1414 miljoner kronor för bättre psykisk hälsa

SKL och regeringen beslutade på torsdagen om en ny överenskommelse för insatser inom området psykisk hälsa under 2018.

Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL

Anders Henriksson

Genom överenskommelsen fördelas merparten av regeringens budgetsatsningar som presenterats i år och tidigare år på detta område och den bygger på den budgetöverenskommelse regeringen slutit med Vänsterpartiet. Överenskommelsen fokuserar på såväl vuxna som barn och unga.

– Psykisk hälsa är ett stort och växande samhällsproblem, och den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. Sjukvården måste bli bättre på att möta människor som lider av psykisk ohälsa, och därför höjer vi nu ambitionerna kraftigt säger socialminister Annika Strandhäll

– Satsningen som görs för att förstärka både primärvård och specialiserad psykiatri för vuxna stödjer ett väldigt viktigt arbete i landsting och regioner. Jag är också glad över att vi är överens om ytterligare resurser till barn-och ungdomspsykiatrin, första linjens psykiatri och ungdomsmottagningar, som länge har haft ett ökande tryck, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL.

Överenskommelsen innehåller flera olika delar.

  • 350 miljoner kronor fördelas till landsting/regioner för att genomföra utvecklingsinsatser på området, i enlighet med inriktningen i överenskommelsen. Detta är 100 miljoner kronor mer än 2017.
  • 350 miljoner kronor fördelas till kommunerna för att genomföra utvecklingsinsatser på området, i enlighet med inriktningen i överenskommelsen. Detta är 100 miljoner kronor mer än 2017.
  • 220 miljoner kronor fördelas till landstingen/regionerna för att stärka primärvårdens insatser vad gäller psykisk ohälsa i alla åldrar. Detta är en ny satsning för 2018.
  • 250 000 000 kronor fördelas till landstingen/regionerna för att stimulera och rusta initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa. Medlen ska bidra till en ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är bl.a. riktad till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. Detta är 100 miljoner kronor mer än i 2017 års överenskommelse.
  • 130 miljoner kronor fördelas till kommuner och landsting för att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa.
  • För att stimulera samordning och ytterligare initiativ för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting erhåller landstingen 24 miljoner Detta är en ny satsning för 2018.
  • 40 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatser som förbättrar tillgången till insatser för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Detta är en ny satsning för 2018.
  • Utöver medlen till landsting, regioner och kommuner går 30 miljoner kronor till SKLs nationella arbete med utveckling och administration inom ramen för satsningen. 10 miljoner kronor går till utvecklingsarbete på nationell nivå inom primärvårdssatsningen. Ytterligare 10 miljoner kronor går till att fortsätta det arbete som inleddes 2017 med att utveckla upp till sex regionala resurscentrum i nära samverkan kommuner och landsting/regioner samt berörda myndigheter.

Läs vidare

Hög beredskap i vården inför sommaren

Alla landsting och regioner planerar särskilda insatser för att trygga en säker vård i sommar. Åtgärderna har utvecklats och intensifierats de senaste åren, visar SKL:s årliga enkät.

 
Hans Karlsson

Hans Karlsson

 

Samtliga landsting och regioner uppger att bemanningssituationen inför sommaren 2017 är ansträngd. Det är fler än inför förra sommaren.

För vissa yrkesgrupper som är svårare att rekrytera råder det en generell efterfrågan under hela året. Det gäller särskilt specialistsjuksköterskor samt läkare inom allmänmedicin och psykiatri.

Möjligheten att rekrytera barnmorskor inför sommaren är fortsatt svår på många håll, även om något färre landsting som uppger sig ha svårigheter. Samma gäller läkare, där mindre än hälften har svårigheter, jämfört med 60 procent förra året.

Fler anställer undersköterskor

Drygt hälften uppskattar att bemanningssituationen ser sämre ut än inför förra sommaren. Övriga uppger ett oförändrat läge.

– Precis som på andra arbetsplatser behöver och vill medarbetarna i vården vara lediga och ha semester. Landstingen och regionerna strävar alltid efter att säkra såväl patientsäkerhet som god arbetsmiljö, oavsett om det är långhelger eller sommartid, säger Hans Karlsson, chef på avdelningen för vård och omsorg. Vi vet också att patientsäkerheten generellt ökar. Det visar granskningen av cirka 60 000 journaler från alla akutsjukhus.

Samtidigt som andelen sjuksköterskor minskar går utvecklingen i landstingen och regionerna mot att anställa alltfler undersköterskor, inte bara sommartid.

Förändrade arbetssätt

Det finns alltfler exempel på förändrade arbetssätt så att kompetensen hos personalen används rätt:

  • Många anlitar särskild personal som utför mathantering och städning eller administrativa uppgifter.
  • Undersköterskor fortbildas att klara ytterligare vårdnära uppgifter.
  • Operationsassistenter utbildas för att assistera operationssjuksköterskor.
  • Jobbsatsningar med ungdomspraktikanter (18-24 år) som kan utföra enklare sysslor under sommaren.

Andra åtgärder handlar till exempel om extra ersättning för flytt av semester, stärkt samarbete med primärvård och kommuner, särskilda planeringsgrupper och utökad flexibilitet för snabb omfördelning av vårdplatser.

Inte minst akutsjukhusen har stor betydelse för vården under sommaren och flera akutsjukhus har som målsättning att ha fler vårdplatser öppna än i fjol. Därför finns just nu ett särskilt fokus på rekrytering av tillräckliga resurser, planering av öppethållande och samordning mellan akutsjukhusen under sommarperioden för att kunna erbjuda en trygg och tillgänglig vård.

Så blev förra sommaren

SKL:s uppföljning av sommaren 2016 visade att bemanningssituationen blev som förväntat och i några landsting och regioner bättre än föregående år. Trots en periodvis ansträngd situation på sina håll ökade inte antalet överbeläggningar eller utlokaliserade patienter. Även ifråga om väntetider och patientsäkerhet såg vården totalt sett lika säker och tillgänglig ut som under övriga året. Personalens engagemang, tidig planering och gott samarbete med kommunerna var några av nyckelfaktorerna.

Även i år kommer en uppföljning att göras.

Enkäten genomfördes under april. 19 av 20 landsting och regioner svarade.

 

Läs vidare

Nationella prov sprids på sociala medier

SKOLA. Niornas nationella prov i svenska och svenska som andraspråk sprids just nu på Snapchat, skriver Aftonbladet. Provet ska skrivas på fredagen, men Skolverket har upptäckt att svaren har läckt ut och börjat spridas. Nu har Skolinspektionen, som är tillsynsmyndighet informerats.

UnderRektorer får nu själva bestämma om de ska använda det läckta provet eller inte, uppger Skolverket i ett pressmeddelande. Det finns ett ersättningsprov, men det har bara skickats ut till skolorna i ett enda exemplar och måste därför kopieras.

TT

Man planerar nu att lägga ner jourmottagningarna i Östhammar och Tierp nattetid. Jag kan som en av de mest erfarna hålla med om att verksamheten nattetid är låg. Det är den förhållandevis på i stort sett alla akut- och jourmottagningar i Sverige jämfört med verksamheten på dagtid. Däremot är beredskapen god och den beredskapen är till för att rädda liv. Livshotande tillstånd tar inte hänsyn till vilken tid det är på dygnet.

 

 

 

 

Man planerar nu att lägga ner jourmottagningarna i Östhammar och Tierp nattetid. Jag kan som en av de mest erfarna hålla med om att verksamheten nattetid är låg. Det är den förhållandevis på i stort sett alla akut- och jourmottagningar i Sverige jämfört med verksamheten på dagtid. Däremot är beredskapen god och den beredskapen är till för att rädda liv. Livshotande tillstånd tar inte hänsyn till vilken tid det är på dygnet.

Jag inser att de som utrett denna fråga inte diskuterat den med mig som har störst erfarenhet som läkare på jourtid i Östhammar och då har man nog inte heller talat med berörda läkare i Tierp. Jag kan ge flera exempel där om inte jouren funnits öppen under de tider då man nu vill stänga den har räddat liv och där ambulans och Akademiska sjukhuset inte ensam hade räckt till.

Jag inser att de som utrett denna fråga inte diskuterat den med mig som har störst erfarenhet som läkare på jourtid i Östhammar och då har man nog inte heller talat med berörda läkare i Tierp. Jag kan ge flera exempel där om inte jouren funnits öppen under de tider då man nu vill stänga den har räddat liv och där ambulans och Akademiska sjukhuset inte ensam hade räckt till.

Avtalet mellan Region Uppsala och Östhammars kommun om att bedriva en närvårdsenhet i Östhammar förlängs med ett år till den 28 februari 2018. Det beslutade vårdstyrelsen.

Verksamheten riktar sig främst till äldre multisjuka, men omfattar även barn och ungdomar under 17 år. Region Uppsala står för 60 procent av kostnaderna och kommunen för 40 procent.

Under 2017 ska en det göras en genomlysning av verksamhetens ekonomi.

 

Ändrade regler för psykoterapi ska följas upp

(KD), (M), (L) och (C) tog initiativ till att vårdstyrelsen ska få en uppföljning av hur de förändrade reglerna för psykoterapi har fallit ut.

Hälso- och sjukvårdsdirektören fick i uppdrag att ta fram en redovisning till majmötet.

Akademiska sjukhuset - 2017-02-15 15:41 CET

Ett projekt för rening av läkemedelsrester på Akademiska sjukhuset får pris för Årets hållbarbara sjukvårdsinnovation. Metoden innebär att enzymer frigörs i vattnet vid varje spolning. Sjukhuset är först i världen att testa metoden i verklig miljö.

 

Ett projekt för rening av läkemedelsrester på Akademiska sjukhuset får pris för Årets hållbarbara sjukvårdsinnovation. Sedan sommaren testar man en ny metod där avloppsvatten renas med enzymer direkt i toaletterna. Priset delades ut 15 februari i samband med en Nordisk konferens om hållbarhet.

– Det känns oerhört roligt och sporrande att vi fått priset. Vi har arbetat länge med frågan om läkemedels miljöpåverkan, och det är en av sjukvårdens stora utmaningar. Detta är ett innovativt steg på vägen för att hitta sätt att minimera våra utsläpp, säger Therese Olsen, miljöchef på Akademiska sjukhuset.

Bakom priset står Nordiskt Center för hållbar sjukvård i samarbete med Dagens Medicin och Aktuell Hållbarhet. Priser delas ut i tre kategorier: Årets hållbara sjukvårdsorganisation, Årets Hållbara sjukvårdsinnovation och Årets hållbara sjukvårdsföretag.

Enzymreningsprojektet startade i augusti 2016 på Akademiska sjukhuset och genomförs i samarbete med Uppsala universitet och företaget Pharem Biotech. Metoden innebär att man renar avloppsvatten från antibiotikarester och andra läkemedelssubstanser med hjälp av enzymer som sitter i toalettblock. Enzymerna frigörs i vattnet vid varje spolning och kan börja bryta ned läkemedelsrester som finns i urin och avföring direkt vid källan, innan de spätts ut. Akademiska sjukhuset är först i världen att testa metoden i en verklig miljö.

En pilotstudie har genomförts på tio toaletter med fokus på fem läkemedel som alla används mycket inom sjukvården och/eller har en hög risk för miljöpåverkan; tre antibiotika, en smärtstillande substans och en blodtryckssänkande. Metoden kräver inga extra insatser av personalen, varken på vårdavdelningarna eller driften.

– Studieresultaten hittills är så lovande att vi beslutat att gå vidare med ett försök av den färdiga produkten i större skala under våren 2017. Många av de substanser som renas bort är antibiotika, vilket är särskilt viktigt eftersom vi då kan motverka utveckling av antibiotikaresistens. Det är ett måste om vi ska kunna behålla den goda sjukvård vi har idag säger Josef Järhult, infektionsläkare och forskare.

– Vi tar frågan om antibiotikaresistens och hantering av läkemedelsrester på stort allvar. Att Akademiska sjukhuset nu får detta pris är ett tydligt exempel på projekt där Region Uppsala ligger i framkant, säger Johan Edstav (MP), ordförande för fastighets- och servicenämnden.

Eyetracking är ett kommunikationshjälpmedel som innebär att patienterna kan förmedla sina basala behov genom att titta på ikoner på en Ipadliknande skärm i stället för att peka. En kamera avläser pupillernas rörelser när patienten tittar på bilder som tekniken testas på denna patientgrupp.

 

Brännskadade som vårdas i respirator har ofta problem att tala och kan ofta inte använda händerna på grund av operationer eller smärta. På Akademiska sjukhusets brännskadecentrum testas nu ett nytt ögonstyrt kommunikationshjälpmedel, eyetracking, som förhoppningsvis ska förbättra kommunikationen och minska rädsla och oro hos patienterna. Det är första gången i Sverige som tekniken testas på denna patientgrupp.

– Förhoppningen är att tekniken kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonal och svårt brännskadade patienter. Med ökad förståelse för patientens tillstånd och vårdbehov kan den även bidra till snabbare återhämtning, säger Marie Lindblad, forskningssjuksköterska på brännskadecentrum och ansvarig för studien.
Inom brännskadevården är kommunikation mellan patient och personal en extra utmaning eftersom vårdtiderna ofta är långa och patienterna kopplas in och ut ur respirator upprepade gånger i samband med kirurgiska ingrepp, exempelvis hudtransplantationer, eller vid infektioner och andra komplikationer.

Många patienter blir rädda, har ont eller är förvirrade när respiratorbehandlingen fasas ut och andningsslangen (intubationen) behålls, samtidigt som dosen lugnande läkemedel minskar. Senare, när patienten tränats ur respiratorn och andningsslangen avlägsnats, kan patienten fortfarande ha svårt att prata och göra sig förstådd/förmedla sina behov. Medvetandet är ofta påverkat av medicinering samtidigt som skadorna gör att man inte kan/får använda sina händer. Att använda papper och penna eller tangentbord/surfplatta är ofta inte möjligt.
Ögonrörelser ersätter pekskärm Tekniken, som kallas eyetracking, innebär att patienten kommunicerar med hjälp av ögonen i stället för att peka på en skärm. Patienten får titta på bilder på en skärm som exempelvis visar en toalett, ett glas vatten eller en smärtskala. Patientens ögonrörelser registreras av en kamera/eyetracker i datorn samtidigt som en röst säger ”jag är törstig” eller ”jag har väldigt ont” etcetera.

Tekniken har testats inom intensivvården på flera ställen i Europa, bland annat på sjukhus i Italien och Frankrike. Men ännu har ingen studie gjorts i Sverige på patienter eller brännskadade som vårdas inom intensivvård.

Målgruppen för studien är brännskadade patienter som vårdas eller har vårdats i respirator. På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset vårdas cirka 200 patienter för svåra brännskador per år. Närmare 40 procent (80 patienter) behöver intensivvård under kortare eller längre tider och andningshjälp i respirator. I studien räknar man med att inkludera tio patienter samt 10-20 medarbetare.

För mer information, kontakta:
Marie Lindblad, forskningssjuksköterska på brännskadecentrum, 018-611 13 81 eller 0764-963913
Fredrik Huss, överläkare och ämnesområdesansvarig på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset,
018-611 37 57 eller 070-794 15 74

Bildtext: Eyetracking är ett kommunikationshjälpmedel som innebär att patienterna kan förmedla sina basala behov genom att titta på ikoner på en Ipadliknande skärm i stället för att peka. En kamera avläser pupillernas rörelser när patienten tittar på bilder som bland annat visar smärtnivåer, behov att dricka eller gå på toaletten.

På bilden syns Marie Lindblad, forskningssjuksköterska, och Karin Engblom, undersköterska (patient). Fotograf: Magnus Laupa

Enzymrening av läkemedelsrester får hållbarhetspris

Resultatet för 2016 års överenskommelse om sjukskrivning och rehabilitering är klar. Samtliga landsting får del av satsningen då så gott som samtliga villkor uppnåtts.

Under 2016 har landstingen arbetat med att förbättra sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom fem utpekade områden. Genom att utbilda fler läkare i försäkringsmedicin, där bland annat kunskap om jämställdhet och våld i nära relation ingår, har landstingen lyckats med att integrera jämställdhetsarbetet vid sjukskrivningar för att förhindra könsstereotypa bedömningar.

Helena Lundkvist Nymansson

– Landstingen har arbetat på bra inom alla områden för att förbättra arbetet med sjukskrivning och rehabilitering, som är viktiga frågor för både den enskilde och alla aktörer som är inblandade i processen. Det är roligt att se att alla har klarat att uppfylla i stort sett samtliga villkor i överenskommelsen, säger Helén Lundkvist Nymansson, chef för sektionen för hälsa och jämställdhet på Sveriges Kommuner och Landsting.

Ny funktion för koordinering

Arbetet under året har även lett till att majoriteten av landstingen/regionerna idag har en koordinator på varje vårdcentral som arbetar med sjukskrivning och rehabilitering.

– Det känns jättebra, eftersom funktionen är viktig. Införandet av koordinatorer har också lett till att landstingen i högre grad börjar ta kontakt med arbetsgivare, när patienten godkänner det, för att underlätta för patienten att kunna gå tillbaka i arbete, säger Helén Lundkvist Nymansson.

Sammanlagt utbetalas drygt 1,13 miljarder kronor av överenskommelsens möjliga 1,14 miljarder till landstingen för det arbete som genomförts under 2016.

Områden som ingått i överenskommelsen 2016

  1.  Jämställd sjukskrivningsprocess
  2. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin
  3. Funktion för koordinering
  4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa
  5. Elektroniskt informationsutbyte

Fördelningen av medel för de olika villkoren per landsting/region(PDF, nytt fönster)

Fakta

  • I överenskommelsen 2016 satsade regeringen 1,5 miljarder kronor. Av dessa var cirka 1,2 miljarder avsatta för landstingens kvalitetsarbete med sjukskrivningar 2016.
  • Regeringen och SKL fortsätter satsningen på en förbättrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med en ny överenskommelse för 2017-2018.
  • Överenskommelsen görs mellan SKL och regeringen för att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan.

Ögonstyrning ska förbättra kommunikationen med brännskadade

Ett landsting har infört avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Två landsting har infört enhetlig avgift för läkarbesök i primärvården och i den öppna specialiserade vården.

Landstinget Sörmland införde den 1 januari 2017 avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Samtidigt höjdes avgiften med 100 kr till 400 kr för besök i den öppna specialiserade vården. Landstinget Sörmland höjde också avgiften med 20 kr till 100 kr per dag i den slutna vården.

Region Östergötland och Landstinget Västernorrland införde en enhetlig avgift på 200 kr för läkarbesök i primärvården och för besök i den öppna specialiserade vården.

Landstinget i Uppsala län sänkte avgiften med 20 kr till 150 kr för läkarbesök i primärvården.

Övriga landsting har inför 2017 inte förändrat avgifterna inom dessa områden.

Öppenvård i alla landsting är avgiftsfri från den 1 januari 2017 för personer som är 85 år eller äldre, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

Patientavgifter 2017

Landsting/region

Primärvård – husläkare

Specialistläkare

Stockholm

200

350

Uppsala

150

330

Sörmland

0

400

Östergötland

200

200

Jönköping

250

250

Kronoberg

150

300

Kalmar

200

200

Blekinge

150

300

Skåne

200

300

Halland

150

300

Västra Götaland

100/300*)

300

Värmland

200

200

Örebro

120

250

Västmanland

150

320

Dalarna

200

350

Gävleborg

200

200

Västernorrland

200

200

Jämtland Härjedalen

300

300

Västerbotten

200

200

Norrbotten

200

200

Gotland

200

300

*) Vald vårdcentral/annan vårdcentral

Läs vidare

Bra resultat ger alla landsting del av medel

Ett landsting har infört avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Två landsting har infört enhetlig avgift för läkarbesök i primärvården och i den öppna specialiserade vården.

Landstinget Sörmland införde den 1 januari 2017 avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Samtidigt höjdes avgiften med 100 kr till 400 kr för besök i den öppna specialiserade vården. Landstinget Sörmland höjde också avgiften med 20 kr till 100 kr per dag i den slutna vården.

Region Östergötland och Landstinget Västernorrland införde en enhetlig avgift på 200 kr för läkarbesök i primärvården och för besök i den öppna specialiserade vården.

Landstinget i Uppsala län sänkte avgiften med 20 kr till 150 kr för läkarbesök i primärvården.

Övriga landsting har inför 2017 inte förändrat avgifterna inom dessa områden.

Öppenvård i alla landsting är avgiftsfri från den 1 januari 2017 för personer som är 85 år eller äldre, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

Patientavgifter 2017

Landsting/region

Primärvård – husläkare

Specialistläkare

Stockholm

200

350

Uppsala

150

330

Sörmland

0

400

Östergötland

200

200

Jönköping

250

250

Kronoberg

150

300

Kalmar

200

200

Blekinge

150

300

Skåne

200

300

Halland

150

300

Västra Götaland

100/300*)

300

Värmland

200

200

Örebro

120

250

Västmanland

150

320

Dalarna

200

350

Gävleborg

200

200

Västernorrland

200

200

Jämtland Härjedalen

300

300

Västerbotten

200

200

Norrbotten

200

200

Gotland

200

300

*) Vald vårdcentral/annan vårdcentral

Läs vidare

Nya patientavgifter 2017

Ett landsting har infört avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Två landsting har infört enhetlig avgift för läkarbesök i primärvården och i den öppna specialiserade vården.

Landstinget Sörmland införde den 1 januari 2017 avgiftsfria besök hos läkare i primärvården. Samtidigt höjdes avgiften med 100 kr till 400 kr för besök i den öppna specialiserade vården. Landstinget Sörmland höjde också avgiften med 20 kr till 100 kr per dag i den slutna vården.

Region Östergötland och Landstinget Västernorrland införde en enhetlig avgift på 200 kr för läkarbesök i primärvården och för besök i den öppna specialiserade vården.

Landstinget i Uppsala län sänkte avgiften med 20 kr till 150 kr för läkarbesök i primärvården.

Övriga landsting har inför 2017 inte förändrat avgifterna inom dessa områden.

Öppenvård i alla landsting är avgiftsfri från den 1 januari 2017 för personer som är 85 år eller äldre, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

Patientavgifter 2017

Landsting/region

Primärvård – husläkare

Specialistläkare

Stockholm

200

350

Uppsala

150

330

Sörmland

0

400

Östergötland

200

200

Jönköping

250

250

Kronoberg

150

300

Kalmar

200

200

Blekinge

150

300

Skåne

200

300

Halland

150

300

Västra Götaland

100/300*)

300

Värmland

200

200

Örebro

120

250

Västmanland

150

320

Dalarna

200

350

Gävleborg

200

200

Västernorrland

200

200

Jämtland Härjedalen

300

300

Västerbotten

200

200

Norrbotten

200

200

Gotland

200

300

*) Vald vårdcentral/annan vårdcentral

Läs vidare