Lärarutbildningar av hög kvalitet är ett statligt ansvar

 

Universitetskanslersämbetets (UKÄ) bedömningar av stora delar av svensk lärarutbildning publicerades idag. Nästan hälften av utbildningarna, 32 av 67, får ifrågasatt kvalitet.

 
 

– Det är bekymmersamt. Statens viktigaste åtaganden på skolområdet är att ta fram väl fungerande styrdokument och tillhandahålla lärarutbildning av god kvalitet. Nu måste staten agera för att stärka kvaliteten säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

UKÄ konstaterar att bristerna i delar av examensmålen delvis hänger ihop med bristen på disputerad personal som undervisar på vissa utbildningar, framför allt där studentvolymerna är stora. Det är därför tydligt att det behövs satsningar på såväl forskning som på forskarutbildning som är relevant för lärarutbildningen.

Mer lärarutbildning behövs

Lärosätena har nu ett år på sig att komma till rätta med de områden som de har fått nedslag på så att lärarutbildningen kan fortsätta i den volym som behövs. De närmaste åren kommer barn och elever att öka i snabbare takt än antalet examinerade lärare, så det behövs snarare mer lärarutbildning än mindre. Formerna behöver utvecklas för att möta behoven av lärare samtidigt som kvaliteten stärks.

Förskolan och skolan har byggts ut under lång tid samtidigt som ambitionerna har ökat. Detta gäller både behörighetskrav och krav på en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det har staten inte satsat tillräckligt på att öka lärarutbildningarnas kapacitet och på den forskning som behövs.

– Ska vi ha en skola av hög kvalitet i hela landet måste lärarna få tillräckliga kunskaper och färdigheter med sig från lärarutbildningen. Ett av SKL:s budskap till regeringen är att de måste underlätta för lärosätena att samverka mer när det gäller forskning och lärarutbildning, både med varandra och med kommunerna. En god forskningsmiljö på ett håll kan då bidra till ökad kvalitet på fler håll. På så sätt kan kvaliteten stärkas även på kort sikt, säger Mats Gerdau.

 
Läs vidare

Nya förskolor i Östhammar och Österbybruk

Projekteringen påbörjad!

Nu är vi igång med projekteringen av de nya förskolorna som ska byggas i Östhammar och Österbybruk.

Målet är att bygga två nya förskolor med plats för 100 barn i varje. Förskolorna kommer att ersätta de tillfälliga förskolepaviljonger som i dag finns vid Ekens och Granens förskolor i Österbybruk samt vid Logårdens, Mariebergs och Tomtbergas förskolor i Östhammar.

I Österbybruk kommer den nya förskolan att byggas längs Mineralvägen, i bostadsområdet Klockarbacken.
I Östhammar är ett område i anslutning till Frösåkershallen aktuellt för bygget av den nya förskolan.

Planerad byggstart för förskolan i Österbybruk är under våren 2020 och i Östhammar sommaren 2020. Förskolorna beräknas inflyttningsklara till höstterminen 2021 i Österbybruk och till vårterminen 2022 i Östhammar.

Läs mer på: https://www.osthammar.se/sv/kommun-och-politik/kommunfakta-och-dokument/pa-gang-i-kommunen/?step=2

Lyckad premiär av tävlingen "Högstadiekocken"

Restaurangbranschen söker arbetskraft, men tyvärr är det en nedåtgående trend i hela Sverige att elever söker sig till andra utbildningar än restaurang- och livsmedelsprogrammet trots att det är en så bred utbildning med mycket goda möjligheter till ett arbete. Därför tog Bruksgymnasiet tillsammans med kommunens högstadieskolor initiativet till "Högstadiekocken".

Pilotprojektet handlar dels om att väcka intresset för matlagning och för att få en förståelse för att handla lokalt och ekologist, alltså hållbar utveckling men även att laga näringsrik god mat och att reflektera kring problematiken, matsvinnet.

Tanken var att väcka intresse för matlagning som idag många ungdomar har svaga kunskaper i och med dagens stressiga samhälle ersätts av snabbmaten, vilket vi alla vet inte är hållbart i längden.

Inom hemkunskapens ramar så ordnar elever och lärare på restaurangutbildningen på Bruksgymnasiet i Gimo tillsammans med grundskolornas hemkunskapslärare en matlagningstävling "Högstadiekocken 2018/19" som vänder sig till årskurs 9:or i Östhammars Kommun.

Eleverna får i Steg 1 en digital råvarukorg som skall omvandlas till recept och sedan bedömas av elever och lärare på restaurangskolan för eventuell final plats. De elever som går till final får i Steg 2 provlaga sin meny i sina egna hemkunskapskök, för att på självaste finaldagen producera i restaurangskolans kök, leverera till en jury bestående dels av elever och lärare men också branschfolk.

I årets tävling deltog totalt 6 lag från Vallonskolan i Gimo och från Olandsskolan i Alunda. Frösåkersskolan och Österbyskolan hade tyvärr inte möjlighet att delta i år till nästa år hoppas man på deltagande från alla högstadieskolor.

Några veckor efter finalen samlas samtliga deltagare igen, även de som lämnat in recept men inte gått hela vägen, till en middag på Bruksgymnasiet för reflektioner och utvärdering. Här kommer gymnasieeleverna att ha en liten föreläsning kring just hållbar mat tillsammans med en inbjuden hemlig gäst.

Bilder från finaldagen och på vinnarna:

      

Vinnarna i Högstadiekocken 2018/19 blev Hugo och Frida från Olandsskolan som tog hem segern! Grymt jobbat!

Namntävling för den nya skolan

När det nu ska byggas en ny skola i Östhammar så har Barn- och utbildningsnämnden utlyst en namntävling.

 

Uppdraget ligger på de fyra skolorna Frösan, Ed, Kristinelund och Öregrund som berörs av omorganisationen och det är elever, vårdnadshavare och personal som får lämna in förslag. 

Uppdraget:
1. Förslag på namn 
2. Motivering till namnvalet
3. Förslag till grafisk logga för skolan (ej nödvändigt)

Detta skickas till Håkan Blom, rektor på Frösåkerskolan. hakan.blom@osthammar.se

Sista datum för inlämning av förslag är 4:e april och nämnden tittar på förslagen den 11 april.

Gymnasieskolans organisation 2019/20: Forsmarks skola

Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden avslår Forsmark Kraftgrupp AB:s (FKA)/Vattenfalls begäran om att kommunen möjliggör elevantagning från hösten 2019 vid Forsmarks skola. Det avtal som finns mellan Östhammars kommun och FKA angående drift av Forsmarks skola sades upp i juni 2017 av FKA och Barn- och utbildningsnämnden beviljade uppsägningen 2017-06-15. Barn- och utbildningsnämnden ser en ekonomisk risk i FKA:s nu inkomna begäran i och med att nämnden då, enligt uppsägningen av avtalet, tar ansvar för eventuella merkostnader som uppkommer vid skolverksamheten vid Forsmarks skola. I rådande ekonomiskt läge är det svårt för nämnden att fatta ett beslut som kan innebära merkostnader eller en ekonomisk risk för kommunen. Naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet på Bruksgymnasiet i Gimo har idag elevplatser som väl täcker den lokala efterfrågan. Barn- och utbildningsnämnden och Bruksgymnasiet ser ett mycket stort värde i ett konkret och verksamhetsanpassat samarbete med det lokala näringslivet, där de stora arbetsgivarna är en självklar och stark part. Barn- och utbildningsnämnden välkomnar ett fortsatt gott samarbete med FKA och Vattenfall inom utbildningsområdet. Ärendebeskrivning Den 16:e januari offentliggjorde Vattenfall att man har ingått ett avtal med en entreprenör i syfte att driva gymnasieverksamhet i Forsmarks bruk. Den nya verksamheten planerar att starta antagning av elever höstterminen 2020 förutsatt att tillstånd beviljas av Skolinspektionen. Barn- och utbildningsnämnden har fått en förfrågan om att ta ett beslut rörande gymnasieskolans organisation så att antagning blir möjlig redan inför höstterminen 2019 till följande utbildningar vid Forsmarks skola: − Naturvetenskapsprogrammet, inriktning Naturvetenskap (16 platser) − Teknikprogrammet, inriktning Teknikvetenskap (16 platser)

-Vid sammanträdet så beslutade vi att hänvisa ärendet till Arbetsutskottet och att vi behövde uppgifter om ekonomin. Så mågpt beslutkommer inte före slutet på april säger Josefin Nilsson, ordförande i Barn- och ujtbildningsnämnden,

Vattenfall startar gymnasieskola i Forsmark

Vattenfall gör en långsiktig kompetenssatsning tillsammans med entreprenören Fredrik Svensson och etablerar Vattenfallgymnasiet i Forsmark. Fredrik Svensson driver redan väletablerade ABB Industrigymnasium med skolor i Västerås och Ludvika.

– Vi hoppas att eleverna blir Vattenfalls framtida medarbetare. Vår kärnkraft och vattenkraft ska drivas långt in i framtiden och utöver det ser vi stora rekryteringsbehov även i andra delar av Vattenfallkoncernen. Vi är stolta över vår satsning för att främja ungas intresse för teknik och bidra till utbildningen av nya talanger för samhällsviktiga verksamheter”, säger Christopher Eckerberg, tf personalchef vid affärsområdet Vattenfall Produktion.

Skolan i Forsmark kommer att erbjuda 120 elever möjligheten att läsa tekniskt eller naturvetenskapligt program i en unik miljö, med nära koppling till Sveriges största energibolag. Samarbetet inleds nu och de första eleverna kan enligt planen börja i den nya skolan höstterminen 2020.

Det nya Vattenfallgymnasiet är en ambitiös nysatsning med grunden i nuvarande Forsmarks skola, som varit framgångsrik under många år sedan starten för drygt 30 år sedan. Nu bidrar Vattenfall till en verksamhet som kommer att drivas som ett fristående bolag lett av entreprenören Fredrik Svensson.

– I Forsmark kommer vi att erbjuda en högklassig gymnasieutbildning med möjligheter till praktik inom Vattenfall. Vi har ambitionen att skapa Sveriges bästa teknikutbildning. Närheten till kärnkraftverket och SKB:s anläggningar liksom Vattenfalls FoU-laboratorium i Älvkarleby kommer tillsammans med vackra Forsmarks bruk att ge en unik utbildningsmiljö som vi tror kommer att attrahera elever inte bara från närområdet utan från hela landet”, säger Christopher Eckerberg. Han tillägger att det planeras för ett elevboende med plats för 64 studenter.

Fredrik Svensson driver redan väletablerade ABB Industrigymnasium med skolor i Ludvika och Västerås.

– Jag är väldigt glad över samarbetet med Vattenfall och ser verkligen fram emot att få utveckla en högkvalitativ skola tillsammans med de erkänt duktiga lärarna och personalen vid Forsmarks skola. Vi vill också utnyttja möjligheten till samverkan med våra skolor i Västerås och Ludvika. Det kommer att gynna både elever och anställda vid samtliga skolor”. 

En ansökan om att göra ett intag av elever redan till höstterminen år 2019 vid gymnasieskolan i Forsmark kommer att lämnas in. Ambitionen är att ta emot sökande från hela landet.

Välkommen att praktisera hos oss i sommar

Vi erbjuder ungdomar i årskurs 9 på grundskolan och årskurs 1 och 2 på gymnasiet möjlighet att prova på arbetslivet och skaffa sig värdefull erfarenhet. 120 platser finns att söka inom exempelvis förskola, vaktmästeri eller parkarbete. Sista ansökningsdag är den 31 mars.

Under två veckor i sommar,  ges möjlighet att prova på att arbeta inom exempelvis förskola och fritidshem, vaktmästeri, äldreomsorg eller parkarbete. Platserna  lottas ut bland dem som söker.

– Som praktikant är man inte är anställd och får därför inte jobba självständigt, utan ska ha en handledare.Tanken är att sommarpraktiken ska ge ungdomar en inblick i arbetslivet, erfarenhet och en möjlighet att tjäna egna pengar, förklarar Mona Jönsson, samordnare, på Arbetsmarknadsenheten.

Skapa kontakter för framtiden

Den som har praktik får inte lön, utan i stället ersättning. För den som går ut nian är ersättningen 50 kronor i timmen och för dem som går i gymnasiet är den 60 kronor i timmen. Efter avslutad praktik får praktikanten ett omdöme, som kan komma väl till pass vid framtida jobbsökande.
– Flest praktikplatser finns inom äldrevård och barnomsorg. Men vi har också platser i kök och på campingplatser. Praktik är ett bra sätt att få in en fot på arbetsmarknaden och att få prova ett jobb, utan att ha lika höga krav på sig som den som jobbar, säger Mona Jönsson.

Kontakter

Alla läser!

Östhammars kommun har tillsammans med läsforskare från Uppsala universitet utformat ett läsprojekt för ungdomar. Läs mer om projektet här!

Under våren 2019 kommer ett par klasser i högstadiet och gymnasium i kommunen att läsa en och samma bok, Lois Lowrys dystopi Den utvalde. Boken är läst av ungdomar och vuxna världen över och har bl.a. ingått som en av tio titlar i stort svenskt läsprojekt under 2017 där den lästes av närmare 2000 elever i samma åldersspann. Frågor om demokrati, frihet, moral, trygghet och det individuella ansvaret väcks hos de allra flesta som tar sig an boken och bearbetar dess innehåll. Den utvalde är inte svårläst, men den behandlar stora och ibland svåra frågor. Med stöd i litteraturdidaktisk forskning och praktisk erfarenhet har boken alltså valts ut till Östhammarprojektet.

Tanken med satsningen är att lyfta läsningen i kommunen och att få igång tankar och samtal i och utanför klassrummen. Men det finns också ett stort intresse från universitetet att få följa processerna. Två forskare från litteraturvetenskapliga institutionen kommer att finnas med genom hela projektet. De kommer också att prata med de inblandade lärarna om forskningens syn på unga läsare, om möjligheter att jobba med helklassläsning och om resultaten av sin undersökning av projektet. 900 läsare från samma kommun ger unika möjligheter att ta reda på mer om hur och varför ungdomar läser.

Med denna stora satsning på litteraturläsning bland kommunens ungdomar hoppas vi kunna få en slags läsecirkeleffekt där boken diskuteras på ett öppet sätt och den personliga läsupplevelsen får möta andras upplevelser av samma text. Vi hoppas också att projektet ska kunna fortsätta i många år framåt med nya böcker varje vår.

 

Vill du också läsa boken och kanske diskutera den med ditt barn eller barnbarn? Då kan du låna boken på ditt lokala bibliotek. Om boken redan är utlånad kan du ställa dig i kö för att få låna den, prata med en av våra bibliotekarier så hjälper de dig.
 
God läsning!

Första spadtaget på den nya skolan i Östhammar

27 februari togs det första spadtaget för den skola som ska ersätta Frösåkersskolan i Östhammar.

Även om området har varit avspärrat ett tag och vissa byggnader redan rivits så börjar nu en ny fas i projektet där man planerar att börja schakta för att gjuta grundplattan redan vecka 13. Jacob Spangenberg (kommunstyrelsens ordförande), Josefine Nilsson (Barn- och utbildningsnämndens ordförande) och Lasse Svensson (chef Sh bygg) höll i spaden som symboliserar det samarbete Östhammars kommun inlett med entreprenören Sh bygg. Tillsammans ska vi bygga en ny sorts skola utan de traditionella långa korridorerna med fyrkantiga klassrum. Istället kommer vi att få se en miljö som lättare erbjuder individanpassade lösningar för lärande.

Effektiva åtgärder för att förebygga avhopp

Skolverket har erbjudit gymnasieskolor stöd för att förebygga avhopp. Fyra experter har besökt 47 gymnasieskolor och tillsammans med rektorer tagit fram olika åtgärder. Goda relationer med eleverna, tydliga rutiner och snabbt sätta in åtgärder är de största framgångsfaktorerna för att förebygga avhopp enligt deltagande rektorer. Det visar den utvärdering som Skolverket genomfört.

– Utvärderingen visar att rektorer fått konkreta verktyg för att arbeta mer effektivt för att förebygga avhopp i gymnasieskolan. Varje minskat avhopp ger en stor vinst till både individen och samhället i stort, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Viktigt med bra relationer

Skolverket har skickat ut en enkät till de rektorer som deltagit i insatsen för att förebygga avhopp. Den åtgärd som rektorerna tycker är mest effektiv för att minska avhoppen från gymnasieskolan är att bygga relationer med eleverna. Att relationen fungerar även om eleven är frånvarande. En fungerande relation kan vara det som gör att eleven kommer tillbaka till skolan. Dessutom slår många rektorer fast att det är viktigt med tydliga rutiner för frånvaro och att insatserna sätts in snabbt.

Mer personal, tid och pengar

Flera rektorer svarar att de behöver mer resurser för att kunna utveckla det förebyggande arbetet. Både mer personal generellt och personal med specialkompetenser efterfrågas. Här påverkar skolans elevunderlag – om det finns många elever som har särskilda behov är också behovet ännu större av mer resurser. Ytterligare en framgångsfaktor är att personalen inte byts ut för ofta.

– Utifrån forskning och erfarenhet vet vi att individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, kontroll och att tidigt upptäcka problematisk frånvaro och följa upp den är framgångsfaktorer. Det här är det viktigt att alla skolor jobbar med, säger Hans-Eric Wikström.

Orsaker till avhopp

Var fjärde elev i Sverige får inte sin gymnasieexamen på tre år. Andra studier visar att mobbing, socialt utanförskap och brist på pedagogiskt stöd i skolan hör till de vanligaste orsakerna till skolavhopp. Även ogiltig frånvaro ses som ett stort problem som kan leda till avhopp och att eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning. Andra orsaker till skolavhopp är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, fel programval, stökig skolmiljö, dåliga hemförhållanden och tuffare krav i gymnasieskolan jämfört med grundskolan.

Fakta om insatsen

Insatsen genomfördes av Skolverket på uppdrag av regeringen mellan vårterminen 2017 och höstterminen 2018. Totalt deltog 47 skolor. Insatserna byggde på att skolorna själva anmälde om intresse att vara med. De deltagande skolorna har träffat en eller två av Skolverkets experter vid tre tillfällen under ungefär två månader. Majoriteten är nöjda med Skolverkets insats och uppger att den gett dem verktyg och ökad kunskap för att minska antalet avhopp.

Läs Skolverkets redovisning om att förebygga avhopp i gymnasieskolanlänk till annan webbplats

På Skolverkets webbplats finns mer information om att planera, genomföra och utveckla arbete med att förebygga avhopp från gymnasieskolan

Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem
Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan.

Fler elever behöriga till gymnasiet 

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med nästan två procentenheter sedan förra året. 84,4 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga jämfört med 82,5 procent 2017. Framför allt är det andelen behöriga pojkar som ökar. Det visar Skolverkets nya statistik som också finns uppdelad på skolor, kommuner och län.

 
Andel behöriga (%)Andel elever behöriga till gymnasieskolanSamtliga eleverPojkarFlickor2013/142014/152015/162016/172017/1870 %80 %90 %100 %
 

– Det är en välkommen förbättring. Efter att behörigheten har sjunkit bland niondeklassarna i flera år så ser vi nu ett trendbrott, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Totalt lämnade drygt 110 000 elever grundskolan i våras. Av dem blev 92 900 elever behöriga till gymnasieskolan. Våren 2017 lämnade 107 000 elever grundskolan och av dem var 88 300 elever behöriga. Antalet behöriga elever ökade därmed med 4 600 från 2017 till i år.

Skillnaden mellan pojkars och flickors behörighet minskar

Bland flickorna har behörigheten till gymnasieskolan ökat med 0,3 procentenheter sedan förra året. Bland pojkarna ökade behörigheten med 3,1 procentenheter. 86,7 procent av flickorna och 82,3 procent av pojkarna blev behöriga i år.

Föräldrarnas utbildning slår igenom i elevernas betyg

Bland elever vars föräldrar har gymnasieskola som högsta utbildning blev 78,1 procent behöriga till gymnasieskolan i våras. Behörigheten bland elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning är 93,5 procent. Siffrorna var ungefär desamma förra året.

– Skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortsatt orimligt stora. Ansvariga för skolan lokalt behöver utveckla undervisningen och fördela resurser så att elevernas bakgrund inte avgör hur de lyckas i skolan. Social bakgrund får aldrig bli en ursäkt för sämre resultat. Här behöver skolorna göra mer och vi erbjuder en rad stödinsatser som de kan använda i sitt arbete, säger Peter Fredriksson.

Migrationsbakgrund påverkar behörigheten

Behörigheten skiljer sig också beroende på migrationsbakgrund. Skillnader finns men är mindre mellan elever med svensk bakgrund (90,9 procent), elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (86,1 procent) och elever som invandrat före skolstart (84,8 procent). Behörigheten är däremot betydligt lägre bland elever som invandrat i årskurs 1–5 (67,3 procent). Lägst är behörigheten bland nyanlända (28,4 procent). I den elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren och elever som saknar uppgift om personnummer.

– Nyanlända har en brant uppförsbacke. Att på kort tid lära sig språket och samtidigt utveckla ämneskunskaperna är en utmaning. Här behövs ett genomtänkt och målvetet arbete på skolorna och vi satsar idag mycket på att stötta skolor som har tagit emot många nyanlända, säger Peter Fredriksson.

Mer om betyg och behörighet

Betygen räknas om till ett meritvärde som eleven använder vid ansökan till gymnasieskolan. Meritvärdet räknas fram utifrån elevernas 16 bästa ämnesbetyg. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat sedan förra året. I år var det genomsnittliga meritvärdet 220,8 jämfört med 215,7 förra året. För elever som läser ett modernt språk som språkval baseras meritvärdet på 17 ämnen. Genomsnittet beräknat på 17 ämnen var i år 228,7 jämfört med 223,5 förra året. Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet att börja ett yrkesprogram som är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.