Viktiga satsningar på svenskt fritidsfiske och fisketurism redovisas i årsrapport

Foto: Daniel Melin 

Jordbruksverkets rapport Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism - Årsrapport 2017 ger en inblick i hur olika organisationer och myndigheter arbetar för att utveckla fritidsfiske och fisketurism i Sverige och hur deras arbete bidrar till att nå målen i den nationella fritidsfiskestrategin, Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020. I rapporten presenteras också en rad goda exempel på insatser som genomförts under 2017.

Syftet med årsrapporterna är att granska och analysera fritidsfiskets och fisketurismens utveckling i förhållande till målen i den nationella strategin för fritidsfiske och fisketurism. Rapporterna identifierar och belyser behov och utmaningar för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Årets rapport fokuserar på kompetens-, produktutvecklings- och marknadsföringsåtgärder

En viktig roll för myndigheterna är att vara pådrivande, stödjande och samlande i arbetet med kompetensutveckling av fiskevattenförvaltare, fisketurismföretagare och andra aktörer på fritidsfiskets och fisketurismens område. Kompetensutveckling behövs till exempel för förvaltning, fiskevård, företagande, service, marknad och marknadsföring.

För att kvalitetssäkra kompetens- och produktutvecklingen behövs såväl grundläggande gymnasie- och högskoleutbildningar som kompletterande utbildningsinsatser för dem som redan är verksamma inom näringen. För dessa utbildningar behöver riktlinjer och regelverk tas fram i samverkan med näringen, där möjligheten till kompetensanknuten certifiering särskilt bör ses över.

Att sätta Sverige på kartan som fiskedestination

Svensk fisketurism konkurrerar på en global marknad. För att näringen ska kunna växa behövs därför att både svenska och utländska fisketurister i högre grad väljer Sverige som destination för sitt fiske. För att detta ska bli verklighet behövs en konkurrenskraftig och saklig marknadsföring både av Sverige som fiskedestination och av enskilda destinationer och fisketurismföretag.

- Vår uppfattning är att det idag finns mycket goda förutsättningar för ett utvecklat fritidsfiske och fisketurism och att allt fler börjar inse vilken fantastisk resurs Sverige har i sina vatten och fiskbestånd. Många utmaningar kvarstår men det är med stor tillförsikt och framtidstro vi arbetar vidare mot målen i den nationella fritidsfiskestrategin, säger Daniel Melin som är fritidsfiskesamordnare på Jordbruksverket och ansvarar för årsrapporten.

Goda exempel från årsrapporten

  • Inom ramen för Sportfiskarnas projekt Klassdraget har totalt ca 3 500 elever och mer än 400 lärare/fritidspedagoger fortbildats i fiske samt vatten- och fiskevård. Med satsningen Skolbäcken har man även skapat ca 5 000 elevbesök med fokus på läro- och upplevelserik fiskevård.
  • Mörrums Kronolaxfiske har förpackat, och med framgång sålt, ett tiotal olika all-inclusive fiskeupplevelseprodukter och justerat dem efter återkoppling från kunderna. Man har också arbetat med att på olika sätt öka kunskapen om östersjölaxens ökade sjuklighet och dödlighet.
  • SportfiskeAkademin har tillhandahållit ett gymnasieprogram med tre klasser och en YH-utbildning med två klasser. Den största marknadsföringskanalen är eleverna själva som gör avtryck i sportfiske-Sverige och utomlands. Skolan jobbar även med egna sociala kanaler och syns ofta i sportfiskemedia.

- Med årsrapporten för 2017 vill vi visa på goda exempel på kompetensutveckling, produktutveckling och marknadsföring som har gynnat fritidsfisket och fisketurismen. Vi vill tacka alla myndigheter och organisationer som har bidragit till rapporten och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete, avslutar Daniel Melin.

 

Jordbruksverket på Sportfiskemässan

Årsrapporten offentliggörs den 16 mars på Sportfiskemässan i Stockholm där Jordbruksverket finns i monter C 05:37 tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, Kustbevakningen och Länsstyrelsen.

Mer information

Här kan du läsa rapporten Så utvecklar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism - Årsrapport 2017
Läs mer om fritidsfiske och fisketurism på Jordbruksverkets webbplats

Ny rapport visar på värdet av sportfiske och fisketurism 

Fisketurismen, framför allt den utländska, kan generera värdefulla intäkter till den svenska landsbygden. Besöksnäringens behov behöver därför vägas in i fiske- och vattenförvaltningen. Detta visar en studie som Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har genomfört på uppdrag av Jordbruksverket. 

Det behövs ökad kunskap om fiskets värde och potential

Några slutsatser från studien

Mer information

Så ska vildsvinsfrågan lösas!

vildsvinskulting, foto Jesper Einarsson 

Svenska Jägareförbundet tar initiativ till en bättre vildsvinsförvaltning med ny handlingsplan.

-Vi har byggt handlingsplanen på aktuell forskning och erfarenheter från våra län där vildsvin har förvaltats under en längre tid, säger jaktvårdskonsulenterna Per Zakariasson, Louise Gårdefalk och Jesper Einarsson.

Handlingsplanen fokuserar framför allt på tre områden:

  1. Bättre lokal samverkan mellan jägare, markägare, lantbrukare och arrendatorer, framför allt om insatser för att förebygga skador.
  2. Vildsvinstammen begränsas genom jakt med hög etik på såväl jägare, jakten och hundanvändningen. Jakten ska anpassas efter tillgången på vildsvin. Vill man t ex minska stammen måste fler vuxna hondjur fällas och det bör ske nu och t o m november, då risken är minst för att de har kultingar i boet.
  3. Åtling och utfodring av vilda djur är viktigt att sköta på rätt sätt. Svenska Jägareförbundet anser att stödjande utfodring inte ska förekomma under vegetationsperioden samt att vi avråder helt från att använda sockerbetor.

Läs hela handlingsplanen vildsvin;https://jagareforbundet.se/mitt/stockholms-lan/jagareforbundet-stockholm/nyheter-stockholm/2017/09/ny-handlingsplan-vildsvin/

Tips: Vill du veta mer om vildsvin? Se Mitt i naturen ikväll (5 okt) kl 20.00 i SVT 1.

För mer information, kontakta jaktvårdskonsulenterna

Per Zakariasson, 08 591 255 74

Louise Gårdefalk 044 129 345

Jesper Einarsson 0511 376 556

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

Dela på sociala medier
Share on facebookShare on twitterShare on linkedinShare on google
 
 

Läs på Mynewsdesk

Så ska vildsvinsfrågan lösas!

 
 

Om Svenska Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med 160 000 medlemmar som arbetar med att leda jakt- och viltvårdsfrågor sedan 1830. Centrala kansliet finns på Öster Malma mellan Stockholm Nyköping och lokala kontor finns i hela landet. Ett brett samar...

Besök nyhetsrummet »

Svenska Jägareförbundet tror att du kan vara intresserad av den här informationen. Vill du inte längre ta emot material från Svenska Jägareförbundet, använder du länken nedan för att avregistrera dig.

Avregistrera dig från nyhetsutskick från Svenska Jägareförbundet

 

 

Svenska Jägareförbundet

 

 

Jämthund, foto Madeleine Lewander

 

Måndagen den 9 oktober drar älgjakten i gång i södra Sverige. Men det handlar om så mycket mer än att smyga upp i ett jakttorn. 

-Jakten är ett levande kulturarv och jägarna bidrar med oerhört mycket kunskap och praktiskt arbete för att älgförvaltningen ska fungera, säger Bo Sköld, generalsekreterare i Svenska Jägareförbundet.

Över tre miljoner dagar ägnar jägarna åt den svenska älgjakten. En genomsnittlig jägare jagar älg i cirka 22 dagar. Totalt jagar den svenske jägaren 27 dagar per år. Men det är inte bara väntan på älgen som jägarna ägnar sig åt. Förutom att röja pass, idka viltvård och träna hunden, lägger jägarkåren ner mycket tid på att observera och rapportera hur mycket älg som finns i landet. Över fem miljoner mantimmar ägnas åt att observera älgar som rapporteras in, sk älgobs. Detta för att vi ska veta hur stor älgstammen är på olika områden och hur stort antal älgar som kan fällas kommande säsong. I år räknar man med att ca 90 000 älgar kommer fällas.

- Utan jägarnas stora intresse skulle samhället inte klara av att förvalta älgen.

Jakten är en landsbygdsverksamhet och betyder intäkter ute i landet när tusentals jägare åker ut till hembygden och jaktlaget för att jaga älg. Traditioner och gemenskap runt den årliga älgjakten är olika – men jakten samlar jägare med olika bakgrund, yrken och åldrar.

När älgen väl är skjuten ger den cirka 12 miljoner kg hållbart och näringsrikt viltkött. Och bland ekologiska livsmedel rankas viltköttet alltid bland de främsta.

I den svenska älgjaktstraditionen bedrivs jakten till övervägande del med hjälp av jakthunden, vanligast är jämthund och gråhund. I Sverige finns cirka 150 000 jakthundar.

- Vi har en unik jakttradition i Sverige, som vi ska värna som en del av vår identitet och kulturhistoria. Jakten ger såväl gemenskap, ansvarskänsla för djur och natur, välmående som en aktiv livsstil. Dessa värden för samhället ska inte glömmas bort, tillägger Bo Sköld.

För mer information, kontakta Christina Nilson-Dag, 070 7388306

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

Ökat kräftfiske har bidragit till att fler fortsatt med insjöfiske

Den åttonde augusti infaller den traditionella kräftpremiären och vi kommer äta sötvattenskräftor som vi antingen fiskat själva, som fångats av svenska yrkesfiskare eller som importerats frysta.

bild kräfta.jpg

Vi har bland annat tittat på hur yrkesfisket av sötvattenskräftor har utvecklats i Sverige mellan år 2000 och 2016 och det verkar som att de svenska insjöfiskarna succesivt har fått upp ögonen för värdet av kräftfiske. Sedan millenniumskiftet har nämligen yrkesfiskets fångster av sötvattenskräftor mer än tiodubblats.

Yrkesfisket efter sötvattenskräftor sker huvudsakligen i Vättern och Hjälmaren. Statistiken visar att fångsterna har ökat successivt i båda dessa sjöar. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Jönköping har beståndet av kräftor ökat markant tack vare en bra förvaltning. Länsstyrelsen menar att det ökade kräftfisket har gjort det möjligt för flera insjöfiskare att fortsätta med sin verksamhet. Om du vill veta mer om utbudet av sötvattenskräftor kan du läsa hela kortrapporten här.

/Annelie Rosell

Fler kvinnliga jägare!

 

Ebba Henning Planck, ny ansvarig för Svenska Jägareförbundets kvinnliga nätverk i Stockholms län.

 

I Ebba Henning Plancks kvinnliga nätverk, JAQT, har de kvinnliga jägarna ökat sedan i fjol. Ebba är ny som ansvarig för det kvinnliga nätverket inom Svenska Jägareförbundet, Stockholm och en av de 1539 kvinnliga jägarna i Stockholms län.

-Många känner nog som jag, att man behöver komma ut i naturen mer. För mig är det bästa med jakten att få se när naturen vaknar, det är så obeskrivligt, säger Ebba. Och att själv skaffa och tillaga klimatsmart viltkött lockar nog många att börja jaga, tror Ebba.

Det sistnämnda bekräftas i en ny undersökning, genomförd av Kantar Sifo, där 23 procent i Stockholms län uppger att de önskar äta mer vilt de nästkommande fem åren och 15 procent uppger att de på sikt överväger att börja jaga för att införskaffa föda.

Totalt i landet finns det 18481 kvinnliga jägare, vilket är en ökning med 255, enligt Jaktkortsregistret hos Naturvårdsverket.

Bland Svenska Jägareförbundets medlemmar har de kvinnliga jägarna ökat med 3 % i landet, dvs med ca 400 st, till 13767, varav en fjärdedel (ca 50) i Stockholms län!

Av de som tar jägarexamen är var femte en kvinna.

Ebba är civilingenjör, 48 år och har jagat i cirka 10 år.Trots uppväxten med jakt runt hörnet på gården utanför Tidaholm var det först när hon kom till Stockholm som hon tog jägarexamen. Med tre barn blev det dock svårt att hinna jaga men nu när barnen hunnit bli lite äldre finns det tid.

Ebba har redan planerat höstens aktiviteter med nätverket för de kvinnliga stockholmsjägarna.

-I höst sprutar det ut olika aktiviteter hela tiden; skytte, styckkurs, fågelhundsträning, jakter, korvstoppning, utrustningskvällar, viltmatlagning med mera. Våra aktiviteter är populära, det brukar bli fulltecknade med en gång, säger Ebba.

Nätverket fångar upp många av både nya och mer erfarna jägare.

-Jag har undrat lite över varför intresset är så stort för oss kvinnliga jägare att få göra grejer tillsammans, men flera av tjejerna i nätverket är som Ebba - ensamma kvinnor i sina jaktlag och vill kanske ha lite omväxling. Och det finns hela tiden mer att lära. Fast jag själv ser ingen skillnad i att jaga med män eller kvinnor egentligen.Vi liksom männen gillar spänningen och kamratskapet i jaktlaget och vi delar på arbetet med de viltvårdande insatserna, anser Ebba.

-Jag jagar bland annat ute i Stockholms skärgård och där lägger vi ner ganska mycket tid på att få bort minken och vi har kunnat se hur antalet sjöfåglar ökat. Det känns bra, tycker Ebba.

Den 16 augusti sätter det igång på allvar, då kommer Ebba och många av landets jägare gå ut i gryningen för att smyga på rådjur, då är det första dagen på bockjakten och startskottet för nya jaktsäsongen!

För mer information: Ebba Henning Planck, mobilnr 0704376398

Foto Märta Henning

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

 

Färre jaktkort i Sverige - utredning pågår

INRIKESidag 05:15

Jakt. Jaktkorten i Sverige blir färre för varje år - något som Naturvårdsverket ska gå till botten med.

En åldrande jägarkår, kunskapsbrist eller protest mot rovdjurspolitiken kan vara några av förklaringarna.

Antalet jaktkort har minskat i samtliga svenska län jämfört med för fem år sedan, enligt Naturvårdsverket som nu vill ta reda på varför.

 
– Vi har lagt ett uppdrag för att utreda orsakerna till det här minskade antalet lösta jaktkort, ett uppdrag som vi har lagt på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Umeå universitet. Så det är ett pågående projekt, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverkets viltanalysenhet.

Ett resultat kan komma först vid årsskiftet, tror Lundvall.

Solveig Larsson är ordförande för Jägarnas riksförbund och hon är positiv till att utredningen görs.

– Vi är alla lite frågande till de här siffrorna, säger hon.

"Trauma med rovdjurspolitik"

Men hon har hört om olika parametrar som skulle kunna vara del av förklaringen. En kan vara att jägarkåren åldras och att en del därmed slutar att jaga. En annan att det finns människor som fortfarande inte vet att jaktkortet måste betalas.

Det kan också finnas de som struntar i att betala som en protest mot rovdjurspolitiken. Samt att en del jägare har tappat lusten att jaga, och därmed har slutat, på grund av denna politik. Exempelvis jägare i Värmland, enligt Larsson.

 
– Det har blivit ett trauma med rovdjurspolitiken i det här området och då är det inte roligt att jaga längre. Men hur stor den gruppen är, det tror jag att det är bra att Naturvårdsverket gör en undersökning på, säger hon.

I opinionsundersökningar brukar det framgå att ungefär en halv miljon svenskar säger att de har deltagit i jakt. Men att ställa det mot antalet lösta jaktkort är inte nödvändigtvis en rättvis jämförelse, enligt Solveig Larsson.

– Om du bara är med och tittar på, exempelvis följer med pappa eller mamma på jakt, då säger du säkert till kompisar att du har jagat. Detsamma om du går med i en drevkedja, men inte får del av köttet, säger hon.

Fler jaktvapen

Totalt löstes 299 600 jaktkort under jaktåret 2012/2013. Sedan dess har siffran sjunkit successivt för att jaktåret 2016/2017 hamna på 284 413. Dock har jaktkorten ökat något under samma period bland svenskar som bor utomlands, människor med skyddad identitet samt bland utländska jägare.

Minskningen i jaktkort kan synas märklig då det under de senaste åren har varit en kraftig tillväxt i hur många som avlägger prov för jägarexamen. Dock var det en minskning under första halvåret 2016, något som TT rapporterade om. Dessutom har antalet vapenägare med jaktvapen hemma blivit fler, något som Sveriges Radios Ekot rapporterade i fjol. Då hade knappt 480 000 personer vapenlicens för jaktvapen i Sverige.

– Det är en av anledningarna till att det är bra att den här utredningen görs, säger Solveig Larsson.

FAKTA

Statligt jaktkort

Jaktkortet är bevis på att du betalat viltvårdsavgiften. Viltvårdsavgiften ska betalas av alla som jagar, och betalas årligen för varje jaktår.

Ett jaktår sträcker sig från 1 juli till 30 juni efterföljande år.

Avgiften är fastställd till 300 kronor och betalas till viltvårdsfonden av den som ska jaga. Detta gäller även för exempelvis hundförare och för dem som går i drev, om man har del i bytet.

Den som är 18 år och inte har vapenlicens behöver inte betala viltvårdsavgiften.

Regeringen delar varje år ut pengar ur viltvårdsfonden till organisationer och myndigheter som jobbar med jakt, vilt och naturvård. En stor del av medlen går till jägarorganisationerna. Därtill får Naturvårdsverket medel för att driva jägarregistret och för viltforskningsprogrammet.

 

Nytt träffområde för älgskyttet

Från den 1 januari i år gäller ett nytt, mindre träffområde för älgfiguren på 80 meter. Det nya träffområdet ligger i överkanten på ryggraden och därmed är hela träffområdet en dödande träff.

 

1949 införde Jägareförbundet ett löpande älgskytte på 80 meter över hela landet. Några län hade då redan skjutit i nästan tio år.

I början var det runda ringar som var träffområde. Men redan efter några år insåg man att det var ett dödande skott även i lungspetsen och då infördes också träffområde med T för utanför treans ring.

 

Skadskjutning

Träffområdet har sedan gällt till den 31 december 2016. Men det har visat sig att skott i övre främre delen av träffområdet inte varit direkt dödande. Där har skottet istället tagit ovanför ryggraden och har inte ett taggutskott träffats har älgen bara skadskjutits.

Jägareförbundet har nu tillsammans med veterinär Bengt Röken tagit fram det nya träffområdet.

 

Överkant på ryggraden

Det nya träffområdet ligger nu i överkanten på ryggraden och därmed är hela träffområdet en dödande träff. Centrum har sänkts 62 millimeter jämfört med det gamla och storleken har minskat med cirka 13 procent för treans valör.

 

För godkänt skytte för älgskyttemärket och jägarexamen krävs nu att man skjuter på det nya träffområdet.

 

För godkänt skytte för älgskyttemärket och jägarexamen krävs nu att man skjuter på det nya träffområdet. Tavlor finns att beställa hos leverantörerna. För de banor som har akustisk markering gäller att dessa ska ändras till det nya träffområdet så snart som möjligt. Dock har man banorna på sig till den 30 juni för att genomföra uppdateringen. Skjutbanorna med akustisk markering ska därför ta kontakt med leverantörerna av utrustningen för uppdatering av utrustningen.

 

Lars Björk

Svenska Jägareförbundet förstärker i Bryssel

Svenska Jägareförbundet

 

Svenska Jägareförbundet förstärker i Bryssel

Svenska Jägareförbundet - 2017-04-25 10:47 CEST

Johan Svalby

 

EU:s påverkan på natur- och viltförvaltning ökar. Som en konsekvens av detta stärker nu Svenska Jägareförbundet sin representation i Bryssel.

– Vi anser att det finns behov av en stark närvaro i Bryssel. Dels för ökat informationsutbyte, dels samverkan med olika intressenter och en ökad bevakning av den svenska jakttraditionen, säger Torbjörn Larsson 1:e vice ordförande i Svenska Jägareförbundet.

För närvarande har Svenska Jägareförbundet en gemensam intressebevakning via den europeiska samarbetsorganisationen för jägare (FACE,) samt genom Nordiskt Jägarsamvirke som arbetar för att ta tillvarata de nordiska jaktintressena. Bägge organisationerna finns på plats i Bryssel. Men för att möta EU:s utvidgade intresse kring natur- och viltförvaltningsfrågor känner förbundet behov att förstärka sin närvaro och kompetens ytterligare.

– Johan Svalby, med mångårig erfarenhet från FACE, har engagerats och kommer bli en utmärkt förstärkning för Svenska Jägareförbundet. Det handlar om att säkerställa ett bra påverkansarbete som i första hand handlar om att sprida fakta och kunskap om svensk jakt och viltförvaltning, säger Bo Sköld generalsekreterare.

Från och med 1 juni 2017 kommer Johan Svalby arbeta för förbundet i rollen som ansvarig för internationell intressebevakning, med placering i Bryssel. Han kommer även på del av tjänst arbeta för Safari Club International (SCI).

– Samarbete och delaktighet är centralt för att lyckas påverka EU. Därför behövs hög kompetens och erfarenheter på plats. Det få vi med denna förstärkning, säger Bo Sköld.

Jägare får lov att lätta på gasen

BROTT. En yrkeschaufför som fällts för ett antal trafikförseelser blir också av med sina vapenlicenser, efter ett beslut av förvaltningsrätten i Växjö. Mannen har under de senaste fem åren gjort sig skyldig till tolv trafikförseelser, bland annat fortkörning, skriver Smålandsposten.

Grönt ljus för EU:s nya vapenregler

VAPEN. EU-parlamentet ger grönt ljus för kompromissen med EU-länderna och EU-kommissionen om nya regler för hantering, kontroll och registrering av vapen.

Den version som parlamentet nu har klubbat, med stor majoritet (491 röster för, 178 emot) innebär en kraftigt ändrad upplaga av kommissionens ursprungliga förslag till uppdatering av direktivet, som lades fram hösten 2015 efter terrordåden i Paris.

"Vi har stärkt säkerheten i Europa utan att minska friheten för våra lagliga vapenägare" säger Anna Maria Corazza Bildt, moderat EU-parlamentariker och den som förhandlat förslaget för sin grupp, den stora konservativa EPP-gruppen.

När medlemsländerna satt sin godkännandestämpel på överenskommelsen i april ska reglerna överföras till lag i på hemmaplan någon gång under andra halvan av 2018.

Regeringen tillsätter inom kort en utredare som ska föreslå hur det ska gå till. Inrikesminister Anders Ygeman (S) tror inte att de svenska vapenreglerna ska behöva ändras på så många punkter.

– Vår ambition är att inte ställa till med förändringar som är onödigt betungande för legala vapenägare, säger Ygeman till TT.

– De stora fördelarna med det här arbetet är att vi har fått miniminivåer för deaktivering av vapen. Vi har haft en ganska stor flod av vapen från vissa länder i EU, som Slovakien, vapen som sedan har reaktiverats i Sverige, säger Ygeman.

Sänkt moms för guider

POLITIK. Miljöpartiet vill se sänkt skatt på naturguider i vårbudgeten, skriver Dagens Nyheter. I dag ligger momsen på 25 procent, men regeringspartiet vill se samma nivå som den som gäller när man ser djur på zoo, det vill säga sex procent. Partiet menar att skillnaden är orimlig, och hoppas att skattesänkningen ska stimulera eko-turismen och skapa jobb på landsbygden.

– Det finns fantastiska möjligheter att expandera den här näringsgrenen, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till tidningen.

Skattereformen beräknas kosta statskassan 300 miljoner kronor om året. Förutom naturguider skulle också jaktföretag komma att omfattas av skattesänkningen, beroende på Skatteverkets bedömning.

Torskar får id-nummer för forskning

Natur. Under tre år ska 18 000 östersjötorskar i märkas med individuella id-nummer, rapporterar P4 Gotland. Id-numren ska hjälpa forskare att undersöka varför Östersjöns torskar blir allt mindre och magrare.

På senare år har det även blivit svårare för forskare att avgöra hur gamla fiskarna som hittas är då årsringar inte längre är lika synliga. Något som gör det svårt att avgöra om torskarna dör tidigt eller om de växer dåligt.

Med ny kunskap från projektet ska det bli lättare att sätta rätt fiskekvoter.

Den som fångar en fisk med märkning uppmanas att spara den i frysen utan att rensa den. För en fisk som har ett märke och lämnas in till projektet får man 200 kronor, har den två märken får man 1 000 kronor.

TT

Hur klarar vilda djur den kalla vintern?

Fredrik Widemo, forskningsansvarig vid Svenska Jägareförbundet

 

När vinterväder drar in över landet är det främst rådjuren som behöver hjälp att hitta föda. Älgar och harar är däremot bättre rustade för att klara en kall och snörik vinter.

Jägarna lägger ner mycket tid och resurser (350 miljoner kronor) på viltvård varje år. Det handlar bland annat om att fälla aspar och köra ut ensilage eller annat foder, t ex pellets, för att minska svält och lidande.

Självklart kan även du som privatperson hjälpa till. Men du måste först ha markägarens tillstånd att utfodra vilt.

Bra att tänka på vid utfodring:

  • Det är aldrig för sent att börja utfodra, men det är bäst att börja mata tidigt under vintern. Då lär sig djuren var maten finns innan kylan och snön kommer. Fortsätt sedan helst tills det börjar finnas naturlig mat.
  • Foderplatsen ska ligga fritt, så viltet har god uppsikt över omgivningarna. Därmed minskar risken att viltet tas av rovdjur.
  • Utfodra inte i närheten av trafikerade vägar, men ploga gärna upp stråk fram till utfodringsplatsen om det är mycket snö.
  • Starka individer håller ofta de svagare borta så ha gärna fler utfodringsplatser minst 50 meter från varandra, då får fler del av fodret.
  • Glöm inte småfåglarna! De gillar solrosfrön, hampfrö, osaltade jordnötter eller talg. Utfodra helst fåglarna där det finns skydd i form av risiga buskar. Då minskar risken för predation och fåglarna kan koncentrera sig på att äta.

Fler tips finns på https://jagareforbundet.se/vilt/viltvard/hjalp-viltet/

För mer information, kontakta Fredrik Widemo, forskningsansvarig Svenska Jägareförbundet, o70 33 99 350