en ny studie från Finland.

Forskarna bakom studien har följt drygt 1 871 personer mellan 1980 och 2011, rapporterar Vetenskapsradion i Sveriges Radio.

 

I studien svarade föräldrarna på frågor om hur barnen och ungdomarna hade det i sina familjer när de var tre respektive 18 år gamla. Efter 31 år gjordes ultraljud på hjärtat.

Personer från de fattigaste familjerna hade en ökad risk för att få hjärtförstoring, visade resultaten när de var i 30- och 40-årsåldern - trots att hänsyn togs till vanliga riskfaktorer, till exempel blodtryck och fetma.

– Jag tror att vi lever i ett samhälle som blir mer och mer ojämlikt. Men vi folkhälsoforskare, åtminstone i Sverige, har ännu inte riktigt fått upp ögonen för vad socioekonomiska skillnader gör för hälsan, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, till Vetenskapsradion.

De finländska forskarna påpekar att studien inte säger något om orsaken till hjärtproblemen, utan bara påvisar ett samband mellan socioekonomisk status och hjärtförstoring.

– Att säga att man borde stötta barn från fattiga familjer för att undvika hjärtsjukdom, det är att övertolka data lite grand, säger Johan Sundström.

TT

 

Gräsöbadet stängt på grund av bakterier

På grund av för höga halter av bakterien Intestinala enterokocker avråder vi allmänheten att bada vid Gräsöbadet.

På grund av för höga halter av bakterien Intestinala enterokocker avråder vi allmänheten att bada vid Gräsöbadet, speciellt sjuka, äldre och barn. Vattnet ska man inte få in i munnen, då finns det risk för att man blir sjuk. 

För Intestinala enterokocker bedöms prover som otjänligt om halten överskrider 300 cfu/100 ml. Proverna tagna vid Gräsöbadet visar 320 cfu/100 ml. Det har tagits nya prover med provsvar inom några dagar. Först då kan vi ge ytterligare besked om vattenkvaliteten vid Grösöbadet. 

 – Vattenkvaliteten är väldigt viktig för oss. Vanligtvis stänger man badplatser först när två  efterföljande provsvar visar för höga halter av bakterien. Vi väljer att avråda allmänheten från att bada redan vid första provsvaret, som en extra säkerhet säger Johan Nilsson, miljöchef på Östhammars kommun. 

Uppsök läkare om du badat vid Gräsöbadet och känner dig dålig.

Läs mer om badvatten och vattenkvalitet på  havs- och vattenmydighetens webbplats.

Värmeböljor kan innebära stora hälsoproblem. Framförallt löper äldre och sjuka personer stor risk vid extrem värme. Inför sommaren vill SKL därför informera om SMHI:s varningssystem för höga temperaturer.

 

Varningssystemet har följande varningskriterier:

  • Meddelande om höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26°C tre dagar i följd.
  • Klass 1-varning för höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30°C tre dagar i följd.
  • Klass 2-varning för höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30°C kan bli längre än fem dygn och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33°C tre dagar i följd.

Registrera e-postadress hos SMHI för snabbare information

Meddelande och varning skickas från SMHI till länsstyrelserna, som i sin tur skickar informationen vidare till kommuner och landsting. Eftersom informationen ska gå genom flera led finns dock en risk att det dröjer innan den kommer fram till berörda aktörer inom vård och omsorg.

Det finns därför en möjlighet för kommuner och landsting att registrera funktionsmejladresser hos SMHI. Med funktionsmejl menas en mejladress som inte är knuten till ett personnamn – till exempel socialtjanst@xkommun.se, tib@xkommun.se. Personliga mejladresser kommer inte att kunna registreras.

Så går du till väga

För att registrera funktionsmejl för informations- och varningsmeddelande – skicka ett mejl med den adress som ska registreras till: prenumeration@smhi.se

Under semesterperioden får man räkna med viss handläggningstid i själva registreringen. Det finns även vissa begränsningar i hur många adresser SMHI:s system kan hantera.

Varning via app

Förutom på www.smhi.se så finns alla prognoser och varningar i SMHI:s app. Appen finns för nedladdning i App Store samt på Google Play.

Nationell vägledning för handlingsplaner

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en nationell vägledning för handlingsplaner inför värmeböljor. Vägledningen är skriven för kommuner, landsting, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Folkhälsomyndigheten har även tagit fram:

  • Målgruppsanpassade råd
  • Broschyrer
  • Filmer med råd till allmänhet och vård- och omsorgspersonal
  • Webbutbildning för vård- och omsorgspersonal
  • Bildbank med bilder som kan användas i informationsmaterial
  • Kunskapssammanställning om hälsoeffekter av höga temperaturer

Beredskap vid värmebölja,

SKL ser många förslag i rätt riktning i Sofia Wallströms utredning om kunskapsbaserad och jämlik vård.

 
Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL

Anders Henriksson

 

– Bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det ska vara enkelt för vården att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för kontinuerligt lärande, säger Anders Henriksson, SKL:s 1:e vice ordförande.

Redan nu har landstingen och regionerna tagit viktiga steg för en kunskapsstyrd vård och för en knapp månad sedan fattade SKL:s styrelse ett beslut om att rekommendera landsting och regioner att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. Samtliga landsting och regioner har sedan 2015 tillsammans arbetat fram delarna i den stödjande strukturen, med en tillhörande gemensam grundfinansiering. Det är detta som är utgångspunkten för SKL:s rekommendation.

– Att överge misslyckade försök med centralstyrning och i stället ge landsting och regioner bättre förutsättningar att ta sitt ansvar är både klokt och nödvändigt, säger Anders Henriksson.

Landsting och regioner vill samarbeta och använda den samlade kunskapen för att ge patienterna bästa möjliga vård, oavsett var i landet vården ges. När staten och myndigheterna ger sitt stöd, ges förutsättningar för en hög kvalitet i vården.

– Vi behöver arbeta tillsammans, mellan regering, SKL och landsting och regioner. Jag blev därför litet förvånad över att utredaren, i samband med överlämnandet, poängterade att staten bör samarbeta mer med landsting och regioner utan SKL. Den hållningen är svår att förstå, särskilt med tanke på det viktiga arbete landsting och regioner just är mitt uppe i tillsammans inom SKL, säger Anders Henriksson.

SKL ser nu fram emot att förslagen, som utredaren nu har lämnat till regeringen, sänds ut på remiss, så att tempot för utveckling och förändring kan vara fortsatt högt.

Bättre provtagning ska hitta fler cancerfall

HÄLSA. Cellprovtagningen för att förebygga cancer i livmoderhalsen ska bli både effektivare och säkrare. Redan förhindras hundratals cancerfall varje år, tack vare programmet.

– Den största risken är att inte delta, säger gynekologen Björn Strander.

Alla svenska kvinnor mellan 23 och 60 år får erbjudande om att delta i en gynekologisk cellprovkontroll. Kvinnan lämnar ett prov som analyseras för att se om det finns cellförändringar eller inte, förändringar som kan vara tecken på cancer i livmoderhalsen (cervix).

I år fyller det nationella screeningprogrammet, som anses framgångsrikt, 50 år och nu ska programmet vidareutvecklas.

I stället för att analysera provet med hjälp av mikroskop ska det hos kvinnor 30 år eller äldre i första hand analyseras med avseende på förekomst av humant papillomvirus (hpv) eller inte.

– För kvinnan blir det inga förändringar vid själva provtagningen, men detta kommer att göra programmet både säkrare och effektivare, säger Björn Strander, gynekolog och ordförande i den nationella arbetsgruppen för förebyggande av livmoderhalscancer.

Många läker ut

Om provet innehåller hpv, men inte visar några cellförändringar, flaggas patienten i systemet och följs upp vid nästa provtagningstillfälle tre år senare. Om infektionen är kvar hänvisas kvinnan då till en gynekolog för utredning, oavsett om det syns några cellförändringar eller inte.

– Genom att på detta sätt hitta kvinnor med långvariga hpv-infektioner hoppas vi kunna förhindra ytterligare 50-100 cancerfall varje år. Men det innebär också att många, betydligt fler än de som kommer att få cancer, kommer att få ett provsvar med en avvikelse, med all den oro som det kan innebära. Detta måste sjukvården kunna möta med telefonrådgivning och information, säger Björn Strander.

Långvarig infektion av hpv är en riskfaktor för livmoderhalscancer, även om de flesta infektioner läker ut och aldrig resulterar i någon cancer.

Självtest

I dag deltar drygt 80 procent av kvinnorna i programmet. Å andra sidan deltar inte var femte kvinna. På tok för många, enligt Björn Strander.

– Sjukvården måste rulla ut röda mattan för de här kvinnorna. Två tredjedelar av dem som drabbas av livmoderhalscancer deltar inte i programmet, så det är den största riskfaktorn av dem alla, att inte delta, säger han.

Därför kommer de kvinnor som inte hörsammar den första kallelsen att få en ny nästa år. Och nästa. Och nästa.

– De som har uteblivit efter fyra kallelser ska bli uppringda av en barnmorska som ska höra sig för om det är något som kan göras för att de ska testa sig. De ska också ges möjlighet att få göra ett självtest i hemmet, säger Björn Strander.

TT: Bör jag delta även om jag är vaccinerad?

– Absolut. Vaccinet skyddar mot två typer som står för 70 procent av cancerfallen. Det ger alltså ett 70-procentigt skydd. Om man deltar i screeningprogrammet, däremot, får man ett 90-procentigt skydd.

En annan förändring är att åldersintervallen förskjuts uppåt, med en övre gräns på 64 år i stället för dagens 60.

FAKTA

Allergier ökar, tobaksproblem minskar

HÄLSA. Färre människor utsätts för tobaksrök, och färre bränner sig när de solar. Men allt fler drabbas av allergier.

Så ser några av resultaten ut i den senaste miljöhälsorapporten från Folkhälsomyndigheten.

Rapporten, som är den femte i sitt slag sedan starten 2001, bygger delvis på en stor miljöhälsoenkät som genomfördes 2015. Enkäten besvarades av 37 133 personer i åldern 18 till 84 år.

– Svaren visar att inom ett antal områden har åtgärder lett till klara förbättringar, säger Agneta Falk Filipsson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Hon nämner speciellt att andelen personer som dagligen utsätts för andras tobaksrök har minskat från 7,1 till 3,1 procent sedan 2007, och att en ökande andel använder solskyddsmedel när de solar. Färre bränner sig när de solar och solariesolandet har halverats.

Dessutom tycks färre plågas av trafikbuller - sedan 2007 har andelen minskat från 10 till 8 procent.

– Däremot fortsätter allergierna att öka, säger Falk Filipsson.

Ungefär en fjärdedel, 24 procent, uppger i enkäten att de har allergisnuva, motsvarande nästan 1,6 miljoner människor utslaget på hela befolkningen. Även handeksem har ökat, och påverkar framför allt många kvinnor.

Nej till sex på arbetstid

Arbete. Övertorneå kommunfullmäktige säger nej till ett förslag om att kommunens personal ska få använda sin friskvårdstimme till sex, rapporterar P4 Norrbotten.

Motionen i fråga lämnades in i februari av ledamoten Per-Erik Muskos (S) och motivet var att försöka motverka kommunens födelseunderskott, och att sex är en "ypperlig motionsform". Det fanns även fler fördelar, tyckte han.

– Jag tror att sex ofta är en bristvara. Vardagen är stressig och barnen är hemma. Det här kan vara ett tillfälle att få egen tid, bara för varandra, sade han till TT tidigare.

TT

Undvik att bränna dig i vårsolen

den 16 maj 2017

En vinterblek hud är extra känslig. Därför är risken att bränna sig i vårsolen extra stor. En enkät Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört visar att runt en miljon svenskar om året bränner sig när de vistas i trädgården eller på balkongen. Att bränna sig i solen ökar risken att senare i livet drabbas av hudcancer.

Allt fler människor drabbas av hudcancer och den främsta anledningen är UV-strålning. Efter en hel vinter utan sol är huden extra känslig och risken att bränna sig är stor. Därför är det viktigt att komma ihåg att skydda sig nu när våren kommer och att inte överdriva solandet trots att det kan locka extra mycket att njuta av solen på balkongen eller i trädgården.

– Ökningen av hudcancer beror främst på våra solvanor. I Sverige har vi inte så många dagar med fint väder och därför kanske man överdriver solandet när man väl får chansen. Detta innebär tyvärr också att man ökar risken för att skada huden, säger Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det finns sätt att skydda sig och ändå njuta av solen. Kläder, solhatt och solglasögon samt solskyddsmedel där kläder inte täcker är några exempel. Att ta pauser i skuggan mitt på dagen när solen är som starkast  är ett annat.

Med Strålsäkerhetsmyndighetens app ”Min soltid” får du också hjälp att hålla koll på hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig.

Nyttiga länkar
Appen Min soltid
Strålsäkerhetsmyndighetens solråd
Nordisk enighet: barn ska ha bättre tillgång till skugga

Några siffror:
Cirka 18 procent har under det senaste året bränt sig på balkongen eller i trädgården
Cirka 31 procent har under det senaste året bränt sig på en badplats utomlands

Källa:
Strålsäkerhetsmyndigheten gör sedan 2005 en årlig undersökning om solvanor.
2016 genomfördes undersökningen av Kairos Future som en nationell webbpanel med 1 054 respondenter.

Ytterligare information: Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, nås via myndighetens pressjour 08-799 40 20.

Barn och ungas hälsa i fokus

Hur kan politiskt beslutsfattande vara pådrivande och främja förändring för barns och ungas hälsa?

Foto

Lena Micko

En särskild programberedning på SKL har utrett och tagit fram ett underlag för diskussion samt en kunskapsöversyn med en nulägesbeskrivning av hälsoläget för barn och unga.

– Få frågor är så angelägna som barns och ungas hälsa. De insatser vi gemensamt i samhället kan göra för att förebygga god hälsa bland våra yngsta, kommer att gynna samhället i framtiden. Beredningens arbete kommer att bidra till en konstruktiv politisk diskussion och pekar också på vad som behövs och vad som är möjligt, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Programberedningen betonar vikten av samverkan såväl inom som mellan huvudmännen och pekar på behovet av hållbara tvärsektoriella politiska strukturer.

Många mår bra men klyftorna ökar

Barns och ungas hälsa utvecklas i positiv riktning inom flera områden idag samtidigt som hälsoklyftorna mellan olika grupper tenderar att öka, enligt nationella rapporteringar.
En god psykisk och fysisk hälsa bland barn och unga är en viktig faktor för ett framgångsrikt samhälle och för att öka individens handlingsutrymme. Insikten om potentialen i främjande och förebyggande insatser, liksom politikens möjlighet att påverka dessa, var anledning till att en programberedning tillsattes.

Programberedningen för barn och ungas hälsa

Uppdraget har varit att ta fram ett underlag som möjliggör en politisk diskussion och att det politiskt går att bedöma:

  • Hur en gemensam kraftsamling skulle kunna göras av stat, kommuner, landsting och regioner samt andra berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungas hälsa och möjlighet till en livssituation som främjar optimal utveckling.
  • Hur ett gemensamt utvecklingsarbete skulle kunna göras av stat, kommuner, landsting och regioner för att minska kvalitetsskillnader i arbetet med barns och ungas hälsa och öka strävan efter en jämlik vård.
  • Hur innovativa och effektiva strategier ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt helhetsperspektiv skulle kunna åstadkommas där hälsofrämjande och förebyggande arbete såväl som tidiga insatser och samverkan verksamheter och huvudmän emellan var centralt för att bygga vår framtida välfärd.

Slutrapport - Programberedningen för barns och ungas hälsa (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Tre ord svensken vill säga oftare

INRIKESmindre än 3 tim sedan

KÄRLEK. Skynda att älska, eller åtminstone att säga det högt. Då slipper du bli en av alla svenskar som oroar sig för att inte hinna innan det är för sent.

Begravningsbyrån Fonus har undersökt hur ofta svenskarna säger "jag älskar dig" till sina nära. Sex av tio svarade att de önskar att de sade det oftare. Var fjärde är orolig för att inte hinna säga det innan det är för sent.

Fonus marknadschef Peter Göransson säger att de ofta möter människor som önskar att de hade sagt "jag älskar dig" till någon men inte hunnit. Det kan bli en extra sorg att man aldrig sagt de där tre orden.

– Men det är inte alltid vi uttrycker oss med ord. Även om man inte hann säga det betyder det inte att personen inte kände sig älskad.

De som oftast får höra att vi älskar dem är våra partners. 24 procent säger det varje dag och 37 procent tycker att de säger det tillräckligt ofta.

Föräldrar och syskon får ganska sällan höra att vi älskar dem. 63 procent av de tillfrågade skulle vilja säga det lite oftare eller tycker att de säger det för sällan.

Peter Göransson tycker döden ger perspektiv på livet och får en att inse att det är viktigt att ta vara på tiden.

– Vi måste våga göra saker medan vi lever, passa på medan livet pågår. Det behöver inte vara långa resor utan det kan vara en så liten sak som att säga "jag älskar dig".

TT

MEDICIN/HÄLSA. Solkrämer skyddar ofta inte så effektivt mot solstrålning som många tror.

Det visar svenska och norska studier. Paradoxalt nog löper personer som inte använder någon kräm alls lägre risk att utveckla hudcancer.

Orsaken är sannolikt oftast att den gruppen solbadar mindre, och solar mindre i solarier, skriver Svenska Dagbladet.

I den svenska studien har flera hundra patienter som drabbats av malignt melanom jämförts med personer utan hudcancer. De som använde krämerna uppvisade en dubblerad risk för malignt melanom. Hos gruppen som använde kräm specifikt för att kunna vara längre i solen var risken nästan niofaldigad.

– Vi vet inte vad detta berodde på. Vilken solkräm har man använt? Har de smörjt sig igen efter att de har badat? Det är detaljer som är dåligt undersökta, säger Håkan Olsson, professor i onkologi vid Lunds universitet.

Experterna framhåller att man inte ska förlänga vistelsen i solen bara för att man har smort in sig. Användarna bränner sig ofta på grund av detta. Det är också viktigt att krämen som används har minst solskyddsfaktor 15. I den norska studien, där 140 000 kvinnor undersökts, visade det sig att de som använde krämer med en hög skyddsfaktor hade lägre risk att utveckla hudcancer.

Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten går så långt att man inte alls rekommenderar solkräm i sina solråd.

– I stället ska man ta pauser från solen, vara i skuggan och ha kläder, säger Johan Gulliksson på myndigheten till SvD.

Nya bullerregler kan ge fler bostäder

 

Regeringen har beslutat om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad. Det skapar nya möjligheter för kommuner att bygga fler bostäder i kollektivtrafiknära lägen.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

I dag har regeringen beslutat att höja riktvärdena för buller från spår- och vägtrafik vid en bostadsbyggnads fasad. För bostäder upp till 35 kvm höjs nivån från 60 dBA till 65 dBA. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet från 55 dBA till 60 dBA.

– 255 av landets 290 kommuner, med 96 procent av Sveriges befolkning, uppger att det saknas bostäder. Ändrade bullerregler underlättar för kommunerna att bygga fler bostäder, bland annat i kollektivtrafiknära lägen, säger Lena Micko, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Det är dock fortsatt viktigt att människor har tillgång till tysta miljöer i nära anslutning till sitt boende. Värdena för inomhusmiljö ändras inte utan är fortfarande, 30 dBA, vilket är en god ljudkvalitet inomhus. Regeringen ändrar inte heller kraven på 50 dBA som ska klaras på en eventuell uteplats.

– Ändringen skapar framför allt möjligheter att bygga lamellhus och punkthus där man tidigare endast kunde leva upp till bullerkraven genom att bygga bostadskvarter. Dagens förslag ger större möjligheter för kommunerna att skapa och utveckla kommunen enligt de visioner man tagit fram, säger Lena Micko.

Fortsatt många smittade av campylobacter i färsk kyckling

PUBLICERAT 11 MAJ 2017

Antalet personer som blir sjuka av campylobacter fortsätter att ligga på ovanligt höga nivåer, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Kycklingbranschens åtgärder verkar inte ha haft tillräcklig effekt på antalet sjuka.

Sedan juni 2016 har 100-300 personer i veckan rapporterats smittade med campylobacter. De utredningar som gjorts pekar tydligt ut färsk kyckling som källa till ökningen. Analyser pekar också på att majoriteten av de som insjuknat under denna period har smittats av en gemensam källa.

– Det är ovanligt att så här många insjuknar i campylobacter och att det pågår under en så lång tid. Det ser ut nu som att det behövs ytterligare åtgärder från kycklingbranschen, säger Anders Tegnell statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Tidigare har ett stort kycklingföretag meddelat att de åtgärdat ett fel i en tvättanläggning vid ett slakteri. Andra åtgärder har varit att införa längre tomhållningstider i kycklingstallarna mellan att flockar går till slakt och att nya kommer in för uppfödning. Detta för att möjliggöra bättre renhållning. Men kycklingbranschens åtgärder verkar inte ha haft tillräcklig effekt på antalet insjuknande i campylobacter. Vanligtvis går antalet fall ned under vintern men det skedde inte denna säsong och nivåerna är fortfarande höga.

Campylobacter är en tarmbakterie som kan finnas på kycklingkött som inte är tillagat. De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär. Den som hanterar rå kyckling – i synnerhet färsk men också fryst – måste vara noga med att tvätta händerna ordentligt och att göra redskap och skärbrädor som kommit i kontakt med köttet ordentligt rena innan de används till annan mat. Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Folkhälsomyndigheten arbetar tillsammans med andra ansvariga myndigheter för att förebygga risken att människor drabbas av campylobacterinfektion.

Antal rapporterade fall med campylobacterinfektion smittade i Sverige 2014-2017 (vecka 18)

Antal rapporterade
 fall med campylobacterinfektion smittade i Sverige 2014-2017 (vecka 18)

I ett gemensamt uttalande rekommenderar de nordiska strålsäkerhetsmyndig-heterna kommuner och stadsplanerare att utveckla bra utemiljöer där möjligheten till skuggiga platser ska finnas för barn och unga. Bakgrunden är att antalet hudcancerfall i Norden fortsätter att öka.

I ett gemensamt uttalande från strålsäkerhetsmyndigheterna i Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island pekar myndigheterna på att barn som bränner sig i solen riskerar att utveckla hudcancer senare i livet. Genom att ta pauser i skuggan när solen är som starkast kan risken minskas kraftigt. Därför bör tillgången till skugga där barn och ungdomar vistas öka.

– Vi hoppas kunna öka medvetenheten hos kommuner och andra ansvariga för stadsplanering så att de planerar in skuggiga platser när nya områden, förskolor och skolor planeras, säger Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Som exempel på goda skuggåtgärder nämner han segeldukar i anslutning till lekplatser, genomskinliga tak med UV-filter på uteplatser, trädplanteringar på öppna platser eller bänkar som står under större konstruktioner.

– Även om solen inte är starkast här i Norden så kan den fortfarande vara farlig för hälsan, det är dessutom många här i Norden som har ljus hud och lätt bränner sig. Vi tror att en kombination av tillgängliga, attraktiva skuggplatser och bättre kunskap om sol och solskydd kommer att minska risken för solskador, säger Johan Gulliksson.

Hälsokändisar granskas efter tveksam reklam

INRIKESigår  22:58

REKLAM. Kändisar gör allt oftare reklam på sociala medier och bloggar för kosttillskott - utan belägg för att tillskotten fungerar.

Vissa profiler får också kritik för att inlägg inte är tydligt märkta som reklam. Nu tänker Konsumentverket kontakta och granska ett femtiotal hälsoprofiler under maj månad, rapporterar Dagens Nyheter.

 Vi började med att försöka kartlägga de allra största hälsoprofilerna där vi kunde misstänka ett samarbete med vissa företag och deras hälsoprodukter, säger Anna Lindström, jurist på Konsumentverket, till tidningen.

För en vecka sedan kritiserades systrarna Amanda Schulman och Hannah Widell efter att de påstått att kosttillskottet "Hers" är gynnsamt för kvinnors hormonella balans. De blev anmälda till Konsumentverket för att ha använt sin privata Instagram för att sälja sin egen produkt.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, undersöker om påståenden om preparat har vetenskapligt stöd. För att användas i marknadsföring måste det godkännas av kommissionen.

TT

 

Blodgrupp påverkar risk för hjärtinfarkt

INRIKESmindre än 2 tim sedan

HÄLSA. Personer som inte har blodgrupp 0 löper högre risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke, jämfört med andra.

Visa mig din blodgrupp och jag ska säga dig vem du är.

Nja, kanske inte riktigt, men forskning visar att det finns en skillnad i risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, beroende på vilken blodgrupp man har.

Forskningen, som nyligen presenterades vid en europeisk hjärtkongress, visar att personer som antingen har A, B eller AB som blodgrupp löper en något större risk än personer med blodgrupp 0 att drabbas. Riskökningen för den enskilda individen är liten, men på befolkningsnivå blir skillnaden större. Personer med blodgrupp AB löpte störst risk.

Vilken blodgrupp man tillhör bestäms av generna, det vill säga det biologiska arvet.

Forskarna, verksamma vid UMCG, det medicinska universitetet i Groningen, Nederländerna, tror att orsaken är att förekomsten av koagulerande protein i blodet är högre i blodgrupperna A, B och AB, jämfört med blodgrupp 0.

Forskarna är dock tydliga med att de främsta riskfaktorerna inte är ens blodgrupp, utan saker som övervikt, rökning, brist på motion samt ålder, vilket vi faktiskt kan göra något åt till skillnad från blodgruppen.

I den aktuella studien ingick uppgifter från 1,3 miljoner personer.

FAKTA

Blodgrupper

Vilken blodgrupp vi tillhör avgörs av vilka antikroppar vi har i blodet, vilket i sin tur styrs av genetiska faktorer.

1901 upptäckte den österrikiske läkaren Karl Landsteiner att blod från olika personer kunde klumpa ihop sig och fann så småningom fyra olika "typer" av blod, beroende på vilka antigener det innehåller. Grupperna kallade han för A, B, AB och O (för ohne, "utan" på tyska, men som sedan blev 0, åtminstone i Sverige) för det blod som saknade antigener. En person som har blodgrupp A har A-antigener på de röda blodkropparna, men bildar antikroppar mot B-antigen och vice versa för dem med blodgrupp B. Personer med blodgrupp AB har båda antigenerna.

Upptäckten innebar att blodtransfusioner kunde ges med mycket mindre risk för komplikationer.

Utöver detta används det så kallade Rh-systemet, beroende på om Rh-antigenet finns närvarande eller inte.

I Sverige är A+ den vanligaste blodgruppen.

Källa: Nationalencyklopedin

 

 

SEX. I höst ska svenska folkets sexvanor kartläggas i en stor enkät, för första gången på årtionden. Men hur står det egentligen till mellan de blågula lakanen? Har svenskarnas sexlust minskat, precis som i en del andra länder?

Livets kvintessens eller bara jobbigt och tråkigt?

Meningarna om sex går isär, men trots att antalet tabun och stigmatiserande faktorer kring sex aldrig varit så få som nu finns det mycket som tyder på att vi ligger mindre med varandra än på länge.

Nyligen visade en undersökning att samlagsfrekvensen i USA bland gifta eller sammanboende amerikaner gått ner med 16 samlag per år 2010-2014, jämfört med 2000-2004. Bland amerikaner överlag har "sexfrekvensen" sjunkit med nio samlag sedan 1995-1999.

Studien bygger på uppgifter från General Social Survey, en sedan 1989 återkommande undersökning där ett nationellt representativt urval av drygt 20 000 amerikaner tillfrågas om sina sexualvanor.

Toppar vid 25

Enligt artikelförfattaren Jean Twenge, professor i psykologi vid San Diego State University, är det framför allt ungdomar och unga vuxna som har mindre sex.

– Trots deras rykte av att ha många förbindelser så har de unga i dag mindre sex än vad deras föräldrar eller mor- och farföräldrar hade när de var unga, säger Jean Twenge till Science News.

Eftersom unga människor är betydligt mer sexuellt aktiva än äldre, får förändrade vanor i denna grupp stort genomslag i statistiken. Vid 25 års ålder är nämligen aktiviteten på topp, varefter frekvensen sjunker med 3,2 procent per år, enligt Twenge. I snitt, säger hon, har personer i 20-årsåldern sex 80 gånger per år. Vid 45 års ålder har siffran sjunkit till 60 för att lagom till pensionen guppa på runt 20 gånger per år.

Gräsätare

Även i Japan svalnar intresset, något som allt mer börjar ses som ett samhällsproblem. Där har fenomenet till och med ett eget namn: sekkusu shinai shokogun, vilket ungefär kan översättas med celibatssyndromet.

Och precis som i USA tycks det vara bland de unga som intresset minskar mest. Exempelvis visar en undersökning, utförd av en japansk förening för familjeplanering, att 45 procent av alla kvinnor som är 16-24 år gamla inte är intresserade av sexuell kontakt. Motsvarande andel bland männen är en dryg fjärdedel.

Orsakerna är flera, både sociala och kulturella, men där finns också uppgifter om att många unga inte längre ser någon poäng med sex och kärlek. I Japan kallas unga, frigida män som hellre ägnar sig åt annat för "växtätare" eller soshoku danshi (gräsätande män).

Mer ohälsa

Men hur ser det ut i Sverige då? Har vi svenskar också kroknat mellan lakanen? Svaret är att vi inte vet. Den senaste större undersökningen publicerades 1996. För att råda bot på ovissheten ska svenskarnas sexvanor kartläggas nu i höst då drygt 50 000 personer ska få svara på frågor om sexuell hälsa i en enkät från Folkhälsomyndigheten.

– Först och främst är sexfrekvens inte helt lätt att mäta, eftersom resultaten kan tolkas på olika sätt. Forskningen har hittills varit mycket samlagsfixerad och inte räknat med andra sätt att ha sex på, säger Suzann Larsdotter, sexolog på RFSU.

Att mängden sex gått ner, även i Sverige, är dock inte otänkbart, säger hon.

– Det är fler singlar i dag än tidigare och utan en fast relation går ofta antalet sextillfällen ner. Dessutom har unga mer psykisk ohälsa än tidigare och psykisk ohälsa är kopplat till mindre sex.

Inte bara dåligt

Men en minskad mängd sex behöver per definition inte vara något negativt. Tvärtom.

– Att vi inte har samlag lika ofta som förr skulle kunna vara ett tecken på ökad jämställdhet, att kvinnor inte längre behöver ställa upp mot sin vilja, säger Suzann Larsdotter.

Den stora lustdödaren, enligt henne, är annars stress och press.

– Det är oftast helt förödande för sexlusten. Karriär, föräldraskap och självförverkligande. I dag ska allt rymmas inom livspusslet.

FAKTA

Sexbeteende

I höst ska Folkhälsomyndigheten undersöka den svenska befolkningens sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). Till rättigheter räknas bland annat rätten till abort, tillgång till preventivmedel, sexuell upplysning samt reproduktiv hälso- och sjukvård.

Enkätfrågorna kommer bland annat att handla om erfarenheter av upplevd diskriminering, sexuellt våld, oönskade graviditeter och sexuellt beteende.

Drygt 50 000 personer kommer att få enkäten och undersökningen genomförs på uppdrag av regeringen.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

 

MEDICIN. Andelen flickor som vaccineras mot HPV ligger kvar på ungefär samma nivå, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är fortfarande en bit kvar till målet.

Bland flickorna som är födda 2004 var andelen som fått minst en dos vid årsskiftet 75 procent.

– Vi har fortfarande uppgifter som inte är helt fullständiga i vaccinationsregistret, så vi ser de siffrorna som ett lägstamått på den riktiga vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp, epidemilog på Folkhälsomyndigheten.

 
Andelen är marginellt lägre än flickorna som är ett till två år äldre.

– Det är inte förvånande att de har någon procentenhet lägre än de som haft några år till att vaccinera sig på. Vid förra årets statistik var andelen bland flickorna födda 2003 77 procent. Det har nu gått upp till 80 procent.

Men siffrorna är fortfarande en bit från målet på 90 procent, och långt i från täckningen i övriga barnvaccinprogrammet, där nästan alla barn tar vaccinet.

– Det krävs informationsarbete på bred front, säger hon.

Lepp påpekar att HPV-vaccinet är relativt nytt, kopplat till en sexuellt överförbar sjukdom och en annan åldersgrupp, vilket gör att det inte är helt jämförbart med övriga vaccinprogrammet.

– Vi har ett effektivt och säkert vaccin som ger skydd mot allvarlig sjukdom, så det vore bra om fler vaccinerade sig, säger hon.

FAKTA

Ska förhindra HPV

Sedan 2012 erbjuds alla flickor i åldern 10-18 år kostnadsfri vaccination mot HPV. Vaccinet skyddar mot ett flertal typer av viruset, varav några orsakar kondylom medan andra kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Även män kan drabbas, bland annat kan viruset orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av muncancer.

De virustyper som vaccinet skyddar emot orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Vaccinationen består av tre doser som tas inom ett halvår.

Källa: Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten .

 

MEDICIN. Andelen flickor som vaccineras mot HPV ligger kvar på ungefär samma nivå, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är fortfarande en bit kvar till målet.

Bland flickorna som är födda 2004 var andelen som fått minst en dos vid årsskiftet 75 procent.

– Vi har fortfarande uppgifter som inte är helt fullständiga i vaccinationsregistret, så vi ser de siffrorna som ett lägstamått på den riktiga vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp, epidemilog på Folkhälsomyndigheten.

 
Andelen är marginellt lägre än flickorna som är ett till två år äldre.

– Det är inte förvånande att de har någon procentenhet lägre än de som haft några år till att vaccinera sig på. Vid förra årets statistik var andelen bland flickorna födda 2003 77 procent. Det har nu gått upp till 80 procent.

Men siffrorna är fortfarande en bit från målet på 90 procent, och långt i från täckningen i övriga barnvaccinprogrammet, där nästan alla barn tar vaccinet.

– Det krävs informationsarbete på bred front, säger hon.

Lepp påpekar att HPV-vaccinet är relativt nytt, kopplat till en sexuellt överförbar sjukdom och en annan åldersgrupp, vilket gör att det inte är helt jämförbart med övriga vaccinprogrammet.

– Vi har ett effektivt och säkert vaccin som ger skydd mot allvarlig sjukdom, så det vore bra om fler vaccinerade sig, säger hon.

FAKTA

Ska förhindra HPV

Sedan 2012 erbjuds alla flickor i åldern 10-18 år kostnadsfri vaccination mot HPV. Vaccinet skyddar mot ett flertal typer av viruset, varav några orsakar kondylom medan andra kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Även män kan drabbas, bland annat kan viruset orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av muncancer.

De virustyper som vaccinet skyddar emot orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Vaccinationen består av tre doser som tas inom ett halvår.

Källa: Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten .

 

MEDICIN. Andelen flickor som vaccineras mot HPV ligger kvar på ungefär samma nivå, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är fortfarande en bit kvar till målet.

Bland flickorna som är födda 2004 var andelen som fått minst en dos vid årsskiftet 75 procent.

– Vi har fortfarande uppgifter som inte är helt fullständiga i vaccinationsregistret, så vi ser de siffrorna som ett lägstamått på den riktiga vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp, epidemilog på Folkhälsomyndigheten.

 
Andelen är marginellt lägre än flickorna som är ett till två år äldre.

– Det är inte förvånande att de har någon procentenhet lägre än de som haft några år till att vaccinera sig på. Vid förra årets statistik var andelen bland flickorna födda 2003 77 procent. Det har nu gått upp till 80 procent.

Men siffrorna är fortfarande en bit från målet på 90 procent, och långt i från täckningen i övriga barnvaccinprogrammet, där nästan alla barn tar vaccinet.

– Det krävs informationsarbete på bred front, säger hon.

Lepp påpekar att HPV-vaccinet är relativt nytt, kopplat till en sexuellt överförbar sjukdom och en annan åldersgrupp, vilket gör att det inte är helt jämförbart med övriga vaccinprogrammet.

– Vi har ett effektivt och säkert vaccin som ger skydd mot allvarlig sjukdom, så det vore bra om fler vaccinerade sig, säger hon.

FAKTA

Ska förhindra HPV

Sedan 2012 erbjuds alla flickor i åldern 10-18 år kostnadsfri vaccination mot HPV. Vaccinet skyddar mot ett flertal typer av viruset, varav några orsakar kondylom medan andra kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Även män kan drabbas, bland annat kan viruset orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av muncancer.

De virustyper som vaccinet skyddar emot orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Vaccinationen består av tre doser som tas inom ett halvår.

Källa: Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten .

 

MEDICIN. Andelen flickor som vaccineras mot HPV ligger kvar på ungefär samma nivå, visar siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är fortfarande en bit kvar till målet.

Bland flickorna som är födda 2004 var andelen som fått minst en dos vid årsskiftet 75 procent.

– Vi har fortfarande uppgifter som inte är helt fullständiga i vaccinationsregistret, så vi ser de siffrorna som ett lägstamått på den riktiga vaccinationstäckningen, säger Tiia Lepp, epidemilog på Folkhälsomyndigheten.

 
Andelen är marginellt lägre än flickorna som är ett till två år äldre.

– Det är inte förvånande att de har någon procentenhet lägre än de som haft några år till att vaccinera sig på. Vid förra årets statistik var andelen bland flickorna födda 2003 77 procent. Det har nu gått upp till 80 procent.

Men siffrorna är fortfarande en bit från målet på 90 procent, och långt i från täckningen i övriga barnvaccinprogrammet, där nästan alla barn tar vaccinet.

– Det krävs informationsarbete på bred front, säger hon.

Lepp påpekar att HPV-vaccinet är relativt nytt, kopplat till en sexuellt överförbar sjukdom och en annan åldersgrupp, vilket gör att det inte är helt jämförbart med övriga vaccinprogrammet.

– Vi har ett effektivt och säkert vaccin som ger skydd mot allvarlig sjukdom, så det vore bra om fler vaccinerade sig, säger hon.

FAKTA

Ska förhindra HPV

Sedan 2012 erbjuds alla flickor i åldern 10-18 år kostnadsfri vaccination mot HPV. Vaccinet skyddar mot ett flertal typer av viruset, varav några orsakar kondylom medan andra kan orsaka cancer i livmoderhalsen.

Även män kan drabbas, bland annat kan viruset orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av muncancer.

De virustyper som vaccinet skyddar emot orsakar omkring 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer.

Vaccinationen består av tre doser som tas inom ett halvår.

Källa: Karolinska institutet, Folkhälsomyndigheten .