Transportstyrelsen förenklar regler för drönare

 Drönare har de senaste åren vuxit i popularitet och de används idag i allt högre utsträckning inom arbetsliv, forskning och fritid. För att underlätta civilt bruk av drönare har Transportstyrelsen tagit fram förenklade och förtydligade regler. Reglerna träder i kraft den 1 februari 2018.

 

De nya reglerna grundas i behovet att främja den svenska teknikutvecklingen, göra luftrummet säkrare och minska onödiga stängningar av kontrollzoner. De ökade riskerna som tillkommer när allt fler drönare befinner sig i det svenska luftrummet ska nu minska genom enklare och tydligare regler.

– De nya reglerna är framtagna för att både göra det enklare och säkrare för drönarförare över hela landet. Transportstyrelsen vill främja och möjliggöra användandet av drönare och de nya reglerna är ett bidrag till det, säger Rémi Vesvre, ledningsstrateg vid Transportstyrelsen.


Drönarpiloter skyldiga att följa reglerna
Drönare används idag flitigt av både privatpersoner och företag för att bland annat fotografera och undersöka miljöer runtom i Sverige.De nya reglerna möjliggör för drönarförare att testa nya produkter och användningsområden. Målet är att det ska vara enkelt att använda drönare samtidigt som säkerheten för allmänheten ökar.

– Generellt är flygningar på låg höjd och med låg risk tillåtna medan flygningar på högre höjder och med högre risk, exempelvis över människor och djur eller utom synhåll, förbjudna och kräver särskilda tillstånd. Det är viktigt att man känner till vilka regler som gäller, som drönarpilot är man skyldig att följa reglerna, säger Rémi Vesvre.


120 meter över marken – maximal flyghöjd för drönare
I reglerna ges ökade möjligheter för att flyga med drönare i kontrollerade luftrum, såsom vid flygplatsers kontrollzoner. Dock fortfarande med ett stort fokus på säkerheten i luftrummet för att inte störa flygtrafiken. Exempelvis är den maximala flyghöjden för alla drönare 120 meter över mark i okontrollerad luft. Drönare under 7 kg (som kör i max 90 km/h) får även flyga i kontrollerade luftrum vid flygplatser, där gäller reglerna 5 km från start- och landningsbana samt 10 eller 50 meter över mark.


Testa dina kunskaper med Drönarprovet
För att öka kunskapen om vad som gäller vid flygning med drönare har Transportstyrelsen tagit fram Min Drönare. Där kan du förutom att ta del av reglerna även se vart det är tillåtet att flyga. I Drönarprovet kan du testa hur mycket du kan om reglerna och om du är en säker drönarpilot.
Min drönare finns här, och går att lägga till direkt i din mobil.


Exempel på regler för drönare under 7 kilo:

  • Märk din drönare
  • Flyg inom synhåll
  • Flyg max 120 meter från marken
  • Håll avstånd till människor och djur
  • Minst 5 kilometer från landningsbana
  • Max 50 eller 10 meter från marken i kontrollzon
  • Flyg inte över olycksplatser
  • Flyg inte över kärnkraftverk, fängelser, naturreservat och militära områden

Transportstyrelsen förenklar regler för drönare

 

 

Drönare har de senaste åren vuxit i popularitet och de används idag i allt högre utsträckning inom arbetsliv, forskning och fritid. För att underlätta civilt bruk av drönare har Transportstyrelsen tagit fram förenklade och förtydligade regler. Reglerna träder i kraft den 1 februari 2018.

 

De nya reglerna grundas i behovet att främja den svenska teknikutvecklingen, göra luftrummet säkrare och minska onödiga stängningar av kontrollzoner. De ökade riskerna som tillkommer när allt fler drönare befinner sig i det svenska luftrummet ska nu minska genom enklare och tydligare regler.

– De nya reglerna är framtagna för att både göra det enklare och säkrare för drönarförare över hela landet. Transportstyrelsen vill främja och möjliggöra användandet av drönare och de nya reglerna är ett bidrag till det, säger Rémi Vesvre, ledningsstrateg vid Transportstyrelsen.


Drönarpiloter skyldiga att följa reglerna
Drönare används idag flitigt av både privatpersoner och företag för att bland annat fotografera och undersöka miljöer runtom i Sverige.De nya reglerna möjliggör för drönarförare att testa nya produkter och användningsområden. Målet är att det ska vara enkelt att använda drönare samtidigt som säkerheten för allmänheten ökar.

– Generellt är flygningar på låg höjd och med låg risk tillåtna medan flygningar på högre höjder och med högre risk, exempelvis över människor och djur eller utom synhåll, förbjudna och kräver särskilda tillstånd. Det är viktigt att man känner till vilka regler som gäller, som drönarpilot är man skyldig att följa reglerna, säger Rémi Vesvre.


120 meter över marken – maximal flyghöjd för drönare
I reglerna ges ökade möjligheter för att flyga med drönare i kontrollerade luftrum, såsom vid flygplatsers kontrollzoner. Dock fortfarande med ett stort fokus på säkerheten i luftrummet för att inte störa flygtrafiken. Exempelvis är den maximala flyghöjden för alla drönare 120 meter över mark i okontrollerad luft. Drönare under 7 kg (som kör i max 90 km/h) får även flyga i kontrollerade luftrum vid flygplatser, där gäller reglerna 5 km från start- och landningsbana samt 10 eller 50 meter över mark.


Testa dina kunskaper med Drönarprovet
För att öka kunskapen om vad som gäller vid flygning med drönare har Transportstyrelsen tagit fram Min Drönare. Där kan du förutom att ta del av reglerna även se vart det är tillåtet att flyga. I Drönarprovet kan du testa hur mycket du kan om reglerna och om du är en säker drönarpilot.
Min drönare finns här, och går att lägga till direkt i din mobil.


Exempel på regler för drönare under 7 kilo:

  • Märk din drönare
  • Flyg inom synhåll
  • Flyg max 120 meter från marken
  • Håll avstånd till människor och djur
  • Minst 5 kilometer från landningsbana
  • Max 50 eller 10 meter från marken i kontrollzon
  • Flyg inte över olycksplatser
  • Flyg inte över kärnkraftverk, fängelser, naturreservat och militära områden

EN SOLSKEN HISTORIA I HÖSTMÖRKRET

Ifredags så glömde red sin datorväska på bussen. Den fanns inte hops UL eller hos polisen. På tisadagen så ringde en kvinna och talade om att hon hade min dartor och vi bestämde träff på busstationen. Hon berättade att hon fått datorn av en Johan som hade hittat datorn. När jag sedan skulle gå till bussen så låg det en ICA kasse i busskuren. I kassen så låg det en surfplatta. Den lämnades in på polisstationen.

Johan, han som hittat datorväskan, berättade att han, innan han hittade reds väska, hade hittat en plånbok med 1 000 kronor. Han lyckades att spåra kvinnan som tappat den.

Dödförklarades av misstag

MÄNSKLIGT. En kvinna i Eksjö kommun blev av misstag dödförklarad av Skatteverket.

När hon kom till sjukhuset för provtagning fick hon beskedet att hon var registrerad som avliden. Kort därefter slutade hennes bankkort att fungera. Orsaken var att någon på Skatteverket gjort fel.

– Jag fick veta att jag förväxlats med en annan person som hade avlidit, personen hade snarlikt personnummer, säger kvinnan som vill vara anonym till Värnamo Nyheter.

Totalt var kvinnan dödförklarad åtta dagar. Skattemyndigheten har nu åtgärdat felet och bett om ursäkt. Men misstaget orsakar praktiska problem.

– Vi måste förnya recept, ta nytt pass, besöka banken och ringa mängder av telefonsamtal, säger maken som fick besked i brevlådan om förändrat civilstånd och att han fått ta över hustruns tjänstepension.

TT

Dödförklarades av misstag

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta har tillsammans med Kommunal och Vision undertecknat ett nytt avtal för landets beredskapsbrandkårer.

Helene Fritzon

– Parterna har förhandlat fram ett modernt avtal som kommer att underlätta rekryteringen av beredskapsbrandmän och öka flexibiliteten för både arbetsgivare och arbetstagare, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Att underlätta rekrytering av räddningstjänstpersonal i beredskap är nödvändigt. I en alltmer avfolkad glesbygd finns annars risken att beredskapsbrandkårer tvingas att lägga ned. Utanför de större tätorterna är ofta beredskapskåren den enda blåljusverksamhet som finns.

– Kommunerna får nu ökade möjligheter att kombinationsanställa medarbetare som redan har en anställning i kommunen, exempelvis inom äldreomsorgen eller sjukvården. Arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera, bemanna och planera beredskapskårernas verksamhet ökar. Samtidigt kan de breddade rekryteringsmöjligheterna i förlängningen leda till ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten, säger Heléne Fritzon.

Beredskapsbrandmännens ersättning kommer i det nya avtalet att beräknas per timme istället för per vecka. Dessutom höjs ersättningen generellt under sommarmånaderna. Avtalet gör det också lättare att i högre utsträckning kombinera tjänsten som beredskapsbrandman med såväl ordinarie arbete som föräldraskap och fritid.

– Den nya ersättningsstrukturen i avtalet gör det attraktivare att vara beredskapsbrandman. Tillsammans med möjligheten till kombinationsanställningar och en relativt lång avtalsperiod har parterna skapat ännu bättre förutsättningar för räddningstjänst i beredskap, säger Heléne Fritzon.

Avtalsperioden är på 31 månader och avtalet gäller från 1 oktober 2016 till 30 april 2019.

Förhandlingarna med Brandmännens riksförbund har avslutats och parterna har kommit överens om att begära medling.

Läs vidare

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta har tillsammans med Kommunal och Vision undertecknat ett nytt avtal för landets beredskapsbrandkårer.

Helene Fritzon

– Parterna har förhandlat fram ett modernt avtal som kommer att underlätta rekryteringen av beredskapsbrandmän och öka flexibiliteten för både arbetsgivare och arbetstagare, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Att underlätta rekrytering av räddningstjänstpersonal i beredskap är nödvändigt. I en alltmer avfolkad glesbygd finns annars risken att beredskapsbrandkårer tvingas att lägga ned. Utanför de större tätorterna är ofta beredskapskåren den enda blåljusverksamhet som finns.

– Kommunerna får nu ökade möjligheter att kombinationsanställa medarbetare som redan har en anställning i kommunen, exempelvis inom äldreomsorgen eller sjukvården. Arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera, bemanna och planera beredskapskårernas verksamhet ökar. Samtidigt kan de breddade rekryteringsmöjligheterna i förlängningen leda till ökad jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten, säger Heléne Fritzon.

Beredskapsbrandmännens ersättning kommer i det nya avtalet att beräknas per timme istället för per vecka. Dessutom höjs ersättningen generellt under sommarmånaderna. Avtalet gör det också lättare att i högre utsträckning kombinera tjänsten som beredskapsbrandman med såväl ordinarie arbete som föräldraskap och fritid.

– Den nya ersättningsstrukturen i avtalet gör det attraktivare att vara beredskapsbrandman. Tillsammans med möjligheten till kombinationsanställningar och en relativt lång avtalsperiod har parterna skapat ännu bättre förutsättningar för räddningstjänst i beredskap, säger Heléne Fritzon.

Avtalsperioden är på 31 månader och avtalet gäller från 1 oktober 2016 till 30 april 2019.

Förhandlingarna med Brandmännens riksförbund har avslutats och parterna har kommit överens om att begära medling.

Läs vidare

Nytt avtal klart för räddningstjänst i beredskap

Det landstings- och regionägda bolaget Inera AB blir ett företag inom Sveriges Kommuner och Landsting. Därmed stärks förutsättningarna för en ökad digitalisering i offentlig sektor.

Syftet med förvärvet är att enklare kunna utveckla gemensamma digitala lösningar som bidrar till att effektivisera verksamheterna i kommuner, landsting och regioner. Hittills har Ineras verksamhet varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom förvärvet ska företaget kunna främja och stödja utvecklingen av digitala tjänster inom betydligt fler verksamhetsområden.

Anders Henriksson, vice ordförande

- Vi behöver bli bättre på att använda de möjligheter digitaliseringen innebär, för att underlätta för invånare, företag, förtroendevalda och tjänstemän. Vi behöver också bli bättre på att utveckla tillsammans. Ineras väl inarbetade struktur kan nu komma hela sektorn tillgodo, säger Anders Henriksson, SKL:s 1:e vice ordförande.

Landsting och regioner äger idag Inera AB, men genom att sälja merparten av sina aktier till SKL Företag, som sedan erbjuder samtliga kommuner att köpa aktier i bolaget, blir både landsting, regioner och kommuner delägare. Därmed kan de alla köpa tjänster av Inera AB utan föregående upphandling.

- För Inera AB innebär affären att vi får möjligheten att utveckla bolaget ytterligare och kan återanvända kompetens och lösningar för Sveriges alla kommuner och gemensamt stödja digitaliseringsarbetet för hela välfärden, säger Johan Assarsson, VD i Inera AB.

Fakta

Inera har funnits sedan 1999, och utvecklats genom företagsförvärv och utökade uppdrag. Idag ansvarar Inera för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Det ägs av samtliga 21 landsting och regioner, och verksamheten har hittills varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna.

Läs vidare

Kontakt

Företagsförvärv stärker digital utveckling

INNAN PRISUTDELNINGEN SÅ KOM DET ETT GODISREGN TILL BARNENS FÖRTJUSNING