Siialdemokraterna vill ta itu med stressen och pressen i arbetslivet, genom fler inspektioner och sanktionsavgifter mot arbetsgivare som inte sköter sig. Det är mycket viktigt för Sveriges industriarbetare.

Var fjärde medlem i IF Metall har varit rädd att skada sig på jobbet det senaste året, visar en undersökning från Novus.

– Ofta ligger stress bakom. När man pressas att arbeta hårdare och hårdare är risken stor att man tvingas ta genvägar, och då är det lätt att skada sig, säger Marie Nilsson, IF Metalls förbundsordförande.

Särskilt unga är rädda att skada sig på jobbet, enligt medlemsundersökningen. Det förvånar tyvärr inte. Unga mellan 16 och 25 i industrin har en något högre skaderisk än äldre, visar en rapport från AFA Försäkring.

– Även här är stress och press en av anledningarna. När organisationer slimmas och tidsbristen är stor finns inte samma tid till introduktioner. Det går ut över säkerheten i produktionen, säger Marie Nilsson.

IF Metall välkomnar särskilt Socialdemokraternas förslag om sanktionsavgifter mot arbetsgivare som inte följer Arbetsmiljöverkets regler om organisatorisk och social arbetsmiljö. 

– Regelverket är jätteviktigt för att vi ska komma till rätta med stressen och pressen i arbetslivet. Men det räcker inte med att reglerna finns, de måste också följas. Sanktionsmöjligheter skulle visa att det är allvar, säger Marie Nilsson.

Redan 2013 kunde IF Metall konstatera att stressen på jobbet var stor bland medlemmarna. Nästan fyra av tio uppgav att de hade för mycket att göra. Inom den kvinnodominerade tvättindustrin var siffran nästan sex av tio.

– Så här kan vi inte ha det. Den tekniska utvecklingen ställer nya krav på industriarbetarna. De måste få tid att utföra sina arbetsuppgifter med så hög kvalitet som möjligt. Det gynnar både arbetsmiljön och affärerna, avslutar Marie Nilsson

Farliga ämnen kan läcka ut från squishies

En undersökning från den danska myndigheten Miljöstyrelsen visar att farliga ämnen kan läcka ut från skumleksaker, så kallade squishies. Kemikalieinspektionen uppmanar företagen att säkerställa att squishies inte kan orsaka skador på barns hälsa.

Squishies är en leksak i mjuk skumplast som har blivit populär hos barn. Miljöstyrelsen i Danmark har gjort mätningar av kemiska ämnen som läcker ut till luften från tolv squishies som köpts i butiker i Danmark och i nätbutiker. Studien visar att alla de tolv squishies som testades avger farliga ämnen i halter som kan innebära en hälsorisk för barn om man utsätts för ämnena under lång tid.

Mot bakgrund av resultaten betonar Kemikalieinspektionen att företag som säljer squishies är ansvariga för att säkerställa att dessa inte innebär risker för barns hälsa. Den svenska branschorganisationen Lek & Babybranschen rekommenderar sina medlemmar att tills vidare ta bort squishies av skummaterial från sitt sortiment.

– Enligt EU:s leksaksdirektiv är företag skyldiga att se till att leksaker är säkra att använda. Om företagen inte kan säkerställa att deras squishies är riskfria för barnen så bör de dra tillbaka dem från försäljning, säger Karin Alkell, rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen rekommenderar att privatpersoner tills vidare ska vara försiktiga med squishies. Detta eftersom analysresultaten från Danmark visar att farliga ämnen läcker från alla de tolv undersökta leksakerna och kan innebära risker.

– Om man vill vara försiktig och skydda barn från att utsättas för farliga ämnen ger vi rådet att tills vidare undvika att köpa squishies och försöka undvika att ha squishies hemma, säger Karin Alkell.

Kemikalieinspektionen har under våren 2018 låtit genomföra egna analyser av sju squishies som köpts från svenska och utländska nätbutiker. Kemikalieinspektionen har sökt efter andra ämnen än de som nu hittats i den danska studien, och har inte hittat några förbjudna och farliga ämnen i de undersökta leksakerna. Med anledning av de resultat som kommit fram i den danska studien kommer Kemikalieinspektionen framöver att genomföra ytterligare tester av squishies.

Om man vill göra sig av med sina squishies så kan man slänga dessa i det vanliga hushållsavfallet. Efter att danska Miljöstyrelsen publicerat sina resultat har även en del leksakshandlare sagt att kunderna kan lämna tillbaka squishies till butiken och få pengarna tillbaka.

Ny rapport: Ingen anledning till oro för kemikalier i mensskydd

Risken för negativa hälsoeffekter från kemikalier i mensskydd är låg, visar en rapport som Kemikalieinspektionen publicerar i dag. Myndigheten har kartlagt innehållet av kemiska ämnen i 35 olika bindor, tamponger, trosskydd och menskoppar.

– Vi bedömer att hälsorisken är låg vid användning av de mensskydd och andra intimhygienprodukter som vi har undersökt. Alla som använder dessa produkter kan fortsätta att göra det utan att vara oroliga för negativa hälsoeffekter från kemikalier, säger Amanda Rosen, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen har inte hittat några rester av bekämpningsmedlet glyfosat eller dess nedbrytningsprodukt AMPA i de analyserade produkterna.

– Vår slutsats utifrån våra egna analyser och tidigare studier är att det inte finns någon anledning att vara orolig för glyfosat i till exempel tamponger och bindor, säger Amanda Rosen.

I kartläggningen har Kemikalieinspektionen köpt in intimhygienprodukter i svenska butiker och på nätet. Förutom mensskydd som bindor, tamponger och menskoppar omfattar kartläggningen produkter som används även utanför menstruationsperioden, som trosskydd och inkontinensskydd. Kemikalieinspektionen har sökt efter 62 farliga och misstänkt farliga kemiska ämnen i produkterna. Av dessa hittades totalt 21 ämnen vid analyserna, nästan uteslutande i låga halter. Inget av ämnena är förbjudet i den här typen av varor.

Kemikalieinspektionen har gjort en översiktlig riskbedömning för 18 av de 21 ämnena som hittats i produkterna och bedömt att hälsorisken är låg. I några menskoppar hittades tre ämnen som Kemikalieinspektionen inte har kunnat riskbedöma, eftersom det saknas tillräckligt med information om ämnena.

– Vi har inga uppgifter som tyder på att dessa tre ämnen utgör någon hälsorisk. De uppmätta halterna av ämnena är också låga, säger Amanda Rosen.

Kemikalieinspektionen kommer genom dialog att uppmärksamma företagen på resultaten i rapporten när det gäller de tre ämnen som myndigheten inte har kunnat göra en riskbedömning av.

Undersökningen av kemikalier i mensskydd och andra intimhygienprodukter har gjorts som en del av Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag om att kartlägga farliga kemiska ämnen i produkter och varor som är tillgängliga för allmänheten. Andra skäl till att myndigheten kartlagt intimhygienprodukter är att de används regelbundet av stora delar av befolkningen och att Kemikalieinspektionen har tillsynsansvaret för dessa produkter.

Kemikalieinspektionen har inte gjort någon bedömning av risken för besvär och komplikationer som beror på annat än det kemiska innehållet i produkterna, exempelvis Toxic shock syndrome (TSS) som orsakas av bakterier och kan uppstå vid användning av tamponger. Sådana bedömningar ingår inte i Kemikalieinspektionens uppdrag.

Läs rapporten: Kartläggning av farliga kemiska ämnen i intimhygienprodukter

Skydda dig och dina barn från magsjuka i sommar

Jordbruksverket - 2018-06-26 10:00 CEST

Foto: Anders Freudendah, Skandinav bildbyrå

 

Under sommarmånaderna ökar risken för att drabbas av magsjuka på grund av bakterier. Oftast blir vi smittade via mat och vatten men vi kan ibland också smittas vid gårdsbesök. Det finns enkla sätt att minska risken att bli sjuk.

Varje år rapporteras mer än 14 000 fall till Folkhälsomyndigheten där personer blivit magsjuka av bakterier som till exempel campylobacter, ehec, yersinia och salmonella. En stor del av de som smittas av dessa sjukdomar insjuknar under sommarmånaderna, varav ungefär hälften smittades utomlands.

Enkla sätt att minska risken för att du ska bli sjuk

Under sommaren besöker vi ofta djur, klappar dem och vistas i deras närmiljö. Det finns i dessa situationer risk att bli smittad. Här följer några enkla sätt att minska risken att bli sjuk.

Tvätta händerna i samband med besök på gårdar och kontakt med djur

Idisslare kan exempelvis ha ehec-bakterier som kan ge allvarlig infektion hos människa. Bakterien finns i djurens gödsel och i deras päls. God handhygien minskar risken för smitta i samband med besök på gårdar med djur. Småbarn och äldre är känsligare och kan bli svårt sjuka av vissa bakterier. Tänk på det här om du kommer i kontakt med djur eller djurens närmiljö.

  • Tvätta händerna med tvål och vatten innan och efter du varit i kontakt med kor, får och getter eller vistats i deras närmiljö.
  • Tvätta alltid händerna innan du äter på gården.
  • Undvik att äta i djurens närmiljö.
  • Hjälp barnen med handtvätten.
  • Ha inte picknick i beteshagar där det går kor, får och getter.
  • Drick inte opastöriserad mjölk eller koka den först.
  • Bada inte i närheten av betesmarker där det går kor, får eller getter.
  • Ha uppsikt över barn och andra personer som kan ha svårt att ta till sig hygienråd.
  • Ta del av den hygieninformation du får på gården och läs eventuella skyltar.

 

Mer information

För dig som besöker en anläggning med djur
Om vad djurhållare bör tänka på

Ny körkortsmottagning startad på Akademiska

Personer med kognitiv svikt kan vara olämpliga som bilister. En ny körkortsmottagning på Akademiska utreder patienter på remiss från hela Region Uppsala.

 

En ny körkortsmottagning har öppnats inom geriatriken på Akademiska. Målgruppen är patienter med förvärvade kognitiva störningar. I teamet som bedömer lämpligheten i körkortsinnehav ingår specialistläkare, arbetsterapeut, fysioterapeut och neuropsykolog.

– I takt med att befolkningen åldras och människor lever allt längre ökar förekomsten av demenssjukdomar och kognitiv svikt av olika slag. En utredning av körförmågan kan också behövas efter stroke och olika former av trauma, säger Mikael Köhler, verksamhetschef för geriatrik, Akademiska sjukhuset.


Utredningar av detta slag har sedan tidigare utförts på patienter inom minnes- och geriatrikmottagningen. Det nya är att man nu arbetar på ett mer strukturerat sätt skiljt från andra medicinska bedömningar.

Körkortsmottagningen tar emot patienter på remiss från hela Region Uppsala, vid misstanke om kognitiv svikt och olämplighet att framföra körkortspliktigt fordon. Andra sjukdomar som kan innebära hinder för körkortsinnehav såsom psykisk sjukdom, missbruk eller diabetes utreds inte då dessa tillstånd lämpligast bedöms av annan behandlande mottagning.

Utredningen följer Transportstyrelsens riktlinjer för bedömning av körkortsinnehav vid demens och andra kognitiva störningar (TSFS 2013:2, kap 10). Första steget är att arbetsterapeuten gör en strukturerad kognitiv bedömning av kognitiva funktioner som är viktiga för körförmågan såsom koncentration, psykomotorisk hastighet och uppmärksamhet. Vid behov görs även ett praktiskt körtest i verklig trafik tillsammans med trafiklärare och specialutbildad arbetsterapeut. För vissa personer kan det även bli aktuellt med bedömning av en neuropsykolog, till exempel om personen kör lastbil eller annan yrkestrafik.

– När utredningen är klar ger läkaren en rekommendation till den som remitterat patienten eller skickar ett utlåtande till Transportstyrelsen som fattar beslut i körkortsfrågan. För vissa kan beslutet handla om ett villkorat tillstånd och uppföljning, förklarar Mikael Köhler.

Mer information:
Mikael Köhler, verksamhetschef geriatrik, Akademiska sjukhuset, tfn: 076-724 89 17, e-post: mikael.kohler@akademiska.se

Rose-Marie Brundin, avdelningschef minnes- och geriatrik mottagningen (inklusive körkortsmottagningen), tfn 070-611 25 56, e-post: rose-marie.brundin@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet

Ny kunskap om riskgenvarianter bakom SLE banar väg för effektivare behandling

 

SLE-patienter med en riskgenvariant löper ökad risk för akut njurinflammation och stroke. Ökad kunskap om arvsanlagens betydelse kan bana väg för nya, alternativa behandlingar, enligt forskaren Niklas Hagberg.

 

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. Ett arvsanlag ökar även risken för svår njursjukdom och stroke. Ny klinisk forskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar hur dessa arvsanlag påverkar funktionen hos immunceller. Härmed kan patienter med en viss riskgenvariant i framtiden komma att erbjudas nya alternativa läkemedelsbehandlingar vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen 10 maj.

– Detta är den första studie som visar att patienter som bär på en viss riskgenvariant i STAT4, har en ökad känslighet för överaktivering av T-celler som driver på inflammationsprocessen vid SLE. Förutom en ökad risk att utveckla sjukdomen och få ett svårare förlopp, löper dessa personer ökad risk för akut njurinflammation och stroke, säger Niklas Hagberg, forskare inom reumatologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I studien har forskarna även funnit att T-celler från SLE-patienter med denna specifika riskgenvariant svarar bra på en substans som är kandidat till nya läkemedel, en så kallad selektiv Januskinashämmare.

– Bättre förståelse av hur riskvarianter i gener i immunsystemet påverkar cellulära funktioner kan förhoppningsvis leda till att vi i framtiden kan dela in patienterna i flera grupper som svarar på olika behandlingar och därmed erbjuda effektivare terapier, fortsätter Niklas Hagberg.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan till exempel njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg. 

Interferon spelar en nyckelroll i sjukdomsprocessen. Proteinet produceras av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar. 

Att arvsanlag har betydelse är numera också känt. Forskare i Uppsala har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.


FAKTA: SLE

  • En autoimmun reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader.* SLE (Lupus erythematosus) betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
  • Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor (artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet och feber.
  • Sjukdomen är vanligare hos kvinnor (90 procent av de drabbade). För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger högre än i befolkningen i stort.
  • De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärnan. De senaste årens forskning har visat att SLE-patienter löper tio gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Mer information:

Niklas Hagberg, forskare inom reumatologi, Uppsala universitet,
telefon: 018-471 47 29, e-post: niklas.hagberg@medsci.uu.se

Lars Rönnblom,överläkare och professor i reumatologi, telefon: 018-611 53 98, e-post: lars.ronnblom@akademiska.se eller lars.ronnblom@medsci.uu.se

Sex av tio medlemmar i IF Metall är oroliga att de inte skulle klara sin ekonomi vid en längre tids sjukdom. Fyra av tio medlemmar har det senaste året varit rädda att de ska skada sig på jobbet. Och en av tio har någon gång tackat nej till ett jobberbjudande för att välfärdstjänsterna inte har kunnat leva upp till behoven. Det visar en färsk undersökning som IF Metall gjort bland medlemmarna.

- Industrin och välfärden hänger ihop och behöver varandra. Sveriges industriarbetare är lika beroende av en aktiv välfärdspolitik som en offensiv industripolitik. Det är vårt budskap till alla politiker oavsett partifärg – och det vill vi att valrörelsen ska handla om, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Tillsammans lägger välfärden och industrin grunden för Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Utifrån denna insikt har IF Metall formulerat kraven i valrörelsen 2018.

  • Vi ska ha rätt att vara sjuka tills vi blir friska
  • Ingen ska behöva dö av jobbet
  • Tryggheten i och mellan jobben måste öka

Det kan tyckas som helt självklara krav. Men en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar, som genomförts av Novus med drygt 5500 svarande, visar att det är långt kvar. Ur resultatet:

  • Sex av tio medlemmar i IF Metall är oroliga att de inte skulle klara sin ekonomi vid en längre tids sjukdom.
  • Fyra av tio medlemmar i IF Metall har det senaste året varit rädda att de ska skada sig på jobbet. Särskilt unga.
  • Mer än varannan medlem i IF Metall tror att det skulle vara svårt att hitta ett likvärdigt jobb på ett annat företag, om de förlorade jobbet. Särskilt kvinnor och äldre.
  • Vår medlemsundersökning visar även att en av tio, främst småbarnsföräldrar, någon gång har tackat nej till ett jobberbjudande för att välfärdstjänsterna inte har kunnat leva upp till behoven.

- Högerns skattesänkarpolitik är helt fel väg för Sverige. Men en fortsatt socialdemokratiskt ledd regering efter valet 2018 har också stora utmaningar framför sig: Att återupprätta förtroendet för sjukförsäkringen är en av de viktigaste, tillsammans med kraftfulla satsningar på kompetensutveckling, både i och mellan jobb. Och satsningarna på mer personal och högre kvalitet i barnomsorgen och äldreomsorgen måste fortsätta för att industriarbetarna på bästa sätt ska kunna bidra till Sveriges välstånd, säger Marie Nilsson.

Tre miljarder för satsningar på vårdens medarbetare

 

SKL och regeringen har slutit två överenskommelser om totalt omkring 3 miljarder kronor med satsningar på vårdens medarbetare och på att utveckla hälso- och sjukvårdens verksamheter.

 
Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL

Anders Henriksson

 

– Det är bra att landsting och regioner kan fortsätta sina breda satsningar på kompetensförsörjning och att fler än tidigare och i större utsträckning kan erbjuda möjligheter för sjuksköterskor att genomgå en specialistutbildning. Det ökar karriärmöjligheterna för sjuksköterskorna och bidrar till kvalitetsutveckling. I takt med ökad digitalisering behöver medarbetarnas kompetens också användas på andra sätt, vilket kommer att höja vårdens tillgänglighet och kvalitet, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, SKL.

– Grunden för en bra sjukvård är att vi har tillräckligt många anställda, med rätt kompetens för sina arbetsuppgifter och med bra förutsättningar för att göra sitt jobb gentemot patienterna. Därför gör regeringen historiskt stora satsningar på personalen, säger socialminister Annika Strandhäll.

– Sverige står inför en förändrad demografi, där vi föder fler barn och blir allt äldre. För att klara den utmaningen satsar vi mer pengar på kommuner och landsting de kommande åren. Vi behöver investera i välfärden, i fler specialistsjuksköterskor, lärare och barnskötare - inte fler skattesänkningar, säger finansminister Magdalena Andersson.

Överenskommelsen ”Goda förutsättningar för vårdens medarbetare” omfattar 1 999 miljoner kronor, varav 1 975 miljoner kronor fördelas mellan landstingen för satsningar inom följande områden:

  • Utveckla medarbetarnas arbetssituation handlar om att stärka den egna bemanningen genom att exempelvis anställa fler, satsa på arbetsvillkor samt om insatser som rör:

    Utveckla vårdens verksamheter handlar om insatser för utvecklingsarbete, med insatser som rör:
    • Tillräckligt antal medarbetare med rätt kompetens som bland annat innefattar möjligheten att öka bemanningen, arbeta heltid, se till att verksamheten inte är beroende av inhyrd personal och olika delar av landstingens utbildningsuppdrag med bland annat AT- och ST-tjänster samt handledare och verksamhetsförlagd utbildning
    • Ledarskap som är en avgörande faktor för medarbetarnas arbetssituation.
    • Arbetsmiljö som är centralt för såväl möjligheten för medarbetarna att göra ett bra jobb, som för arbetsplatsernas möjligheter att locka och behålla medarbetare.
    • Insatser för att behålla och utveckla medarbetare som bland annat innefattar kompetensutveckling och möjligheten till utbildningslön och att utbilda sig inom en befintlig anställning, exempelvis när sjuksköterskor läser till specialister och när vårdbiträden vidareutbildar sig till undersköterskor.
  • Förutsättningar för utvecklingsarbete med bland annat vikten av stöd för chefer att driva ett kontinuerligt utvecklingsarbete, och möjligheten att avsätta tid för utvecklingsarbete samt involvera patienterna.
  • Kapacitets- och produktionsplanering för effektivare vård rör bland annat möjligheten att optimera användandet av vårdens resurser genom en bra planering och organisation. Det kräver bland annat bra IT-stöd för att stödja processarbete.
  • Verksamhetsstöd handlar om de digitala verksamhetsstöd som personalen behöver för att kunna göra ett bra jobb gentemot patienterna, bland annat med tillgång till behövlig information om patienterna och effektiva administrativa stöd. Det handlar också om att ge vårdens medarbetare det stöd och support som behövs för att kunna använda systemen på ett bra sätt.

Överenskommelsen ”Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården” omfattar 976 miljoner kronor och rör den så kallade professionsmiljarden, som varit en del av en överenskommelse de senaste åren. Inriktningen ligger i stort kvar sedan tidigare år, men ett par nationella utvecklingsinsatser har tillkommit kopplat till den kommande nationella läkemedelslistan. Det innebär bland annat att:

  • 300 miljoner kronor är öronmärkta som stöd till landstingen för att ge fler sjuksköterskor möjlighet att bli specialistsjuksköterskor, framför allt genom olika sorters studielön och utbildningsanställningar.
  • 651 miljoner kronor går till landstingen för insatser inom tre områden:
  • IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare
  • Smartare användning av medarbetarnas kompetens
  • planering av långsiktig kompetensförsörjning

Medlen till överenskommelserna är en del av regeringens budget för 2018, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

 

Läs vidare

Sömnsvårigheter är mycket vanligt bland unga med depression och adhd med flera psykiatriska tillstånd. Nu inför BUP vid Akademiska sjukhuset internetbaserad KBT-behandling.

 

Sömnsvårigheter har ökat bland svenska ungdomar och är idag nästan tre gånger vanligare än på 1980-talet. Bland unga med psykiatriska tillstånd som ångest, depression, adhd och autism är förekomsten mycket vanlig. Nu inför barn- och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset en internetbaserad KBT-behandling.

– Nio av tio ungdomar har dagligen tillgång till en dator med internetuppkoppling. Därför kan internetbaserad behandlingvaraett bra komplement till annan behandling. Upplägget gör att fler kan få stöd på tider som passar dem själva, men också att man når personer som har svårt att ta sig till mottagningen, säger Vendela Zetterqvist, psykolog och projektledare för eBUP vid Akademiska sjukhuset.


Målgruppen för den KBT-baserade internetbehandlingen är unga i åldern 13-18 år med sömnsvårigheter, antingen svårigheter att somna, orolig sömn med uppvaknanden eller alltför tidigt uppvaknande på morgonen.

Internetbehandlingen har samma innehåll som traditionell KBT, men den ges som guidad självhjälp med webbaserat material i form av text, ljudfiler, videoklipp etc. Patienten arbetar självständigt och har kontakt med sin behandlare varje vecka, via krypterade meddelanden.


Vendela Zetterqvist betonar att dålig sömn kan få stora negativa konsekvenser bland annat på skolprestation och psykisk hälsa.

Studier på vuxna med sömnproblem har visat på goda effekter av KBT via internet, både när det gäller insomning och hur effektiv sömn man får. Men trots att ungdomar kanske är den mest uppkopplade åldersgruppen har det gjorts väldigt få studier på barn och ungdomar.

Åren 2016-2017 genomförde barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Akademiska sjukhuset och Region Gävleborg en pilotstudie där 21 ungdomar med sömnproblem deltog. Under sju veckor fick deltagarna internetbehandling och resultaten visar att de blev mycket bättre. Därför har barn- och ungdomspsykiatrin i de båda regionerna nu valt att införa behandlingen i standardutbudet av behandlingar inom delar av öppenvården, som komplement till annan terapi. Resultaten utvärderas kontinuerligt i forskning.


För mer information, kontakta:

Vendela Zetterqvist, psykolog och projektledare eBUP, Akademiska sjukhuset, 0768-107060,
vendela.zetterqvist@neuro.uu.se

Larmoperatörer ska få effektivare beslutsstöd för ambulansutlarmning

Sjuksköterskor/larmoperatörer ska få bättre bedömningsstöd för beslut om utlarmning av ambulans och vårdbehov.

 

Sjuksköterskor vid Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala, Sörmland och Västmanland hanterar cirka 100 000 112-samtal årligen. Nu ska ett bedömningsverktyg tas fram som kompletterar det befintliga beslutsstödet med information i realtid. Detta för att underlätta bedömningar av en patients prognos och vårdbehov med målet att göra de prehospitala vårdinsatserna effektivare.

Samtalen som kommer in via 112 är väldigt varierande både vad gäller symtom och vårdbehov. Patienter utan akuta vårdbehov kan hänvisas till vårdtjänster såsom 1177, sjukresor och mobila vårdenheter i stället för att skicka ambulans.

– Det nya bedömningsverktyget blir ett stöd vid bedömning av patienter med komplexa underliggande sjukdomsbilder. Syftet är att öka precisionen och uppfylla ambitionen att ge rätt vård till rätt person i rätt tid, säger Douglas Spangler, projektledare vid ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset.

Det nya bedömningsverktyget är ett slags it-stöd baserat på maskininlärning och artificiell intelligens (AI), som utifrån statistiska modeller kan dra slutsatser om olika patientutfall. Beslutsunderlaget levereras i realtid för bedömning av den aktuella patientens vårdbehov. De symtom som den enskilde patientens uppger under samtalet med en operatör jämförs med historiska data av tusentals andra patienter. Därmed ska sjuksköterskan på Larmcentralen få ett bättre underlag för sin bedömning av patientens vårdbehov, och vilken resurs som bäst levererar detta behov.

Vinnova bidrar med närmare fyra miljoner kronor till projektet. Under två år ska bedömningsstödet utvecklas, implementeras, och utvärderas vid Larmcentralen i Region Uppsala som pilot. På sikt är tanken att systemet ska införas även i Sörmland och Västmanland. Projektet sker i samarbete med Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) med ansvar för modellutvecklingen, Uppsala Universitet med ansvar för en kvalitativ utvärdering, samt Alecom AB med ansvar för verktygets implementering i det befintliga utlarmningssystemet.


FAKTA: Nytt bedömningsverktyg för Sjukvårdens Larmcentral i Uppsala län

  • En direkt applikation av Integrerat larm, ett system för synkning av data som togs fram inom ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset 2016 och började implementeras 2017.
  • Tack vare dataintegrationen kan man redan när ambulanslarmet går förbereda sig på vilken vård patienten behöver vid ankomsten till akuten och uppskatta vårdtiden.
  • Det går även att i realtid följa patientens väg genom vården, från larmsamtalet (112) tills patienten är utskriven från sjukhuset. Härmed kan man dra lärdom av insatser vid olika typer av larm och se vad som händer med patienten under vårdtiden. Man kan också implementera en rad olika kvalitetsförbättringsåtgärder, till exempel retrospektiv uppföljning av tidigare patienter (såsom arbetet med stroke och trauma, och höftfrakturer) och förbättrade stöd vid bedömning av aktuella patienter.
  • Syftet med det nya projektet, finansierat av Vinnova, är att utveckla, implementera och utvärdera komplexa statistiska modeller som behövs för att predicera utfall med en hög grad av precision utifrån detta dataunderlag.

För mer information, kontakta:
Douglas Spangler, projektledare vid ambulanssjukvården Akademiska sjukhuset, telefon: 072-838 31 95, e-post: douglas.spangler@akademiska.se

Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare på Sjukvårdens larmcentral, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 92 92, e-post: hans.blomberg@akademiska.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kraftig ökning av gonorré Publicerat 17 januari 2018

Förra året ökade antalet rapporterade fall av gonorré kraftigt i Sverige, i synnerhet bland män som har sex med män. För att trenden ska vända är det viktigt att hälso- och sjukvården är generös med möjligheter att testa sig.

I fjol rapporterades 2 550 fall av gonorré, enligt preliminär statistik från Folkhälsomyndigheten. Det kan jämföras med 1 778 fall 2016, och är en ökning med 44 procent. Det är den största ökningen på ett år hittills.

Diagram som visar antal fall av gonorre

Utvecklingen är densamma i ett flertal länder i västra Europa och i USA. I Sverige är ökningen störst i Stockholms län, men ses även i övriga län med några få undantag. Förekomsten i Stockholm är nu 63 fall per 100 000 invånare medan den på nationell nivå är 25 fall per 100 000 invånare.

Liksom tidigare ses flest fall i gruppen män som har sex med män (MSM) där ökningen är 59 procent sedan 2016, men även bland heterosexuellt smittade män och kvinnor är ökningen påtaglig: 30 procent respektive 43 procent. Andelen fall som anmäls som symtomfria bärare har ökat till 45 procent 2017, att jämföra med 25 procent 2008.

– Känsligare diagnostik kan vara en del av förklaringen till ökningen, och att fler provtas sedan urintest med kombinerad analys för klamydia och gonorré började användas för några år sedan, men det är sannolikt inte hela förklaringen, säger Jerker Jonsson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten analyserar möjliga orsaker till utvecklingen. En sådan orsak kan vara ett ökat sexuellt risktagande bland MSM. Även klamydia har ökat i gruppen (med 15 procent i fjol jämfört med 2016) medan klamydia som heterosexuell smitta har slutat att öka sedan några år tillbaka.

Det är viktigt att de som bär på gonorré hittas och får behandling. Lättillgänglig provtagning, såsom möjlighet till drop-in-besök som komplement till besök som kan bokas, är betydelsefullt för att underlätta testning. Det räcker inte med enbart urinprov för att säkert utesluta gonorré. Även svalg och ändtarm bör provtas.

– Det är viktigt att alla som jobbar med frågor om hälsa och sexualitet uppmärksammar behovet av att förebygga och testa för gonorré. Då ökar förutsättningarna för en god sexuell och reproduktiv hälsa på lika villkor i alla grupper i befolkningen, säger Kristina Ingemarsdotter Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Fakta: Gonorré

  • Gonorré är en sexuellt överförd infektion som orsakas av en bakterie. Infektionen behandlas med antibiotika.
  • Kondom skyddar mot smitta vid samlag, men gonorré kan även överföras via exempelvis fingrarna.
  • Att vara symtomfri bärare är vanligare vid positivt prov från ändtarm, svalg och livmoderhals än från urin eller urinrör.
  • De självtester för gonorré som finns att köpa på nätet eller på apoteket är bara gjorda för provtagning på urin eller som vaginalprov.

Läs mer

Läs sjukdomsinformation om gonorré

Friskvårdsbidrag nu även för dyrare sporter

Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen står det nu klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, så har inte tidigare varit fallet.

En arbetsgivare kan erbjuda sina anställda skattefria förmåner i form av motions- och friskvårdsaktiviteter förutsatt att aktiviteten erbjuds hela personalen. Tidigare har inte golf och ridning ingått i friskvårdsbidraget eftersom det inte har klassats som enklare form av motion då det bland annat krävt dyrare utrustning.

– Så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av ett mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalförmån. Det här innebär till exempel att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdsbidrag till det, säger Pia Blank Thörnroos, jurist vid Skatteverket

   Samlad rapport om arbetet med att minska självmorden

Arbetet med att förebygga suicid har intensifierats under 2017. Bland annat uppger fler landsting att de arbetar med suicidprevention, och den ideella sektorn har genom verksamhetsbidrag haft möjligheten att förstärka sitt arbete. Folkhälsomyndigheten publicerar nu den andra årliga rapporten om det suicidförebyggande arbetet.

Myndigheten fick i maj 2015 regeringens uppdrag att ansvara för den nationella samordningen av det suicidpreventiva arbetet i Sverige. Nu publiceras den andra årliga rapporten från det arbetet.

Rapporten ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Bland annat lyfts Folkhälsomyndighetens arbete med nationell samordning och de insatser som andra nationella myndigheter och organisationer gör för att minska suicid. Den ideella sektorn har genom de medel som Folkhälsomyndigheten fördelat under året haft möjlighet att utveckla sin verksamhet genom bland annat ökade stödinsatser och utbildningar.

Även nyheter inom suicidforskningen och aktuell statistik presenteras i rapporten.

– Frågan om suicid har blivit mer synlig i medierna och samhällsdebatten under 2017. Att arbetet med suicidprevention går framåt märks också genom att fler landsting och regioner uppger att de arbetar med att förebygga självmord utanför den kliniska verksamheten under 2017 jämfört med 2015 då de tillfrågades förra gången, säger Jenny Telander, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Fakta om suicid

  • 2016 dog 1134 personer av suicid i Sverige, 783 män och 351 kvinnor. Vidare registrerades 344 så kallade oklara dödsfall där det fanns misstanke om suicid.
  • Suicid förekommer i större utsträckning bland män jämfört med kvinnor, och i större utsträckning bland äldre jämfört med yngre.
  • 2016 var suicid är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i åldern 15–29 år, och den näst vanligaste dödsorsaken bland män i samma ålder.
  • För män var suicidtalet 2016 det lägsta under perioden 1990–2016.

1134 personer dog av suicid 20161134 personer dog av suicid 2016

Folkhälsomyndigheten presenterar också samlad information i form av fakta och kunskapsunderlag på webbplatsen Suicidprevention.se.

Läs mer

Ladda ner rapporten Suicidprevention 2017

En halv miljard indier utan toalett – ny film ska ändra vanorna

Halva Indiens befolkning gör sina behov i naturen. Om två år ska det vara slut med det har indiska regeringen lovat och utlovar 100 miljoner toaletter.

Men en stor del står oanvända för att folk inte ändrar sina vanor så snabbt och därför står nu hoppet bland annat till en ny Bollywoodfilm som heter Toalett - en kärlekshistoria, rapporterar vår globala hälsokorrespondent.

När bruden från stan upptäcker på bröllopsnatten att cykelhandlaren från landet hon gift sig med saknar toalett och att hon förväntas slå följe med grannkvinnorna för att göra sina behov på ett fält och dessutom blir sedd av sin svärfar med byxorna nere så brister det. Hon flyttar hem igen.

Brudgummen gör allt för att övertyga sin omgivning om att få bygga henne en toalett, men uppretade bybor påhejade av den konservativa pappan river den. Dock slutar kärlekshistorien lyckligt och har slagit kassarekord.

Filmen rider på den indiska regeringens flaggskeppsprogram att blixtsnabbt bygga toaletter till den halva miljard av befolkningen som i dag lättar sig utomhus. Avföringen sprider sjukdomar via vattendrag och dessutom innebär vanan en risk för sexuella övergrepp.

– Det är flera flickor här i vårt slumområde, Jai Hind camp, som våldtagits när de gjort sina behov i en skogsglänta, berättar Roshni Bibi.

– Men vi polisanmäler inte för då blir de inte bortgifta.

En domstol i Rajastan beviljade härom veckan en kvinna skilsmässa för att hennes man inte byggt en toalett åt henne. Hon tvingades hålla sig hela dagen och det liknade domaren vid tortyr.

Indiens regering har lovat 100 miljoner nya toaletter inom två år. Men kritiker påpekar att en del saknar avlopp eller vatten att spola och tvätta sig med. Andra används som förråd. För att nå det nationella toamålet har dessutom nitiska tjänstemän och bypatruller börjat straffa dem som bli påkomna i det fria.

– Jag tror inte att Indien kan få stopp på utomhusbajsandet till 2019 även om jag välkomnar målet, säger Madhavan som är chef för hjälporganisationen Wateraid i Indien.

Det räcker inte att bygga toaletter utan folk måste ändra sitt beteende och det tar tid, fortsätter Wateraidchefen.

 
Publicerat måndag 18 september 2017 kl 12.22
 
"Flickor som gör sina behov ute riskerar våldtäkt"
(2:05 min)
Jaswinder och Fatima visar Jai Hinds camps toaletter som är utan el och avstängda.
Två indiska kvinnor och en man i slumområdet Jai hind.
Roschni Bibi står i skogsbrynet.
Indisk kvinna håller för mun och näsa i slummen.
Soumya Swaminathan
Flickor på en soptipp i Indien.
Fatima Bibi visar avstängd toalett i Indien.
 
 
1 av 7
Jaswinder och Fatima visar Jai Hinds camps toaletter som är utan el och avstängda. Foto: Johan Bergendorff/Sveriges Radio.

Halva Indiens befolkning gör sina behov i naturen. Om två år ska det vara slut med det har indiska regeringen lovat och utlovar 100 miljoner toaletter.

Men en stor del står oanvända för att folk inte ändrar sina vanor så snabbt och därför står nu hoppet bland annat till en ny Bollywoodfilm som heter Toalett - en kärlekshistoria, rapporterar vår globala hälsokorrespondent.

När bruden från stan upptäcker på bröllopsnatten att cykelhandlaren från landet hon gift sig med saknar toalett och att hon förväntas slå följe med grannkvinnorna för att göra sina behov på ett fält och dessutom blir sedd av sin svärfar med byxorna nere så brister det. Hon flyttar hem igen.

Brudgummen gör allt för att övertyga sin omgivning om att få bygga henne en toalett, men uppretade bybor påhejade av den konservativa pappan river den. Dock slutar kärlekshistorien lyckligt och har slagit kassarekord.

Filmen rider på den indiska regeringens flaggskeppsprogram att blixtsnabbt bygga toaletter till den halva miljard av befolkningen som i dag lättar sig utomhus. Avföringen sprider sjukdomar via vattendrag och dessutom innebär vanan en risk för sexuella övergrepp.

– Det är flera flickor här i vårt slumområde, Jai Hind camp, som våldtagits när de gjort sina behov i en skogsglänta, berättar Roshni Bibi.

– Men vi polisanmäler inte för då blir de inte bortgifta.

En domstol i Rajastan beviljade härom veckan en kvinna skilsmässa för att hennes man inte byggt en toalett åt henne. Hon tvingades hålla sig hela dagen och det liknade domaren vid tortyr.

Indiens regering har lovat 100 miljoner nya toaletter inom två år. Men kritiker påpekar att en del saknar avlopp eller vatten att spola och tvätta sig med. Andra används som förråd. För att nå det nationella toamålet har dessutom nitiska tjänstemän och bypatruller börjat straffa dem som bli påkomna i det fria.

– Jag tror inte att Indien kan få stopp på utomhusbajsandet till 2019 även om jag välkomnar målet, säger Madhavan som är chef för hjälporganisationen Wateraid i Indien.

Det räcker inte att bygga toaletter utan folk måste ändra sitt beteende och det tar tid, fortsätter Wateraidchefen.

Hivinfektion

Se även: Aids.

Hivinfektion överförs främst genom sexuell kontakt eller genom blodkontakt, då oftast vid injektions missbruk. Man kan bära infektionen utan att ha symtom och det är kan därför dröja innan man blir diagnosticerad. Behandling håller infektionen under kontroll och forskning visar att livslängden för hivinfekterade personer med behandling närmar sig den som gäller för befolkningen i allmänhet. Det är därför viktigt att det finns lätt tillgänglig och erbjuds hivtestning i samhället så att de som bär på hiv får kännedom om sin diagnos och kan få behandling så snabbt som möjligt.

Hiv tillhör de anmälningspliktiga sjukdomarna och rapporteras sedan 1983. Anmälningarna sker anonymt med en så kallad rikskod som inte är unikt knuten till en individ. Eftersom hiv är en kronisk sjukdom kan varje fall rapporteras flera gånger i samband med flytt mellan landsting eller byte av behandlingsansvarig klinik. Det kan medföra att samma person anmäls flera gånger. Rensning av dubbletter görs kontinuerligt av landstingen men multipelt anmälda fall kan ändå förekomma och eventuellt ge en viss osäkerhet i årsstatistiken.

Informationsinsats om hiv

För vårdpersonal
För allmänhet

Sjukdomsinformation

Hivinfektion 2016

Hivinfektion och aids orsakas av humant immunbristvirus (hiv) som isolerades för första gången 1983 och har fått en pandemisk spridning. Hiv kan överföras sexuellt vid oskyddade vaginala, anala och orala samlag. Man kan också få hiv från orena injektionsverktyg, via blodtransfusion eller transplantation av vävnader och organ. Smittöverföring från mor till barn kan ske under graviditeten, i samband med förlossning eller amning. Obehandlad leder hiv till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids). Idag är behandlingen mot hiv så effektiv att den sänker virusnivån till praktiskt taget noll. Med omätbara virusnivåer och användning av kondom minimeras risken att viruset överförs till andra vid sexuella kontakter.

Sjukdomsinformation om hivinfektion

Utfall

År 2016 rapporterades 430 fall av hivinfektion i Sverige. De senaste tio åren har i medeltal 463 fall rapporterats per år (figur 1). Incidensen år 2016 var 4,3 fall per 100 000 invånare, en oförändrad nivå sedan tidigare år.

Figur 1. Antal rapporterade fall av hiv 2007–2016

Figur 1. Antal rapporterade fall av hiv 2007–2016Figur 1. Antal rapporterade fall av hiv 2007–2016

Ålder och kön

Den rapporterade medianåldern var 37 år med spridning 0–77 år. Liksom tidigare rapporterades fler män än kvinnor med hivinfektion. Av fallen år 2016 var 267 män (62 procent) och 162 kvinnor (38 procent), ett fall rapporterades utan uppgift om kön (figur 2).

Figur 2. Antal rapporterade fall bland kvinnor och män 2007–2016

Figur 2. Antal rapporterade fall bland kvinnor och män 2007–2016 Figur 2. Antal rapporterade fall bland kvinnor och män 2007–2016

Medianåldern för kvinnor var 36,5 år (spridning 0–77 år) och för män 37 år (spridning 1–72 år). Medianåldern för fall där infektionen överförts i Sverige var 42 år (spridning 0–66 år). Åldrarna anges vid anmälningsdatum vilket kan skilja sig från åldern vid överföring av infektionen.

Smittväg

Bland rapporterade fall i Sverige under 2016 uppgav 200 att infektionen överförts via heterosexuell kontakt och 135 via sex mellan män. Bland personer som injicerar droger rapporterades 26 fall och 11 fall rapporterades med smittvägen från mor till barn. Av de fall som uppgivit Sverige som smittland (67 fall) hade majoriteten fått hivinfektionen genom sex mellan män (35 fall), 20 fall uppgav heterosexuell kontakt och nio fall rapporterades med smittväg injektionsberoende.

Smittland

År 2016 rapporterades 67 fall (16 procent) där överföringen av infektionen skett i Sverige, vilket är färre än medeltalet av rapporteringar med smittland Sverige de senaste tio åren (109 fall) (figur 3). Annat smittland än Sverige uppgavs i 343 fall och 20 fall saknade information om smittland. De vanligaste smittländerna utanför Sverige var under 2016 Thailand, Eritrea och Spanien.

Figur 3. Antal rapporterade fall av hiv uppdelat på smittland

Figur 3. Antal rapporterade fall av hiv uppdelat på smittlandFigur 3. Antal rapporterade fall av hiv uppdelat på smittland

Geografisk fördelning i Sverige

Liksom tidigare år rapporterades flest fall av hiv under 2016 från storstadsregionerna. Från Stockholms län anmäldes drygt en tredjedel av alla fall.

Figur 4. Antal rapporterade fall av hiv per län 2014–2016

Figur 4. Antal rapporterade fall av hiv per län 2014–2016Figur 4. Antal rapporterade fall av hiv per län 2014–2016

Nytt för året

Under hösten 2016 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om hiv. Dagens effektiva medicinska behandling mot hivinfektion medför en drastiskt minskad sjuklighet, dödlighet och smittsamhet hos personer med hivinfektion och syftet med informationskampanjen var att öka kunskapen om hiv och hur det är att leva med hiv i Sverige idag.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Totalt rapporterades 430 fall av hivinfektion 2016. Under de senaste åren har antalet fall där Sverige uppges som smittland minskat, under de senaste fem åren har färre än 100 fall per år rapporterats med överföring i Sverige. En viktig anledning till att smittspridningen minskat i Sverige är att en stor andel av de personer som diagnostiserats med hiv får effektiv vård och behandling. Cirka 95 procent av dem som lever med hiv i Sverige behandlas mot hiv och av dessa räknas drygt 95 procent som välbehandlade (InfCareHIV, april 2017). Effektiv behandling medför att risken för överföring av hiv vid anala och vaginala samlag är minimal om kondom används och mycket låg även om kondom inte används.

Smittsamhet vid behandlad hivinfektion

För att behålla den positiva trenden med låg smittspridning av hiv i Sverige är testning en viktig preventiv insats, både för att kunna erbjuda den enskilde behandling och för att förhindra vidare smittspridning. Säker hivtestning kan bedrivas inom och utanför den allmänna hälso- och sjukvården och ska vara lätt tillgänglig för alla och anpassad till de behov som finns inom olika grupper i befolkningen som har en ökad risk att få hiv. Speciellt viktigt är att rådgivning och erbjudande om testning även når personer som nyligen kommit till Sverige, till exempel i samband med hälsoundersökningar. För att nå personer som injicerar droger är lågtröskelmottagningar med möjlighet till sprututbyte en viktig insats som nu finns på tio platser i Sverige.

Akademiska sjukhuset

 

Epidemiläge på Akademiska på grund av influensan

 

Akademiska sjukhuset har beslutat gå upp i epidemiläge på grund av den tilltagande influensaepidemin. – Epidemiläge innebär framförallt interna förändringar beträffande var patienter med influensa bäst ska vårdas. Det kan även behöva göras begränsningar av den planerade sjukvården, säger Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken.

Gränsen för epidemiläge är minst fem inneliggande patienter med konstaterad influensa. Onsdagen den 3 januari vårdades åtta patienter med influensa på Akademiska. Sjukhusets epidemigrupp kommer att ha avstämningsmöten veckovis då man analyserar och följer utvecklingen.

Förutom ett ökat inflöde av patienter med influensa upplever Akademiska ett stort söktryck på akutmottagningarna. Detta medför ytterligare påfrestningar som kan leda till längre väntetider än vanligt.

– Om man har möjlighet kan man vid frågor eller behov av behandling, vända sig till övriga sjukvårdsinrättningar inklusive 1177, vårdcentraler och närakuten för att avlasta sjukhuset i möjligaste mån, framhåller Fredrik Sund. Vaccination mot influensa kan fortfarande genomföras och rekommenderas som tidigare till ålderspensionärer, medicinska riskgrupper och vårdpersonal.

För mer information, kontakta:
Fredrik Sund, verksamhetschef infektion, Tel: 072-227 52 71
Hans Olov Hellström, biträdande sjukhusdirektör, Tel: 070-336 66 02 

Förlossningsvården ska bli ännu bättre

Vi har anledning att vara stolta över de resultat som mödrahälsovården och förlossningsvården når varje dag, dygnet runt. Men det finns utmaningar och ett stort förbättringsarbete pågår.

Graviditetsregistret visar att majoriteten av kvinnorna är nöjda med sin förlossning vid hemgång från BB. Antalet allvarliga bristningar har minskat med 25 procent från 2014 till 2017, men det finns variationer i landet som inte är acceptabla.

SKL har nu tagit initiativ till en helt ny nationell enkät, ”Graviditetsenkäten”. Med start 2018 kommer alla gravida kvinnor i Sverige att kunna besvara en enkät via Vårdguidens e-tjänst 1177. Vården behöver involvera blivande föräldrar och lyssna på deras erfarenhet och förslag i större utsträckning än idag. Enkäten utformas i samarbete med Graviditetsregistret, Nationell Patientenkät, Bristningsregistret, Svenska Barnmorskeförbundet och Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG). Barnmorskorna har en viktig roll här att få gravida att känna till enkäten och uppmuntra dem att besvara den i alla tre steg: under graviditet, efter förlossning och ett år efteråt.

Resultatet ska leda till att mödrahälsovården och förlossningsvården formas efter kvinnors behov i högre grad än vad som sker idag. Graviditetsenkäten kommer under många år att ge goda kunskaper om föräldrarnas erfarenheter.

Vi måste börja tänka nytt och inte ensidigt fokusera enbart på förlossningsögonblicket. Känslan av trygghet skapas redan på mödrahälsovården och eftervården kan vara helt avgörande för kvinnors fysiska och psykiska hälsa framåt. Under hösten 2017 har landsting och regioner inom ramen för SKL genomfört en kartläggning av vårdkedjan i hela landet för att se hur det ser ut och identifiera framgångsrika exempel. Resultatet kommer att presenteras i början av 2018.

Redan nu kan vi berätta om några lärdomar ur den kartläggningen:

  • Flera sjukhus, bland annat Södertälje sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala, har utvecklat en BB hemma-verksamhet. Alla föderskor från närområdet erbjuds en uppföljning via telefonsamtal och hembesök efter behov inom de närmsta dagarna efter förlossningen.
  • INFÖR-gruppen är en nystartad verksamhet i Södertälje som riktar sig till utlandsfödda kvinnor som inte talar svenska och som har begränsad kunskap om det svenska samhället och sjukvårdssystemet. Verksamheten erbjuder den gravida kvinnan en personlig kontakt med barnmorska eller undersköterska på Södertälje BB.
  • Barnmorska hela vägen: I Sollefteå pågår ett projekt där en grupp barnmorskor erbjuder kvinnor möjligheten att bli förlöst av den barnmorska som de blev vårdade av under graviditeten. Det övergripande syftet är att öka kontinuiteten under vårdkedjan och tryggheten hos kvinnan. Arbetet är en del av ett forskningsprojekt och resultaten kommer att utvärderas och följas upp.

Sedan 2015 arbetar regeringen och SKL tillsammans för att stödja landsting och regioner i deras arbete för att förbättra kvinnors hälsa, inte minst inom förlossningsvården med tydliga mål: förlossningsskador ska minska, blivande föräldrars upplevelse av kvalitet i vården ska öka, vårdkedjan ska hänga ihop och förlossningsklinikers möjlighet att behålla och attrahera personal ska öka.

Vårdens medarbetare är den viktigaste resursen. Det gäller förstås också barnmorskor och andra medarbetare i och kring förlossningsvården. Vi jobbar tätt tillsammans med barnmorskor, både nationellt och på arbetsplatserna för att ständigt förbättra arbetsmiljön. Att medarbetarna har goda förutsättningar att använda sin höga kompetens gör svensk förlossningsvård ännu bättre.

Svensk förlossningsvård har mycket goda medicinska resultat. Det måste hela tiden finnas med i debatten. Att utmåla svensk förlossningsvård som en vård i kris bidrar till överdriven oro hos blivande föräldrar och riskerar att leda till sämre beslut. Med det tydligt, ska vi ta oss an de problem som de facto finns. Det arbetet pågår med full kraft, inte minst utifrån kvinnornas egna upplevelser. Vårt fokus är att blivande föräldrar ska känna sig trygga hela vägen – före, under och efter graviditeten.

Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, SKL
Eva Estling, samordnare kvinnors hälsa, SKL

Överenskommelse om barnhälsovård och sällsynta sjukdomar

SKL och regeringen har slutit en ny överenskommelse för att utveckla hälso- och sjukvården. Den fokuserar bland annat på barnhälsovården och vården för patienter med sällsynta sjukdomar.

Anders Henriksson

Anders Henriksson

Satsningen på barnhälsovården bygger på den budgetöverenskommelse som slöts mellan regeringen och Vänsterpartiet

- Med inspiration från lyckade exempel som Rinkebyprogrammet ska vi nu bygga ut hembesök och annan barnhälsovård för att fler barn ska kunna växa upp en med en god hälsa, få bli vaccinerade och även ha en god tandhälsa, säger socialminister Annika Strandhäll.

- Det är glädjande att vi har en överenskommelse med regeringen om satsningen på barnhälsovården. För barn som har sämre hälsa, tandhälsa och en lägre vaccinationstäckning, ofta i socioekonomiskt utsatta områden, kan satsningen på sikt leda till att alla barn får bättre möjligheter att uppnå en god och jämlik hälsa, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande för SKL.

120 miljoner kronor ska fördelas till landsting och regioner för att öka tillgängligheten i barnhälsovården för grupper som har sämre hälsa och tandhälsa och lägre vaccinationstäckning, genom utökade hembesök eller annan uppsökande verksamhet i främst socioekonomiskt utsatta områden (åldersgrupp 0–6 år).  Den uppsökande verksamheten ska baseras på frivillighet och kan utgå från lokala modeller till exempel Rinkebyprogrammet.

Det kan bland annat handla om att:

  • informera föräldrar om nyttan med vaccination och även bemöta felaktig information och rykten som sprids om vaccinationer
  • informera föräldrar om hur man uppnår en god tandhälsa och betydelsen av goda tandvårds- och levnadsvanor
  • samtala kring barnens och familjernas levnadsvanor och förebyggande av psykisk ohälsa, övervikt och kroniska sjukdomar hos barn, samt skadeförebyggande insatser och ge råd och stöd kring amning och andra aktuella frågor.

I överenskommelsen finns också satsningar på en långsiktig inriktning för vård och behandling av sällsynta sjukdomar. Målet med denna satsning på området sällsynta sjukdomar är att skapa ökade förutsättningar för en god, jämlik och tillgänglig vård med patienten i centrum.

För att åstadkomma detta vill regeringen stärka de befintliga vårdstrukturerna, stärka och utveckla den nationella samordningen samt stärka patientperspektivet när det gäller vård och behandling av personer med sällsynta sjukdomar.

- Även om varje enskild diagnos är ovanlig, är det många i Sverige som lider av sällsynta sjukdomar. Det är viktigt att vi får en långsiktig struktur för att utveckla vården på detta område, säger socialminister Annika Strandhäll.

Den innebär att det under 2018 ska göras tre konkreta insatser för att bygga en långsiktig struktur på området:

  • 6 miljoner kronor ska fördelas till de sex medicinska centrum för sällsynta diagnoser som finns i Sverige.
  • 1,5 miljoner kronor ska gå till SKL för att förbereda för att nationell samordning av sällsynta sjukdomar från 2019 inrättas inom ramen för landstingens gemensamma programområdesstruktur för kunskapsstyrning. Den nationella samordningen ska öka förutsättningarna för en sammanhållen vårdkedja i vård som rör sällsynta diagnoser. I arbetet ingår att utarbeta grundläggande kriterier för verksamheten vid centrumen för sällsynta diagnoser. SKL ska i detta arbete ha en referensgrupp med relevanta aktörer där både professions- och patientperspektivet är representerat. Från 2019 är denna funktion tänkt att ersätta den nationella funktion för samordning, koordinering och informationsspridning inom området som Socialstyrelsen till och med 2018 upphandlat på regeringens uppdrag.
  • Regeringen avser även att tillföra Socialstyrelsen medel under 2018 för att fördela som statsbidrag till organisationer, för en mer patientcentrerad vård för patientgruppen med sällsynta sjukdomar.

Utöver dessa två områden finns också några övriga delar i överenskommelsen, som rör bland annat förbättrad läkemedelsinformation, patientsäkerhet och uppföljning inom primärvården.

Läs vidare

Att vistas i dagsljus spelar roll för människors hälsa och välbefinnande. Bland annat påverkas regleringen av dygnsrytm, sömn och vakenhet, humör- och stress.

- Eftersom vi vistas så mycket inomhus är ljustillgången i bostäder och andra allmänna lokaler såsom skol- och vårdlokaler viktig. Men när städerna förtätas finns det en risk att dagsljuset inomhus minskar, säger enhetschef Agneta Falk Filipsson.

I en ny genomgång har Folkhälsomyndigheten sammanställt aktuell forskning och kunskap kring ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Resultatet visar bland annat att dagsljus har positiva effekter på sömnens mönster, längd och kvalitet. Under dagtid ger dagsljusexponeringen högre vakenhet, mildrar depressioner och stärker den kognitiva förmågan.

Eftersom elektriskt ljus har sämre ljuskvalitet och är mindre hälsofrämjande kan det i dagsläget inte ersätta dagsljus. Samtidigt är trenden att vi vistas allt mindre utomhus, och därför spelar den omgivande bebyggelsen en roll för människors dagsljusexponering. Det handlar till exempel om faktorer som höjden på omgivande hus och hur nära de står, väderstreck och storlek på fönster.

- Särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljö. I skolmiljöer verkar högre ljusstyrka och utsikt mot gröna miljöer ge positiva effekter på prestationen, säger Agneta Falk Filipsson.

I Sverige, där årstidsskillnaderna i ljusintag är stora, kan man också se att den mörka årstiden ökar hälsobesvär som är kopplade till reglering av sömn, humör och vakenhet men även andra kroppsliga besvär.

Sammantaget visar forskningen att det finns ett samband mellan ljustillgång och god hälsa: ju mer dagsljus, desto mindre besvär rapporteras. Samtidigt ökar känsligheten för kvällsljus när miljön dagtid är ljusfattig. Särskilt blå våglängder, som är vanligt i bildskärmar och läsplattor, verkar negativt för sömn och dygnsrytm.

Kunskapssammanställningen om ljus och hälsa

Nya arbetssätt ger färre bristningar vid förlossning

Akademiska sjukhuset - 2017-12-20 08:30 CET

Allt färre kvinnor som föder barn vaginalt på Akademiska drabbas av bristningar. Främsta förklaringarna är förebyggande insatser av ett nystartat bäckenbottenteam, utbildning av barnmorskor tydligare information till gravida och nyförlösta.

 

Allt färre kvinnor som föder barn vaginalt på Akademiska sjukhuset drabbas av bristningar. Över tre fjärdedelar får inga eller lindriga besvär. Främsta förklaringen är förebyggande insatser av ett nystartat bäckenbottenteam,  men också utökad utbildning av barnmorskor  inom mödravården och tydligare information till gravida och nyförlösta om hur de bör träna.

– Vi har haft låg förekomst av bristningar och andra förlossningsskador under många år. Men de senaste åren har vi sett en ökad rädsla bland unga, gravida kvinnor inför vaginal förlossning. För att de ska känna ökad trygghet har vi tillsammans med mödravården tagit ett helhetsgrepp så att det finns en samsyn vad gäller information och omhändertagande, från första kontakt med mödravården, i samband med förlossningen och i uppföljning/återbesök. Vår ambition är att erbjuda en skonsam förlossning, tydlig uppföljning och förbättrad information, säger Gunilla Hallberg, överläkare och sektionschef inom förlossningen på Akademiska sjukhuset. 
 
Under hösten har alla barnmorskor i mödravården utbildats i hur bäckenbotten påverkas under graviditet och hur man bäst förebygger bristningar med rätt träning. Parallellt har en tvärprofessionell bäckenbottengrupp bildats som arbetar för att förebygga och minska förekomsten av bristningar och andra förlossningsskador. I gruppen ingår sjukgymnast, barnmorska, uroterapeut och läkare. På förlossningen arbetar en erfaren barnmorska med kontinuerlig utbildning bland annat om hur man syr.

Gunilla Hallberg betonar att det stora flertalet av alla kvinnor, 77 procent av drygt 4 000 som föder barn på Akademiska varje år, endast får lindriga bristningar eller inga alls. Av förstföderskorna får 4,8 procent allvarliga bristningar, av omföderskorna 1,5 procent. Svåra, varaktiga problem som totalruptur/analinkontinens drabbar endast ett par kvinnor varje år (0,1 procent). Kvinnor med bristningar erbjuds återbesök 6-12 veckor efter förlossningen och vid behov uppföljning under ett år.

Andra förändringar, som bidragit till färre förlossningsskador, är tydligare information till gravida om vad man kan förvänta sig och göra själv vad gäller träning före och efter förlossningen. Dessutom har förlossningsvården sedan 2015 infört nya arbetssätt.

– Ambitionen är att alltid vara två barnmorskor som förlöser. För att förlossningen ska bli så skonsam som möjligt skyddar barnmorskorna bäckenbotten med händerna, genom att hålla emot så att barnets huvud inte föds fram för fort, så kallat perinealskydd. Det ändrade förlossningssättet innebär att vi minskar trycket på bäckenbotten och lyfter barnet långsamt uppåt istället. Vi övervakar också att huvud och axlar förs ut långsamt, säger Ann Båth, avdelningschef på förlossningen

FAKTA: Bristningar i samband med förlossning

  • Risken är störst vid vaginal förlossning då sugklocka eller tång används, om mamman är förstföderska eller barnet väger mer än 4,5 kilo. 
  • Lindrigare bristningar läker oftast av sig själva, utan bestående men, allvarliga bristningar kan leda till skador på muskler i bäckenbotten och i värsta fall i ändtarmens slutmuskel. Detta kan öka risken för inkontinens och smärtor i underlivet. De svåraste skadorna, där bristningen når in i ändtarmen, kallas även totalruptur.
  • Socialstyrelsens statistik visar att antalet allvarliga bristningar vid förlossning minskat i Sverige sedan 2014. Under 2015 fick 5,3 procent av förstföderskorna och 1,3 procent av omföderskorna bristningar i bäckenbotten som drabbar ändtarmsmuskeln jämfört med 6 respektive 1,5 procent 2014.
  • I regeringens riktade satsning på kvinno- och förlossningsvård fram till år 2019 finns tydliga direktiv om att vården ska bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla förlossningsskador. 

Källa: Socialstyrelsen


För mer information, kontakta:

Gunilla Hallberg, sektionschef förlossningsvård, telefon: 018-611 57 81,
e-post: gunilla.hallberg@akademiska.se
Maria Jonsson, överläkare och medicinskt ledningsansvarig läkare på förlossningen, telefon: 018-611 57 57, e-post: maria.jonsson@akademiska.se
Ann Båth, avdelningschef förlossningen, telefon: 018-611 57 31,
e-post: ann.bath@akademiska.se

Koordinator gör skillnad för att minska sjukskrivningar

 

Rehabiliteringskoordinatorns insatser och kompetens uppskattas av både patienter och behandlande medarbetare, särskilt av läkarna. Det visar en sammanställning från SKL.

 
Hans Karlsson

Hans Karlsson

 

Under 2016 har samtliga landsting och regioner vidareutvecklat sin funktion för koordinering i hälso- och sjukvården, det visar SKL:s sammanställning av landstingens arbete med att införa rehabiliteringskoordinatorer i hälso- och sjukvården.

– Det är mycket glädjande att se resultaten från 2016. Det visar hur viktig funktionen med rehabiliteringskoordinatorer är för att stödja patienter och vårdpersonal för att få en effektiv sjukskrivning så att patienten kan komma tillbaka i arbete. Landstingen har ytterligare vidareutvecklat funktionen i år så vi ser fram emot när resultaten kommer för 2017, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.

Koordinatorns kunskap och kompetens är uppskattad

Rapporten visar att koordinatorns roll och mandat i landstingen under 2016 varierar från att ha en mycket aktiv roll till en mer passiv. Men när rehabiliteringskoordinatorn väl är etablerad på en vårdenhet uppskattas koordinatorns insatser och kompetens av både patienter och behandlande medarbetare, särskilt av läkarna.

– Funktionen för koordinering är fortfarande ett förhållandevis nytt uppdrag och det krävs både ödmjukhet och respekt för att förändringsarbete tar tid. SKL följer och stöttar landstingen i deras arbete så att de ska kunna införa funktionen i alla sina verksamheter, säger Hans Karlsson.

Finns i alla landsting

Rehabiliteringskoordinatorer finns idag alla landsting och funktionen gör skillnad. En studie från Stockholms läns landsting visar att en patient som fått stöd av en koordinator hade färre sjukskrivningsdagar än de som inte fick stöd av en koordinator. De kom snabbare tillbaka i arbete jämfört med en kontrollgrupp.
Funktionen för koordinering har vuxit fram genom de överenskommelser som har tecknats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet under ett antal år. Regeringen utreder nu hur funktionen kan bli permanent i hälso- och sjukvården.

 

Fakta

 

Rapporten redogör för landstingens arbete under 2016 inom villkor 3 Funktion för koordinering. Villkoret ingick i SKL:s och regeringens överenskommelse om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2016.
Kort beskrivning av funktionen för koordinering:

  • Individuellt stöd/coachning. Verka för att stödja kvinnor och män i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i syfte att underlätta för patienten att återgå i arbete eller vara kvar i arbete.
  • Intern samordning/stöd inom hälso- och sjukvården.
  • Extern samverkan gentemot andra aktörer. När det är lämpligt och patienten har gett sitt medgivande tas direktkontakter med arbetsgivare/Arbetsförmedlingen för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering.
  • Inneha kompetens inom jämställda sjukskrivningar i syfte att göra rätt bedömningar om sjukskrivning, hitta rätt åtgärder samt undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.
 

Läs vidare

Patienter med ​handledsartros slipper stelopereras med unik

Röntgenbilden visar en handled som är totalförstörd på grund av avsaknad av brosk. Tack vare operationsmetoden handledsdenervation slapp patienten stelopereras och är idag smärtfri.

 

Patienter med kronisk smärta på grund av artros i handleden brukar ofta stelopereras, med förlorad rörlighet i handen som följd. Som enda klinik i landet erbjuder handkirurgen på Akademiska sjukhuset så kallad handledsdenervation som kan förbättra smärttillståndet utan att försämra rörligheten.

–Operationsmetoden innebär inte någon nedsatt rörlighet i handleden jämfört med andra kirurgiska metoder. Därför kan den erbjudas som förstahandsval till alla patienter med artros i handleden som har stora smärtbesvär och svarar bra på ett försök med lokal behandling, säger Daniel Muder, specialist i handkirurgi vid Akademiska sjukhuset

 
Vid handledsartros är det vanligt att behandlingen inriktas på att eliminera kontakt mellan de leder som ger upphov till besvären. De vanligaste metoderna är handledsprotes, partiell steloperation mellan mindre leder i handleden eller komplett steloperation av handleden. Samtliga dessa metoder kan ge smärtlindring, men ger samtidigt olika grader av nedsatt rörlighet som en direkt följd av operationen. Efter ett sådant ingrepp behöver handleden dessutom vara gipsad i flera veckor innan patienten får börja belasta den.

Handledsdenervation innebär att man bevarar handledens skelettanatomi och istället behandlar smärtan genom att skära av de nervändar som leder smärtimpulserna vidare från handleden. Dessa har ingen motorisk funktion och att de skärs av medför ingen förlust av handfunktionen. Handens sensibilitet i övrigt förblir också oförändrad. Behandlingen förbättrar smärttillståndet helt eller delvis utan att försämra rörligheten i leden. Patienten får ett mjukt förband och kan, till skillnad från en steloperation, börja använda handen direkt med lätt belastning.

Metoden utvecklades redan på 1960-70-talet i Tyskland och är väletablerat bland tyska handkirurger. Den har aldrig fått genomslag bland svenska handkirurger. I dagsläget är handkirurgen på Akademiska den enda enheten i landet som erbjuder handlesdenervation till sina patienter, som ett av olika behandlingsalternativ.

– Tidigare studier har visat att 50-60 procent av alla opererade patienter får en tydlig smärtlindring i minst fem år. Handledsdenervation används dock bara om handkirurgen är väl insatt i och har erfarenhet av ingreppet. Alternativet att steloperera finns fortfarande kvar om besvären skulle kvarstå, framhåller Daniel Muder.

Tidigare i höst besökte handkirurger från Södersjukhuset Akademiska för att informera sig kring ingreppet och operationstekniken.

– Vi har nyligen inlett en studie där vi undersöker alla patienter som har opererats på Akademiska med en långtidskontroll för att kunna ge ett svar på om hur länge och hur bra ingreppet fungerar för våra patienter, avrundar Daniel Muder.


För mer information, kontakta:

Daniel Muder, specialist i handkirurgi vid Akademiska sjukhuset, tel: 072-2027596, e-post: daniel.muder@akademiska.se

FAKTA: Handledsartros

  • Artros är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och kan drabba både stora och små leder.
  • Förlusten av ledbrosk hänger ofta hänger samman med ett trauma/en tidigare fraktur som förändrar ledytans utseende, eller en tidigare ligamentskada som förändrar ledens belastning vilket leder till artros.
  • Vanliga symtom är smärta, ledsvullnad, ömhet, stelhet och upphakningsfenomen*I en del fall kan man inte peka på en direkt orsak till artrosutvecklingen.
  • Det finns ingen behandling mot själva artrosutvecklingen, utan behandlingen riktar in sig på symtomen.  Icke kirurgisk behandling är i första hand symtomlindrande i form av smärtlindring, antiinflammatoriska läkemedel och ortos.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

 

Regeringen och SKL överens på fyra viktiga vårdområden

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting har idag godkänt fyra överenskommelser mellan regeringen och SKL på vårdområdet.

 

Anders Henriksson & Annika Strandhäll.

 

De fyra överenskommelserna är:

  1. Patientmiljarden
  2. Kortare köer i cancervården
  3. Kvalitetsregister
  4. Försäkringsmedicinska utredningar

Överenskommelserna omfattar närmare 2 miljarder kronor, där majoriteten går till landstingen och regionerna.

– Vi satsar på en trygg och modern vård i hela landet. Patientmiljarden och överenskommelsen om kortare köer i cancervården är viktiga pusselbitar för att kapa vårdköerna och förbättra tillgängligheten, säger socialminister Annika Strandhäll.

– De överenskommelser vi nu träffat med regeringen kommer att bidra till en fortsatt god utveckling av vården och vara till gagn för både patienter och personal. Vi är särskilt nöjda med satsningen på primärvården och cancervården, men även att vi kan fortsätta att utveckla kvalitetsregister för en kunskapsbaserad sjukvård, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL.

Förstärkt vårdgaranti i primärvården

Patientmiljarden är en budgetsatsning som presenterades i budgetpropositionen för 2018. I och med överenskommelsen är detaljerna klara. 490 miljoner kronor ska gå till landsting och regioner för att stötta införandet av den förstärkta vårdgarantin i primärvården som regeringen vill införa från den 1 januari 2019, där patienten inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad vårdpersonal (jämfört med dagens sju dagar för att få träffa läkare). Landsting och regioner ska även förbereda för att kunna mäta uppfyllnaden av det nya förslaget till vårdgaranti.

490 miljoner kronor ska också gå till att stödja införandet av patientkontrakt, som idag finns som pilotprojekt i tre landsting och regioner. Landsting och regioner ska under 2018 säkerställa att man har rutiner för att erbjuda patienter fast vårdkontakt samt se till att patienter i högre grad kan få en tid till nästa vårdkontakt direkt i handen och få tider anpassade till egna önskemål och behov. Under 2018 kommer ett utvecklingsarbete för att närmare specificera form och innehåll för patientkontrakten att bedrivas.

Landsting och regioner ska skicka in årliga handlingsplaner under de år patientmiljarden ska finnas (2018-2021). Från 2019 ska de redovisa hur man lyckas med att uppnå vårdgarantins fyra olika mått, såväl nya som gamla, och redovisa för vilka åtgärder man planerar för att förbättra tillgängligheten. I överenskommelsen finns också insatser för att åstadkomma erfarenhetsutbyte mellan landsting och regioner.

Kortare väntetider i cancervården

Kortare väntetider i cancervården är en fortsättning på en pågående satsning från regeringen. För 2018 fördelas 500 miljoner kronor, i och med överenskommelsen är detaljerna hur dessa pengar ska fördelas klara.

391 miljoner fördelas mellan landsting och regioner som stimulansmedel. Utbetalning av dessa medel sker i början på april och i slutet av november 2018. I april får de landsting och regioner som fortsätter att införa standardiserade vårdförlopp i enlighet med denna överenskommelse 195 000 000 kronor. Till de landsting och regioner som lämnar in en redovisning för hur de har arbetat enligt inlämnad handlingsplan under 2018 fördelas 196 000 000 kronor i den andra utbetalningen. I redovisningen ska det framgå att de tre nya stan­dard­iserade vårdförloppen har införts senast den 1 november 2018.

Resterande medel fördelas genom SKL och relevanta myndigheter för att genomföra överenskommelsens olika delar.

Regeringen genomförde under våren och sommaren 2017 ett rådslag om framtidens cancervård. Detta tas med i det fortsatta arbetet med en långsiktig inriktning för arbetet med cancervården som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2018.

I och med överenskommelsen tillförs ytterligare tre cancerdiagnoser som standardiserade vårdförlopp. Det är vulvacancer, neuroendokrina buktumörer och buksarkom som nu tillförs de 28 diagnoser som redan är införda.

Överenskommelsen omfattar också bland annat mötesplats för kunskapsutbyte, preventivt arbete och tidig diagnostik av hudcancer samt ett stöd till generellt införande av screening för tjock- och ändtarmscancer.

Stöd till nationella kvalitetsregister

Stöd till nationella kvalitetsregister är en överenskommelse mellan regeringen och SKL som fördelar 200 miljoner kronor, där majoriteten går till grundanslag till registren. Staten står för hälften av satsningen.

De nationella kvalitetsregistren utgör en stor tillgång för svensk hälso- och sjukvård och omsorg och har bidragit till de goda resultat för patienterna som svensk sjukvård kan uppvisa i internationella jämförelser. Det finns många exempel på att kvalitetsregistren har bidragit till färre vårdskador samt till att variationen mellan olika enheter minskat och framför allt till minskat lidande och bättre livskvalitet för patienterna. Det finns i dagsläget ett 100-tal kvalitetsregister som får nationellt stöd. Registren täcker flera olika områden så som cancer, lungsjukdomar, psykiatri och tandvård m.m.

I enlighet med denna överenskommelse ska landstingen, regionerna och staten verka för att förändra och vidareutveckla systemet för nationella kvalitetsregister. Målet är kvalitetsregister som används och utjämnar skillnader, som ett viktigt stöd för att uppnå en kunskapsbaserad och jämlik hälsa och resurseffektiv vård och omsorg. En ny ledningsfunktion inrättas också under 2018.

Möta behoven av fördjupade underlag

Överenskommelsen om försäkringsmedicinska utredningar syftar till att möta den enskildes och Försäkringskassans behov i vissa fall av fördjupade underlag i form av försäkringsmedicinska utredningar. Underlagen ska ge en fördjupad beskrivning av sjuk­domens konsekvenser för individens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet.

I vissa ärenden finns det be­hov av försäkringsmedicinska utredningar som baseras på enbart en läka­res utredning, så kallade särskilt läkarutlåtande (SLU). I andra ärenden finns det behov av en teambaserad medicinsk utredning (TMU) med inslag av flera kompetenser inom hälso- och sjukvården.

Regeringen och SKL har sedan 2010 ingått överenskommelser om att ge ersättning till landstingen som levererat försäkringsmedicinska utred­ningar i form av SLU och TMU, den nya överenskommelsen omfattar 250 miljoner kronor för ersättning till landsting och regioner som, inom föreskriven tid, levererar dessa undersökningar efter beställning från Försäkringskassan. Försäkringskassan ansvarar för att flödet av beställningar görs på ett sådant sätt att landsting och regioner ges förutsättningar att utföra sådana utredningar.

 

Läs vidare

Nu är spridningen av influensa igång för säsongen, visar Folkhälsomyndighetens statistik. Det är hög tid att vaccinera sig om man tillhör en riskgrupp.

Under vecka 49 gick antalet laboratorieverifierade fall av influensa över gränsvärdet för epidemistart, vilket är ett tecken på att influensan nu har börjat spridas i befolkningen.

Influensaaktiviteten är låg men ökande, och fall rapporteras från nästan hela landet.

De kommande ledigheterna i samband med jul- och nyårshelgerna kan bidra till en inbromsning av epidemin. Erfarenheter från tidigare säsonger visar att ökningen av influensaaktiviteten brukar avta under julledigheten och sedan ta fart igen när många återvänder till arbete och skola efter årsskiftet.

Influensaaktiviteten väntas nå toppen i februari.

Eftersom säsongens epidemi nu har startat är det hög tid att vaccinera sig om man tillhör en riskgrupp, då det tar upp till två veckor att få skydd av vaccinet. Personer 65 år och äldre, gravida samt personer med vissa kroniska sjukdomar och tillstånd rekommenderas vaccination för att skydda sig mot svår sjukdom.

Läs mer

Läs mer om vaccin mot influensa och vilka som rekommenderas vaccination

Läs veckans influensarapport

Äldre ska få snabbare akutsjukvård med ny screening

Akademiska sjukhuset - 2017-12-14 08:30 CET

Med ett nytt scrreningverktyg ska äldre, sköra patienter få vård snabbare på akuten vid Akademiska sjukhuset.

 

Äldre, sköra patienter som söker vård akut har ofta en komplex sjukdomsbild. Med ett nytt screeningverktyg ska de upptäckas och få vård snabbare. Under hösten har metoden testats i ett pilotprojekt på vuxenakuten vid Akademiska sjukhuset med positivt resultat. 2018 inleds flera studier där metoden ska utvärderas på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett.

– Syftet med screeningen är att identifiera sköra äldre och därmed korta vårdtiden och förbättra omhändertagandet både på akutmottagningen och under vårdtiden på sjukhuset. Eftersom äldre patienter ofta har längre vårdtider är det viktigt att identifiera dem tidigt för att minska risken för onödiga komplikationer, säger Åsa Muntlin Athlin, docent, sjuksköterska och forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin, Akademiska sjukhuset.

Preliminära resultat av en pilotstudie under hösten på Akademiska tyder på att ämnet är mycket angeläget och att personalen är positiv till att använda verktyget.

Personer över 65 år står för cirka 35 procent av alla akutbesök i Sverige och ungefär hälften av patienterna läggs in för fortsatt utredning och vård. Vanliga orsaker till att man söker vård akut är hjärtbesvär och frakturer, men inte sällan har patienterna flera underliggande sjukdomar och medicinerar med flera olika läkemedel.

– Den komplexa sjukdomsbilden, ibland även demenssjukdom, gör att det ofta är svårt att identifiera äldre, sköra patienter. Därför välkomnas nya verktyg som stöd för personalen, förklarar Åsa.

Under nästa år inleds flera forskningsstudier på akutmottagningar vid Akademiska sjukhuset och Falu Lasarett, med fokus på tidig identifiering av sköra äldre. En studie handlar om att studera hur vanligt förekommande denna grupp är inom akutsjukvården, en annan är en så kallad interventionsstudie, där man utvärderar kvaliteten och utfallet av screeningverktyget FRESH (FRail Elderly Support reseracT). Studierna kommer att genomföras av en doktorand vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna (CKF) inom Landstinget Dalarna.

För mer information, kontakta:

Åsa Muntlin Athlin, docent, sjuksköterska och forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-6110176, e-post: asa.muntlin.athlin@akademiska.se

Ann-Sofie Källgren, huvudansvarig forskare, medicine doktor, leg. sjuksköterska, Landstinget i Dalarna och Högskolan Dalarna, telefon och e-post:023-77 85 71, akg@du.se

Anna Ehrenberg, Professor, leg. sjuksköterska, Högskolan Dalarna, telefon och e-post:023-778472, aeh@du.se

FAKTA: Andra exempel på forskning inom akutsjukvården på Akademiska

* SMAAPP (Seamless management of patients seeking care for acute abdominal pain - a person-centred approach). Ett forskningsprogram som drivs i samarbete mellan Sverige och Australien. 

*  Symtomrapportering på patientens villkor: Att öka patient delaktighet och underlätta läkares och sjuksköterskors vidare beslut om vård och behandling av patienter med akut smärta på akutmottagning. Uppsalabaserat forskningsprojekt med representanter från klinik, akademi och life science sektorn.

* Främjande faktorer för arbetsmotivation vid en akutvårdsverksamhet. Ett Uppsalabaserat forskningsprojekt.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Tre delar i graviditetsenkät

 

Nu får alla kvinnor i Sverige som är gravida eller föder barn möjlighet att säga sitt, för att ytterligare utveckla vården.

 
Hans Karlsson

Hans Karlsson

 

Alla föräldrar ska kunna känna sig trygga före, under och efter graviditeten. Svensk mödrahälsovård och förlossningsvård håller hög kvalitet, men det finns utvecklingsområden.

– Vi behöver bli bättre på att ta reda på vad gravida och nyblivna mammor tycker om vården och hur de upplever sin egen hälsa, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.

Enkäten lanseras under 2018 och alla kvinnor i Sverige som är gravida eller föder barn kommer att få Graviditetsenkäten via e-post eller sms genom 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Tre delar

  • Den första delen skickas ut under graviditeten
  • Andra delen skickas ut sex veckor efter förlossning
  • Den tredje delen ett år efter förlossning.

– Jag ser fram emot att se resultatet av undersökningen och det kommer att bli ett bra underlag till landsting och regioner att ytterligare förbättra vården och öka kvinnors delaktighet, säger Hans Karlsson.

 

Akademiska får odla fram hud för transplantation av svårt brännskadade

Akademiska sjukhuset - 2017-11-23 10:21 CET

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska fått tillstånd av Läkemedelsverket att odla fram hud för transplantation vid svåra brännskador.

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska fått tillstånd av Läkemedelsverket att odla fram hud för transplantation vid svåra brännskador. Målgruppen är patienter med mycket stora hudförluster där kvarvarande frisk hud inte räcker för gängse behandling.

– Godkännandet är oerhört betydelsefullt. För många patienter med omfattande hudförluster är framodling av hud för transplantation det sista halmstrået, en viktig del i en livräddande behandling där ytterst få alternativ finns till buds, säger Alexandra Karström, avdelningschef för vävnadsinrättningen och kvalitetsansvarig inom plastik- och käkkirurgi. 

Hon framhåller också att tillståndet är viktigt med tanke på att Akademiska är ett av två universitetssjukhus med nationellt ansvar för vård av svårt brännskadade patienter. Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping har sedan 2010 ett så kallat rikssjukvårdsuppdrag för denna vård.
 
Den gängse behandlingen vid allvarliga brännskador, då stora hudpartier skadats, är att man flyttar frisk hud i tunna sjok till skadade områden och upprepar denna procedur tills alla sår är läkta. Men ibland räcker inte den friska huden för sådan behandling. 

På Akademiska sjukhuset har man sedan mitten av 1990-talet utfört behandlingar med hud som framodlats från patientens egna hudceller. Det innebär att man tar en liten vävnadsbiopsi med frisk hud och utifrån patientens egna hudceller odlar fram önskad mängd hud för transplantation till skadade kroppsdelar. 

Tidigare var Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsynsmyndighet och godkände verksamheten. Men förra året övergick ansvaret till Läkemedelsverket. Enligt EU:s regelverk betraktas den framodlade huden som ett läkemedel, en så kallad ATMP produkt (Advanced Therpautic Medicinal Product), eftersom cellantalet expanderar kraftigt. Akademiska sjukhuset ansökte om tillverkningstillstånd i augusti 2016. I maj 2017 gjorde Läkemedelsverket en inspektion och tillståndet beviljades i mitten av november.

FAKTA: Framodling av hud från patientens hudceller (keratinocyter)
* En vävnadsbiopsi, stor som ett frimärke, tas från frisk oskadad hud hos patienten. * Keratinocyter, cellerna i överhuden, isoleras i sjukhusets renrumsanläggning. 

* Odling av cellerna sker in vitro under cirka fyra veckor, då den första transplantationen sker. 
* Därefter finns celler redo att transplanerateras till patienten med cirka en veckas mellanrum ytterligare några gånger tills patientens sår är läkta.

Kostnader för inhyrd personal – en lägesbild

Beroendet av inhyrda läkare i psykiatrin i landet fortsätter att minska. Fyra landsting och regioner minskar det totala beroendet av inhyrd personal. Dock ökar den totala kostnaden i landet.

Hans Karlsson.

Bemanningstrenden för det tredje kvartalet visar att kostnaderna totalt sett i landet har ökat med 14 procent, eller 164 miljoner kronor.

Men det finns flera tecken på att beroendet av hyrpersonal minskar.

  • Fyra landsting och regioner har minskat sina kostnader de senaste tre månaderna. Skåne, Östergötland och Kalmar har haft en minskning över tid och anses därför ha nått sina trendbrott. Fler är på väg, exempelvis Västmanland som har minskat i senaste mätningen.
  • Åtta landsting och regioner har minskat sina kostnader för inhyrda läkare inom psykiatrin.
  • Inom primärvården har sju landsting och regioner minskat sina kostnader för inhyrd personal. Men även inom primärvården har den totala kostnaden för alla landsting och regioner ökat något.

Trygghet för patienterna

– Även om totalkostnaden har ökat, ser vi ändå att det händer saker. Att så många inom primärvården lyckats minska beroendet är ett gott tecken. Arbetet syftar ju främst till att skapa trygghet för patienterna, och det är framför allt primärvården som möter äldre med många sjukdomar som är i stort behov av kontinuitet i sina vårdkontakter, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg.

Under drygt ett år har landsting och regioner tillsammans arbetat med att minska beroendet av inhyrd personal, för bättre kontinuitet och säkerhet för patienterna och bättre arbetsmiljö för personalen. Målet är att nå ett oberoende av inhyrd personal senast den 1 januari 2019.

Viktigt besked från regeringen om personlig assistans

Regeringen kommer att föreslå förändringar i lagstiftningen för personlig assistans. Det är ett viktigt och efterlängtat besked.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

– Det är ett mycket angeläget besked från regeringen och jag ser fram emot en snabb lagändring. De senaste domarna och Försäkringskassans tolkning av dessa, går på tvärs med den grundläggande tanken med personlig assistans. SKL har pekat på de orimliga effekterna när lagstiftningen urholkas, både för de som har behov av assistans för att kunna fungera i sin vardag och för kommunerna, säger Lena Micko, ordförande i SKL.

Kommunerna har redan tidigare fått ta över ansvaret för många tusen personer som tidigare fått beviljad personlig assistans från försäkringskassan. Mellan 2009-2015 ökade kommunernas kostnader med ca 2 miljarder kronor och SKL:s beräkningar visar på ytterligare ökningar med ca 1,5 miljarder kronor under 2016 och 2017. Den senaste domen och Försäkringskassans tolkning ger oöverblickbara konsekvenser för kommuner, landsting och individer i behov av stöd. De domar och beslut som bidragit till denna utveckling, bör ses över.

SKL anser att staten bör ersätta de kommuner som fått ta över personer med personlig assistans fram till att den nya lagstiftningen är på plats.

Stor skillnad i livskvalitet för HBT-personer i Europa

Förutsättningarna att leva som man önskar sexuellt, utan att utsättas för mobbning, stigmatisering och diskriminering, varierar kraftigt för HBT-personer mellan länderna i Europa. Det visar en stor undersökning som diskuteras på den europeiska folkhälsokonferensen EPH i Stockholm där Folkhälsomyndigheten deltar.

I exempelvis Litauen och Rumänien svarar cirka åtta av tio personer som definierar sig som homo- eller bisexuell eller transperson (HBT) att det inte går att vara öppen med detta inför den närmaste omgivningen; familj, vänner, grannar, kollegor eller skolkamrater. Motsvarande andel är cirka två av tio i länder som Nederländerna, Danmark och Sverige.

Den europeiska HBT-undersökningen har utförts bland 86 000 HBT-personer i 28 länder. Den ger en tydlig bild av hur villkoren och livskvaliteten för HBT-personer varierar mellan länderna. Livskvaliteten är påtagligt lägre i länder där den som är HBT-person löper hög risk att utsättas för mobbning eller diskriminering – samma länder där exempelvis samkönade äktenskap eller registrerade partnerskap inte är tillåtna.

Undersökningen diskuteras under den stora europeiska folkhälsokonferensen European Public Health (EPH) som pågår vid Stockholmsmässan den 1–4 november.

Så påverkar terror folkhälsan

Under EPH-konferensen presenteras också ny forskning om hur terrorhändelser påverkar den psykiska hälsan hos människor i samhället. En studie visar att terrorattacker kan få djupa konsekvenser inte bara för de drabbade individerna utan för hela samhället.

Under 2016 inträffade ca 13 400 terrorattacker runt om i världen, vilket resulterade i mer än 34 000 dödsfall. Dödsfallen i Västeuropa står för enbart 1 procent av de terrororsakade dödsfallen globalt sett, men samtidigt ökade antalet terrorhändelser i Västeuropa kraftigt 2015 jämfört med tidigare.

Olika vetenskapliga studier visar bland annat att terrorhändelserna påverkar den psykiska hälsan, påverkar människors övergripande syn på världen, skapar oro och misstänksamhet mellan befolkningsgrupper och ökar diskrimineringen mot vissa grupper.

Under konferensen hålls två workshoppar som tar upp hur hälso- och psykosociala vårdstrukturer kan möta dessa utmaningar och stödja personer som drabbats av psykisk ohälsa på grund av terrorhändelser.

Effekten av blodstamcellstransplantation vid MS ska utvärderas på Akademiska

Akademiska sjukhuset - 2017-10-31 09:16 CET

Hjärnceller hos en MS-sjuk person odlade i laboratorium.

 

Multipel skleros (MS) sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom. Sedan 2004 har cirka 150 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt behandlats med cytostatika i kombination med blodstamcellstransplantation. Nu ska forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera effekten av denna relativt nya metod tack vare forskningsanslag på 3,8 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet. –Resultaten av autolog stamcellstransplantation är hittills mycket goda.Cirka två tredjedelar av de 150 MS-patienter som hittills behandlats i Sverige har blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Det som saknas är uppföljande studier av effekten samt studier som jämför utfallet med läkemedelsbaserad behandling, säger Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som sedan flera år arbetat med att utveckla behandlingsmetoden.

På Akademiska bygger man nu upp en verksamhet som under fyra år kontinuerligt kommer att inhämta data om effekt och säkerhet för autolog blodstamcellstransplantation vid MS.

– Syftet är framförallt att få bättre kunskap om vilka patienter som är bäst lämpade för behandlingen och hur effekten är jämfört med alternativa behandlingar, förklarar Joachim Burman.

Cirka tusen personer i Sverige insjuknar varje år i MS, en autoimmun sjukdom som innebär att immunförsvaret löper amok i kroppen och börjar angripa den egna hjärnan. I första stadiet skadas myelinet, ett slags isolering mellan nervbanorna. Detta leder till svagare nervsignaler på grund av läckage från nerverna. I ett senare skede skadas nervbanorna så att inga impulser går fram. Om till exempel nerver som kontrollerar benen drabbas kan man förlora förmågan att gå.

Högdosbehandling med cytostatika i kombination med blodstamcellstransplantation syftar till att nollställa immunförsvaret så att det upphör att skada hjärnan. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna. Här genomfördes den första transplantationen i Skandinavien 2004. Cirka hälften av alla som hittills erbjudits behandlingen har varit patienter på Akademiska, medan cirka en fjärdedel behandlats i Lund.

Joachim Burman betonar att man alltid måste väga nytta mot risker.
– Idag erbjuds cirka en procent av alla som insjuknar i MS per år autolog stamcellstransplantation. En del patienter med lindrigare sjukdom klarar sig bra med vanlig bromsmedicin och innan man går vidare med blodstamcellstransplantation bör man ha prövat annan behandling med otillfredsställande resultat, säger han och fortsätter:

– De flesta av våra patienter är yngre personer, som inte haft sjukdomen så länge, men som har ett ogynnsamt förlopp med sjukdomsaktivitet trots behandling. Hos äldre patienter med uttalad funktionsnedsättning fungerar behandlingen sämre och riskerna är också större. Mer information: Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 50 88, e-post: joachim.burman@akademiska.se

Vanligt med brister i märkningen av ögonfranslim

Stylister som arbetar med att förlänga ögonfransar riskerar att få hälsoproblem av limmet som används vid behandlingen. Kemikalieinspektionen har granskat ögonfranslim från 25 företag och upptäckt brister i produktinformationen från alla företagen.

– För att förhindra att stylister och deras kunder skadas av ögonfranslim är det viktigt att produkterna har rätt märkning. Vårt tillsynsprojekt har lett till att företagen fått ökade kunskaper om regelverket och förbättrat sin information om produkterna. Det finns en stark vilja hos företagen att göra rätt, säger Barbro Sillrén, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Astmaanfall, andningssvårigheter, tryck över bröstet och kliande hudutslag är några exempel på hälsobesvär som stylister kan drabbas av efter att ha arbetat med ögonfranslim. Det förekommer också att stylisternas kunder råkar ut för röda och kliande ögon, svullna ögonlock och eksem. Orsaken till symtomen är att ögonfranslim brukar innehålla cyanoakrylat för att de konstgjorda fransarna ska fästa snabbt. Cyanoakrylat är en typ av härdplast som även kallas superlim.

Efter att arbets- och miljömedicinska kliniker uppmärksammat stylisternas hälsoproblem och brister i produktmärkningen på produkterna har Kemikalieinspektionen genomfört ett tillsynsprojekt om ögonfranslim. I projektet har 25 företag som säljer ögonfranslim kontrollerats. 14 av företagen hade omfattande brister i sin produktinformation och hos elva företag upptäckte Kemikalieinspektionen mindre brister i informationen.

Ögonfranslim räknas som en kemisk produkt som omfattas av EU:s kemikalielagstiftning. De granskade företagen har i de flesta fall bara haft begränsad kunskap om regelverket då de främst importerar och säljer kosmetiska produkter som regleras av en annan lagstiftning. Kemikalieinspektionen har anmält fyra av de granskade företagen till åklagare för misstänkta miljöbrott. Företagen har åtalsanmälts för att förpackningarna saknat rätt märkning på svenska, och i ett fall för att produkten saknade säkerhetsdatablad.

Flera av de inspekterade företagen har framfört att det finns problem med att privatpersoner genomför ögonfransförlängningar i hemmiljö. Många stylister arbetar utan skyddsåtgärder, som exempelvis en utsugsanordning som ventilerar bort farliga ämnen från luften. Att arbeta utan skyddsåtgärder innebär ökad risk för att utsättas för de allergiframkallande ämnen som finns i limmet.

– Stylister som arbetar med ögonfransförlängning i hemmet behöver känna till riskerna med att använda limmet. Känner man till riskerna kan man också vidta åtgärder för att bland annat undvika att andas in ångorna från limmet, säger Barbro Sillrén.

Läs rapporten: Ögonfranslim – Rapport från ett tillsynsprojekt 2016/2017


Kuratorer ska stötta föräldrar att prata med barnen om sin sjukdom

Akademiska sjukhuset - 2017-10-13 08:30 CEST

Kuratorer på Akademiska sjukhuset ska utbildas i en metod om hur man stöttar föräldrar att prata med barnen om sin sjukdom som ett led i behandlingsprocessen.

 

Att ha en förälder med allvarlig fysisk sjukdom påverkar ett barns livssituation på många sätt. Nu ska kuratorer på Akademiska sjukhuset utbildas i en strukturerad metod om hur man pratar med barnen som ett led i behandlingsprocessen och stöttar patienterna i föräldraskapet för att förebygga problem. 
– Främsta syftet med utbildningen är att i samarbete med föräldrarna stödja barnens utveckling och förebygga problem. Det handlar både om att ge föräldrarna strategier i föräldraskapet och att uppmärksamma barnens behov mera så att de får rätt insatser, säger Andreas Torsman, kurator och ansvarig för utbildningssatsningen.
Eftersom kuratorer på Akademiska sjukhuset arbetar inom hela den somatiska vården menar han att utbildningen kan komma många patienter och familjer till del. Kuratorerna har redan god kunskap när det gäller barn som anhöriga, men denna utbildning formaliserar stödet på ett nytt sätt.
Metoden ”Föra barnen på tal” har utvecklats i Finland och användes ursprungligen som stöd till föräldrar med psykiska problem inom öppen- och slutenvård, primärvård och psykiatri. Idag är metoden anpassad till att även stötta föräldrar som har en fysisk sjukdom.
Andreas Torsman betonar att metoden tar fasta på att främja hälsa och förebygga problem: 
– Det handlar mycket om att stödja föräldraskapet och barnens utveckling genom att betona skyddande faktorer såsom en öppen kommunikation och om att se styrkor och möjligheter. Även barnens och familjens sårbarhet tas upp på ett konstruktivt sätt.

Utbildningen ges inom verksamhetsområde paramedicin under hösten och omfattar flertalet kuratorer, totalt 25 personer. Den ges under 1,5 dag med självstudier emellan. Praktiska samtalsövningar är en viktig del i utbildningen.

Mer information: Andreas Torsman, kurator (ansvarig för utbildningssatsningen), tel: 018-611 13 89 eller 073-866 14 16, e-post: andreas.torsman@akademiska.se

Belastningsskador hos violinister fokus för ny forskningsstudie på Akademiska

Akademiska sjukhuset - 2017-10-12 08:30 CEST

Hur kan belastningsskador förebyggas hos stråkmusiker och finns skillnader mellan könen? Det ska en ny studie vid bland annat Akademiska sjukhuset klarlägga.

 

Belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i arbetslivet. Besvär i nacke/skuldror och hand/handled är särskilt vanligt bland stråkmusiker. I en ny studie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, vill forskarna öka kunskapen om hur sådana skador kan förebyggas och se om det finns skillnader mellan kvinnor och män.

– Variation i fysisk belastning anses vara en effektiv åtgärd mot belastningsbesvär, men kunskapen är bristfällig om hur man kan skapa variation i arbetet och hur en bra balans mellan fysisk belastning och återhämtning bör se ut, säger Teresia Nyman, ergonom och verksamhetschef inom arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset.

Stråkmusiker är en extra utsatt grupp på grund av ensidigt upprepade rörelser, låg variation mellan arbetsuppgifter och höga krav på precision. Men liknande belastningar och besvär är vanliga i många andra branscher, till exempel i tillverknings- och livsmedelsindustrin och bland elektriker, städare och personer som arbetar i butiker och lager.

Studien, som finansieras av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), ska genomföras i samarbete med Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet. Totalt kommer cirka 50 violinister i två olika symfoniorkestrar att ingå. Under ett år kommer arbetsbelastningen att mätas upprepade gånger, med särskilt fokus på hur belastningen varierar över tid. Datainsamling kommer att ske med tekniska mätningar, observation, klinisk undersökning och enkätfrågor om arbetsmiljö, fysisk trötthet, prestation samt besvär relaterade till arbetet.

– Vi vill studera hur tidsmönstret av arbetsbelastning och återhämtning påverkar välbefinnande, prestation och besvär i muskler och leder, berättar Teresia Nyman.

Besvär i nacke, skuldror och bröstrygg är vanligare bland kvinnor än män, men man vet inte exakt varför. Eftersom alla i en orkester har exakt samma arbetsuppgifter, menar Teresia Nyman att det finns bra möjligheter att ta reda på om det exempelvis är motoriken/rörelsemönster som skiljer sig åt, om det finns skillnader mellan könen i upplevd stress och tid för återhämtning samt hur besvären skiljer sig åt.

För mer information, kontakta:

Teresia Nyman, ergonom och verksamhetschef inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 36 48, e-post: teresia.nyman@akademiska.se

FAKTA: Forskning inom arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset * 20-24 forskningsaktiva medarbetare och cirka 18-20 pågående forskningsprojekt med bred spridning inom det arbets- och miljömedicinska området. * Exempel på pågående projekt:

- Bidrar utvecklingsexponering för Bisfenol A till uppkomst av fetma och benskörhet?

- Riskfaktorer för astma, rinit och luftvägsinfektioner i bostadsmiljön Allergi mot häst allergen- från miljöexponering till diagnostikCancerförekomst i Sverige 25 år efter Tjernobylolyckan

- Arbetsställningars betydelse för besvärsuppkomst i nacke-skuldra – exponerings-responssamband och referensvärden från tekniska mätningar

- STAMINA - Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv.

- Handintensivt arbete: en metodik för riskbedömning, medicinska controller och utvärdering.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Därför ska du INTE använda kontorsmuggen

 

Dricker du också kaffe eller te på jobbet i kontorets muggar?

Då kommer du nog att tänka om – efter att ha läst detta.

En studie visar att de är fulla av både bajs- och andra bakterier.

 

De allra flesta av oss dricker te eller kaffe på jobbet, men efter att ha läst detta kanske du kommer välja pappersmugg hädanefter eller ta med din egen privata mugg. I stället för att använda en av alla som finns på kontoret/jobbet. 

Varför? Undrar du nu. Jo, för att troligheten att koppen du tar på kontoret har någon av dina kollegers bajsbakterier på sig är ganska stor. En studie gjord på University of Arizona visar nämligen det – att upp till 20 procent av kaffekopparna på våra kontor är infekterade av fekal(bajs)-bakterier. Och hela 90 procent har bakterier av varierande slag. 

LÄS OCKSÅ: Därför ska du inte ta med mobilen på toaletten 

Foto: Shutterstock

”Förekomsten av detta i kontorskök är oroande”

Hur kommer då detta sig? Skurken är tvättsvampen som alltför sällan byts ut. Mikrobiologen och forskaren Charles Gerba som ledde forskningen skriver i rapporten: ”Koliformabakterier (tarmbakterier) fanns närvarande på 20 procent av kaffekopparna före, och på 100 procent av kaffekopparna efter att de hade torkats med en diskhandduk eller diskats med en svamp. Ingen E.coli (ingår i koliformabakterier) hittades på kopparna före disk men på 20 procent av kopparna efter ”svampning” och/eller torkning. Förekomsten av detta i kontorskök och/eller kaffebryggare är oroande.”

En av sex mobiler i England var fulla av bajsbakterier

Hans råd till de som jobbar på kontor utan diskmaskin är att ta hem sin mugg varje dag och diska hemma, eller skaffa sin egen disksvamp och hålla den gömd. De som har diskmaskin löper så klart mindre risk för att drabbas, men kanske diskar man annat med diskvampen på jobbet om inget rent finns färdigt?

Foto: Shutterstock

Tidigare undersökning har visat att magrelaterade bakterier även finns på våra mobiler, stolar, skrivbord, tangentbord och datamusen. I en studie från 2011 fann London School of Hygiene and Tropical Medicine att en av sex mobiler i England var fulla av bajsbakterier.

Det är också bevisat att bajsbakterier kan överleva i flera dagar, och till och med veckor på vissa ytor, så se till att alltid tvätta händerna noggrant och regelbundet.

LÄS OCKSÅ: Så snuskiga är dina mysiga sängkuddar 

”Människor tvättar inte händerna ordentligt”

I samband med London-rapporten sa forskaren Val Curtis: ”Detta ger ytterligare bevis på att en del människor fortfarande inte tvättar händerna ordentligt, särskilt inte efter att de har varit på toaletten. Jag hoppas att vetskapen av att ha E.coli på händerna och sina telefoner får dem att bli bättre på handtvättandet i badrummet. Att tvätta sina händer med tvål är en sådan enkel sak att göra och det är ingen tvekan om att det räddar liv.”

Studien är publicerad i Dairy, Food and Environmental Sanitatio – en publikation från the International Association of Milk, Food, and Environmental Sanitarians.

Akutpatienter på Akademiska ska själva skatta sin smärta

Från slutet av oktober ska patienter på vuxenakuten själva kunna skatta sin smärta via en app. Syftet med pilotprojektet är bland annat att göra patienterna mer delaktiga i sin vård.

 

Patienter som söker vård på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset ska själva kunna skatta sin smärta via en app. I slutet av oktober påbörjas en pilotstudie med syftet att göra patienterna mer delaktiga i sin vård och snabba upp diagnostik och mest lämplig smärtbehandling.

– Smärtbehandling är en utmaning, inte minst inom akutsjukvården, vilket delvis beror på att personalen inte alltid ställer frågan och inte får en komplett bild. Ökad patientdelaktighet, där patienten äger informationen, kan underlätta samtalet med sjuksköterska och läkare och leda till att patienten snabbare får en effektiv smärtlindring, säger Åsa Muntlin Athlin, docent och forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin på Akademiska sjukhuset.

Enligt Åsa Muntlin Athlin har de återkommande nationella patientenkäterna inom akutsjukvården visat att smärtlindring är ett område med stor förbättringspotential. Obligatoriska utbildningsmoment har tidigare varit en vanlig åtgärd, men nu vill man testa något nytt som gör att patienterna blir mer delaktiga i sin egen vård.

Piloten startar på vuxenakuten i slutet av oktober och beräknas pågå ett par veckor. Totalt kommer cirka 50 patienter att inkluderas. Via en app installerad i en smartphone eller Ipad kommer patienterna själva att uppskatta hur intensiv smärtan är, var den började och var den sitter etc.

Till en början är fokus akut smärta hos patienter som söker vård via akutmottagningen, men planen är att brännskadecentrum ska involveras och på sikt även smärtcentrum, då med fokus på kronisk smärta. Målet är att informationen ska vara tillgänglig via den elektroniska patientjournalen Cosmic och kunna synkas med annan information.

I utvecklandet av det tekniska systemet, där appen är en del, har såväl vårdpersonal inom akutsjukvården och representanter från flera patientföreningar ingått, bland andra Mag-tarmföreningen, Fibromyalgiförbundet och Ung Cancer. Detta för att säkra att tekniken passar olika patientgrupper och kan användas av både yngre och äldre. Systemet ska också kunna användas på olika språk och informationen kunna översättas tillbaka till svenska utan tolk. Tekniken kan även användas för att dokumentera och kommunicera andra symtom.

Mer information:
Åsa Muntlin Athlin, docent och forskningsansvarig inom akutsjukvård och internmedicin, 018-611 0176, e-post: asa.muntlin.athlin@akademiska.se