Skolstart höstterminen 2019

Kontakta oss Lyssna

 

Nu hälsar vi snart alla våra elever i grundskolan och på gymnasiet välkomna tillbaka till skolan. Hoppas ni haft ett skönt sommarlov!n 2019

Information från grundskolan

Läsåret 2019/20 börjar för elever i grundskolan måndagen den 19 augusti 2019 på tider enligt nedan:

Ekeby skola

07.50

Edsskolan

08.20

Frösåkersskolan

08.20

Gräsö skola

07.50

Grundsärskolan  

08.30

Hammarskolan

08.45

Kristinelundsskolan

08.20

Olandsskolan

08.20

Snesslinge skola

08.20

Vallonskolan    

08.45

Öregrunds skola

08.00

Österbyskolan

08.15


Kommunens grundskolor använder Unikum som kommunikationsväg till elever och vårdnadshavare, så håll utkik där för senaste nytt och detaljerad information från din skola eller mentor. Saknar du någon information och vill ha kontakt med din skola så hittar du kontaktuppgifter här.

Skolskjuts – resor till och från grundskolor

Information om skolskjutsar hittar du i en tidigare publicerad nyhet Information om skolskjuts och elevresor inför läsåret 2019/20.
Skolskjutsar går enligt Turlistor för skolskjuts.

Information från gymnasieskolan

Bruksgymnasiet i Gimo
Uppropstider vid Bruksgymnasiet, Gimo:

19 augusti    

08.45   

Upprop för årskurs 1 i matsalen Zodiaken

 

 

Årskurs 2 och 3 är lediga

 

 

 

20 augusti

08.45

Samling på Stora Torget för alla årskurser

 

10.00

Lektioner enligt schema


Forsmarks skola
Elever på Forsmarks skola börjar måndag 19 augusti klockan 08.30.


Elevresor – resor till och från gymnasieskolor

Information om elevresor för gymnasiet hittar du i en tidigare publicerad nyhet Information om skolskjuts och elevresor inför läsåret 2019/20.

Läsårstider och lovdagar 2019/2020

Kommande läs- och lovdagar för denna termin hittar du under Läs- och lovdagar.

Lärare lyfte bort störande elev – myndighet kräver skadestånd

Högsta domstolenPublicerad 5 aug 2019 kl 10.50

 
 
Dagens tre största inrikesnyheter

När en högstadielev vägrade flytta på sig från en soffa som blockerade vägen i en rasthall, lyftes eleven upp av en lärare.

Såväl tingsrätten som hovrätten anser att ingripandet var befogat. Men Barn- och elevombudet (BEO) överklagar nu fallet till Högsta domstolen och kräver att eleven ska få 10 000 kronor i skadestånd av Lidköpings kommun.

Några elever hade flyttat möbler i skolans rasthall så att bland annat en soffa kom att stå i vägen för en passage. Eleverna som satt i soffan ombads flytta på sig, men en av dem vägrade.

”Tvärtom visar utredningen att NN i stället befäst sin position genom att ta tag i soffans ryggstöd, ett grepp som inte kan uppfattas på annat sätt än att han ville markera att han inte tänkte flytta på sig”, skriver Hovrätten i sin dom, som meddelades i början av juli.

En av skolans lärare kopplade då ett grepp på eleven och lyfte honom handgripligen ur soffan.

Kräver skadestånd

Kränkande, anser Barn- och elevombudet vid Statens skolinspektion, som krävt att Lidköpings kommun ska betala skadestånd om 10 000 kronor till den berörda eleven.

Såväl tingsrätten som hovrätten har dock valt att fria kommunen från ansvar. Hovrätten anser att det rört sig om en ”proportionerlig åtgärd för att komma tillrätta med en ordningsstörning och därmed legat inom ramen för lärares tillsynsplikt enligt 5 kap. 6 § skollagen.”

Men nu överklagar Barn- och elevombudet domen och yrkar på att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd. Det visar handlingar som Nyhetsbyrån Siren har tagit fram.

Relaterade ämnen

Förskolebarn ska övervakas digitalt

Digital övervakning av barn på en förskola i Norrköping ska testas i höst. NYHETERmindre än 40 min sedan

Mellan 12 och 15 barn på en kommunal förskola i Norrköping ska i höst förses med digitala armband som gör att de kan övervakas och lokaliseras. Enligt Datainspektionen kan övervakningen bryta mot dataskyddsförordningen (GDPR).

 

– Man kommer veta att alla är innanför eller att någon är utanför förskolans område. Det är för att hjälpa pedagogerna så att alla är säkra, säger Johan Högne, digitaliseringsredaktör i Norrköpings kommun, till Norrköpings Tidningar.

Enligt Högne har tekniken inte provats tidigare på en svensk förskola. Höstens test blir ett pilotprojekt som sedan ska utvärderas, med syfte att öka säkerheten i förskolan. Om något av barnen går utanför ett "tekniskt staket", ett digitalt inringat område runt förskolan, kommer det att pipa till i ett system hos personalen.

Av integritetsskäl ska armbanden inte vara kopplade till enskilda barn utan vara försedda med nummer. Johan Strand, jurist vid Datainspektionen, säger till tidningen att den digitala övervakningen ändå kan bryta mot dataskyddsförordningen (GDPR), i vilken barn och unga har ett särskilt skydd. Strand understryker att projektets teknik och juridiska förutsättningar måste analyseras.

– Men det låter ganska ingripande i barnens integritet. Att registrera var de befinner sig är en typ av övervakning, säger han.

Gräsö och Snesslinge skolor avvecklas

Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 18 juni fattat beslut om att avveckla Snesslinge skola och fritidshem från och med den 31 december 2019 samt Gräsö skola och fritidshem efter vårterminen 2020.

Beslutet innebär att eleverna i Snesslinge flyttar till Edsskolan i Östhammar medan eleverna från Gräsö flyttar till Öregrunds skola.
- Det var ett svårt men nödvändigt beslut som fattades med stark majoritet vid kommunfullmäktiges sammanträde, säger Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande.

Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande
Josefine Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsförvaltning utser årets medarbetare

En ny utmärkelse, Årets medarbetare, delas ut inom förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, kulturskola samt gymnasieskola och vuxenutbildning i Östhammars kommun.

Mottagare av priset är arbetslaget Granen på förskolan Furustugan i Alunda, grundskollärare Jonas Berntsson på Olandsskolan i Alunda samt gymnasielärare Ulrika Nordgren på Bruksgymnasiet. De har nominerats av sina kollegor och valts ut av en jury med utgångspunkt i följande kriterier:

  • Skapar engagemang och arbetsglädje
  • Visar goda resultat och måluppfyllelse
  • Skapar genom öppenhet goda relationer
  • Tar ansvar för ett förtroendefullt samarbete och att lyckas tillsammans!

Priset består av 5000 kronor till valfri kompetensutveckling och ett diplom.

Årets medarbetare med chefer

  

Årets medarbetare inom förskola och pedagogisk omsorg

Utmärkelsen går till: Arbetslaget Granen på förskolan Furustugan i Alunda.

I arbetslaget ingår Irene Lütkeman, Carola Gunnarsson, Daniel Österholm, Lina Björnemalm, Anna Bernelind och Ewa Björnlund. 

Nominering:

Pedagogerna på avdelningen Granen har gjort en enorm prestation och tagit ett stort ansvar i och med flytten från Förskolan Myran i våras. De har visat stort engagemang och varit öppna för att prova nya lösningar både i barngruppen och genom planeringen av den fysiska miljön. De har anpassat miljön efter barnens förutsättningar och behov. De har tillsammans skapat de bästa förutsättningarna för trygghet, lärande och utveckling. Utan deras fantastiska gemenskap och förmåga att tillsammans samarbeta så tätt hade denna flytt inte varit genomförbar. De har visat att samarbete i goda relationer är arbetssättet som lyckas bäst.

Hur känns det?

- Vi tycker det känns kul att få denna utmärkelse, särskilt kul när det är första gången som detta pris delas ut. Vi har jobbat hårt med att bygga goda relationer och det känns roligt att vårt engagemang uppmärksammas, säger alla.

- Vi har kul på jobbet, med varandra och med barnen. Vi skrattar mycket och är trygga med varandra och det smittar av sig till barnen, de känner sig också trygga med oss. När vi är trygga som arbetslag blir föräldrarna trygga med oss, och det genererar också trygga barn.

Hur kommer det sig att ni är det bästa arbetslaget?

Flytten blev en stor omställning för alla inblandade. Men vi bestämde oss tillsammans fort med att göra flytten till någonting positivt. Vi har engagerat oss hårt med att bygga upp vår nya avdelning till den trygga verksamheten som är idag.  

 

Årets medarbetare inom grundskola, grundsärskola, fritidshem och kulturskola

Utmärkelsen går till: Jonas Berntsson, lärare på Olandsskolan. 

 Nominering:

Jonas har drivit ett lyckat hälsofrämjande arbete på Olandsskolan och Ekeby. Han har genom enträget arbete och engagemang uppmuntrat och utmanat sina kollegor i att komma ihåg vikten av att röra på sig och att unna sig roliga saker vid sidan om arbete, med deltagande i bland annat hälsotrappan och hälsobingo.

Jonas är också en del av ett team av SO-kollegor som alltid ger allt för eleverna och sitt samarbete. De är engagerade i allt från att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling, sprida glädje och "ge järnet"-mentalitet i arbetslagen till samarbete med Uppsala universitet för att utveckla undervisningen. De engagerar eleverna och visar ett genuint intresse vilket får elever att vilja prestera på topp. Dessutom är de inbjudande, hjälpsamma och öppna för att inspirera kollegor och se till att skolan utvecklas, för elevernas skull!

Vem är Jonas?

Jonas undervisar i SO-ämnen i åk 6-9 på Olandsskolan sedan två år. Under studierna gjorde Jonas sin praktik på Olandsskolan, och det blev ”hemma” på en gång. På fritiden spelar han mycket bandy.

Vad ska du göra för prispengarna?

- Nästa steg är att få eleverna att aktivera och röra på sig mer, både på raster och på lektioner.

Forskning visar ju att rörelse och motion påverkar lärandet och hela hälsan, både fysiskt och mentalt. idag är det 5 % av barnen som rör på sig i tillräcklig utsträckning.

 Hur känns det?

Det känns jätteroligt, och stort att bli nominerad och utvald av juryn. En rejäl klapp på axeln.

 

Årets medarbetare inom gymnasieskola och vuxenutbildning

Utmärkelsen går till: Ulrika Nordgren, lärare på Bruksgymnasiet

 

Ulrika och Zara

Nominering:

Ulrika visar hela tiden hög arbetsmoral, stort engagemang, stort ansvar samt en positiv arbetsglädje både vad det gäller själva undervisningen i ämnet matematik, allt övrigt arbete samt glädjen till sin arbetsplats. Hon är även väldigt ambitiös med ett stort driv och en stor nyfikenhet för att testa olika saker i klassrummet så att varje lektion skall bli så bra som möjligt. Hon delar med sig av sina erfarenheter och inbjuder hela tiden till diskussioner kring olika delar i undervisningen.

Hennes lärstil är väldigt professionell men även personlig och positiv som ger en arbetsmiljö där det är det lättare för hennes elever att våga och därmed lyckas vilket också syns på de resultat som hennes elever presterar. Hennes dörr till klassrummet är hela tiden öppen och hon vill hitta olika samarbeten så att vi kan arbeta mer tillsammans med våra elever.

Ulrika är även driven när det gäller fortbildning och går på eget initiativ kurser för att förkovra sig. Hon kommer också med förslag på kurser som arbetsplatsen kan gå tillsammans.

Ulrika är en mycket omtyckt kollega som verkligen förtjänar att lyftas fram för sina goda arbetsinsatser för sina elever, sina kollegor och för skolan i sin helhet.

Ulrika har lärarexamen i matematik och idrott, men undervisar just nu bara i matematik. Hon inledde sin karriär på Bruksgymnasiet på alla hjärtans dag 2011 och har trivts sedan dess.

 Vad är du mest nöjd med?

- Att min dörr alltid är öppen och att jag lyckas balansera en professionell lärstil med att vara personlig och positiv. Det är en utmaning.

Hur känns det?

Jag är jätteglad, väldigt förvånad och kommer att leva på denna utmärkelse länge, säger en väldigt rörd Ulrika.

Information om skolskjuts och elevresor inför läsåret 2019/2020

Du som haft skolskjuts eller elevresa läsåret 2018/2019 behöver inte spara ditt busskort. Du som är berättigad skolskjuts eller elevresa kommer att få ett nytt kort som heter SKOLKORT 19/20.

Skolkortet skickas hem till din folkbokföringsadress innan skolstart. Om du ännu inte har fått ditt skolkort den 15 augusti så ta kontakt med Östhammar Direkt, 0173-86 000.

Läsåret 2019/2020 gäller skolkortet på vardagar 14 augusti – 23 december samt 9 januari – 12 juni, klockan 04.00 – 19.00 inom hela UL:s trafikområde. Kortet gäller inte på helger, röda dagar samt jul- och sommarlov.

Grundskolor - Skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts, ansökningsblanketter, turlistor och mer information för dig som går i grundskolan hittar du på den här sidan.

Elever som börjar förskoleklass, och har behov av skolskjuts, behöver skicka in en ansökan. Detta gäller även om avstånd mellan hemmet och skolan uppfylls. Inga skolkort kommer att skickas ut per automatik till elev i förskoleklass.

De elever i grundskolan, åk 1-9, som redan idag har skolskjuts utifrån att de som uppfyller skolskjutsriktlinjernas krav på avstånd mellan hem och skola kommer att få ett busskort utskickade per automatik. Övriga elever i behov av skolskjuts kan ansöka om detta till exempel för särskilda skäl, trafikförhållanden, val av skola eller växelvis boende. Ansökan måste förnyas varje läsår.

Gymnasiet – Elevresor och inackorderingstillägg

Riktlinjer och blanketter för elevresor och inackorderingstillägg för dig som går eller ska börja på gymnasiet hittar du på den här sidan.

Busskort till gymnasieelever skickas ut under början av vecka 33 och alla elever ska ha fått sitt kort innan skolstart. Har du inte fått något busskort ännu den 15 augusti kan det bero på att vi inte har någon uppgift om vilken gymnasieskola du ska gå på. Ta i så fall kontakt med Östhammar Direkt 0173-86 000.

Du som studerar på annan ort och är berättigad till inackorderingstillägg – kom ihåg att ansöka om detta om du inte redan gjort det med denna ansökningsblankett.
Du som ska studera på en fristående gymnasieskola ansöker om ditt inackorderingstillägg från CSN.

Linjenät för stadsbussar i Uppsala

Du som går i grundskola eller gymnasieskola i Uppsala hittar information på UL:s webbplats om linjenätet för stadstrafiken i Uppsala:
https://www.ul.se/reseinfo/resa-med-oss/kartor/

Information från Upplands lokaltrafik, UL

Samlad information för dig som reser med skolkort, till exempel hur du förlustanmäler ett kort, finns på UL:s webbplats:
https://www.ul.se/Skolkortet/skolkort/

Östhammars bästa elev i finska

Med anledning av Finlands 100-års jubileum 2017 beslutade Finskt förvaltningsområde tillsammans med dess samråd att instifta ett stipendium för Östhammars kommuns bästa elev i finska. Detta stipendium ska årligen delas ut i slutet av vårterminen.

Bästa elev i det finska språket 2019 är Mikko Nelimarkka som går i årskurs 4 på Vallonskolan i Gimo. 

I motiveringen går att läsa:
"Mikko är en uppmärksam och duktig elev som förverkligar en aktiv tvåspråkighet. Han är alltid glad och har en positiv inställning till modersmålsundervisningen i finska. Hans motivation att utvecklas och förkovras i språket är hög."

Uppdatering skolbygget

Bygget av den nya skolan i Östhammar har tagit fart. Delar av Frösåkerskolan har rivits och det är snart dags att lägga grunden för den nya bottenplattan.

För att snabbare bli klar med vissa moment kommer entreprenörerna vissa dagar att arbeta till senast kl. 20:00, istället för som nu; till senast 17:00. 

Detta kan alltså medföra höga ljud till lite senare på kvällen. Skulle detta medföra olägenheter kan ni kontakta någon ansvarig på denna länk.

Österbyskolan byggs ut

Den nya delen av skolan kommer att rymma sex nya klassrum, grupprum samt arbetsrum för personal. Skolan ska byggas ut för att rymma ytterligare 150 elever, tillbyggnaden beräknas vara klar i slutet av 2020.

Elevantalet på Österbyskolan ökar och skolan har därför blivit för liten. Under våren 2018 ställdes en paviljong upp vid skolan med plats för cirka 100 barn. Denna kommer nu att ersättas med en ny byggnad efter beslut i barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen. Den nya byggnaden kommer att inrymma två-parallellt högstadium, dvs. två klasser i varje årskurs.

 Vill du veta mera? 

Då kan du följa uppdateringar via kommunens hemsida, www.osthammar.seeller ringa till kommunens kundtjänst Östhammar direkt på telefonnummer 0173–860 00.

 

Regeringen behöver ge besked om skolans digitalisering

 Digitala nationella prov ska genomföras enligt regeringen. Det medför stora kostnader för kommuner och enskilda huvudmän. Men finansieringen från staten saknas.
 

Om bara tre år, år 2022, ska de nationella proven genomföras digitalt. Tusentals skolor och hundratusentals elever berörs när 28 prov ska bli digitala. Samma år ska samtliga över 15 000 skolor och förskolor ha nödvändig teknik och digital kompetens för att på bästa sätt kunna använda sig av digitaliseringens möjligheter, så som det står i regeringens strategi. Ändå skriver regeringen ingenting om skolans digitalisering och den nya handlingsplanen i vårbudgeten. Det är oroväckande.

Landets huvudmän har vilja, kompetens och engagemang i arbetet med skolans digitalisering. Det är tydligt i den breda kartläggning vi gjort i Den nationella handlingsplanen för skolans digitalisering. Men utan ett större ansvarstagande från staten riskerar flera kommuner och fristående huvudmän att varken kunna genomföra de digitala proven eller att klara målen i regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Sveriges skolhuvudmän ser fram emot ett snart besked om hur regeringen vill gå vidare.

Digitalisering i skolväsendet skapar stora möjligheter genom allt ifrån screening av dyslexi och anpassade läromedel till administrativa system som frigör tid för pedagogiskt arbete. Barn och elever behöver också utveckla sin förmåga att hantera digitala verktyg; att välja och välja bort utifrån tillfälle och kritiskt hantera digitala medier. Men digitalisering innebär också kostnader, inte minst initialt, som inte helt kan lämnas till huvudmännen.

Landets kommuner och enskilda huvudmän har kommit olika långt i att utveckla och använda digitala stöd i undervisning, bedömning och administration. Det kan vi tydligt konstatera efter den grundliga kartläggning som var en del av den nationella handlingsplanen för digitaliseringen av skolväsendet, #skolDigiplan. För att lyckas lokalt krävs ett uthålligt arbete med långsiktiga strategier, stora investeringar och kompetensutveckling av olika personalgrupper.

Utifrån kartläggningen vet vi också vilka behov som huvudmännen rankar som de viktigaste för att nå målen i regeringens strategi. För att möta dessa behov föreslår handlingsplanen 18 initiativ på nationell nivå, vilka överlämnades till regeringen i mars 2019. Initiativen handlar bland annat om:

  1. Tydlig nationell samordning
  2. Vägledning och stöd till lokalt arbete
  3. Kompetensutveckling till all skolpersonal
  4. Gemensamma standards för effektivt informationsutbyte
  5. Spridning och finansiering av forskning

Handlingsplanen har en mycket bred förankring i skolväsendet. Inom projektet #skolDigiplan har SKL, i nära samverkan med Skolverket och RISE, samarbetat med nationella aktörer, akademi och näringsliv. Utöver det har tusentals lärare, förskollärare, skolledare, beslutsfattare, forskare och elever lämnat förslag och idéer till handlingsplanen.

Att genomföra regeringens strategi och att fullt ut genomföra digitala nationella prov kommer att medföra stora kostnader för kommunerna och enskilda huvudmän. Utan tvivel kommer man att behöva ekonomiskt stöd för detta. Idag saknas sådan finansiering från staten. SKL har därför påtalat till regeringen vikten av att skyndsamt genomföra en analys av handlingsplanens initiativ och aktiviteter. Vad krävs och kostar det att genomföra förslagen – och vilka blir konsekvenserna för huvudmännen om de inte genomförs?

För att huvudmännens arbete inte ska tappa fart föreslår SKL i handlingsplanen även en ny överenskommelse med regeringen. Fokus för denna bör vara att stödja huvudmännens behov om utbyggnad av digital infrastruktur, gemensamma tjänster, stöd och kompetensutveckling. En del av detta stöd är att SKL, i dialog med övriga skolväsendet, tar fram en digital vägledning. Det behövs ett konkret verktyg för huvudmän för att planera och genomföra insatser som krävs för att nå målen i den nationella strategin och inte minst förbereda verksamheten för införandet av de digitala nationella proven.

Regeringens tal om höga ambitioner måste följas av verkliga insatser. Skolhuvudmän, rektorer och lärare förväntar sig att staten tar sitt ansvar. Digital kompetens och digital infrastruktur är en central del av skolans kompensatoriska uppdrag med målet att stärka likvärdigheten. Det kräver att både staten och huvudmännen visar stort engagemang.

För att klara målen i skolväsendets digitaliseringsstrategi är det avgörande att regeringen ser till att förslagen i handlingsplanen blir verklighet och att huvudmännen ges goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen lokalt och regionalt.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet den 23 april 2019

 

Läs vidare

Lärarutbildningar av hög kvalitet är ett statligt ansvar

 

Universitetskanslersämbetets (UKÄ) bedömningar av stora delar av svensk lärarutbildning publicerades idag. Nästan hälften av utbildningarna, 32 av 67, får ifrågasatt kvalitet.

 
 

– Det är bekymmersamt. Statens viktigaste åtaganden på skolområdet är att ta fram väl fungerande styrdokument och tillhandahålla lärarutbildning av god kvalitet. Nu måste staten agera för att stärka kvaliteten säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

UKÄ konstaterar att bristerna i delar av examensmålen delvis hänger ihop med bristen på disputerad personal som undervisar på vissa utbildningar, framför allt där studentvolymerna är stora. Det är därför tydligt att det behövs satsningar på såväl forskning som på forskarutbildning som är relevant för lärarutbildningen.

Mer lärarutbildning behövs

Lärosätena har nu ett år på sig att komma till rätta med de områden som de har fått nedslag på så att lärarutbildningen kan fortsätta i den volym som behövs. De närmaste åren kommer barn och elever att öka i snabbare takt än antalet examinerade lärare, så det behövs snarare mer lärarutbildning än mindre. Formerna behöver utvecklas för att möta behoven av lärare samtidigt som kvaliteten stärks.

Förskolan och skolan har byggts ut under lång tid samtidigt som ambitionerna har ökat. Detta gäller både behörighetskrav och krav på en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det har staten inte satsat tillräckligt på att öka lärarutbildningarnas kapacitet och på den forskning som behövs.

– Ska vi ha en skola av hög kvalitet i hela landet måste lärarna få tillräckliga kunskaper och färdigheter med sig från lärarutbildningen. Ett av SKL:s budskap till regeringen är att de måste underlätta för lärosätena att samverka mer när det gäller forskning och lärarutbildning, både med varandra och med kommunerna. En god forskningsmiljö på ett håll kan då bidra till ökad kvalitet på fler håll. På så sätt kan kvaliteten stärkas även på kort sikt, säger Mats Gerdau.

 
Läs vidare

Nya förskolor i Östhammar och Österbybruk

Projekteringen påbörjad!

Nu är vi igång med projekteringen av de nya förskolorna som ska byggas i Östhammar och Österbybruk.

Målet är att bygga två nya förskolor med plats för 100 barn i varje. Förskolorna kommer att ersätta de tillfälliga förskolepaviljonger som i dag finns vid Ekens och Granens förskolor i Österbybruk samt vid Logårdens, Mariebergs och Tomtbergas förskolor i Östhammar.

I Österbybruk kommer den nya förskolan att byggas längs Mineralvägen, i bostadsområdet Klockarbacken.
I Östhammar är ett område i anslutning till Frösåkershallen aktuellt för bygget av den nya förskolan.

Planerad byggstart för förskolan i Österbybruk är under våren 2020 och i Östhammar sommaren 2020. Förskolorna beräknas inflyttningsklara till höstterminen 2021 i Österbybruk och till vårterminen 2022 i Östhammar.

Läs mer på: https://www.osthammar.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta-och-dokument/pa-gang-i-kommunen/?step=2

Lyckad premiär av tävlingen "Högstadiekocken"

Restaurangbranschen söker arbetskraft, men tyvärr är det en nedåtgående trend i hela Sverige att elever söker sig till andra utbildningar än restaurang- och livsmedelsprogrammet trots att det är en så bred utbildning med mycket goda möjligheter till ett arbete. Därför tog Bruksgymnasiet tillsammans med kommunens högstadieskolor initiativet till "Högstadiekocken".

Pilotprojektet handlar dels om att väcka intresset för matlagning och för att få en förståelse för att handla lokalt och ekologist, alltså hållbar utveckling men även att laga näringsrik god mat och att reflektera kring problematiken, matsvinnet.

Tanken var att väcka intresse för matlagning som idag många ungdomar har svaga kunskaper i och med dagens stressiga samhälle ersätts av snabbmaten, vilket vi alla vet inte är hållbart i längden.

Inom hemkunskapens ramar så ordnar elever och lärare på restaurangutbildningen på Bruksgymnasiet i Gimo tillsammans med grundskolornas hemkunskapslärare en matlagningstävling "Högstadiekocken 2018/19" som vänder sig till årskurs 9:or i Östhammars Kommun.

Eleverna får i Steg 1 en digital råvarukorg som skall omvandlas till recept och sedan bedömas av elever och lärare på restaurangskolan för eventuell final plats. De elever som går till final får i Steg 2 provlaga sin meny i sina egna hemkunskapskök, för att på självaste finaldagen producera i restaurangskolans kök, leverera till en jury bestående dels av elever och lärare men också branschfolk.

I årets tävling deltog totalt 6 lag från Vallonskolan i Gimo och från Olandsskolan i Alunda. Frösåkersskolan och Österbyskolan hade tyvärr inte möjlighet att delta i år till nästa år hoppas man på deltagande från alla högstadieskolor.

Några veckor efter finalen samlas samtliga deltagare igen, även de som lämnat in recept men inte gått hela vägen, till en middag på Bruksgymnasiet för reflektioner och utvärdering. Här kommer gymnasieeleverna att ha en liten föreläsning kring just hållbar mat tillsammans med en inbjuden hemlig gäst.

Bilder från finaldagen och på vinnarna:

      

Vinnarna i Högstadiekocken 2018/19 blev Hugo och Frida från Olandsskolan som tog hem segern! Grymt jobbat!

Namntävling för den nya skolan

När det nu ska byggas en ny skola i Östhammar så har Barn- och utbildningsnämnden utlyst en namntävling.

 

Uppdraget ligger på de fyra skolorna Frösan, Ed, Kristinelund och Öregrund som berörs av omorganisationen och det är elever, vårdnadshavare och personal som får lämna in förslag. 

Uppdraget:
1. Förslag på namn 
2. Motivering till namnvalet
3. Förslag till grafisk logga för skolan (ej nödvändigt)

Detta skickas till Håkan Blom, rektor på Frösåkerskolan. hakan.blom@osthammar.se

Sista datum för inlämning av förslag är 4:e april och nämnden tittar på förslagen den 11 april.

Gymnasieskolans organisation 2019/20: Forsmarks skola

Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden avslår Forsmark Kraftgrupp AB:s (FKA)/Vattenfalls begäran om att kommunen möjliggör elevantagning från hösten 2019 vid Forsmarks skola. Det avtal som finns mellan Östhammars kommun och FKA angående drift av Forsmarks skola sades upp i juni 2017 av FKA och Barn- och utbildningsnämnden beviljade uppsägningen 2017-06-15. Barn- och utbildningsnämnden ser en ekonomisk risk i FKA:s nu inkomna begäran i och med att nämnden då, enligt uppsägningen av avtalet, tar ansvar för eventuella merkostnader som uppkommer vid skolverksamheten vid Forsmarks skola. I rådande ekonomiskt läge är det svårt för nämnden att fatta ett beslut som kan innebära merkostnader eller en ekonomisk risk för kommunen. Naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på Bruksgymnasiet i Gimo har idag elevplatser som väl täcker den lokala efterfrågan. Barn- och utbildningsnämnden och Bruksgymnasiet ser ett mycket stort värde i ett konkret och verksamhetsanpassat samarbete med det lokala näringslivet, där de stora arbetsgivarna är en självklar och stark part. Barn- och utbildningsnämnden välkomnar ett fortsatt gott samarbete med FKA och Vattenfall inom utbildningsområdet. Ärendebeskrivning Den 16:e januari offentliggjorde Vattenfall att man har ingått ett avtal med en entreprenör i syfte att driva gymnasieverksamhet i Forsmarks bruk. Den nya verksamheten planerar att starta antagning av elever höstterminen 2020 förutsatt att tillstånd beviljas av Skolinspektionen. Barn- och utbildningsnämnden har fått en förfrågan om att ta ett beslut rörande gymnasieskolans organisation så att antagning blir möjlig redan inför höstterminen 2019 till följande utbildningar vid Forsmarks skola: − Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap (16 platser) − Teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap (16 platser)

-Vid sammanträdet så beslutade vi att hänvisa ärendet till Arbetsutskottet och att vi behövde uppgifter om ekonomin. Så mågpt beslutkommer inte före slutet på april säger Josefin Nilsson, ordförande i Barn- och ujtbildningsnämnden,

Vattenfall startar gymnasieskola i Forsmark

Vattenfall gör en långsiktig kompetenssatsning tillsammans med entreprenören Fredrik Svensson och etablerar Vattenfallgymnasiet i Forsmark. Fredrik Svensson driver redan väletablerade ABB Industrigymnasium med skolor i Västerås och Ludvika.

– Vi hoppas att eleverna blir Vattenfalls framtida medarbetare. Vår kärnkraft och vattenkraft ska drivas långt in i framtiden och utöver det ser vi stora rekryteringsbehov även i andra delar av Vattenfallkoncernen. Vi är stolta över vår satsning för att främja ungas intresse för teknik och bidra till utbildningen av nya talanger för samhällsviktiga verksamheter”, säger Christopher Eckerberg, tf personalchef vid affärsområdet Vattenfall Produktion.

Skolan i Forsmark kommer att erbjuda 120 elever möjligheten att läsa tekniskt eller naturvetenskapligt program i en unik miljö, med nära koppling till Sveriges största energibolag. Samarbetet inleds nu och de första eleverna kan enligt planen börja i den nya skolan höstterminen 2020.

Det nya Vattenfallgymnasiet är en ambitiös nysatsning med grunden i nuvarande Forsmarks skola, som varit framgångsrik under många år sedan starten för drygt 30 år sedan. Nu bidrar Vattenfall till en verksamhet som kommer att drivas som ett fristående bolag lett av entreprenören Fredrik Svensson.

– I Forsmark kommer vi att erbjuda en högklassig gymnasieutbildning med möjligheter till praktik inom Vattenfall. Vi har ambitionen att skapa Sveriges bästa teknikutbildning. Närheten till kärnkraftverket och SKB:s anläggningar liksom Vattenfalls FoU-laboratorium i Älvkarleby kommer tillsammans med vackra Forsmarks bruk att ge en unik utbildningsmiljö som vi tror kommer att attrahera elever inte bara från närområdet utan från hela landet”, säger Christopher Eckerberg. Han tillägger att det planeras för ett elevboende med plats för 64 studenter.

Fredrik Svensson driver redan väletablerade ABB Industrigymnasium med skolor i Ludvika och Västerås.

– Jag är väldigt glad över samarbetet med Vattenfall och ser verkligen fram emot att få utveckla en högkvalitativ skola tillsammans med de erkänt duktiga lärarna och personalen vid Forsmarks skola. Vi vill också utnyttja möjligheten till samverkan med våra skolor i Västerås och Ludvika. Det kommer att gynna både elever och anställda vid samtliga skolor”. 

En ansökan om att göra ett intag av elever redan till höstterminen år 2019 vid gymnasieskolan i Forsmark kommer att lämnas in. Ambitionen är att ta emot sökande från hela landet.

Alla läser!

Östhammars kommun har tillsammans med läsforskare från Uppsala universitet utformat ett läsprojekt för ungdomar. Läs mer om projektet här!

Under våren 2019 kommer ett par klasser i högstadiet och gymnasium i kommunen att läsa en och samma bok, Lois Lowrys dystopi Den utvalde. Boken är läst av ungdomar och vuxna världen över och har bl.a. ingått som en av tio titlar i stort svenskt läsprojekt under 2017 där den lästes av närmare 2000 elever i samma åldersspann. Frågor om demokrati, frihet, moral, trygghet och det individuella ansvaret väcks hos de allra flesta som tar sig an boken och bearbetar dess innehåll. Den utvalde är inte svårläst, men den behandlar stora och ibland svåra frågor. Med stöd i litteraturdidaktisk forskning och praktisk erfarenhet har boken alltså valts ut till Östhammarprojektet.

Tanken med satsningen är att lyfta läsningen i kommunen och att få igång tankar och samtal i och utanför klassrummen. Men det finns också ett stort intresse från universitetet att få följa processerna. Två forskare från litteraturvetenskapliga institutionen kommer att finnas med genom hela projektet. De kommer också att prata med de inblandade lärarna om forskningens syn på unga läsare, om möjligheter att jobba med helklassläsning och om resultaten av sin undersökning av projektet. 900 läsare från samma kommun ger unika möjligheter att ta reda på mer om hur och varför ungdomar läser.

Med denna stora satsning på litteraturläsning bland kommunens ungdomar hoppas vi kunna få en slags läsecirkeleffekt där boken diskuteras på ett öppet sätt och den personliga läsupplevelsen får möta andras upplevelser av samma text. Vi hoppas också att projektet ska kunna fortsätta i många år framåt med nya böcker varje vår.

 

Vill du också läsa boken och kanske diskutera den med ditt barn eller barnbarn? Då kan du låna boken på ditt lokala bibliotek. Om boken redan är utlånad kan du ställa dig i kö för att få låna den, prata med en av våra bibliotekarier så hjälper de dig.
 
God läsning!

Effektiva åtgärder för att förebygga avhopp

Skolverket har erbjudit gymnasieskolor stöd för att förebygga avhopp. Fyra experter har besökt 47 gymnasieskolor och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och snabbt sätta in åtgärder är de största framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp enligt deltagande rektorer. Det visar den utvärdering som Skolverket genomfört.

– Utvärderingen visar att rektorer fått konkreta verktyg för att arbeta mer effektivt för att förebygga avhopp i gymnasieskolan. Varje minskat avhopp ger en stor vinst till både individen och samhället i stort, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Viktigt med bra relationer

Skolverket har skickat ut en enkät till de rektorer som deltagit i insatsen för att förebygga avhopp. Den åtgärd som rektorerna tycker är mest effektiv för att minska avhoppen från gymnasieskolan är att bygga relationer med eleverna. Att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Dessutom slår många rektorer fast att det är viktigt med tydliga rutiner för frånvaro och att insatserna sätts in snabbt.

Mer personal, tid och pengar

Flera rektorer svarar att de behöver mer resurser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Både mer personal generellt och personal med specialkompetenser efterfrågas. Här påverkar skolans elevunderlag – om det finns många elever som har särskilda behov är också behovet ännu större av mer resurser. Ytterligare en framgångsfaktor är att personalen inte byts ut för ofta.

– Utifrån forskning och erfarenhet vet vi att individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, kontroll och att tidigt upptäcka problematisk frånvaro och följa upp den är framgångsfaktorer. Det här är det viktigt att alla skolor jobbar med, säger Hans-Eric Wikström.

Orsaker till avhopp

Var fjärde elev i Sverige får inte sin gymnasieexamen på tre år. Andra studier visar att mobbing, socialt utanförskap och brist på pedagogiskt stöd i skolan hör till de vanligaste orsakerna till skolavhopp. Även ogiltig frånvaro ses som ett stort problem som kan leda till avhopp och att eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Andra orsaker till skolavhopp är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fel programval, stökig skolmiljö, dåliga hemförhållanden och tuffare krav i gymnasieskolan jämfört med grundskolan.

Fakta om insatsen

Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018. Totalt deltog 47 skolor. Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde om intresse att vara med. De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader. Majoriteten är nöjda med Skolverkets insats och uppger att den gett dem verktyg och ökad kunskap för att minska antalet avhopp.

Läs Skolverkets redovisning om att förebygga avhopp i gymnasieskolan

På Skolverkets webbplats finns mer information om att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan