Tre av fyra för ett slutförvar i Forsmark

Pressmeddelande  •  Maj 08, 2017 10:28 CEST

Eva Halldén, vd för Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB

Förtroendet för SKB:s verksamhet är fortsatt högt bland invånarna i Östhammars kommun. Det visar den årliga opinionsundersökning som Novus Opinion genomfört åt SKB. Tre av fyra som tillfrågats lokalt är för det planerade slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark, visar undersökningen bland annat.

– Resultatet visar att det finns ett stort stöd för SKB:s planer att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark och att SKB:s verksamhet kan bidra till positiv utveckling i kommunen, säger SKB:s vd Eva Halldén.

Även förtroendet för SKB som företag är fortsatt högt i kommunen. 78 procent av de tillfrågade uppger att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för SKB som företag, en nivå som ligger stabilt sedan förra årets mätning.

– De fina förtroendesiffrorna från Östhammarborna känns förstås väldigt hedrande. Förtroendet lokalt är en förutsättning för SKB:s arbete, både i vår pågående verksamhet och i den som vi planerar för framtiden. SKB vill fortsätta att vara ett företag som har en aktiv roll i kommunen och som är en attraktiv arbetsplats under lång tid framöver, säger Eva Halldén.

Fakta om undersökningen

Den årliga opinionsundersökningen har genomförts av Novus Opinion under perioden mars-april 2017 och omfattar 800 genomförda telefonintervjuer med invånare i Oskarshamns respektive Östhammars kommun.

Klargörande beslut i projektet för SFR-utbyggnad

SKB:s styrelse har beslutat att reaktortankarna från de svenska kärnkraftverken ska segmenteras innan de slutförvaras i det utbyggda SFR, förvaret för låg- och medelaktivt avfall i Forsmark. Dessutom ska yrkandet om mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall i utbyggnadsansökan för SFR dras tillbaka.

För att rymma allt avfall från de svenska kärnkraftverken behöver det befintliga SFR byggas ut. Bland annat ska reaktortankarna från de svenska kokarreaktorerna slutförvaras i anläggningen.

En viktig frågeställning i projektet för utbyggnaden har varit om reaktortankarna ska lagras som hela enheter eller i segmenterade stycken. Båda sätten är tekniskt genomförbara och säkerheten vid hantering och efter förslutning kan tillförsäkras med båda metoderna. Efter en fördjupad analys har SKB:s styrelse beslutat att reaktorerna ska segmenteras innan slutförvaring.

– Sammantaget väger de tekniska, logistiska och ekonomiska aspekterna tyngre till fördel för segmenteringsalternativet. Det innebär bland annat att en tredje tunnel som SKB tidigare projekterat för inte kommer att behövas eftersom vi kan ta ner reaktortankarna i delar, säger Peter Larsson, SKB:s projektledare för utbyggnaden av SFR.

– Vi bedömer också att det finns goda möjligheter att segmenteringstekniken fortsätter att utvecklas, vilket skapar ännu bättre fördelar för segmentering på längre sikt, säger Peter Larsson.

I SKB:s ansökan om tillstånd för att bygga ut SFR har SKB tidigare yrkat på tillstånd för mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall i SFR, i väntan på att slutförvaret för sådant avfall ska stå klart. SKB:s styrelse har nu beslutat att det yrkandet ska dras tillbaka från SKB:s ansökningar. Tidigareläggande av rivning och ändrad planering har medfört förändrade behov av mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall. Mellanlagring av långlivat låg- och medelaktivt avfall kommer att ske vid de kärntekniska anläggningarna under perioden fram tills dess att SFL, slutförvaret för långlivat låg- och medelaktivt avfall, är driftsatt.

– Det här är två betydande beslut från styrelsen som ger oss tydlighet i det fortsatta arbetet, säger Peter Larsson.

 

Bakgrund:

I slutet av 2014 lämnade SKB in ansökningarna om att få bygga ut det befintliga Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Ansökningarna om tillstånd enligt kärntekniklagen och miljöbalken, som lämnats in till Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen, består av cirka 6 000 sidor.

Läs mer om planerna för utbyggnad av SFR: http://www.skb.se/projekt-for-framtiden/utbyggnad-av-sfr/

Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 1970-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

Folkomröstning gällande slutförvar för använt kärnbränsle 4 mars 2018

Kommunfullmäktige har den 25 april 2017 beslutat att hålla en folkomröstning gällande frågan om Östhammars kommun ska tillåta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Folkomröstningen kommer att ske den 4 mars 2018.

Frågeställningen lyder:

Tycker du att Östhammars kommun ska tillåta ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark?

  • Ja
  • Nej

En folkomröstning är enbart rådgivande och är en del av ett större underlag. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige. Rösträtt har alla röstberättigade vid kommunala val i Östhammars kommun.

Kommunfullmäktiges beslut grundas på flera punkter

  • Folkomröstningens resultat
  • Östhammars kommuns politiska granskningsgruppers arbete som pågått sedan 1995, samt kommunens yttranden
  • Mark- och miljödomstolens yttrande till regeringen enligt miljöbalken
  • Strålsäkerhetsmyndighetens granskningsresultat

Prövning

För att bygga en kärnteknisk anläggning i Sverige idag behövs det tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen. Regeringen prövar båda dessa frågor.
Till sin hjälp har de Mark- och miljödomstolen som prövar enligt miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndigheten som prövar enligt kärntekniklagen. Enligt miljöbalken omfattas vissa typer av verksamheter kommunalt veto. Det innebär att kommunerna där verksamheterna ska placeras har rätt att säga nej till dem. I det här fallet gäller det Östhammar kommun och Oskarshamn kommun som ska ta ställning till ett slutförvar respektive inkapslingsanläggning. Östhammars kommun måste därför ha tagit ställning innan regeringen fattar sitt beslut. Regeringen beslutar sedan om att ge antingen grönt ljus för byggnation eller stoppa processen.

Det kommunala vetot

Det kommunala vetot för slutförvar omfattas också av en vetoventil. Ventilen innebär att regeringen kan säga ja till anläggningen mot kommunens vilja om ingen annan lämplig plats finns. Med lämplig menas inte bara tekniskt eller ekonomiskt bäst utan också social acceptans.

Bakgrund

1995 frågade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Östhammars kommun om kommunens inställning till att SKB ville genomföra förundersökningar för ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. I samband med SKB:s förundersökningar bildades kommunens slutförvarsorganisation som följt frågan sedan dess. På olika sätt och i olika konstellationer har slutförvarsorganisationen arbetat med att bygga kunskap genom att ställa frågor, begära klargörande, kompletteringar samt anordna olika typer av seminarier och informationskampanjer. Slutförvarsorganisationens arbete finansieras av Kärnavfallsfonden.

Inget annat land i världen har ett slutförvar för använt kärnbränsle i drift.

Läs vidare om slutförvarsfrågan och kommunens arbete med den på Östhammars kommuns slutförvarswebb.

Relaterade länkar

Östhammars kommuns slutförvarswebb

Kärnkraftsindustrins forsknings- och utvecklingsprogram bör godkännas

SAMHÄLLE. Regeringen vill att statliga myndigheter ska bli bättre på att förebygga korruption, samtidigt ska skyddet för så kallade visselblåsare stärkas, rapporterar SVT Nyheter. 

Vart tredje år ska kärnkraftverkens ägare lämna in ett forsknings- och utvecklingsprogram (Fud-program) över hur avfallet från drift och rivning av kärnkraftverken ska tas om hand på ett säkert sätt. I september 2016 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), på uppdrag av kärnkraftverkens ägare, in Fud-program 2016 till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten har granskat programmet och inhämtat synpunkter från intressenter som till exempel kommuner, andra myndigheter, forskningsinstitutioner och miljöorganisationer. Nu är granskningen klar och ett yttrande med slutsatser och rekommendationer har lämnats till regeringen.

– Vi rekommenderar att regeringen godkänner programmet. Det lever upp till de krav lagen ställer och vi bedömer att de uppfyllt de krav regeringen ställde i beslutet av 2013 års Fud-program, om ett tydligare och mer strukturerat program och att samråda med myndigheten i frågor som rör utveckling av avvecklingsplaner och rivningsstudier, säger Bengt Hedberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

» Yttrandet
» Granskningsrapporten

Huvudförhandling om Kärnbränsleförvaret inleds i september

Pressmeddelande  •  Mar 17, 2017 14:27 CET

Christopher Eckerberg, vd SKB. Foto: Lasse Modin

Mark- och miljödomstolen har i dag lämnat besked om att huvudförhandling om SKB:s ansökan om tillstånd för systemet för omhändertagande av använt kärnbränsle ska inledas i september 2017.

– Det är glädjande att vi fått det här beskedet. Miljöprövningen är ett viktigt steg för vårt uppdrag att på ett långsiktigt säkert sätt ta hand om det svenska använda kärnbränslet. Vi lämnade in ansökan 2011 och är redo att få den prövad, säger SKB:s vd Christopher Eckerberg.

SKB:s metod för slutförvaring av det använda kärnbränslet kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarriärer: kopparkapslar, bentonitlera och det svenska urberget. Prövningen innefattar ett slutförvar i Forsmark, en inkapslingsdel i anslutning till mellanlagret i Oskarshamn (Clink), samt transporter.

SKB ges nu tillfälle att senast den 3 april lämna förslag till förhandlingsordning till Mark- och miljödomstolen.

Bakgrund

Arbetet med ett slutförvar för det svenska använda kärnbränslet har en lång historia. SKB:s forskning och teknikutveckling har pågått i cirka 40 år, parallellt med arbetet med att finna en plats. SKB har genomfört förstudier i åtta kommuner och platsundersökningar 2002-2007 i två kommuner. 2009 valdes Forsmark som en lämplig plats och ansökan om att få bygga ett slutförvar där lämnades in 2011. Mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten planerar att yttra sig till regeringen 2017. Därefter ska kommunerna Östhammar och Oskarshamn yttra sig till regeringen som fattar beslut om tillåtlighet.

Ny kostnadsberäkning för hanteringen av det svenska kärnavfallet

SKB har i dag lämnat sin återkommande beräkning av kostnaderna för att ta hand om det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken, Plan 2016. Enligt den nya prognosen uppgår den totala kostnaden för det svenska kärnavfallsprogrammet, från start till mål, till cirka 141 miljarder kronor.

Jämfört med den tidigare kostnadsberäkningen, Plan 2013, ökar totalkostnaden i den nya prognosen med cirka fem miljarder kronor, motsvarande 3,7 procent. En del av den beräknade kostnadsökningen är relaterad till senareläggningar av driftstarten för både Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Prognosen påverkas också av avvecklingen av kärnkraftverken i och med tidigarelagd avställning, samt av anläggningsförnyelse i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och SFR.

– Samtidigt som de bedömda kostnaderna har ökat något har också osäkerheterna minskat. Det stora rivningsprojektet för Barsebäcks kärnkraftverk är igång och planeringen av andra större projekt har konkretiserats ytterligare, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB.

Av den beräknade totalkostnaden har cirka 43 miljarder kronor redan investerats i forskning och utveckling, samt byggnation och drift av befintliga anläggningar. Resterande 98 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2018. Av dessa finns drygt 60 miljarder kronor redan i Kärnavfallsfonden. Återstående finansiering täcks dels genom fortsatta inbetalningar till fonden från reaktorägarna, dels genom den avkastning som fonden kommer att ge i framtiden. Ägarna ställer också säkerheter för medel som ännu inte inbetalats.

– Kärnkraftsbolagen och dess ägare ska stå för samtliga kostnader för omhändertagande av kärnavfallet. Långsiktigheten i det svenska finansieringssystemet gör det robust och till ett internationellt föredöme, säger Christopher Eckerberg.

Var tredje år lämnar SKB en beräkning av kostnaderna för det svenska kärnavfallsprogramet till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Efter myndighetens granskning ligger beräkningen sedan till grund för regeringens beslut om vilka avgifter ägarna till de svenska reaktorerna ska betala in till Kärnavfallsfonden under perioden 2018–2020.

Läs mer om finansieringen av SKB:s verksamhet

Forskning och utvecklingsprogram i ny skepnad

Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB

 
 
 
Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB - 2016-10-03 09:34 CEST

Anders Ström

Teknikutveckling och avveckling av kärntekniska anläggningar står i fokus i SKB:s program för forskning och utveckling, Fud 2016, som nu lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Efter en omfattande remisshantering kommer programmet till regeringen för beslut under nästa höst.

Inlämnandet av programmet för forskning, utveckling och demonstration, det så kallade Fud-programmet sker i ett läge där SKB har två pågående tillståndsärenden hos myndigheten, ett för inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle och ett för utbyggnaden av SFR, Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall.

- Vi har kommit långt i båda dessa tillståndsärenden och i Fud-program 2016 utvecklar vi handlingsplanen och beskriver de insatser som återstår för att kunna uppföra och ta dessa anläggningar i drift. Fud-progammen är en viktig del av samhällets granskning av SKB:s arbete, säger Anders Ström som är koordinerande programchef på SKB.

I samband med att regeringen godkände föregående program (Fud 2013) ställdes särskilda krav på att kommande program skulle vara tydligare och mer strukturerade samt klargöra hur forsknings- och utvecklingsåtgärder planeras, motiveras och utvärderas utifrån lagkraven. Därför har det nu inlämnade programmet ny form och ny struktur.

- Vi har kopplat alla insatser till den stegvisa beslutsprocessen som styr hur nya anläggningar utvecklas och tas i drift. De tekniska lösningarna detaljeras allt eftersom processen fortskrider. Det här har vi försökt förtydliga i Fud-program 2016, förklarar Anders Ström.

En ny faktor som påverkar SKB:s planering är de beslut som tagits om att ta de äldsta reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals ur drift tidigare än avsett. Detta har påverkat SKB:s planering på flera sätt, bland annat har avvecklingsfrågorna blivit alltmer aktuella att lösa. Detta blir tydligt i Fud-program 2016 där avveckling av kärntekniska anläggningar har fått ett större fokus

- Det har väckt frågor kring mellanlagring både för det använda kärnbränslet och det låg- och medelaktiva avfallet, vilket hanteras i Fud 2016, säger Anders Ström.

Läs gärna mer om Fud här.

Kärnkraftföretagen i Sverige gick på 70-talet samman och bildade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Vårt uppdrag är att ta hand om allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Omhändertagandet ska uppfylla kraven på högsta säkerhet för människor och miljö. Uppdraget är så omfattande att vi ser det som ett av Sveriges största miljöskyddsprojekt.

Utvecklingsprogram för slutförvaret granskas

den 3 oktober 2016

De svenska reaktorinnehavarna har gemensamt lämnat in ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram (Fud) till Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten ska nu granska Fud-programmet. För att inhämta synpunkter skickar myndigheten programmet på remiss.

De svenska reaktorinnehavarna ska vart tredje år presentera ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram (Fud) för hur använt kärnbränsle och kärnavfall ska tas omhand. Uppgiften delegeras av reaktorinnehavarna till det gemensamt ägda bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

SKB överlämnade Fud-program 2016 till Strålsäkerhetsmyndigheten den 29 september.
Strålsäkerhetsmyndigheten ska nu granska och utvärdera programmet. För att inhämta synpunkter som är av betydelse för myndighetens granskning och utvärdering skickas Fud-program 2016 på remiss till ett 70-tal organisationer. Remissinstanserna ska lämna sina yttranden till myndigheten senast den 31 december 2016. Myndigheten ska lämna sitt yttrande över Fud-programmet till regeringen senast den 31 mars 2017.

Läs mer
Fud-program 2016, på SKB:s webbplats
Remiss: Granskning av Fud-program 2016
Granskningsrapporter av tidigare Fud-program

Ytterligare information: Bengt Hedberg eller Patrik Borg, båda utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Nås via myndighetens pressjour, tel: 08-799 40 20

SKB:s slutförvarsansökningar är nu tillräckligt kompletta

den 29 januari 2016

Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar om tillstånd att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammars kommun, och en inkapslingsanläggning i anslutning till mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun är tillräckligt kompletta för att granskas i sak. Därför kungör Strålsäkerhetsmyndigheten i dag, den 29 januari 2016, ansökningarna.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ansökte den 16 mars 2011 om tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmark i Östhammars kommun. SKB har även ansökt om tillstånd att bygga en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle vid mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamns kommun. Miljökonsekvensbeskrivningar har lämnats in för båda ansökningarna.

– Allmänheten ges nu möjlighet att lämna sina synpunkter på de ansökningar som vi har tagit emot från Svensk Kärnbränslehantering. Vi kommer att hantera synpunkterna inom ramen för vårt remissförvarande och innan vi yttrar oss till regeringen under 2017, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten har i uppdrag av regeringen att granska SKB:s ansökningar mot kärntekniklagen. Under 2017 lämnar myndigheten sin slutliga bedömning till regeringen, som fattar beslut om tillstånd ska ges eller inte.

Med kungörelsen ges nu allmänheten möjlighet att fram till och med den 30 april 2016 lämna sina synpunkter på ansökningarna. Organisationer, myndigheter, universitet och andra intressenter har haft möjlighet att komma med synpunkter på slutförvaret genom de två remissomgångar som myndigheten har genomfört. Den andra remissomgången pågår fortfarande fram till och med den 30 april 2016.

Parallellt med Strålsäkerhetsmyndighetens granskning enligt kärntekniklagen prövar mark- och miljödomstolen SKB:s ansökning enligt miljöbalken. Som expertmyndighet ska Strålsäkerhetsmyndigheten även yttra sig till domstolen. När domstolen är klar med sin prövning lämnar den ett eget yttrande till regeringen.

SKB:s ansökningshandlingar finns tillgängliga via myndighetens webbplats

Ytterligare information: Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten,
tel. 08-799 43 51 eller via myndighetens presstjänst tel. 08-799 40 20.

MARIE BERGREN TILL MOSKVA

 

Marie Berggren, chef på kommunens strategienhet, är inbjuden till Moskva av OECD:s kärnenergibyrå Nuclear Energy Agency, NEA.

Marie kommer idag att tala om kommunens arbete med medborgardialog och beslutsprocesser i frågan om slutförvaren för radioaktivt avfall, för använt kärnbränsle och för drift- och rivningsavfall.

– Mitt fokus är vikten av tydliga roller i processerna och betydelsen av kloka, långsiktiga beslut tagna av kommunen. Goda samarbeten såväl mellan kommuner, i vårt fall Östhammars kommun och Oskarshamn, som ute i Europa. Och självklart, det mest betydelsefulla i arbetet: Öppenhet och transparens gentemot våra medborgare och beslutsfattare i kommunen, säger Marie.

Inbjudna talare från Sverige är även Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och Miljörörelsens kärnavfallsgranskning, MKG.

 

 

 

Bild
 på Forsmark kärnkraftverk

 

Kommunchefen i Östhammar, Peter Nyberg, säger att anledningen till att de är kritiska är för att de nu vill ha längre svarstid på ansökningen.

– Det är det vi vill poängtera. Vårt arbetsspråk är svenska och vi ber nu om längre svarstid just för att ansökan inte var översatt. Det blir ett demokratiskt underskott när man inte tillgängliggör den för en större krets, säger han.

Anna Porelius, kommunikationschef på SKB, säger att ansökan ska vara översatt till svenska i början av september och att kommunen nu får en förlängd svarstid till 24 november.

– Vi beklagar att översättningen har blivit försenad, det är ju en självklarhet att alla ska kunna läsa den

Källa UNT