Utredning om asylmottagande lyfter den lokala nivån

 

Uppdraget har varit ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Det är tydligt att utredningen tagit intryck av kommunernas erfarenheter, menar SKL.

 

Lena Micko.

 

Idag presenterar Mottagandeutredningen sitt slutbetänkande. Huvudförslaget innebär att asylsökande ska tas emot i statliga ankomstcenter där asylprocessen påbörjas. Asylsökande med högre sannolikhet att få stanna anvisas till en kommun inom fyra veckor. För dem får kommunerna ansvar att ordna boende och insatser under asyltiden. Efter uppehållstillstånd bor den nyanlända kvar i samma kommun.

– Mottagandeutredningen har lyssnat på kommunerna, det vi har fört fram om våra erfarenheter från 2015 och på bristerna i mottagningssystemet. Och det är viktigt att utredningen så tydligt lyfter den lokala nivåns betydelse, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det finns stora vinster med att integrationen i lokalsamhället kan börja tidigt. Idag tappar både individ och samhälle värdefull tid under väntan på asyl och bosättning och barn kan tvingas byta skola flera gånger under den första tiden i Sverige. Det är också viktigt att mottagandet fördelas jämnare och att kommunerna kan påverka hur asylboenden etableras, säger Lena Micko.

SKL:s agenda för integration

Redan innan flyktingsituationen hösten 2015 var det tydligt att det nuvarande systemet inte fungerar. Det bidrar till ojämn fördelning och präglas för ofta av dålig samordning mellan statliga aktörer och för lite samverkan med kommunerna.

Kommunerna har en stor roll i mottagandet och behöver bättre planeringsförutsättningar och inflytande över hur mottagandet ordnas lokalt. Det är områden som har lyfts i SKL:s agenda för integration.

Hela systemet måste hänga ihop

Rätten till eget boende (ebo) under asyltiden kan enligt förslaget begränsas genom en social prövning av boendet. Om det till exempel bor för många i bostaden i förhållande till storlek, ska den asylsökande hänvisas till ett asylboende.

– Vi ser positivt på regeringens tidigare besked att gå vidare med en reform av ebo-reglerna. Men jag vill samtidigt framhålla vikten av att hela mottagandet behöver reformeras. Det är dels av betydelse för att de nya ebo-reglerna ska få effekt. Det är också avgörande för att få ett hållbart mottagandesystem och en beredskap för framtida upp- och nedgångar i mottagandet, säger Lena Micko.

Mottagandeutredningen föreslår endast mindre förändringar i mottagandet av ensamkommande barn och unga.

– För att få ett sammanhållet system anser vi att även ensamkommande ska tas emot i ett statligt ankomstboende. Om viktiga delar i asylprövningen görs innan anvisning till en kommun, kan kommunen förbereda sig bättre och de unga få ett tryggare mottagande, säger Lena Micko.

Viktigt med dialog om ersättning

Mottagandeutredningen lämnar förslag på ett nytt ersättningssystem till kommuner, regioner och landsting men har inte haft uppdrag att lämna förslag på ersättningsnivåer.

– Vi ser behoven av enklare ersättningssystem. Men ett nytt mottagandesystem kräver att kommunerna får trygga ekonomiska villkor från staten, säger Lena Micko.

SKL kommer nu att ha en dialog med medlemmarna om utredningens förslag vad gäller både ändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun och den statliga ersättningen.

– Vi ser fram emot en dialog med regeringen om de ekonomiska förutsättningarna och statens roll i ett framtida system. En framgångsrik integration kräver ett bättre ordnat initialt mottagande. Det är viktigt att staten satsar om vi ska få ett mottagandesystem som leder till bättre etablering på sikt, säger Lena Micko.

Tillfälligt bidrag ska stötta ensamkommandes boende

Nu skjuter regeringen till ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor som ett stöd för kommuner där ensamkommande barn som fyller 18 under asylprocessen bor.

Åsa Furén-Thulin

Åsa Furén-Thulin

– Vi är glada för att regeringen lyssnat och insett att kommunerna behöver stöd så att de unga som är i behov av det kan ges möjlighet att bo kvar i kommunen i väntan på avgörande i sina asylärenden, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef, på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Pengarna kommer att fördelas proportionellt till kommunerna utifrån hur många inskrivna asylsökande ensamkommande barn och unga som väntar på ett slutligt avgörande i sitt asylärende. Fördelningen av medel baserar sig på hur många ensamkommande barn och unga i målgruppen som är boende i kommunen den 30 juni 2017.

Den valda fördelningsnyckeln inte optimal

SKL är kritiskt till den valda fördelningsnyckeln, eftersom stödet går till vistelsekommunen istället för till den kommun som har ansvar för individen. Ett stort antal kommuner har ensamkommande barn placerade utanför den egna kommunen, men med bibehållet socialtjänstansvar.

– Den socialtjänst som har ansvar för barnet – som har utrett behoven, har kännedom om barnet och följt det över tid – får alltså inte del av bidraget för dessa barn. Att den socialtjänst, som inte har någon kännedom om barnet och dess behov nu förväntas inleda utredning efter att personen och dess gode man har ansökt om bistånd är feltänkt, säger Åsa Furén-Thulin.

Det är endast i ett fåtal av landets 290 kommuner som samtliga barn som vistas där också är den kommunens socialtjänstansvar. Den valda fördelningsnyckeln är därmed inte ändamålsenlig, varken för barnen eller för kommunerna. SKL uppvaktar nu regeringen för att de ska ändra fördelningsnyckeln till att i stället utgå ifrån det antal barn som varje kommun har socialtjänstansvar för.

Bidraget kommer att betalas ut i december i år.

Läs vidare

Grattis till Sara Jansson, årets vinnare av Kvalitetspriset!

Nomineringarna är klara, rösterna är räknade och nu har vi äntligen kommit fram till årets vinnare av Kvalitetspriset 2017!

Efter att ni medborgare har nominerat och röstat så har rösterna nu räknats och vi har fått fram vinnaren av Kvalitetspriset 2017!

Vi vill gratulera Sara Jansson, enhetschef på Solbacken HVB hem som vinner årets Kvalitetspris inom Östhammars Kommun. Igår kväll under kommunfullmäktiges möte fick Sara ta emot sitt diplom samt en check på vinstsumman 10.000 kr. Kommunfullmäktiges presidium delade ut diplomet samt läste upp nomineringen för varför ni röstat fram Sara till årets vinnare av Kvalitetspriset.

Nomineringen lyder:

"Med stor respekt och förståelse har Sara lyckats skapa trygghet och glädje för ensamkommande flyktingbarn. Engagemang, trygghet, glädje och mångfald är några av sakerna hon står för. Hon kämpar dagligen i motvind  för ensamkommande barns trygghet."

Vi vill återigen säga ett stort grattis till Sara Jansson, och tacka alla medborgare som har engagerat sig och nominerat samt röstat fram årets vinnare!

Om Kvalitetspriset

Kvalitetspriset är inrättat av Östhammars kommun. Det delas ut som en årlig utmärkelse till anställda eller arbetsplatser som kommuninvånare eller brukare anser utför tjänster av god kvalitet. Det kan t.ex. vara en lärare eller ett skollag, vårdbiträde eller en avdelning.

Minskade asylkostnader ska gå till bistånd

ASYLMOTTAGANDET.Kostnaderna för asylmottagandet har minskat med 1,3 miljarder kronor inom ramen för biståndskassan. Pengarna ska nu i stället gå tillbaka till biståndsbudgeten och hjälpa de som drabbas av svält och torka i Afrika, föreslår regeringen i vårbudgeten efter en överenskommelse med Vänsterpartiet.

 
Pengar som avsatts för bistånd i andra länder kan användas till att betala för asylkostnader på hemmaplan - vilket regeringen har gjort.

I budgetpropositionen för 2017 beräknade man att 8,1 miljarder kronor skulle behöva användas till asylmottagandet från biståndskassan. Men när Migrationsverket skrev ner sin prognos för hur många som skulle komma till Sverige, från 51 200 personer i juliprognosen 2016 till 34 700 personer i februariprognosen 2017, beräknas kostnaden minska till 6,8 miljarder.

De överblivna 1,3 miljarder kronorna föreslås gå tillbaka in i den totala biståndsramen för 2017, som ligger på 46,1 miljarder.

Pengarna ska bland annat kompensera USA:s president Donald Trumps besked om att dra ner på stöd till sexuell och reproduktiv hälsa i andra länder. De ska också gå till människor drabbade av svält och torka söder om Sahara, och motverka klimatförändringarna, säger biståndsministern Isabella Lövin (MP) i en kommentar.

TT

JO-kritik mot hantering av ensamkommande

MIGRATION.Justitieombudsmannen Stefan Holgersson riktar kritik mot socialtjänsten i en ny rapport. JO har tittat närmare på hur åtta socialtjänster i sju kommuner i Mellansverige klarade av den stora tillströmningen av ensamkommande barn under hösten 2015. Inspektionerna gjordes ett år senare.

JO pekar framför allt på allvarliga brister i placeringen. Enligt rapporten har flera barn placerats i hem som drivits av oseriösa företag och hem som varit direkt olämpliga.

I ett exempel nämns hur 44 barn omplacerades sedan det visat sig att den privata utföraren saknat tillstånd. Ett annat handlar om hur en privat utförare omplacerade flera barn utan att socialnämnden kände till det.

Vid tiden för inspektionerna fanns också ärenden som fortfarande inte hade getts en ansvarig handläggare.

"Det är helt oacceptabelt att en kommun, så lång tid efter det att barnen anvisats till kommunen, inte ens fått en övergripande kontroll över sina ärenden", skriver Stefan Holgersson i ett pressmeddelande.

JO skriver i rapporten att uppföljningen i vården av de ensamkommande gick sämre i de kommuner som valde att placera dem utanför kommungränsen.

TT

Baylan: Tydligt att vi har misslyckats

POLITIK. Med en ny utvärdering om de senaste 25 årens borgerliga och socialdemokratiska insatser mot segregationen i bakfickan säger samordningsminister Ibrahim Baylan (S) att "det är tydligt att vi har misslyckats". Han pekar på att insatser satts in för sent, för kortsiktigt, utan samordning och han vill att barnfamiljer i riskzonen ska följas upp med uthålliga sociala insatser redan från BB.

– Man ska stötta familjerna. Annars får man ta det långt senare när de kommer upp i tonåren och börjar begå dumheter, säger Baylan till Dagens Nyheter.

Utvärderingen från regeringskansliet sågar både statliga och kommunala insatser mot segregationen.

– Det handlar om att inte släppa taget. det är tydligt, både bland de forskare jag pratat med och när det gäller den analys vi själva har gjort. Vi försöker göra något åt symptomen, men inte lika mycket åt insatser i det förebyggande arbetet, säger Baylan.

Liten minskning av asylsökande i EU

EU. Omkring 1,2 miljoner människor sökte asyl inom den Europeiska unionen under 2016, visar nya siffror från EU:s statistikorgan Eurostat. Det är en liten minskning jämfört med 2015, då siffran var 1,26 miljoner.

Sverige sticker ut i statistiken som det land där antalet asylsökande minskade allra mest, vilket är känt sedan tidigare. Minskningen i Sverige mellan 2015 och 2016 var 86 procent, enligt Eurostat.

Majoriteten av de asylsökande kom från Syrien, vanligaste ursprungsländer därefter var Afghanistan och Irak. Sex av tio asylsökande sökte sig till Tyskland. Störst mottagning därefter hade Italien och Frankrike.

TT-Reuters-AFP

S: Nya regler för arbetskraftsinvandring

 

POLITIK. Lagen om arbetskraftsinvandring måste anpassas till arbetsmarknadens behov, anser Socialdemokraternas partistyrelse. I fjol beviljades drygt 12 000 arbetstillstånd för arbetstagare utanför EU, varav cirka 5 000 inom yrken som inte kräver längre utbildning som till exempel plantörer och bärplockare.

"Vi anser att det är rimligt att sådana jobb i första hand tillsätts med arbetskraft som bor i Sverige", skriver Mikael Damberg, näringsminister och ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, och Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande i LO, på DN Debatt.

Förslaget om "en positionsförflyttning" luftas inför partiets kongress i Göteborg. Skulle partistyrelsens linje antas kommer den att vägleda "våra prioriteringar i regeringssamarbetet framöver", meddelar Damberg och Thorwaldsson.

 

Nu är integrationen den stora utmaningen

Migrationsverkets prognos för 2017 visar på ett lågt asylmottagande jämfört med de senaste åren. Den stora utmaningen för samhället är därmed att integrationen av de nyanlända fungerar.

Lena Micko,
 ordförande SKL

– Det är nu som de stora och långsiktiga utmaningarna med det tidigare höga asylmottagandet kommer. Alla som får uppehållstillstånd ska tas emot i landets kommuner. Vårt samhälle har allt att vinna på att dessa personer får bostäder, skola, utbildning och jobb, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Enligt Migrationsverkets prognos är totalt 84 000 personer aktuella för bosättning i landets kommuner under 2017 (anvisade, självbosatta och anhöriga).

Att asylmottagandet minskar betyder inte att staten får dra sig tillbaka, utan tvärtom öka och vässa sina insatser. Tillsammans måste stat och kommun arbeta tillsammans för att hitta bra lösningar. Om vi lyckas är mottagandet en tillgång för Sverige. Vi har ett stort behov av arbetskraft, säger Lena Micko.

Läs mer

För tidigt att avveckla sfi för anläggningsboende

Regeringen har beslutat att ersättningen till kommuner för sfi för personer som bor på anläggningsboenden (abo) och har uppehållstillstånd ska upphöra. Ersättningen betalas ut till och med januari.

En förklaring till ändringen är att väntetiderna i abo på sikt skall kortas avsevärt och att behovet av sfi i väntan på bosättning därmed minskar. I stället riktas medel till tidiga insatser för asylsökande där studieförbunden, civila samhället och andra aktörer kan ge insatser såsom

SKL har framfört att det är viktigt att det finns övergångsregler som medför en utfasning av sfi i abo. Dels för att väntetiderna i början på året fortsatt kommer att vara långa och att det därmed finns behov av sfi. Dels för att kommunerna som erbjuder sfi ska få en rimlig chans att hinna avveckla verksamheten.

Den borttagna ersättningen medför också att personer med uppehållstillstånd i abo som enligt skollagen har rätt till sfi måste hänvisas till studieförbunden och andra aktörers insatser. SKL räknar med att regeringen tar ansvar för dessa konsekvenser.

Information om beslutet på Migrationsverkets webbplats

Flera oklarheter i lagförslag om uppehållstillstånd för studier

SKL anser att förslaget till lagrådsremiss ”Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå” är oöverskådligt och att det saknas en analys av konsekvenserna för landets kommuner och landsting.

Tanken med lagförslaget är att vissa ungdomar ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige så länge de studerar på gymnasiet och sköter sina studier. Efter avslutad utbildning ska dessa ungdomar genom att söka arbete och uppnå egen försörjning kunna ansöka om och beviljas permanent uppehållstillstånd.

Konsekvenser för SKL:s medlemmar

SKL anser att förslaget får konsekvenser för förbundets medlemmar som regeringen förbisett. SKL är starkt ifrågasättande till att lärare och annan skolpersonal i praktiken får ett orimligt stort ansvar för frågan om uppehållstillstånd, även om det inte är regeringens avsikt.

Det krävs dessutom en grundlig analys vad gäller längden för de olika uppehållstillstånden utifrån vad som är rimligt att individer med begränsad studiebakgrund kan klara av. Skollagen måste skyndsamt ändras så att alla ungdomar som omfattas av lagförslaget har möjlighet att påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

Ökade kostnader

SKL anser att förslaget medför kostnader för landets kommuner, bland annat till följd av ökad efterfrågan på studier på gymnasieskola och komvux samt fler ansökningar om ekonomiskt bistånd. Det finns även en risk att behovet av stödinsatser ökar inom såväl skolan som socialtjänsten. Det måste säkerställas att ungdomarnas försörjning under studietiden tillgodoses genom det statliga studiestödssystemet.

SKL föreslår att en bestämmelse om att retroaktivt studiestöd kan utbetalas till socialnämnden införs, liknande den som gäller för socialförsäkringsförmåner.

Statlig ersättning måste säkerställas

Regeringen måste säkerställa att kommuner och landsting får statlig ersättning för mottagandet av de grupper som omfattas av lagförslaget. Det finns redan med nuvarande regelverk brister vad gäller till exempel vissa personer som får uppehållstillstånd pga. tillfälliga hinder i verkställigheten.

Läs vidare

Riksåklagaren har överklagat ett beslut om kvarstad till Högsta domstolen

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om ett beslut från Migrationsverket om uppehålls- och arbetstillstånd som tillkommit under felaktiga omständigheter kan anses utgöra ett sådant tillstånd som krävs för inresa till Sverige enligt utlänningslagen, och om man därmed kan utesluta ansvar för grovt organiserande av människosmuggling.

Två personer misstänks för grovt organiserande av människosmuggling genom att de tagit emot ersättning för att ordna inresa för utlänningar till Sverige, bland annat genom att ansöka om arbets- och uppehållstillstånd hos Migrationsverket på oriktiga grunder, ge instruktioner till personerna hur de ska göra i kontakter med myndigheter och förmedla falska intyg m.m. Brotten är att bedöma som grova då verksamheten varit omfattande, bedrivits systematiskt under lång tid, omsatt stora belopp och utnyttjat brister i Migrationsverkets system. De har också inneburit ett systematiskt angrepp mot utlänningslagens syften om reglerad invandring samt inneburit ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation.

De båda häktades av tingsrätten på sannolika skäl misstänkta. Det förordnades också om kvarstad av deras respektive tillgångar om 13,3 miljoner kronor, vilket motsvarar den beräknade vinsten av verksamheten. Efter att den ena personen överklagat häktningen och kvarstaden beslutade hovrätten att häktningen och kvarstaden skulle hävas. Hovrätten anförde bl.a. följande. Grovt organiserande av människosmuggling förutsätter ett främjande av att utlänningar reser till Sverige utan de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Enligt hovrätten hade de utlänningar det varit frågan om haft de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Den bedömningen påverkades inte av att tillstånden kan ha meddelats med oriktiga uppgifter som grund. Enligt hovrätten saknas förutsättningar för att bedöma handlandet som grovt organiserande av människosmuggling eller lägga denna brottsmisstanke till grund för straffprocessuella tvångsmedel.

Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens beslut om kvarstad (häktningsbeslutet får inte överklagas). Enligt riksåklagaren är det av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar om det misstänkta förfarandet utgör grovt organiserande av människosmuggling.

Migrationsverkets ansvar för praktik för asylsökande upphör

Regeringen har beslutat att Migrationsverkets ansvar för praktik, svenskundervisning och annan sysselsättning för asylsökande ska upphöra vid årsskiftet.

Länsstyrelsen har i stället fått ansvaret för att samordna insatserna för asylsökande. Länsstyrelserna har dock inte ett uppdrag att teckna avtal om praktik med arbetsgivare som Migrationsverket tidigare gjort.

SKL har påtalat att det kommer skapa praktiska problem för många arbetsgivare som också fortsättningsvis vill erbjuda praktik till asylsökande då ingen myndighet kan teckna avtal om exempelvis försäkring av praktikanten.

SKL utreder nu olika lösningar som kan vara aktuella för kommuner som vill erbjuda praktik till asylsökande.

Övergångsregler om praktikavtal

För arbetsgivare som har tecknat avtal om praktik med Migrationsverket kan praktiken i vissa fall fortsätta att gälla över årsskiftet.

Läs mer om vilka övergångsregler som gäller på Migrationsverkets webbplats.

Staten ersätter för miljardskulden

Innan årsskiftet kommer Migrationsverket att betala ut preliminära ersättningar för ensamkommande barn. Statens skuld till kommunerna har nu vuxit till över tio miljarder kronor.

Lena Micko, ordförande SKL

– Det är ett glädjande besked att staten har hörsammat våra krav. SKL, liksom enskilda kommuner, har under hösten påtalat att regelverket för hur ersättning betalas ut måste förändras, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kommunernas och landstingens fordringar på Migrationsverket är ett stort, och växande, bekymmer. Krångliga ansökningsförfaranden i kombination med ett väldigt stort antal ensamkommande barn gör att såväl kommuner som Migrationsverket har fått en stor administrativ börda. Efter nya påtryckningar från SKL meddelar Migrationsverket nu att man har omprövat den tidigare avvisade lösningen med preliminära utbetalningar för att motverka den snabba skuldtillväxten.

Innan årsskiftet kommer Migrationsverket att preliminärt betala ut 60 procent av sökta belopp som gäller ersättningar för vård och boende för asylsökande ensamkommande barn. Det innebär att utbetalning genomförs även om ansökan ännu inte har prövats. Under nästa år kommer ansökningarna att prövas i vanlig ordning och eventuella mellanskillnader mellan utbetalade och beslutade belopp regleras.

– Vi ser positivt på att man nu öppnat för metoden. Självklart kommer vi att fortsätta att bevaka frågan för att se hur kommuner och landsting upplever att hanteringen av ersättningarna fungerar, säger Lena Micko.

Läs mer

SKL föreslår 11 punkter för nyanländas boende

Många nyanlända och ett flertal kommuner är i behov av snabba statliga åtgärder för bättre bosättning. Regeringen har till viss del gått SKL till mötes, men det behövs mer.

I en skrivelse till regeringen ber SKL regeringen att agera skyndsamt. I skrivelsen sammanställer SKL 11 åtgärder som förbundet tidigare framfört till regeringen och som tillsammans snabbt kan göra stor skillnad.

Lena Micko,
 ordförande SKL

– Även om de flesta kommuner klarar att ordna boendelösningar för nyanlända enligt årets fördelning, så har många kommuner svårigheter att ordna bra boenden. Och ännu fler kommer att ha det under 2017. Vuxna och barn riskerar därmed att starta sin etablering i mycket olämpliga boenden. Ett snabbt agerande från regeringen kan bidra till att lösa problemet, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

Skrivelse med 11 punkter

– Om de åtgärder vi föreslår omgående genomförs så kommer Sveriges kommuner, tillsammans med de statliga aktörerna, att kunna ge de nyanlända bättre förutsättningar i etableringen. Snabba åtgärder är oerhört viktigt både i denna stund och för att bygga en stark grund för framtida utmaningar, säger Anders Knape, 2:e vice ordförande för SKL.

Några av de punkter som SKL för fram till regeringen:

  • Göra det möjligt att använda Migrationsverkets lägenheter till nyanlända där bostadsbristen är som störst och låta nyanlända tillfälligt stanna i anläggningsboenden om alternativet är dåliga boendelösningar.
  • Göra det möjligt för kommuner som vill, att ta emot fler nyanlända.
  • Underlätta för kommuner att bevilja tidsbegränsade bygglov.
  • Ge statliga bolag och myndigheter i uppdrag att bistå med bostäder till nyanlända.
  • Säkerställa nyanländas möjligheter att betala för sitt boende.

En jämnare fördelning är viktig

SKL har under flera år agerat för en jämnare fördelning av asylsökande mellan Sveriges kommuner. Det handlar om förändringar av såväl ebo-reglerna som planering av anläggningsboenden.

- En jämnare fördelning av asylsökande är en förutsättning för en jämnare fördelning av nyanlända. Den nya bosättningslagen bidrar till att sprida mottagandet av nyanlända. Men det behövs mer genomgripande förändringar regler och förordningar för en jämnare fördelning, säger Lena Micko.

Skrivelse - Åtgärder för nyanländas bosättning

SKL:s arbete med nyanlända och integration

Krav på permanent uppehållstillstånd diskriminerar

Bostadsbolaget Väsbyhems krav på permanent uppehållstillstånd för att kunna hyra bostad leder till indirekt diskriminering av personer med annan etnisk tillhörighet än svensk. Det skriver DO i ett nytt tillsynsbeslut. 

Det var efter att en man i våras fick besked att bostadsbolaget inte hyr ut bostäder till sökande utan permanent uppehållstillstånd som DO beslutade att inleda tillsyn mot bolaget. Bolaget har motiverat regeln med att boende utan permanent uppehållstillstånd kan bli utvisade och att bostadsbolaget då riskerar att drabbas av en hyresförlust.

DO konstaterar att Väsbyhems regel visserligen gäller för alla som söker bostad hos bolaget oavsett etnisk tillhörighet, men att regeln särskilt missgynnar personer med annan etnisk tillhörighet än svensk. DO anser också att syftet att säkra hyresintäkter bör kunna tryggas på andra lämpliga och mindre inskränkande sätt.

– Flera andra bostadsbolag som DO har tittat på som jämförelse har inte den aktuella regeln, och uppger att den som söker bostad i huvudsak ska kunna uppvisa kreditvärdighet samt en inkomst som står i proportion till den aktuella lägenhetens hyresnivå, säger Sofie Hellström, utredare på DO.

DO förutsätter att Väsbyhem nu ser över sina regler, och att även andra bostadsbolag som tillämpar liknande regler rättar sig efter DO:s beslut.

Ärende ANM 2016/372

Fakta

Diskriminering är förbjuden för den som utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder till allmänheten (2 kap. 12 § diskrimineringslagen).

Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med till exempel viss etnisk tillhörighet, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (1 kap. 4 § DL).

I förarbetena till diskrimineringslagen framkommer bland annat att diskriminering av ”invandrare” omfattas i samlingsbeteckningen etnisk tillhörighet. Att någon är invandrare har ansetts vara detsamma som att ha ett annat nationellt ursprung än majoritetsbefolkningen. Medborgarskap omfattas i sig inte av diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Icke berättigade krav på exempelvis svenskt medborgarskap riskerar ändå att bedömas som indirekt diskriminering eftersom sådana krav typiskt sett missgynnar personer med annat etniskt eller nationellt ursprung än svenskt (prop. 2007/08:95 sidan 497).

Bra med tidig åldersbedömning av asylsökande

SKL anser att regeringens förslag att Migrationsverket ska bedöma en asylsökandes ålder tidigare i asylprocessen än vad som görs i dag är bra för både barnen och kommunerna.

Lena Micko, ordförande SKL

– Det kommer att innebära en stor förbättring, både för de enskilda barnen och för personal på de enheter där barnen placeras, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Förslaget innebär att Migrationsverket tidigt ska fatta ett tillfälligt beslut, baserat på medicinsk åldersbedömning. Beslutet är möjligt att överklaga och blir permanent när asylbeslutet tas.

Resurser för barn ska gå till barn

SKL har länge påpekat vikten av att resurser avsatta för barn också ska användas på det sättet och att uppenbart vuxna inte ska finnas på hem avsedda för barn.

– Jag vill också poängtera att detta lagförslag är ytterligare ett argument för att staten ska ta det fulla ansvaret för boende i ankomstfasen, säger Lena Micko.

– Vi vet inte hur möjligheterna att utföra medicinska ålderbedömningar med kort varsel ser ut. Vi vill inte ha en situation där en ung person anvisas till en kommun, därefter får ett beslut om att vederbörande är överårig och därför flyttas tillbaka till Migrationsverkets boende.

Staten ska ta ansvar för boende i ankomstfasen

SKL:s ståndpunkt är att staten har bäst förutsättningar att ansvara för boende i ankomstfasen. Det skulle ge anvisningskommunerna betydligt bättre förutsättningar att förbereda bästa möjliga mottagande för varje enskilt barn.

– Får vi inte gehör för detta måste det bli tydligt att Migrationsverket ska informera kommunen om att en åldersbedömning pågår samt när tillfälligt beslut fattats, säger Lena Micko.

Förändringarna föreslås gälla från 1 maj 2017.

Åldersbedömning tidigare i asylprocessen

Fler yttranden från styrelsen

Statens hjälp behövs omgående med nyanländas boende

SKL:s ledning har i dag fört samtal med statsråden Ylva Johansson, Peter Eriksson och Morgan Johansson om hur boende för nyanlända snabbare kan lösas i kommunerna.

Lena Micko, Ordförande för SKL

– Statens hjälp till kommunerna behövs nu. Kommunerna jobbar intensivt för att få fram bostäder till nyanlända, men det räcker inte. Staten har de befogenheter som behövs för snabba lösningar, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Konkreta förslag

I dagens samtal framförde SKL att staten behöver arbeta, liksom kommunerna redan gör, med en bredd av lösningar för att underlätta den akuta situationen, bland annat:

  • Inventera och bistå med boendelösningar genom egna myndigheter och bolag. Det gäller lägenheter som Migrationsverket förfogar över, liksom kapacitet hos andra statliga aktörer.
  • Samordna och prioritera de statliga intressena i plan- och byggprocesserna.
  • Besluta om lättnader i regelverket för tillfälliga bygglov.

SKL har också fört fram möjligheten att nyanlända stannar en något längre tid i anläggningsboendet som ett bättre alternativ än nödlösningar i till exempel idrottshallar. I sådana fall är det viktigt att de nyanlända också får tillgång till etableringsinsatser, så länge de stannar i anläggningsboendet.

Konstruktiva samtal

– Vi hade konstruktiva samtal och lämnade över förslag på konkreta förändringar som vi ser som behövs i regelverk eller uppdrag till myndigheter för att underlätta det akuta läget. Staten och kommunerna har samma mål om att skapa en bra etablering för nyanlända och därför behöver vi gemensamt hitta lösningar, säger Lena Micko.

Läs vidare

Nyanländ jobbnobbare förlorar pengar

Politik. Regeringen vill skärpa kraven på nyanlända. Den som säger nej till ett jobb eller en utbildning som Arbetsförmedlingen anvisar ska kunna straffas ekonomiskt.

– Jag vill kunna ställa samma krav på de nyanlända i etableringsuppdraget som vi gör på alla andra arbetslösa, säger Ylva Johansson (S), arbetsmarknads- och etablerings­minister.

– Jag vill också nå en större flexibilitet, för det behövs för att människor ska komma ut snabbare på arbetsmarknaden.

Etableringsuppdraget löper ofta på två år och under den tiden kan Arbetsförmedlingen inte ändra i planen utan individens godkännande, förklarar Johansson.

– Det är väldigt stelbent, för det gör att man kan inte kräva att en nyanländ ska göra det som Arbetsförmedlingen just nu tycker är det bästa för att komma i arbete.

Därför vill regeringen ändra de nuvarande reglerna. Den som inte deltar i de insatser som anses nödvändiga kan förlora hela eller delar av sin etableringsersättning, vilken just nu ligger på max 308 kronor om dagen.

Förslaget, som nu går ut på remiss, är en del av den migrationsöverenskommelse som träffats mellan regeringen och Allianspartierna.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

FAKTA

Etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag omfattar personer som har fyllt 20 men ännu inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller är anhörig till någon av dessa.

Personer som fyllt 18 men inte 20 år och saknar föräldrar i Sverige har också rätt till dessa insatser.

Etableringsinsatserna syftar till att ge individen en snabbare väg till arbete eller studier.

Om man deltar i en etableringsplan är ersättningen som mest (heltid) 308 kronor per dag, fem dagar i veckan.

Källa: Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

TT

Rutiner för omprövning av anvisningsbeslut

 Migrationsverket har vid flera tillfällen anvisat personer som den mottagande kommunen anser är vuxna. SKL har därför fört en dialog med Migrationsverket om och i så fall hur det är möjligt för Migrationsverket att ompröva beslutet om anvisning.

En sökande som registreras som under 18 år anvisas av Migrationsverket till en kommun. Kommunen är då skyldig att anordna ett boende. En vuxen asylsökande ska erbjudas plats på Migrationsverkets anläggningsboende. Vi har nu enats om en rutin för omprövning av anvisningsbeslut.

Rutiner för omprövning av Migrationsverkets anvisningsbeslut (PDF, nytt fönster)

Asylsökande vuxna ska kunna söka privat tandvård

Landstinget i Uppsala län - 2016-10-03 17:09 CEST

Asylsökande vuxna ska i fortsättningen även kunna få tandvård hos privata tandläkare. Det beslutade vårdstyrelsen idag.

Redan i våras ändrade landstinget reglerna så att det blev möjligt för asylsökande barn att kunna få tandvård hos både Folktandvården och privattandläkare. Lagen satte då stopp för att ge vuxna asylsökande samma möjlighet. I juni beslutade regeringen om en ändring i förordningen och gav landstingen möjlighet att teckna avtal med privata tandläkare om att få ersättning för asyltandvård.

– Det är mycket positivt att även privattandläkarna nu tillsammans med Folktandvården kan vara med och erbjuda en god tandvård också för de asylsökande. Genom beslutet kan vi nu förbättra tillgängligheten, säger vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP)

De nya reglerna innebär att privattandläkare, efter att ha tecknat avtal med landstinget, har möjlighet att behandla asylsökande vuxna. De vuxna patienterna erbjuds akut tandvård och tandvård som inte kan anstå, till skillnad från asylsökande barn som har rätt till samma tandvård som barn födda i Sverige. Besöksavgiften för patienten bestäms av Migrationsverket och är idag 50 kr.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2016.

(SD) reserverade sig och yrkade på avslag.

Ytterligare information:
Malena Ranch (MP), ordförande för vårdstyrelsen, tel 076-495 03 11

Rätt till momsersättning för HVB och stödboenden i egen regi

Regeringen föreslår lösning på momsproblemen avseende HVB för ensamkommande barn.

SKL hemställde i december 2015 om förtydligande i 4 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund (LEMK) för att rätta till effekterna av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) dom 2015-10-09.

Regeringen föreslår nu i propositionen 2016/17:1 att rätt till ersättning även ska omfatta HVB och stödboende som bedrivs i egen regi. Regeringen föreslår dock att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2017 och inte, vilket SKL framfört bland annat i remissyttrande, ges retroaktiv verkan.

Proposition 2016 /17:1

SKL:s hemställan

SKL:s remissvar (PDF, nytt fönster)

Dags att staten ersätter kommunerna för miljardskulden

Migrationsverkets skuld till kommunerna har vuxit till tio miljarder kronor. SKL kräver nu att kommuner och landsting omgående får den ersättning de är berättigade till.

Sveriges Kommuner och Landsting kräver i en skrivelse till Migrationsverket och Regeringskansliet att kommuner och landsting snarast får den fördröjda ersättningen för de insatser som man har genomfört för asyl- och flyktingmottagandet.

Kommuner tvingas låna pengar

I dag har kommuner och landsting utestående fordringar på Migrationsverket på tio miljarder kronor. På grund av den uteblivna ersättningen har flera kommuner stor brist på likviditet och har tvingats låna medel för utbetalning av löner och fakturor.

Lena Micko

– Så här kan det inte fortsätta. SKL önskar svar på hur regeringen ser på de problem som orsakats av långa handläggningstider hos en statlig myndighet samt vilka åtgärder som planeras för att ytterligare förenkla ersättningssystemet, säger SKL:s ordförande Lena Micko.

Komplext ansökningssystem

Krångliga ansökningsförfaranden i kombination med ett väldigt stort antal ensamkommande barn gör att såväl kommuner som Migrationsverket har fått en stor administrativ börda. Det har lett till att större kommuner har fordringar på hundratals miljoner kronor. Än värre är dock situationen i vissa mindre kommuner, där fordringar motsvarande mer än tio procent av hela kommunens driftbudget finns upplåsta hos Migrationsverket.

Ändra ersättningsreglerna

För att underlätta för kommunerna vill SKL att regelverket ändras för hur ersättningen betalas ut. SKL föreslår att ett minimikrav måste vara att kommuner inte ska få likviditetsproblem på grund av handläggningstiderna.

– Om tiden inte räcker till för att granska fakturorna bör staten betala ut ett preliminärt belopp där mellanskillnaden kan regleras i efterhand, säger Lena Micko.

Läs vidare

Kontakt

Årets kvalitetspris till konsumentrådgivare

Vinnare av årets kvalitetspris är May Strandberg, konsumentrådgivare i kommunen.

Vinnaren har röstats fram av allmänheten och May Strandberg fick ta emot diplomet vid kvällens kommunfullmäktige i Storbrunn.

– Jag är naturligtvis otroligt glad över att ha fått kommuninvånarnas uppskattning för mitt arbete, en finare utmärkelse än kommunens Kvalitetspris kan jag inte tänka mig. Nyligen fick jag även vår yrkesförenings pris som Årets konsumentvägledare, säger May Strandberg själv. 

– Att bli uppmärksammad på det här sättet ger förstås  inspiration och energi att fortsätta att lägga stort engagemang i varje enskilt konsumentärende, att arbeta vidare med föreläsningar och andra utåtriktade aktiviteter, och att fortsätta lyfta konsumentproblem i media och till politisk nivå, avslutar hon.

Om Kvalitetspriset

Kvalitetspriset är inrättat av Östhammars kommun. Det delas ut som en årlig utmärkelse till anställda och arbetsplatser som kommuninvånare eller brukare anser utför tjänster av god kvalitet. Det kan t.ex. vara en lärare, ett skollag, ett vårdbiträde eller en avdelning.

Kriterier för kvalitetspriset

  • tydligt medborgar-/brukarfokus
  • till nytta för många eller stor nytta för få

MP VILL UTÖKA FLYKTINGMOTTAGANDET

Bildresultat för flyktingar bilder
 
FAKTA

Fakta: Dialog efter reaktioner

Bakgrunden till den så kallade dialogkonferensen är att regeringens restriktiva flyktingpolitik lett till kraftfulla reaktioner i partiet och att många medlemmar har efterlyst mer dialog och inflytande. Frågor som diskuterades var åtgärder för att förbättra kapaciteten i flyktingmottagandet och snabbare och bättre etablering av flyktingar.

Inga beslut fattades. Nästa stora beslutstillfälle för partiet är i mitten av maj på kongressen i Karlstad. Förslagen som kom upp på lördagen ska nu bearbetas av partistyrelsen och riksdagsgruppen.

Mötet ägde rum på tre orter samtidigt: Malmö, Västerås och Härnösand. Drygt 300 personer deltog. Förutom partistyrelsen, riksdagsledamöter och statsråd var kommunalråd, region- och landstingsråd, ordföranden i lokalavdelningar och distrikt, förtroenderådet och representanter från bland andra Grön Ungdom, Gröna Studenter inbjudna

Källa: Miljöpartiet

POLITIK. Ett tilltufsat Miljöparti med identitetskris i flyktingfrågan vill nu lägga all kraft på att öka kapaciteten i asylmottagandet. Målet är att den tillfälliga migrationslagen, som S-MP-regeringen lagt fram, ska bli så kortvarig som möjligt.

Den rödgröna regeringens besked i höstas att under tre år lägga asylpolitiken på EU:s lägstanivå för att minska antalet asylsökande har varit smärtsamt för de flesta miljöpartister. Kritiken har varit hård mot partiledningen och lördagens möten om flyktingpolitiken i Malmö, Västerås och Härnösand blev en kombination av gruppterapi och brainstorming.

– Det märks att det här berör djupt. Vi arbetar för att kunna höja kapaciteten i mottagandet och förbättra etableringen. Målet är att så snart som möjligt kunna återgå till en mer human migrationspolitik, säger Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson.

Vill inte älta

Trots besvikelse och ilska över att en regering med miljöpartistiska statsråd har gjort det svårare för asylsökande att komma till Sverige, var det inte det som dominerade mötet i Malmö.

– Alla vet det, vi behöver inte älta det, säger Karolina Skog, kommunalråd i Malmö.

– Vi är inte nedslagna över att hösten var hemsk och traumatisk. Vi vill rusta Sverige för att klara mottagandet framöver. Vi vill skapa svängrum för våra rikspolitiker, och inte bli inlåsta en gång till.

De över 300 deltagarna på de tre orterna är mestadels kommunal-, landstings- och regionråd och andra förtroendevalda. Personer som i sin vardag möter asylsökande utan bostad, ensamkommande barn och har problem att hitta tillräckligt många socialsekreterare och lärare. Förslagen från mötet handlar till exempel om snabbspår för företagare och lärare och att anordna kommunala asylboenden.

Fler vill skärpa

MP och S i Malmö driver på regeringen hårt för att förändra lagen om eget boende (ebo).

– Det är ett rimligt krav, men om vi ska ställa ut nya löften måste vi se till att vi har kraften i systemet att klara av det, säger språkröret Gustav Fridolin.

Migrationsminister Morgan Johansson (S) anser att det helst inte bör komma fler än 70 000 asylsökande i år och har flaggat för fler åtgärder om antalet asylsökande inte minskar i den omfattning som regeringen önskar. I debatten är det fler partier som vill skärpa politiken, än att gå MP:s väg.

– Miljöpartiets uppgift i det läget måste då vara att bevisa för dem att vi faktiskt klarar det, säger Gustav Fridolin.

TT

Trycket på de uppländska kommunerna att ta emot nyanlända, ensamkommande flyktingbarn är fortsatt högt, rapporterar Sveriges Radio Uppland. Östhammars kommun bad nyligen Migrationsverket om att få göra ett uppehåll i mottagandet för att lätta på trycket. Detta trots att det inte är möjligt för kommuner att vägra ta emot ensamkommande barn efter en lagändring 2014.

Till SR Uppland säger Håkan Dahlqvist, socialchef, att Migrationsverket inte tog någon "större hänsyn" till Östhammars vädjan. Som UNT rapporterat har många kommuner i Uppsala län nyligen skrivit avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla fler platser inför 2016.

I Östhammar räknar man med att ta emot fler än de 95 barn som man skrivit avtal med Migrationverket om att ta emot. Håkan Dahlqvist säger till SR Uppland att siffran kan hamna runt 115 och att kommunen ska kunna klara mottagandet under åtminstone första halvåret med "bra kvalitet".

INFLYTTNING

 

- Inflyttningen har gått bra och Migrationsverket tyckte att det var ett bra mottagande och boende vi ordnat, säger Birgitta Söderberg, projektsamordnare för evakueringsboendet.

Så kan du hjälpa till

Det är många som vill hjälpa till och därför har vi inlett ett samarbete med Frösåkers församling i Svenska kyrkan och Östhammars Missionskyrka. Om du vill hjälpa till på något sätt så kan du ta kontakt med kyrkorna, som vi har en dialog med.

Kontakt

Frösåkers församling
Siw Ölmelid, diakon

Missionskyrkan
Yvonne Göransson, pastor
Tel. 072 733 2080

De första asylsökande flyttar in

 

På tisdag, den 24 november, kommer de första asylsökande att flytta in på evakueringsboendet i Östhammar.

Det var två veckor sedan Migrationsverket meddelade att de behövde platserna som Östhammars kommun erbjudit. Kommunen har under den här tiden förberett boendet, slutit avtal med lokala företag om exempelvis mat och städtjänster och inlett dialog med ideella föreningar.

– Det är glädjande att så många vill hjälpa till och vi har inlett ett samarbete med föreningar och församlingar som vi kommer att arbeta med om vi ser att det finns ett behov av ideella krafter eller insamlingar, säger Birgitta Söderberg, projektsamordnare.

Tillfälligt boende

Det är Migrationsverket som ansvarar för att ordna boende till asylsökande i Sverige men myndighetens boendesituation är idag akut och de har bett landets kommuner om hjälp. Evakueringsplatser är tillfälliga boendeplatser där asylsökande vanligtvis bor under några dagar tills Migrationsverket har ordnat plats på ett asylboende.

Evakueringsboendet i Östhammar består av 40 platser. Det finns ingen möjlighet att ta emot besök från allmänheten vid boendet.

Vi öppnar evakueringsplatser för asylsökande

Migrationsverket har nu meddelat att de behöver använda de evakueringsplatser som finns i Östhammars kommun. Boendet, som ligger i Östhammar, öppnar troligen i slutet på november.

- Sveriges kommuner måste dela på ansvaret och hjälpa till i den här ansträngda situationen. Vi har möjlighet att erbjuda de här platserna och då vill vi göra det, säger Peter Nyberg, kommunchef. 

Ett tillfälligt boende som kommunen ansvarar för

Migrationsverket ansvarar för att ordna boende till asylsökande i Sverige men myndighetens boendesituation är idag akut och de har bett landets kommuner om hjälp. Evakueringsplatser är tillfälliga boendeplatser där asylsökande vanligtvis bor under några dagar tills Migrationsverket har ordnat plats på ett asylboende.

Den här veckan skriver vi ett avtal med Östhammars Sportklubb om att hyra vandrarhemmet för det tillfälliga boendet. Vi vet i dagsläget inte hur länge boendet kommer att vara öppet. Vi planerar för att kunna erbjuda platserna fram till sista januari.

Informationsträff 11 och 18 november

Kom till våra informationsträffar om du har frågor och funderingar. Vi har en träff den 11 november, och en den 18 november, där representanter från kommunen deltar.

11 november

Tid: 18.30-19.30
Plats: Kommunhuset, rum Gräsö, Stångörsgatan 10 Östhammar

18 november

Tid: 18.30-19.30
Plats: Kommunhuset, rum Gräsö, Stångörsgatan 10 Östhammar