Därför smakar whiskyn bättre om den späds med vatten

Det finns en anledning till att den färdiga whiskyn späds med vatten innan den buteljeras och till att kännare brukar tillsätta några droppar vatten i glaset – whiskyn smakar bättre då. Men varför? Forskarna Björn Karlsson och Ran Friedman vid Linnéuniversitetet har ett svar på denna fråga.

Whisky är en kemiskt komplicerad dryck. Efter mältning, mäskning, jäsning, destillering och lagring i minst tre år på ekfat buteljeras whiskyn. Men först brukar den späs med vatten till en alkoholhalt runt 40 volymprocent, något som påtagligt förändrar dess smak. Av samma anledning brukar kännaren tillsätta lite vatten i sitt glas whisky.

Men varför och hur förhöjer vatten smaken på whisky? Det är inte klarlagt, men nu har Björn Karlsson och Ran Friedman, forskare i kemi vid Linnéuniversitetet, lagt en bit av pusslet för att bättre förstå en whiskys kemiska egenskaper.

– Smaken hos whisky är framför allt kopplad till så kallade amfipatiska molekyler, vilka är uppbyggda av delar som är vattengillande och vattenavvisande. En sådan molekyl är guajakol, ett ämne som uppstår när kornet torkas över torvrök hos maltwhisky och ger en rökig smak åt whiskyn, berättar Björn Karlsson.

Karlsson och Friedman genomförde datorsimuleringar av vatten/etanol-blandningar med guajakol och studerade de interaktioner som då skedde. De fann att guajakol främst anknöt till etanolmolekyler och att i blandningar med en alkoholhalt upp till 45 volymprocent återfanns mer guajakol vid gränsytan mellan vätskan och luften än nere i själva blandningen.

– Detta tyder på att man i ett glas whisky bör finna guajakol nära ytan, där den bidrar med både smak och doft. Intressant nog innebar en fortsatt spädning, ner till 27 %, att andelen av ämnet vid ytan ökade. En förhöjd halt, över 59 %, gjorde däremot att ämnet bands hårdare till etanolen, lämnade ytan och istället drogs in i blandningen, säger Ran Friedman.

Tillsammans pekar detta på att smak- och doftupplevelsen av guajakol och liknande föreningar förstärks när man spär whiskyn innan buteljering, och att man kan förstärka smaken ytterligare genom att spä den i glaset. Men vilken är då den optimala mängden vatten att hälla i sin whisky?

– Hur vi upplever smak och doft är individuellt. Vissa tillsätter ju istället isbitar till sin whisky, för att kyla den så att den blir mildare. Därför finns det inget generellt svar på hur mycket vatten du ska tillsätta i din whisky för att få den bästa upplevelsen, säger Björn Karlsson

Apliknande människoart existerade med oss

FORSKNING. Resterna av en människoart med vissa drag av en apa kan vara betydligt yngre än vad man hittills trott. Kanske, säger forskarna, levde den samtidigt som oss.

År 2015 hittade forskarna resterna av ett människoliknande djur djupt inne i ett intrikat system av grottor fem mil nordväst om Johannesburg i Sydafrika.

Arten, som döptes till Homo naledi, hade en hjärna inte större än en apelsin och den var inte längre än 1,5 meter. Skallen och tänderna påminde om dem hos tidiga människor, medan axlarna mer förde tankarna till apor. Fingrarna, som var böjda, tycktes dessutom mer vara anpassade efter ett liv i träden snarare än på marken, varför forskarna trodde att de hade att göra med en variant av en föregångare till oss, så kallade homininer, som var cirka 2,5 miljoner år gammal.

Många arter

Nu har forskarna hittat fler fossil. Men framför allt har de använt sex av varandra oberoende metoder för att datera resterna. Undersökningen, som publiceras i eLife, visar att de är betydligt yngre än vad man hittills trott. Antagligen levde Homo naledi för bara mellan 236 000 och 335 000 år sedan.

– Ingen trodde att en primitiv hominin med en så liten hjärna kunde överleva så länge, ända till den period som ganska exakt överensstämmer med när vi tror att den moderna människan uppstod i Afrika, säger en av forskarna bakom studien, Lee Berger vid University of Witwatersrand i Johannesburg, till Reuters.

Fyndet, konstaterar forskarna, tyder på att det fanns en betydligt större mångfald av olika människoliknande arter vid tiden när vår egen art, Homo sapiens, uppstod.

Dödsgömma

Dessutom kanske Homo naledi inte var så värst primitiv.

De nya fossilfynden som presenteras nu gjordes i en grottkammare knappt 100 meter från den kammare där de första fynden gjordes för två år sedan. Vid den första fyndplatsen har resterna från minst 15 individer i olika åldrar identifierats, medan 130 olika fossil har grävts fram från den andra, däribland en relativt komplett skalle.

– Detta stärker idén om att Homo naledi använde mörka, avlägsna platser för att gömma sina döda. För vad är oddsen att hitta en andra, nästan identisk plats, om det bara var en slump, säger antropologen John Hawks vid University of Wisconsin-Madison i USA, som också deltog vid utgrävningen.

FAKTA

Oreda i människosläktet

Hur många människoarter har levt på jorden?

Märkligt nog är det ingen som vet. Antalet varierar mellan fem och 17 beroende på vilken auktoritet man pratar med.

En orsak till förvirringen är att människosläktet, Homo, inte har definierats.

Den äldsta är en art som bara är känd genom en underkäke som nyligen hittades i Etiopien. Den är cirka 2,8 miljoner år gammal.

Källa: Smithsonian

FORSKNING. Har du undrat varför en del män alltid verkar veta precis hur det är ställt med vissa saker, baserat på ren magkänsla snarare än en kognitiv eftertanke? Nu kommer ett möjligt svar - det kan bero på testosteronet.

Det är forskare vid bland annat tekniska institutet i Kalifornien som bestämde sig för att testa en hypotes om att högre doser av det manliga könshormonet testosteron kan ligga bakom att en del män ibland verkar luta sig mer mot intuition och magkänsla än eftertanke.

Forskarna delade in 243 män i två grupper, där deltagarna i den ena fick en dos testosteron och den andra gruppen placebo. Alla fick dels göra ett vanligt mattetest, dels ett klurigare test som undersökte deras förmåga till eftertanke.

Snabba fel

I det andra testet ingick bland annat frågan: Ett slagträ och en boll kostar 1:10 dollar tillsammans. Slagträet kostar 1 dollar mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?

Trodde du att det rätta svaret är 10 cent? I så fall tänkte du kanske lite för snabbt. Korrekt svar är nämligen att bollen kostar 5 cent, och slagträet 1:05 dollar.

Det visade sig att deltagarna som fått testosteron gjorde betydligt sämre ifrån sig på testet än de som fått placebo. I snitt svarade de förstnämnda rätt på 20 procent färre frågor än de andra. De gav dessutom fel svar snabbare, och rätt svar dröjde längre. Den här effekten syntes inte på det enkla mattetestet.

"Jag har rätt"

"Vi såg att testosteron-gruppen var mycket mer ivriga att ge snabba svar på kuggfrågor, där ens första gissning oftast är fel. Vi tror att testosteronet antingen hämmar processen att fundera igenom din insats, eller så ökar det känslan av att 'jag har definitivt rätt'", säger professor Colin Camerer, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Studien kommer att presenteras i tidskriften Psychological Science.

FAKTA

Killgissa

Att killgissa är ett slanguttryck som används för situationer där en man uttalar sig tvärsäkert om något som han egentligen inte har en aning om

Forskare: Därför "killgissar" killar

RYMDSKROT. Det är inte bara vår egen planet vi skräpar ner.

Nu finns det 150 miljoner bitar småskrot som är skapade av människan i omloppsbana runt jorden och som är stora nog att skada en rymdfarkost eller satellit vid en krock.

Tänk att människan inte har lärt sig att vara rädd om sin omgivning. Reds anmärkning.

På mindre än ett kvarts sekel har också mängden kraftigare skräp som helt kan förstöra en rymdfarkost mer än fördubblats, larmar forskare på en konferens i Darmstadt i Tyskland om rymdskrot.

 
– Vi är verkligen mycket oroade. Det här problemet kan bara lösas globalt, säger Rolf Densing, operativ chef vid den europeiska rymdorganisationen ESA.

De har fallit av rymdfarkoster, satelliter, rymdstationer och testraketer under människans sex decennier i rymden - eller kastats ut med flit.

Med tanke på att deras fart på 28 000 kilometer i timmen ger en skaplig genomslagsförmåga är inte ens de mindre skrotbitarna att leka med.

Och även om vidderna där ute minskar riskerna för kollision, kliar sig forskarna i huvudet av oro för framtida rymdfärder.

Enligt ESA snurrar nu cirka 5 000 skrotbitar som är över en meter stora i omloppsbana, cirka 20 000 bitar är över 10 centimeter och cirka 750 000 är "flygande kulor" på ungefär 1 centimeter. Och om alla bitar som är över en millimeter räknas är antalet nu uppe i cirka 150 miljoner, enligt kalkylerna.

TT-AFP

Rymden - en soptipp av kosmiska proportioner

RYMDEN. Den är stor som Gibraltarklippan och passerar jorden på ett obehagligt nära avstånd på onsdag. Vi pratar om asteroiden 2014 JO25.

– Den är särskilt intressant på grund av kollisionsrisken, säger en astrofysiker.

På onsdag får jorden ett ovälkommet besök, beroende på vem man frågar. Den 650 meter breda asteroiden 2014 JO25 korsar jordbanan på ett avstånd som är drygt fyra gånger avståndet till månen. Asteroiden upptäcktes för tre år sedan och har dragit till sig intresse från astronomer på grund av kollisionsrisken. Den senaste gången en asteroid av den här storleken kom nära jorden var 2004.

 
– Om den träffat jorden hade den skapat en krater på mellan sex och tio kilometer. Om den träffat en storstad skulle det kunnat bli riktigt, riktigt farligt. Och om den hade landat i havet skulle den skapa en stor tsunami, säger Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs Universitet.

– Men tack och lov kommer den inte göra det.

Potentiellt farlig

Asteroiden är särskilt intressant för astronomer, eftersom det finns få studier om hur den här typen av asteroider ser ut. De allra flesta stannar i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter och kan inte närstuderas med teleskop från jorden.

– Det är nog många som kommer följa den. Forskningen försöker hitta de asteroider som är potentiellt farliga. Man håller också på och utvecklar teknik så att vi ska kunna få den här typen av objekt att ändra bana om de skulle hota jorden, säger Maria Sundin.

Omkring 100 ton rymdgrus faller mot jorden varje dygn, men det mesta brinner upp i atmosfären. Den senaste gången som något av större storlek var nära jordens yta var 2013, då en meteorit brann upp omkring 30 kilometer från staden Tjeljabinsk i Ryssland. Asteroidens sken var starkt som solen.

 
– Det såg riktigt otäckt ut. Fönster slogs ut och folk skadades, säger Maria Sundin.

Svår att se

Asteroiden 2014 JO25 kommer inte att vara synlig med blotta ögat när den passerar jorden på onsdag. Men det finns en möjlighet att se den med ett mindre teleskop efter mörkrets inbrott, så länge himlen är stjärnklar.

– Den kommer se ut som en liten ljusfläck, en stjärna eller liknande. Man kommer inte se den susa fram, men tittar man på den med bakgrund av stjärnor så skulle man kunna man se den flytta på sig, säger Maria Sundin.

FAKTA

Asteroider

En asteroid är en mindre himlakropp som går i en bana runt solen.

De första asteroiderna upptäcktes för över 200 år sedan. Först ut, 1801, var upptäckten av Ceres, den största hittills upptäckta asteroiden som dock numera betraktas som en dvärgplanet.

Asteroiderna finns i första hand i asteroidbältet mellan Mars och Jupiters banor, men forskare har även upptäckt och katalogiserat tusentals jordnära asteroider och kometer.

Källa: Nationalencyklopedin och Nasa.

 

TT

Obehaglig asteroid närmar sig jorden

Experter har nu identifierat två platser på Mars som möjliga landningsplatser för expeditionen ExoMars 2020 vars uppdrag är att hitta liv på den röda planeten. Luleå tekniska universitet är en viktig aktör i den komplexa urvalsprocessen av landningsplats.

– Besluten fattas genom konsensus inom forskarsamhället och naturligtvis känner vi oss oerhört glada över att få bidra till den här internationella insatsen, säger Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Tillsammans med Maria Paz Zorzano, även hon professor i atmosfärsvetenskap vid samma lärosäte, har han deltagit i en liten grupp med experter som på inbjudan av den Europeiska rymdorganisationen (ESA) medverkat i urvalsprocessen.

De två platser som valts ut ligger på Mars norra halvklot och heter Oxia Planum och Mawrth Vallis. Båda platserna uppvisar ett rikt register över Mars geologiska historia och flera miljarder år gamla spår då planeten var mycket fuktigare; en avgörande omständighet eftersom ExoMars handlar om att besvara den eviga frågan om det finns liv på Mars.

Passande miljö för HABIT

Under expeditionen ExoMars 2020 kommer ESA skicka en obemannad rymdfarkost, en rover, och en rysk plattform till Mars. Rovern kommer att köra runt och undersöka planeten medan plattformen förblir stillastående och undersöker den lokala miljön och planetytan. Ett av instrumenten på plattformen är HABIT, ett instrument konstruerat och byggt vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Omnisys Instruments. HABIT-instrumentets uppgift är att undersöka beboeligheten på nutida Mars genom att kvantifiera tillgången på flytande vatten, mäta värmeintervaller och UV-strålning.

– För HABIT:s del är båda de föreslagna landningsplatserna lika intressanta.  Eftersom vi inte vet exakt vilka miljöförhållanden som kommer råda, kan vi bara göra beräkningar utifrån modeller och mätdata från satelliter. Och utifrån det beter sig de två föreslagna områdena näst intill likadant.

Inget jordliv till Mars

En av de viktigaste frågorna att ta hänsyn till när man väljer landningsplats är säkerheten. För att landningen ska ske säkert, måste marken vara platt utan lutande ytor eller stora stenar. Även de lokala vindarna måste vara förutsägbara, helst mjuka, så att inte landningsmodulen avviker från sin bana under landningsfasen. Det hjälper också om platsen ligger djupt och det totala atmosfärstrycket är högt så det kan bromsa modulen när den är på väg ner mot ytan.

En annan viktig sak är att hålla Mars rent från biologisk kontaminering. Om forskarna hittar någon form av biologiskt liv under ExoMars 2020, ska det utan tvivel komma från den röda planeten och inte från jorden. Det är därför oerhört viktigt att såväl rymdfarkosten som plattformen är rena när de lämnar jorden.

– Livsformer från jorden i form av sporer, skulle kunna överleva en resa genom rymden och producera nya generationer om temperaturen är tillräckligt mild och det finns näringsämnen och flytande vatten, Javier Martín-Torres.

– Dessutom, ett diskutabelt fakta är förstås huruvida vi alls har rätt att kontaminera en annan planet eftersom det kan få konsekvenser för eventuella hypotetiska livsformer som bebor den.

De två utvalda platserna kommer nu att utvärderas ytterligare och det slutgiltiga beslutet fattas runt ett år före uppskjutningen.

Förutom arbetet med HABIT är både Javier Martín-Torres och Maria Paz Zorzano involverade i ytterligare två ExoMars-instrument. De är så kallade co-investigators, det vill säga medforskare, på the Infrared Spectrometer for ExoMars (ISEM) som sitter på rymdfarkosten, och på Atmospheric Chemistry Suite (ACS) på the Trace Gas Orbiter, ett instrument som från sin omloppsbana i rymden undersöker Mars atmosfär.

Luleåforskare utser landningsplats på Mars

VETENSKAP. De äldsta kända växterna har upptäckts av svenska forskare.

Upptäckten har gjorts i centrala Indien. Fynden består av fossil av två olika typer av rödalger. Deras ålder: 1,6 miljarder år.

Detta är 400 miljoner år äldre än de tidigare äldsta kända fynden. De nyupptäckta fossilen är med andra ord de överlägset äldsta växterna som påträffats. Men historien slutar inte där.

– De är inte bara de äldsta växter som beskrivits. De är också de äldsta kända fossilen av synliga, flercelliga organismer som kan knytas till en bestämd grupp av organismer, säger Stefan Bengtson, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet, och ledare för forskargruppen.

Primitiva växter

Alla rödalger är vattenlevande. Deras placering på livets träd har länge varit omtvistad. Vissa har ansett att de är för primitiva för att kunna föras till växtriket, men numera tycks det råda viss koncensus om att de trots allt är växter, mycket tidiga sådana.

Hos de nyupptäckta fossilen går det att se en typ av plattor i cellerna, vilket forskarna tror är kloroplaster, den typ av organeller i cellerna som sköter fotosyntesen hos växter.

– Det är samma typ av kloroplaster som hos grönalger och gröna växter, säger Stefan Bengtson.

Annorlunda värld

Fossilen, som beskrivs i Public Library of Science, består av två olika former av rödalger, dels av en trådformad typ, dels en kolonibildande typ. De ligger inbäddade i kolonier av cyanobakterier, stromatoliter. När forskarna upptäckte rödalgerna inuti stromatoliterna var upphetsningen stor. Den höga åldern betyder troligen att det synliga livet började utvecklas tidigare än vad man trott.

– Det innebär att man måste kalibrera om de äldsta förgreningspunkterna på trädet, säger Bengtson.

Han påpekar att den värld som rödalgerna bebodde för 1,6 miljarder år sedan var mycket olik vår egen värld. Kontinenterna var tomma på liv, syrehalterna i atmosfären var bara en bråkdel av dagens halter. Det skulle dröja en miljard år innan de första djuren såg dagens ljus på jorden.

FAKTA

Tidiga livsformer

Jorden bildades för cirka 4,54 miljarder år sedan. De äldsta kända livsformerna, en form av encelliga organismer, uppstod relativt snart därefter, för 3 8 miljarder år sedan, möjligen ännu tidigare.

De första cyanobakterierna utvecklades för 3,5 miljarder år sedan. De var de första fotosyntetiserande livsformerna och de bidrog starkt till att syresätta jordens atmosfär.

De tidigaste organismerna med cellkärna, liksom de första flercelliga organismerna dök upp för cirka 2,1 miljarder år sedan. En halv miljard år senare såg de första växterna dagens ljus, och för cirka 600-760 miljoner år sedan dök de första djuren upp på jorden.

Källa: Nature, PLoS

 

TT

Myror tillverkar sin egen antibiotika

BELGIEN. Ett belgiskt zoo ska korta sina noshörningars horn för att hindra risken för att de dödas av inkräktare.

Djurparkschefen Eric Domb skriver på Facebook att händelsen i Frankrike tidigare i veckan, där en noshörning dödades och fick hornen avsågade, har fått honom att be veterinären att korta hornen som en säkerhetsåtgärd.

Den här avskyvärda handlingen är den första i Europa men den är en del av en lång rad av stölder av noshörningshorn från många europeiska museer", skriver Domb.

På svarta marknaden säljs noshörningshorn till ett högre kilopris än guld eller kokain.

Domb syftar på den händelse i Frankrike tidigare i veckan där den fyra år gamla vita noshörningen Vince dödades och fick sina horn avsågade av inkräktare i djurparken i Thoiry utanför Paris. Hornen sågades antagligen av med motorsåg. Förövarna är fortfarande är på fri fot.

Den belgiska djurparken Pairi Daiza, sydväst om Bryssel, har tre vuxna noshörningar och en babynoshörning som föddes i mars 2016.

TT-AFP

Äldsta växterna upptäckta

RYMDEN. Det ser ut att bli potatis på menyn för de astronauter som blir först att nå planeten Mars. Lovande experiment här på jorden visar att det verkar gå att odla knölarna på den karga planeten.

Den som sett succéfilmen "The martian" vet att biologen och astronauten Mark Watney lyckas överleva på Mars genom att odla potatis, när han blir lämnad av resten av besättningen vid en svår sandstorm. Med bara Marsjord fungerar det dock inte - astronautbajs måste till för att få grödorna att växa.

Just nu undersöker forskare vid Internationella potatiscentret (CIP) och UTEC, Perus tekniska universitet i Lima, om det också i verkligheten skulle gå att odla potatis på Mars. Om de använder samma typ av gödning som Watney framgår inte. Men med hjälp av peruansk jord - den mest Mars-lika man hittat på vår planet - och en specialbyggd kammare har man kunnat återskapa den extrema miljö som råder på planeten. De första preliminära resultaten av potatisodlingen är positiva, skriver CIP i ett pressmeddelande.

"Om grödorna klarar av de extrema förhållanden vi utsätter dem för så har de en god chans att växa på Mars", säger Julio Valdivia-Silva, astrobiolog som tidigare arbetat vid USA:s rymdstyrelse Nasa.

Nu ska forskarna bland annat undersöka vilka potatissorter som har bäst förutsättningar att klara sig i svåra miljöer. Och det man kommer fram till har inte bara betydelse för Marsresenärerna, anser forskarna. Det kan också vara viktig kunskap för att lyckas med odling i områden som drabbas av klimatförändringar.

Sågade horn

VETENSKAP. Humlor har starkt doftande fötter. När de landar på en blomma lämnar de efter sig ett doftavtryck som finns kvar lång tid efteråt.

Dofterna, som kommer från en speciell substans som utsöndras från fötterna, hjälper dem att hålla koll på blommor och andra humlor i omgivningen, enligt en studie i Scientific Reports.

De kan avgöra om en blomma har haft besök tidigare, av dem själva eller någon annan humla i omgivningarna. De känner igen såväl nära släktingar som främmande humlor.

– Den här imponerande förmågan gör dem bättre på att hitta föda, säger Richard Pearce biolog vid University of Bristol och ledare för studien.

Det är första gången någon har kunnat påvisa att humlor kan skilja på sin egen doft och dofterna från andra humlor.

Potatis på Mars

DJUR. Katten Spinn gjorde som tomtefar och försvann ner i skorstenen. Han landade i en braskamin, men hann aldrig få det hett om öronen.

Ägarna visste inget om Spinns äventyr på grannhusets tak och befarade det värsta när han var borta. Lyckligtvis kom en släkting till grannen för att titta till det tomma huset.

– Jag kan inte fatta det otroliga i den här historien. Han brukar titta till huset ungefär var tredje månad och så gör han det just den här dagen, säger Spinns ägare till Värmlands Folkblad.

Spinn, som nu fått smeknamnet Sotarn, verkar inte ha tagit skada av sitt fall, utan lekar och busar med sin syster Tesla igen.

TT

 

 

Humlan lämnar doftspår i blommor

VETENSKAP. Kände du dig ofta trött och sömning som tonåring?

Inget bra tecken - då ökar risken att du hamnar i fängelse senare i livet.

Ny forskning visar att 15-åringar som själva anser sig vara trötta mitt på dagen i högre utsträckning begår brott som vuxna. Risken är så mycket som 4,5 gånger större när de är 29 år gamla.

Studien bygger på intervjuer med 101 15-åriga pojkar i norra England. Professor Adrian Raine, en av forskarna bakom studien, lät dem gradera sin trötthet på en sjugradig skala. Även deras hjärnaktivitet mättes.

Uppgifterna jämfördes senare med brittisk kriminalstatistik, där det visade sig att 17 procent av ungdomarna vid 29 års ålder dömts för vålds- och egendomsbrott. Raine tillägger att det finns en koppling till socioekonomiska faktorer.

– Finns det ett samband mellan klasstillhörighet, sociala motgångar och trötthet mitt på dagen, vilket resulterar i koncentrationssvårigheter - vilket i sin tur resulterar i brott 14 år senare? Svaret är ja, säger han till Daily Mail.

Forskarna betonar att trötthet i sig inte gör en tonårspojke mer benägen bli asocial eller begå brott. De flesta barn med sömnproblem blir förstås inte brottslingar. Vad undersökningen visar är att risken att bli lagbrytare ökar, om man som tonåring ofta är trött och sömning.

Bakom studien, som publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, står forskare vid University of York i Storbritannien och University of Pennsylvania i USA.

TT

Katt I skorsten

VETENSKAP. Kände du dig ofta trött och sömning som tonåring?

Inget bra tecken - då ökar risken att du hamnar i fängelse senare i livet.

Ny forskning visar att 15-åringar som själva anser sig vara trötta mitt på dagen i högre utsträckning begår brott som vuxna. Risken är så mycket som 4,5 gånger större när de är 29 år gamla.

Studien bygger på intervjuer med 101 15-åriga pojkar i norra England. Professor Adrian Raine, en av forskarna bakom studien, lät dem gradera sin trötthet på en sjugradig skala. Även deras hjärnaktivitet mättes.

Uppgifterna jämfördes senare med brittisk kriminalstatistik, där det visade sig att 17 procent av ungdomarna vid 29 års ålder dömts för vålds- och egendomsbrott. Raine tillägger att det finns en koppling till socioekonomiska faktorer.

– Finns det ett samband mellan klasstillhörighet, sociala motgångar och trötthet mitt på dagen, vilket resulterar i koncentrationssvårigheter - vilket i sin tur resulterar i brott 14 år senare? Svaret är ja, säger han till Daily Mail.

Forskarna betonar att trötthet i sig inte gör en tonårspojke mer benägen bli asocial eller begå brott. De flesta barn med sömnproblem blir förstås inte brottslingar. Vad undersökningen visar är att risken att bli lagbrytare ökar, om man som tonåring ofta är trött och sömning.

Bakom studien, som publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry, står forskare vid University of York i Storbritannien och University of Pennsylvania i USA.

TT

STORBRITANNIEN. Den som tror att en humla är en enkel liten insekt som bara klarar av att flyga runt och söka efter föda kan tänka om. Om en godsak väntar som belöning är humlor fullt kapabla att lära sig att rulla en boll in i ett mål, visar en ny studie som presenteras i tidskriften Science.

ÄÄLars Chittka, en av författarna till rapporten och professor vid Queen Mary University of London, säger att studien är "den sista spiken i kistan" för tanken att små hjärnor begränsar insekter till att bara ha en enklare inlärningsförmåga.

Humlorna tränades en i taget att rulla en boll i ungefär samma storlek som de själva. Inte förrän bollen hade nått ett specifikt mål belönades humlan med lite sockerlösning.

En del av dem tränades genom att observera en humla som redan lärt sig tekniken. Andra visades genom en dold magnet som flyttade bollen medan en tredje grupp inte fick några instruktioner alls.

Det visade sig att humlorna som studerat andra humlor hade lärt sig mest.

TT-Reuters

24 februari 201703:26
 
NÄSTA ARTIKEL FRÅN UTRIKES

VETENSKAP. Sju nya exoplaneter - planeter utanför vårt eget solsystem - har upptäckts runt den lilla stjärnan Trappist-1 i vår galax Vintergatan. Fyndet är det mest lovande i sökandet efter liv utanför solsystemet, enligt forskarna.

Alla sju exoplaneter har ungefär samma storlek och massa som jorden och är sannolikt klippiga, enligt forskarnas artikel i vetenskapstidskriften Nature. Och tre av dem verkar ha gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå. Temperaturerna talar för det.

Den relativa närheten, 39 ljusår, gör att forskarna har gott hopp om att kunna undersöka atmosfären i det nyupptäckta planetsystemet i jakten på kemiska tecken på biologisk aktivitet.

– Vi har tagit ett viktigt steg mot att finna liv där ute. Tills nu tror jag inte vi har haft de rätta planeterna för att ta reda på det. Nu har vi rätt mål, säger Amaury Triaud vid Cambridge University och en av forskarna bakom genombrottet.

TT-AFP

Solsystemet formades extremt snabbt

INRIKESidag  09:35

VETENSKAP. Planeterna i vårt solsystem började formas redan 3,8 miljoner år efter solens födelse, enligt en ny studie.

I studien preciseras den exakta åldern för planeternas bildande: 4 563,5 miljoner år.

Det är den mest exakta åldern som hittills uppmätts i det här sammanhanget. Uppskattningen, som publiceras i Science, bygger på studier av magnetismen i fyra mycket gamla meteoriter som bildades precis när solsystemet föddes.

Solen har sitt ursprung i ett gigantiskt moln av vätgas och stoft som kollapsade under sin egen tyngd. Ur detta bildades solen som i början omgavs av en enorm nebulosa av gaser och grus.

Detta hände för 4 567,3 miljoner år sedan. Gaserna och gruset gav sedan upphov till planeterna och alla de andra himlakropparna som nu kretsar runt solen.

Det märkliga är att detta inträffade på så kort tid. Nebulosan försvann efter bara 3,8 miljoner år. Då måste de stora gasjättarna Jupiter och Saturnus ha bildats. De mindre planeterna, bland dem Mars, Venus och jorden, kom några tiotal miljoner år senare.

De uråldriga meteoriterna består av ett mineral som kallas angrit. De är mycket sällsynta men har hittats på många olika platser på jorden. De fyra exemplaren i studien upptäcktes i Argentina, Brasilien, Antarktis och Sahara.

FAKTA

Solsystemet

Solsystemet består av solen och dess närmaste omgivning i vår galax, Vintergatan.

Hit hör de fyra småplaneterna närmast solen, Merkurius, Venus, jorden och Mars, och de fyra gasjättarna längre bort: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Dessutom ingår många mindre himlakroppar i systemet: ett antal småplaneter, varav Pluto är den mest kända, plus planeternas månar och en enorm mängd asteroider, kometer, meteoroider, interplanetärt stoft och plasma.

Solsystemet begränsas utåt av Oorts kometmoln som ligger ett ljusår från solen.

Källa: NE

 

 

Ny planet kan ha förutsättningar för liv

Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en strategi för hur myndigheten ska bidra till att minska, förfina och ersätta djurförsök med andra testmetoder. Kemikalieinspektionen arbetar aktivt för att främja utvecklingen och användningen av alternativa metoder.

– Den nya strategin stärker våra förutsättningar att arbeta långsiktigt med att driva på utvecklingen och användningen av metoder som kan ersätta djurförsök. Vi ska arbeta aktivt med djurförsöksfrågor inom EU och på internationell och nationell nivå, säger Henrik Appelgren, utredare på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag av regeringen att upprätta en strategi för arbetet med så kallade 3R-frågor. Begreppet 3R står för de engelska orden replace, reduce och refine som på svenska betyder ”ersätta, minska och förfina”. Det innebär att djurförsök så långt det är möjligt ska ersättas med djurfria metoder, att antalet försöksdjur ska begränsas och att metoderna ska förfinas för att minska djurens lidande, till exempel genom smärtlindring och bättre djurhållning.

Det finns ett antal metoder som var för sig eller i olika kombinationer kan användas för att minska användningen av djurtester. Det handlar bland annat om att använda provrörstester på celler och delar av celler, matematiska modeller och redan tillgängliga försöksdjursresultat. Att få alternativa testmetoder godkända kan ta flera år, vilket gör att arbetet med 3R-frågor behöver bedrivas långsiktigt.

Kemikalieinspektionen arbetar aktivt på flera olika nivåer för att alternativa testmetoder ska tas fram, användas och accepteras. Inom EU verkar Kemikalieinspektionen så långt det är möjligt för att bedömningar av ämnens egenskaper ska göras med hjälp av data från validerade, alternativa testmetoder. På internationell nivå deltar myndigheten bland annat i en översyn av klassificeringskriterier för hälsofaror och för att anpassa dem till information som tas fram genom alternativa testmetoder.

– Enligt många lagstiftningar och datakrav är djurförsök även i fortsättningen en källa till data för att bedöma risker med kemiska ämnen, men utvecklingen av alternativa metoder har god potential och kan på sikt bidra till att effektivisera riskbedömningarna. Det är viktigt att fortsätta arbeta enligt 3R-principen när det gäller utveckling och bedömning av testmetoder inom både EU och OECD, säger Henrik Appelgren.

Kemikalieinspektionens 3R-strategi kommer att redovisas för regeringen i myndighetens årsredovisning för 2016.

Läs rapporten: Kemikalieinspektionens strategi för myndighetens arbete med 3R-frågor 

Karolinska Institutet uppfunnit en fungerande metod. Nu kan de tillverka kilometerlånga trådar som för första gången liknar spindeltråd.

Resultaten publicerades idag i tidskriften Nature Chemical Biology.

Spindeltråd är ett mycket eftertraktat material – det tolereras väl i kroppen, är lätt men starkare än stål, och dessutom biologiskt nedbrytbart. Spindlar är svåra att ha i fångenskap och spinner små mängder tråd, så för att kunna producera spindelsilke i stor skala måste man tillverka tråden på konstgjord väg. Det mest attraktiva sättet att tillverka trådar som liknar riktig spindeltråd är att utnyttja en naturhärmande spinningsprocess. Detta har dock inte varit möjligt fram tills nu, då det har varit svårt att få bakterier och andra produktionssystem att tillverka vattenlösliga spindeltrådsproteiner, och man har istället tvingats använda starka och miljöfarliga lösningsmedel för att kunna spinna proteinerna till en tråd.

Detaljstudier av spinnkörtlar lade grunden Spindeltråd är gjort av proteiner som förvaras i en vattenlösning i körtlar i spindelns bakkropp, innan de spinns till en tråd. Forskarlaget (Anna Rising, Jan Johansson och Marlene Andersson) har tidigare visat att det finns en väldigt brant pH-gradient i spindeltrådskörteln och att det är tio gånger surare där tråden bildas än man tidigare trott. Vidare upptäckte man att enzymet karbanhydras – som omvandlar bikarbonat till koldioxid – finns i stora mängder i spinnkörtelns vägg och är nödvändigt för att pH-gradienten ska upprätthållas.

Dessa båda upptäckter visade hur spindlarna använder pH-förändring och koldioxid för att påverka spindeltrådsproteinerna inom ett väl avgränsat område i körteln, och detta förklarar hur tråden kan bildas väldigt snabbt och på ett bestämt ställe i körtelns utförsgång.

Konstgjort protein kan tillverkas storskaligt – Den här kunskapen använde vi för att designa ett konstgjort spindeltrådsprotein som kan produceras i stora mängder i bakterier, säger Anna Rising, forskningsledare vid SLU och KI. I och med det kan produktionen bli industriellt intressant och uppskalningsbar.

Till forskarnas förvåning var detta konstgjorda protein minst lika vattenlösligt som de naturliga spindeltrådsproteinerna, vilket gör att proteinerna kan hållas lösliga vid enormt hög koncentration.

Naturhärmande spinningsapparat För att efterlikna spindelstrådskörteln konstruerade forskarna en enkel men mycket effektiv och naturhärmande (biomimetisk) spinningsanordning, i vilken de kan spinna kilometerlånga trådar genom att endast sänka pH.

– Detta är det första lyckade försöket att spinna spindeltråd i en process som efterliknar den som spindeln använder sig av, säger Anna Rising. Med vår nya kunskap tror vi att det i framtiden kommer att bli möjligt att tillverka konstgjord spindeltråd i industriell skala för användning som exempelvis biomaterial eller för tillverkning av avancerade textilier.

Bland författarna finns även forskare från Donghua University (Kina), Universidad Politécnica de Madrid, University of Oxford, KTH, Uppsala universitet och Lunds universitet.

Mer information

Anna Rising, universitetslektor vid inst. för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU 018-67 21 14, 070-974 48 88 och forskare vid inst. för neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 08 585 853 78, 070-974 48 88, anna.rising@ki.se

Kemikalieinspektionen har tagit fram strategi för färre djurförsök

Vetenskap. I framtiden kan kanske mobiltelefoner och elbilar laddas på några sekunder. Brittiska forskare satsar på en teknik som bygger på rönen som en gång gav oss mjuka kontaktlinser.

Det handlar om superkondensatorer av polymerer, alltså material baserade på mycket långa upprepande molekylkedjor, framtagna vid universiteten i Bristol och Surrey. Materialet kan formas, vilket gör att kondensatorerna bättre kan anpassas utrymmesmässigt än batterier.

Superkondensatorer kan laddas mycket snabbt, medan batterier hittills har högre energitäthet (mängd energi i förhållande till volymen). Men enligt de brittiska forskarna ger det nya materialet en energitäthet som är 1 000 till 10 000 gånger högre än i tidigare superkondensatorer, och ska därmed kunna börja konkurrera med de batterier som i dag finns i allt ifrån cykellampor via telefoner till miljöbilar.

Inspirerade av linser

– Vi tycker att det här är extremt spännande och tror att tekniken kan innebära en revolution, säger forskaren Ian Hamerton vid University of Bristol enligt ett pressmeddelande på universitetets sajt.

Forskarna är öppna med att de med sitt utspel söker kommersiella samarbeten, och har bildat bolaget Supercapacitor Materials som hoppas kunna presentera en prototyp redan nästa år.

Affischnamnet i sammanhanget är Donald Highgate, som var med om att utveckla de mjuka kontaktlinserna för 40 år sedan. Via sitt bolag Augmented Optics är han inblandad även denna gång. Moderna linser är tillverkade av polymerer, och utvecklingen av dessa ska ha fungerat som bas för framtagandet av superkondensatorerna

I förlängningen kan det bli en fabrik som förutsätter investeringar på uppåt 300 miljoner kronor.

Håller längre

Superkondensatorer består av två ledare som skiljs åt av ett isolerande skikt. Om en ström läggs över ledarna polariseras materialet i skiktet och då lagras elektrisk energi där.

Batterier har nackdelarna att de tar lång tid att ladda, men också att de gradvis förstörs efter några hundra eller några tusen laddcykler. Denna nedgång förvärras dessutom i många fall av snabbladdning.

Superkondensatorer kan laddas och laddas ur tusentals gånger utan att prestandan påverkas.

TT

 

Spindens hemlighet avslöjad

Medicin. Forskare har med hjälp av implantat lyckats få förlamade apor att gå. Det ses som ett stort framsteg när det gäller ta fram tekniska lösningar för ryggmärgsskadade, skriver tidskriften Nature som citeras av Dagens Medicin.

Två rhesusapor fick ett implantat inopererat i hjärnan och ett annat nedanför skadan i ryggmärgen. Genom en trådlös koppling mellan dem kunde signalen från hjärnan passera skada i ryggmärgen och få aporna att på nytt röra de förlamade benen.

– Det är första gången som neuroteknologi lyckats återskapa rörelse hos primater, säger Grégoire Courtine, hjärnforskare vid EPFL i Lausanne. Men mycket återstår innan tekniken kan tillämpas på människor.

En svaghet är att systemet än så länge bara kan styra utsträckning och böjning av benen. Aporna kunde inte ändra rörelseriktning.

TT

Kontaktlinser kan leda till superladdning

Medicin. Forskare har med hjälp av implantat lyckats få förlamade apor att gå. Det ses som ett stort framsteg när det gäller ta fram tekniska lösningar för ryggmärgsskadade, skriver tidskriften Nature som citeras av Dagens Medicin.

Två rhesusapor fick ett implantat inopererat i hjärnan och ett annat nedanför skadan i ryggmärgen. Genom en trådlös koppling mellan dem kunde signalen från hjärnan passera skada i ryggmärgen och få aporna att på nytt röra de förlamade benen.

– Det är första gången som neuroteknologi lyckats återskapa rörelse hos primater, säger Grégoire Courtine, hjärnforskare vid EPFL i Lausanne. Men mycket återstår innan tekniken kan tillämpas på människor.

En svaghet är att systemet än så länge bara kan styra utsträckning och böjning av benen. Aporna kunde inte ändra rörelseriktning.

TT

Förlamade apor kunde gå

Medicin. Forskare har med hjälp av implantat lyckats få förlamade apor att gå. Det ses som ett stort framsteg när det gäller ta fram tekniska lösningar för ryggmärgsskadade, skriver tidskriften Nature som citeras av Dagens Medicin.

Två rhesusapor fick ett implantat inopererat i hjärnan och ett annat nedanför skadan i ryggmärgen. Genom en trådlös koppling mellan dem kunde signalen från hjärnan passera skada i ryggmärgen och få aporna att på nytt röra de förlamade benen.

– Det är första gången som neuroteknologi lyckats återskapa rörelse hos primater, säger Grégoire Courtine, hjärnforskare vid EPFL i Lausanne. Men mycket återstår innan tekniken kan tillämpas på människor.

En svaghet är att systemet än så länge bara kan styra utsträckning och böjning av benen. Aporna kunde inte ändra rörelseriktning.

TT