Livsmedel förspills när unik svensk jordbruksmark asfalteras

Svensk jordbruksmark – Europas mest värdefulla – fortsätter att minska. Jordbruksverkets nya rapport visar att exploateringen av svensk odlingsmark fortsätter i oförminskad takt. – Vi har idag 25 procent mindre jordbruksmark jämfört med för 100 år sedan, då Sverige hade som mest. Det är både sorgligt och oroväckande, inte minst för den kommande generationen bönder. Jordbruksmark som bebyggs eller asfalteras kan aldrig mer återställas vilket inte gynnar hållbarheten, säger Palle Borgström, LRFs ordförande.

Sverige är nu nere på samma areal åkermark som landet hade på 1870-talet. Exploateringstakten är cirka 600 hektar per år (6 miljoner kvadratmeter), vilket motsvarar 4 000 genomsnittliga villatomter eller 1200 fotbollsplaner.

– Fler måste få upp ögonen för frågan och prioritera en bättre beredskap för kriser som riskerar att påverka livsmedelsförsörjningen. Odlingsmark är vår grund för att vara redo när nästa kris kommer eller vid en framtida kraftigt ökad efterfrågan på livsmedel, säger Palle Borgström.

Arealen av förlorad jordbruksmark fortsätter i samma takt, men den har i alla fall inte ökat i någon större utsträckning trots att det byggts betydligt fler bostäder under de senaste fem åren. Det kan tyda på att fler kommuner insett framtida risker med att exploatera jordbruksmark?

Den svenska jordbruksmarken skapades under istiden och vår odlingsmark är relativt ung jämfört med på många andra områden på jordklotet. I Sverige har kunskapen och möjligheterna att vårda jorden och bibehålla kvaliteten byggts under många generationer. Det bevisas genom att skördarna på samma mängd åkermark stadigt ökar. Men åkermark som exploateras för industrier, bostäder och vägar kan aldrig återskapas.

Det som skulle ha odlats på marken som förstörs måste odlas någon annanstans. Behovet av livsmedelsproduktion ökar i framtiden, både i Sverige och globalt. I Sverige har vi ett ansvar för att öka försörjningsförmågan, vilket också är livsmedelsstrategins mål. Det skapar tillväxt, arbetstillfällen och möjlighet till ökad export.

För att vända på den negativa utvecklingen krävs flera åtgärder:

  • Både byggande av bostäder och produktion av livsmedel är nödvändigt. Men det kräver en mer genomtänkt kommunal planering för bättre avvägningar mellan intresset att bygga bostäder, affärslokaler samt vägar och behovet av att säkra en hög försörjningstrygghet med trygga jobb, levande landsbygd och lokalt producerad mat.
  • Samtidigt behövs rimligare regelverk för marginell bebyggelse på landsbygden som enskilda företagare behöver för att utveckla och bibehålla livsmedelsproduktionen.

– Jordbruksverkets föreslår att länsstyrelserna ska kunna överpröva kommunala planer som inte anses följa miljöbalkens bestämmelser till skydd för jordbruksmarken. Det hjälper inte, det är viktigare att få till lokal dialog och planering istället för att hota kommunerna, säger Elisabeth Hidén, ordförande för LRF Ungdomen som känner stark oro för framtidens unga bönder och övergången till en hållbarhetsutveckling.

  • Miljöbalkens regelverk ska skydda jordbruksmark av nationellt intresse. Men lagen utgör inget skydd om inte kommunerna samtidigt tar ett ansvar. De större exploateringar som kommunerna planerar omfattas nämligen inte av skyddsbestämmelserna. Reglerna gör att vi idag är beroende av kommunala initiativ, ansvarstagande och god planering för att vända utvecklingen. Följ exemplet från Jönköpings kommun där politikerna tar ett större ansvar än vad lagen kräver och skyddar värdefull jordbruksmark från byggnation och annan exploatering.

Faktaruta:

Det finns ca 2,6 miljoner hektar åker i Sverige och ca 450 000 hektar betesmark. Brukad åkermark ligger på samma nivå som 1870, när Sveriges befolkning var drygt 4 miljoner. Som mest åker hade vi runt år 1918 med drygt 3,8 miljoner hektar.

Det är ofta den bättre och bördiga marken som exploateras eftersom det är i dessa områden som befolkningen historiskt valt att bosätta sig och samhället byggts upp.

Nu tar vi ner skog i Gimo på grund av granbarkborrar

Östhammars kommun har som många andra skogsägare problem med granbarkborren som angriper och dödar granar.

Vi har i norduppland hittills blivit mindre drabbade än många andra skogsägare söderut, men har en del konstaterade angrepp.  Det är angeläget att kommunen skyddar både sin egen skog men även andras skog från angrepp genom att ta ned de träd som är angripna. Det regleras också i Skogsvårdslagen.

 

Under några veckor i slutet av april och början på maj arbetar vi med att avverka skogspartier med gran i Gimo som blivit angripna av granbarkborre. Det är två lite större områden intill motionsspåret och intill järnvägen som kommer avverkas (se rödgula områden i karta). En mindre grandunge mellan Vretavägen och järnvägen kommer också avverkas i förebyggande syfte. Övriga skogspartier mellan Vretavägen och Vallonskolan/Vretaskolan kommer behållas just nu och där har vi inte heller konstaterat några angrepp.

 

Arbetet utförs av en entreprenör, påbörjas längs västerut vid motionsspåret och kommer sedan arbeta sig österut. Vi ber besökare hålla avstånd (cirka 50 meter) när skogsmaskinerna är igång med att ta ner de döda granarna. Både träd och ris tas ut. I områdena kommer lövträd och tall sparas i största möjliga mån så vi i förlängningen får till en ljus och öppen blandskog.

Om  granbarkborren

Granbarkborren finns i hela Sverige naturligt i alla granskogar. Den är en liten lång skalbagge som tillhör barkborrarna. Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige. Nästan 30 av dem kan leva på gran, men granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar. Stormfällda granar är granbarkborrens lättaste byte. Men även levande granar kan angripas när det finns för många granbarkborrar i förhållande till granens motståndskraft. Stressade granar doftar på ett speciellt sätt och detta känner granbarkborren. Områden med planterad tät granskog är särskilt känslig medan blandskog eller naturskog är mindre känslig för angrepp.

 

Stormen Gudrun, den torra och varma sommaren 2018 och stormen Alfrida är väderfenomen som gjort många granar extra känsliga för granbarkborren och en förklaring till de stora utbrott av granbarkborre som upptäckts de senaste åren.

 

Läs mer om granbarkborre på Skogsstyrelsen:
www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsskador/insekter/granbarkborre


Om regler för bekämpning av skadliga insekter:
www.skogsstyrelsen.se/lag-och-tillsyn/regler-for-bekampning-av-skadliga-insekter

 

Frågor och svar om granbarkborre av forskare på SLU:

www.slu.se/forskning/kunskapsbank/ekologi/slu-svarar-pa-fragor-om-granbarkborre

Skogsskötsel och viltförvaltning allt viktigare för att minska skadorna

Under 2020 har granbarkborre och vilt skadat mest skog i Sverige. Men multiskadad skog är ett växande problem i norra Sverige. Det visar den skogsskaderapport som Skogsstyrelsen har sammanställt för 2020. Det blir allt viktigare att sköta skogen samt att hålla efter viltstammarna för att skadorna ska kunna begränsas.

Nyhet - 11 mars 2021

˗ Vi ser fortsatt höga skadelägen på flera fronter. De största skadorna finns i granbarkborreskadade skogar i söder samt kopplat till de betesskador som vi ser över hela landet. Först nu börjar vi förstå omfattningen av problemet med multiskadade ungskogar i norra Sverige. Även rotrötan är ett problem. Sammantaget orsakar dessa skador stora förluster för svenskt skogsbruk – förutom ekonomiska förluster innebär detta även förluster för den biologiska mångfalden, säger Frida Carlstedt, skogsskadesamordnare i norra Sverige.

Nästan 8 miljoner kubikmeter gran skadad av granbarkborre

Den åttatandade granbarkborren har orsakat stora skador och ökade kostnader för skogsbruket. Enligt inventeringar genomförda under hösten framkom att årets skador är de hittills största som uppmätts med närmare 8 miljoner kubikmeter dödade granar i Götaland och Svealand.

– De stora skadorna är en konsekvens av den extremt torra sommaren 2018 som gjorde att granbarkborrarna kunde öka i antal samtidigt som träden blev mindre motståndskraftiga. Trots stora insatser med bekämpning har vi fortfarande stora problem med skador i framförallt de östra delarna av Götaland och Svealand, säger Mats Carlén, skogsskadesamordnare i södra Sverige.

Skador orsakade av vilt

Viltbetesskadorna är fortsatt stora över hela landet och samtliga hjortdjur (älg, kronhjort, dovhjort och rådjur) bidrar direkt eller indirekt till dessa skador. Beräkningar som Skogsstyrelsen gjort visar att kostnaden för skogsbruket för merparten av dessa skador uppgår till över 7 miljarder kronor per år. För att komma till rätta med betesskadorna behöver på många håll antalet hjortdjur minska samt ståndortsanpassningen öka.

Stora arealer multiskadad ungskog i norra Sverige

Multiskadad skog är ett samlingsbegrepp för ungskogar i norra Sverige som har drabbats av flera olika skador och därmed utvecklats mycket dåligt. Främst handlar det om betesskador av älg samt angrepp av olika skadesvampar, där törskatesvampen ställer till störst problem. Stora arealer ungskog (främst tall) upp till 30 år är svårt skadade, vilket kommer att få stora konsekvenser på framtidens skogsbruk.

Skogsskötseln blir allt viktigare

˗ En god regel bör alltid vara att man som skogsägare ska sköta sin skog så att den håller sig så vital som möjligt. En vital skog har bättre förutsättningar att kunna motstå framtida skadegörare och leverera god avkastning. Om man sedan satsar på att sköta skogen med olika skötselmetoder, utför åtgärderna i tid, skapar trädslagsblandade bestånd och föryngringar med rätt trädslag på rätt mark kan vissa skogsskador minska. Sett över tid har man då tillgång till fler möjligheter och kan möta efterfrågan av olika produkter på ett bättre sätt, säger Matts Rolander, skogsskadesamordnare i mellersta Sverige.

Uppgifterna i Skogsskaderapporten 2020 baseras på inventeringar genomförda av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt Skogsstyrelsen skogsskadesamordnares fältobservationer, tips och information från kollegor, kontakter med skogsbrukets aktörer och skogsägare som har hört av sig med frågor och funderingar om skogsskador.

 

Kontakt

Kontakt

Kontakt

Kontakta oss

Skogsstyrelsens webbplats använder cookies för att fungera på ett bra sätt. Genom att besöka denna sida samtycker du till att cookies används. Vill du neka till cookies kan du själv stänga av funktionen via din webbläsares säkerhetsinställningar.

JAG FÖRSTÅR, STÄNG DETTA FÖNSTER

Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2019. Slutlig statistik

Referensår: 2019 Produktkod: JO0601 Ämnesord: Odling, Skörd

 
 

I korta drag

Rekordhög hektarskörd och totalskörd av höstvete

Den totala spannmålsskörden uppgick till drygt 6,1 miljoner ton under 2019. Det är nästan dubbelt så mycket som under 2018 då torkan och värmen ledde till missväxt. Mer än hälften av landets totala spannmålsskörd utgjordes av höstvete. På riksnivå var hektarskörden, arealen och totalskörden av höstvete rekordstora. Regionalt hade Skåne, Västra Götalands och Örebro län rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete.

Raps- och rybsskörden 75 % större än under 2018

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 381 500 ton, vilket är 75 % mer än under 2018 och 23 % mer än femårsgenomsnittet. Hektarskörden av höstraps, den dominerande grödan, var 60 % högre än fjolårsresultatet och 14 % högre än femårsgenomsnittet. I Skåne län var hektarskörden av höstraps rekordhög.

Viss återhämtning för ärter och åkerbönor

Den totala skörden av ärter har beräknats till 69 300 ton, en ökning med 42 % jämfört med torråret 2018. Totalskörden av åkerbönor blev 60 200 ton, vilket är 73 % mer än under 2018 men 26 % mindre än femårgenomsnittet.

Skörden av potatis strax över femårsgenomsnitten

Den svenska skörden av matpotatis beräknas till 537 000 ton år 2019. Det är 20 % mer än 2018 och 3 % mer än femårsgenomsnittet. Den totala skörden för potatis för stärkelse beräknas till 309 900 ton. Det är 13 % mer än föregående års resultat och 6 % mer än femårsgenomsnittet.

Vallskörden i nivå med åren före 2018

Hektarskörden av slåttervall var 39 % högre än 2018 års mycket låga skörd och i nivå med skörden 2015–2017. Gotlands och Södermanlands var län med låga hektarskördar till följd av torka även under 2019. Den totala bärgade skörden av slåttervall har beräknats till drygt 4,5 miljoner ton torrsubstans (0 % vatten), vilket är 1,2 miljoner ton mer än torråret 2018. Jämfört med 2017 och 2016 var den totala skörden ungefär 0,5 miljoner ton större 2019.

 

Rapport

 

Metod och Kvalitet

Utvinningen av biomassa ökar igen efter torkan 2018

Statistiknyhet från SCB 2020-12-11 9.30

Den uppåtgående trenden för utvinning av naturresurser fortsätter efter en inbromsning på grund av torkan 2018. Under 2019 utvanns 265 miljoner ton naturresurser i Sverige och materialkonsumtionen uppgick till 266 miljoner ton.

Varje år utvinns stora mängder naturresurser från den svenska naturen som antingen används inom landet eller går på export. 2019 utvanns 265 miljoner ton naturresurser. Det är den högsta noteringen sedan tidsseriens början 1998. Ökningstakten avtog 2018 på grund av minskade skördar efter sommarens torka, men har under 2019 återgått till tidigare takt.

Icke-metalliska mineraler är den i särklass största materialkategorin med en inhemsk utvinning på 109 miljoner ton år 2019, varav 100 miljoner ton är sand och grus. Därefter följer utvinning av metallmalmer, 87 miljoner ton, där de viktigaste malmerna är järnmalm (39 miljoner ton), kopparmalm (32 miljoner ton) samt guld- och silvermalm (12 miljoner ton). Utvinning av biomassa utgjorde 69 miljoner ton, och huvuddelen av detta är timmer (40 miljoner ton).

För samtliga materialkategorier har utvinningen ökat under 2019. Störst ökning syns i utvinningen av biomassa som ökat 13 procent jämfört med torkåret 2018. Utvinningen av metallmalmer och icke-metalliska mineraler ökade under 2019 med 6 respektive 1 procent jämfört med året innan.

Vissa händelser gör tydliga avtryck i statistiken, som stormen Gudrun som medförde en tillfällig stor ökning av timmeruttaget 2005. Den internationella finanskrisen medförde kraftiga minskningar i flera kategorier 2009 på grund av vikande efterfrågan. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde till kraftigt minskad skörd av spannmål, baljväxter, oljeväxter och halm, vilket är orsaken till att utvinning av biomassa minskade detta år.

Inhemsk utvinning per materialkategori i Sverige 1998-2019

Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)

Inhemsk materialkonsumtion

Inhemsk materialkonsumtion definieras som inhemsk utvinning plus import minus export. Totalt sett har den inhemska materialkonsumtionen ökat med 5 procent sedan 2018 och hela 46 procent sedan 1998, till 266 miljoner ton 2019.

Den inhemska materialkonsumtionen av icke-metalliska mineraler, där sand och grus utgör den allra största delkategorin, var 114 miljoner ton år 2019. Det är en ökning med 3 procent sedan 2018, och 47 procent sedan 1998. Konsumtionen av metaller har ökat kraftigt med 7 procent sedan 2018 och 90 procent jämfört med 1998. 2019 var den uppe i 63 miljoner ton.

Konsumtionen av biomassa var 65 miljoner ton 2019, vilket är en ökning med 12 procent sedan 2018, och en ökning med 34 procent sedan 1998. Konsumtionen av fossila bränslen har minskat något sedan 2018, och minskat 17 procent sedan 1998. 2019 konsumerades 18 miljoner ton fossila bränslen.

Kategorierna övriga produkter och avfall har ökat kraftigt sedan 1998, men från väldigt låga nivåer. 2019 utgjorde konsumtionen av övriga produkter 4 miljoner ton, och avfall 0,7 miljoner ton.

Inhemsk materialkonsumtion per materialkategori, Sverige 1998-2019

Källa: Miljöräkenskaperna, Statistiska centralbyrån (SCB)

Drivkrafter för materialkonsumtionen i Sverige

Några av faktorerna som påverkar utvecklingen av materialkonsumtionen är hur mycket material som går åt per produkt, som kan beskrivas som en materialintensitet (materialkonsumtion/BNP), hur mycket som produceras per person (BNP/capita) och hur stor befolkningen är. Diagrammet nedan visar att materialintensiteten i Sverige har minskat över tid men ökat något de senaste åren. Folkmängden i Sverige ökar stadigt och BNP/capita har ökat kraftigt. Sammantaget har materialkonsumtionen ökat med nästan 40 procent mellan 1998 och 2018.

 

Drivkrafter för materialkonsumtionen i Sverige, 1998-2018. Index (1998 = 100)

Källa: Miljöräkenskaperna, SCB Kommentar: Detta är en applicering av den så kallade IPAT-ekvationen, som beskriver hur dessa faktorer driver materialkonsumtionen. IPAT står för: I (Impact) = P (Population) * A (Affluence) * T (Technology). I diagramförklaringen står vilken faktor som representerar vad inom parantes.

 

Definitioner och förklaringar

Materialflödesräkenskaper (EW-MFA, Economy-Wide Material Flow Accounts) är ett sätt att mäta ett lands fysiska omsättning av material, på samma sätt som BNP mäter ett lands omsättning i monetära termer. Bland annat mäter man länders inhemska materialkonsumtion (DMC, domestic material consumption), definierat som den mängd material som utvinns i landet, plus det som importeras, minus det som exporteras.

Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.

Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur resursintensivt ett lands ekonomi är, och för att se exempelvis förhållandet mellan resursförbrukningen och BNP. Inhemsk materialkonsumtion används till exempel som ett mått i EU:s färdplan mot ett resurseffektivt samhälle.

Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det numera är obligatoriskt för EU:s medlemsländer att rapportera in statistik om landets materialflöden till Eurostat.

I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om inhemsk utvinning, import, export och inhemsk materialkonsumtion uppdelat på materialkategorier. På miljöräkenskapernas produktsida (se länk under Mer om statistiken i boxen uppe till höger) finns dessutom underlag för nedladdning som omfattar grunddata och diagram.

Nytt från SCB idag

Hektarskörden av matpotatis i nivå med 2019 – ökad totalskörd av stärkelsepotatis

Årets hektarskörd av matpotatis inklusive färskpotatis beräknas till 33 250 kilo per hektar. Det är i nivå med 2019, men sju procent mer än genomsnittet för åren 2015-2019. Femårssnittet dras ned av 2018 års låga hektarskörd, som orsakades av sommartorka.
Läs mer

Företagens investeringar minskade tredje kvartalet 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under tredje kvartalet 2020 jämfört med tredje kvartalet 2019. Största minskningen fanns inom fastighetsbranschen som minskade sina investeringar med 4,6 miljarder till 29,8 miljarder kronor. Däremot ökade tillverkningsindustrin sina investeringar med 1,3 miljarder kronor jämfört med tredje kvartalet 2019.
Läs mer

Förändra ditt abonnemang

OBS! Detta är ett automatgenererat meddelande från SCB. Det går ej att besvara. Vid frågor kontakta: information@scb.se

Vill du inte ha fler nyhetsbrev från oss? Avsluta ditt abonnemang

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker ska utredas

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att utreda om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas och hur det i så fall ska kunna införas. En förutsättning för uppdraget är att Systembolagets monopol säkras. Till utredare utses Elisabeth Nilsson. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Såväl efterfrågan som utbud av småskaligt producerade alkoholdrycker har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren. Bland dryckesproducenter finns ett ökat intresse att själva få sälja egenproducerade drycker direkt från tillverkningsplatsen, så kallad gårdsförsäljning. Regeringen ger nu en särskild utredare i uppdrag att utreda ett eventuellt införande av gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.

En central del av utredningen är att göra en EU-rättslig analys och föreslå om och i sådant fall hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras.

En EU-rättslig förutsättning för den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet är att alkoholpolitiken är systematisk och sammanhängande samt att ingen diskriminering föreligger gentemot andra medlemsländer genom att främja inhemska varor och tjänster.

Vidare ska utredningen bedöma om det finns behov av att begränsa gårdsförsäljning till att till exempel enbart tillåtas på landsbygd, enbart för svenska alkoholproducenter eller för småproducenters hantverksmässiga produktion.

Det är viktigt att folkhälsan inte försämras vid ett eventuellt införande av gårdsförsäljning, bland annat genom en ökad alkoholkonsumtion. Utredaren ska därför analysera vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som ett eventuellt införande kan innebära.

Om det bedöms vara juridiskt och EU-rättsligt möjligt att införa gårdsförsäljning ska utredaren föreslå formerna för det.

Till utredare utses Elisabeth Nilsson, före detta landshövding i Östergötland. Uppdraget ska redovisas senast den 7 december 2021

LRF vill ha bort beteskravet för kor

Lantbrukarnas Riksförbund vill ta bort lagen om att kor måste vara ute på sommaren. En lag som infördes på 1980-talet efter krav från bland andra författaren Astrid Lindgren. Enligt LRF:s ordförande Palle Borgström har de stora lösdriftshallarna gjort beteskravet passé.

Kor på grönbete. Foto: Anna Torgnysdotter/Sveriges Radio

Enligt LRF kan korna ha det väl så bra inomhus, som vid Ekots besök på Stallbergs Lantbruk utanför Vara där 475 lösdriftskor mjölkas i robotar. I den här delen av landet ska korna gå ute i tre månader under sommarhalvåret, enligt en lag som kom i en första version 1988, som en gåva till författaren Astrid Lindgren på hennes 80-årsdag.


Det har länge funnits de som velat ta bort lagen och nu i höst har även LRF:s förbundsstyrelse beslutat att verka för att gårdar som har en hög djurvälfärd ska kunna undantas från kravet och därmed få samma villkor om bönder i många andra länder. Men många är kritiska till LRF, bland andra Stefan Gunnarsson som är veterinär och forskare i djurhälsa på Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara.

Enligt Stefan Gunnarsson visar forskning att utomhusbete ger färre klövsjukdomar och juverinflammationer samt mindre problem under kalvningar. LRF:s ordförande Palle Borgström vill se mer forskning.

Henrik Dammberg
henrik.dammberg@sverigesradio.se

-Vi vill ha vårat sommarbete kvar Foto Hallands Nyheter.

Årets jordbrukarstöd är på gång

Jordbrukarstöden för 2020 kommer snart att börja betalas ut till länets jordbrukare. På fredag, den 16 oktober, påbörjas utbetalningarna av årets miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion.

 

Länsstyrelsen Uppsala län uppfyller det nationella målet att betala ut delutbetalningar till minst 70 procent av de inkomna ansökningarna för miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion i år.

Den första omgången av delutbetalningen kommer att börja betalas ut redan nu på fredag den 16 oktober. Efter det kommer utbetalningarna att ske löpande. Det kan betyda att din utbetalning inte är klar i handläggningen till första datumet utan betalas ut efter det första utbetalningstillfället.

Har du till exempel haft kontroll där det konstaterats fel, gjort ändringar i din ansökan eller gjort en överlåtelse av stöd kan utbetalningarna dröja ytterligare.

– Det känns mycket bra att vi även i år når vi det nationella målet inför den första utbetalningen av årets jordbrukarstöd. Det är ett kvitto på att vi har lyckats bibehålla takten i handläggningen trots att vi har behövt lägga mycket resurser på att hantera den rådande pandemin, säger Kristina Janson, chef för landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen Uppsala län.

Slututbetalningarna av direktstöd samt miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion börjar betalas ut den 4 december.

Information om jordbrukarstöden i Uppsala län

 
 
 

Kontakt

 

Fjäderfä måste skyddas mot fågelinfluensa håll dem inomhus

-Det blir dåligt med sprättande i sommar. Är det inte Corona så är det influensa!

Fågelinfluensa har påträffats i flera europeiska länder och nu hölj skyddsnivån från 1 till 2 i Sverige. Sjukdomen är mycket smittsam mellan fåglar. Därför höjs skyddsnivån och fjäderfä ska hållas inomhus. 

Fågelinfluensa har påträffats i flera europeiska länder den senaste tiden och Jordbruksverket (SJV) höjer skyddsnivån från 1 till 2 i ett förebyggande syfte för att skydda tama fjäderfän mot sjukdomen.

Fågelsjukdomen orsakas av ett influensavirus och som är mycket smittsam mellan fåglar. Mildare varianter av viruset finns naturligt bland vilda fåglar, framför allt hos sjöfågel.

Fågelinfluensa är en epizootisjukdom som lyder under epizootilagen. En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa.

– Det är angeläget att vi skyddar våra fjäderfän mot smitta. Fjäderfä ska hållas inomhus och om man märker att de verkar sjuka är det viktigt att snarast kontakta veterinären, säger Lena Malm länsveterinär vid Länsstyrelsen Uppsala län.

Länsstyrelsen har ett uppdrag att förmedla information från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). De stora kommersiella fjäderfäbesättningarna är i regel lätta att nå ut med information till. De har ofta en hög nivå på sin biosäkerhet. Det är alla åtgärder som djurägaren vidtar för att minska risken att sjukdomar kommer in i besättningen eller sprids till andra besättningar.

– Vi vill särskilt nå ut till alla med små hobbybesättningar för att sprida informationen om de nya skyddsnivåerna så brett som möjligt, säger Lena Malm, länsveterinär vid Länsstyrelsen Uppsala län.

Mer information om sjukdomen och utbrottet finns på Jordbruksverkets och SVA:s webbplatser.

 
 

Kontakt

 

Årets skörd en stor lättnad för Sveriges bönder

Riks Jordbruksverkets skördeprognos för 2019 pekar på ett bra utfall. Spannmålsskörden beräknas till 5,9 miljoner ton, något under Lantmännens tidigare prognos men cirka 10 procent bättre jämfört med ett normalår.

Skörden av oljeväxter bedöms ligga 14 procent över 5-årssnittet. Jordbruksverket har inte med skörd av grovfoder i sin prognos men LRF bedömer att även vallar och betesmarker gett bra avkastning under 2019.
Årets skörd är särskilt välkommen efter fjolårets extremt svaga skörd, den sämsta på 60 år för till exempel spannmål (3,6 miljoner ton). Ekonomin, men även framtidstron, i näringen fick sig en rejäl törn 2018 så därför är skörderesultatet i år särskilt värdefullt.

Lokalt i landet finns en variation i skördeutfall och det ostadiga vädret under senare veckor kan ge kvalitetsavdrag och leder även till högre torknings- och bärgningskostnader. För fruktodlare var väderleken under den känsliga blomningsperioden inte gynnsam och skörden av äpple kommer att bli lägre än normalt.

Sammantaget är skördeutfallet ändå en stor lättnad för Sveriges bönder och för hushållen är skörden en stor tillgång som minskar importbehovet och därmed begränsar den svenska konsumtionens miljö- och klimatavtryck.

Läs Jordbruksverkets pressmeddelande här.

Storsatsning ska ge fler studenter på skogsutbildningar



Skogsexkursion. Foto: Andreas Palmén

Storsatsning ska ge fler studenter på skogsutbildningar

PUBLICERAD: 03 NOVEMBER 2020
 

SLU satsar stort på att stärka intresset för skog hos unga. Basen i satsningen är ett digitalt, forskningsbaserat läromedel som lanseras på Sveriges gymnasieskolor hösten 2021. Det är Ljungbergsfonden som investerar i projektet, som ska ge fler sökande till skogsutbildningar.

Utgångspunkten för satsningen är skogssektorns behov av kvalitativ kom­pe­tensför­sör­jning. Samtidigt har antalet sökande till skogsutbildningar minskat gradvis under en längre tid. Projektet ska göra skog intressant och person­ligt relevant för unga i deras tan­kar om framtid och utbildning. Det övergripande målet är att fler söker till SLU:s skogsutbildningar.

– Vår analys visar att det absolut viktigaste för unga idag är säkra jobb och många valmöj­ligheter. Därför blir jobb vår ingång till att prata skog. Det är en glädjande insikt, eftersom det finns gott om både jobb och valmöjligheter för skogsutbildade, säger Anders Alanärä, forskare på SLU och initiativtagare till projektet.

Grunden i satsningen är ett digitalt, forskningsbaserat läromedel om skogens roll för en hållbar framtid. Läromedlet består av ett antal lättanvända och flexibla lektions­paket, och ett smörgåsbord av övningar, laborationer och filmer. SLU-fors­kare bor­gar för vetenskaplig kvalitet och spets. Ambitionen är att läromedlet även ska ligga i digital och pedagogisk framkant. Därför består teamet av personer med erfaren­heter inom undervisning och läromedel, skog, spelifiering och digitala lärverk­tyg.

– Det känns stimulerande och viktigt att jobba med ett läromedel som knyter an till aktuell forskning både inom utbildningsvetenskap och ämnen kopplade till skog. Det är rätt unikt, säger Anna Lodén, som arbetar med läromedlet. Anna Lodén är läro­medelsförfattare, gymnasie­lärare och nu doktorand på Lärarhögskolan vid Umeå uni­versitet.

Projektet är ett viktigt bidrag till SLU:s strategiska satsning på ett flexib­­lare och mer attraktivt utbildningsutbud. De nya skogsutbildningarna möter sektorns behov av kom­­pe­tens, liksom ungas preferenser kring utbildning.

Mer om läromedlet

Läromedlet riktar sig främst till naturbruksgymnasiet och högskole­för­bere­dande gymnasieprogram, men kan användas för alla gymnasieelever och (efter viss anpassning) för högstadiet. Det matchar gymnasiets läroplan väl, liksom det centrala innehållet i ett tiotal ämnen, till exempel naturkunskap, biologi och geografi. Den första versionen innehåller lektioner om klimat och hållbar utveckling, kol­bind­ning och kolets kretslopp, biobaserade råvaror, cirkulär bioekonomi och den svenska skogs­debatten. Fler lektioner kommer att läggas till framöver. Innehållet är tvär­ve­ten­­­skap­ligt, och det tänkta upplägget lämpar sig väl för ämnes­över­­gri­pande under­vis­ning. Lärare kan anpassa materialet efter sina under­vis­nings­metoder och elevers olika behov. Under november testas den första versionen av drygt femtio lärare över hela Sverige. Läromedlet lanseras hösten 2021.

Kontaktpersoner

Jessika Lagrelius, projektledare
Fakulteten för skogsvetenskap/Future Forests, SLU
073-642 12 34, jessika.lagrelius@slu.se

Anders Alanärä, projektägare, professor
Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
070-665 76 13, anders.alanara@slu.se

Pressbild

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Skogsexkursion. Foto: Andreas Palmén

Elin Martinsson, Patrik Myrelid, Lantmännens strategichef.

Lantmännens Från jord till bord-stipendium 2020 går till Elin Martinsson

Lantmännens och Ultuna Studentkårs (ULS) ”Från jord till bord-stipendium” 2020 går till Elin Martinsson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Elin tilldelas stipendiet för sin uppsats ”Eco-efficiency in Swedish dairy farms - Incorporating sustainability into the measure of eco-efficiency”, där hon vidareutvecklar modellen för eko-effektivitet (som bygger på konceptet att fler varor och tjänster kan produceras samtidigt som färre resurser används) för att bättre spegla svenska mjölkgårdars klimatavtryck.

utveckla beräkningsmetodiken

Stipendiet delades ut den 15 oktober och juryns motivering lyder: ”Stipendiatens största drivkraft är att hon vill göra skillnad för samhället och vara med i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbarare samhälle. Detta, samt hennes intresse för jordbrukets ekonomi och hållbarhet har resulterat i en ypperlig masteruppsats där flera perspektiv och faktorer analyserats för att utveckla måttet av eko-effektivitet. Arbetet påvisar slutsatsen att produktiviteten inom den svenska värdekedjan för mjölk från jord till bord har potential att öka på ett långsiktigt hållbart sätt, samtidigt som miljömål kan uppnås. Kommittén anser att stipendiaten genom sitt arbete starkt bidragit till ökad kunskap om hur hållbarhet, produktivitetsförbättring och lönsamhet kan uppnås – från jord till bord”.

Elin Martinsson läser masterprogrammet ”Environmental Economics and Management” vid SLU och har även en kandidatexamen i nationalekonomi från Stockholms universitet.

Från jord till bord-stipendiet ges ut årligen och är en del i Lantmännens samarbete med studenterna på SLU Ultuna och Ultuna Studentkår. Stipendiet syftar till att belöna framstående studentarbete som bidrar till att utveckla Sveriges livsmedelsproduktion och svenska lantbruksföretag på ett lönsamt och hållbart sätt.

Uppsatsen kan laddas ner på: https://stud.epsilon.slu.se/15875/.

Skörden 2020 ovanligt intensiv – och havreskörden slog rekord

 Jordbruksverkets senaste siffra, som släpptes i augusti, ligger på nästan 6,4 miljoner ton. Skörden är nu avslutad i hela Sverige.

– Årets skörd är nu bärgad och vi kan konstatera att den är normalstor. Det kommande årets behov av spannmål i Sverige är därmed säkrat, vilket är av stor vikt för både svensk livsmedelsförsörjning och för vår förmåga att exportera svensk spannmål till andra länder, säger Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.  

Skörden 2020 ser alltså ut att storleksmässigt bli i linje med femårssnittet, men utmärker sig på flera sätt. Vädret under skörd var stabilt, vilket gjorde att skördeperioden blev ovanligt intensiv och resulterade i en spannmålsskörd av mycket god kvalitet. En varm och torr augusti månad gav spannmål med betydligt lägre genomsnittliga vattenhalter än normalt – under 14 procent, mot normalt 17 procent. Det är dessutom den största havreskörden på över tio år.

– De låga vattenhalterna i kombination med att merparten av tröskningen skedde utan regn, ledde till leveranser av frisk och sund vara. Spannmålen har höga proteinhalter, vilket ger goda bakningsegenskaper i kvarnvete och innebär bra kvalitet för övriga grödor. En mycket populär gröda just nu är havre, som det odlas allt mer av. Havreproduktionen har ökat med över tio procent jämfört med genomsnittet de senaste åren, säger Per Gerhardsson, Lantmännens inköpschef för spannmål. 

Den intensiva skörden ledde till ett mycket högt tempo vid Lantmännens 51 spannmålsmottagningar. Lantmännen tar emot en stor andel av den svenska skörden och tog i år emot totalt 1,7 miljoner ton under skördeperioden, som sträcker sig mellan 1 juli och 14 oktober.

– Det har varit ett hårt tryck från söder till norr. En bra spannmålsmottagning i hela landet är viktigt för svenska lantbrukare och utgör grunden för Sveriges förmåga till självförsörjning. Vi slog nya rekord vad gäller mottagningshastigheten i år – den högsta noteringen är på 465 000 ton, vilket motsvarar 12 000 lastbilar, under en vecka, säger Mikael Jeppsson. 

Det gynnsamma vädret och den snabba skörden har även resulterat i att höstsådden blev stor i år, vilket är en bra grund för nästa års skörd.

– Nu tar vi de första stegen mot skörd 2021. Höstsådden ser ut att ha blivit den största på många år, vilket ger goda förutsättningar för en bra skörd nästa år, säger Mikael Jeppsson. 

Läs mer om årets skörd här: https://www.lantmannen.se/press-och-nyheter/nyheter/skord-2020/.  

Bilder finns på https://lantmannen.se/bildbanken.

För mer information, kontakta gärna:

Per Gerhardsson, inköpschef spannmål, Lantmännen
Tel: 0702 91 02 44
E-post: per.gerhardsson@lantmannen.com

Lantmännens pressavdelning  
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com

Skördeprognos i Östhammar:

De som bärgade första skörden vall (till hö och ensilage) innan midsommar har fått bra skördar. Andra skörden vall ser också ut att bli bra. Med fortsatt ljus, värme och lagom med nederbörd kommer även spannmålsskördarna att bli bra vid tröskning längre fram. Rekordår är svårt att sia om - även om det varit en mild vinter och en bra säsong hittills, särskilt med den senaste tidens regn - som verkligen behövdes.
Skriver Eleonore Marcusson på LRF

Granbarkborre

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada på våra granskogar. Den torra sommaren 2018 har lett till stora angrepp i framförallt södra Sverige. Under 2019 är det därför viktigt att skogsägare i drabbade områden inventerar sin skog löpande för att leta efter angrepp.

Aktuellt i april

  • Vissa granar som angreps 2018 börjar skifta färg nu. Men nu kan du inte göra något för att bekämpa granbarkborrar i dessa träd. Eventuell avverkning av granar som angreps 2018 görs enbart för att ta vara på virkesvärdet. 
  • Vissa sent angripna granar har fortfarande en hel del barkborrar kvar i barken, men barken sitter så löst att den inte följer med ut ur skogen om man avverkar nu. Under barken finns också stora mängder naturliga fiender som troligen skadas mer än barkborrarna om barken fläks av. Det kan därför vara kontraproduktivt att avverka barkborredödade granar nu.
  • Använd april månad till att planera för att kunna kolla din skog var fjärde vecka från mitten av maj till slutet av augusti. Det är viktigt att årets angrepp upptäcks och åtgärdas i tid. Det är under maj – augusti som bekämpningen är riktigt effektiv.

Om granbarkborren

Granbarkborren är en cirka 4 millimeter lång skalbagge som tillhör barkborrarna. Det finns cirka 90 arter av barkborrar i Sverige. Nästan 30 av dem kan leva på gran, men granbarkborren är den ende av dem som kan döda stora friska granar.

Angrepp av granbarkborre kan identifieras under hela året, men det är särskilt viktigt att hålla utkik efter färska skador från maj till augusti. Läs mer om vad du ska leta efter på sidan Tecken på angrepp av granbarkborre.

Förebygg angrepp

Granbarkborren förökar sig främst i färska vindfällen av gran. Tar du bort dem från skogen före sommarsemestern så skyddar du din skog från barkborreskador. Du kan även förebygga angrepp genom att avverka så kallade riskbestånd. Läs mer om detta på sidan Bekämpning av granbarkborre.

Stressade granar är extra utsatta

Stormfällda granar är granbarkborrens lättaste byte. Men även levande granar kan angripas när det finns för många granbarkborrar i förhållande till granens motståndskraft. Stressade granar doftar på ett speciellt sätt och detta känner granbarkborren. Efter den extremt torra och varma sommaren 2018 är många granar i framförallt södra Sverige stressade och har därför svårare att försvara sig mot angrepp.

Kommunicerar med dofter

När en hane luktat sig fram till en stressad gran börjar den borra sig in i den. Granen svarar genom att försöka dränka barkborren i kåda. Då kallar barkborren på sina artfränder med en särskild doft, ett feromon, som han tillverkar i sin kropp med hjälp av granens kåda.

Alla granbarkborrar, både hanar och honor, som flyger förbi känner doften och samlas på den stressade granen. Hanarna börjar omedelbart gnaga sig in i barken överallt. Granen försöker dränka alla i kåda, men till slut orkar den inte längre. Barkborrarna vinner, och kallar på honorna med ett annat doftämne. Honorna kryper in till hanens nybyggda parningskammare. Det brukar bli 2-3 honor per hane innan honorna signalerar till andra att det är fullsatt.

Från svärmning till nya barkborrar

Varje hona gnager sedan en rak, cirka 10 cm lång modergång som följer granens fiberriktning. Äggen läggs i gångens sidor. Larverna äter sig vinkelrätt ut från modergången och förpuppar sig efter 5-6 veckor. Efter ungefär en vecka som puppa kläcks de nya baggarna. De stannar under barken ytterligare ett par veckor och äter medan skalet hårdnar och de får den vuxna granbarkborrens bruna färg. 8-10 veckor efter svärmningen kan den nya generationen lämna granen och antingen angripa nya granar eller gräva ner sig i marken för att övervintra.

26 beslut i ärenden om nya växtskyddsmedel hittills i år

Mellan januari och augusti i år har Kemikalieinspektionen fattat 26 beslut i ärenden om godkännanden av nya växtskyddsmedel. 23 av de 26 besluten var bifall på ansökningarna.

– Vi håller ett fortsatt högt tempo i prövningen och hanterar ärenden om bekämpningsmedel i den takt som nya ansökningar kommer in. Vi fortsätter att prioritera en effektiv handläggning och att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, säger Agneta Westerberg, avdelningschef på Kemikalieinspektionen.

Bland de 23 nya växtskyddsmedel som genom Kemikalieinspektionens beslut blir tillgängliga på den svenska marknaden återfinns tolv medel mot svampangrepp, fyra ogräsmedel, två insektsmedel, ett medel mot sniglar och fyra tillväxtreglerande medel. Inga av besluten i ärenden om nya produktgodkännanden för växtskyddsmedel har avslagits under perioden, men i tre ärenden har ansökningarna dragits tillbaka av sökanden.

Kemikalieinspektionen fattade mellan januari och augusti också 18 beslut om utvidgade produktgodkännanden för mindre användningsområden av sedan tidigare godkända växtskyddsmedel. Av dessa beslut var 15 bifall till ansökningarna, medan ett var avslag och två ansökningar drogs tillbaka av sökanden.

När Kemikalieinspektionen avslår ansökningar är skälet oftast att sökanden inte har kunnat visa att det den sökta användningen är säker för hälsa och för miljö. Att ansökningar dras tillbaka eller avvisas kan bero på att en ansökan om produktgodkännande är ofullständig eller att den sökande väljer att inte förnya ett produktgodkännande.

Under perioden har Kemikalieinspektionen också fattat 20 beslut om nya produktgodkännanden av biocidprodukter, varav 15 var bifall. De nya biocidprodukter som Kemikalieinspektionen har godkänt är ett desinfektionsmedel, tre träskyddsmedel, ett konserveringsmedel för byggmaterial, två råttmedel, tre insektsmedel och fem repellenter.

Kemikalieinspektionen bedriver sedan flera år ett aktivt utvecklingsarbete för att effektivisera handläggningen av ärenden om växtskyddsmedel och biocidprodukter. Myndigheten har infört tydligare styrning och mer effektiva arbetssätt, samt arbetar för stärkt dialog med företag och branschorganisationer.

Lättnader i reglerna kring projekt- och företagsstöd

Jordbruksverket har beslutat om vissa ändringar i reglerna vad gäller stöd inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och stöd till lokalt ledd utveckling. Ändringarna innebär bland annat mindre avdrag vid sent inkommen ansökan och utökad tid att ansöka om startstöd.

Ändringarna, som träder ikraft den 7 juli, innebär bland annat att:

  • Avdraget vid för sent inkommen ansökan om slututbetalning har minskat. Avdraget, som tidigare var 50 procent redan från dag ett, kommer vara 1 procent av utbetalningsbeloppet per dag som ansökan om slututbetalning är försenad. Vi har också utökat tiden för hur sent en ansökan får komma in innan den avvisas, från 14 dagar till 25 dagar.
  • Den som vill söka startstöd får nu utökad tid att skicka in sin ansökan. Den tidigare gränsen på 6 månader efter etableringen utökats till 24 månader efter etableringen. Det ger nystartade företagare tid att hinna med allt som ska göras vid ett övertagande eller uppstart av ett företag. Den här ändringen börjar gälla 15 juli.
  • Kravet på underskrift vid kompletteringar eller ändringar av en ansökan är borttaget. Det innebär att kompletteringar eller ändringar i en ansökan om stöd som kommer in till Jordbruksverket inte behöver vara undertecknade av den sökande eller behörig företrädare för den sökande.

Detta är bara några av ändringarna som träder ikraft den 7 juli, för en fullständig lista – besök Jordbruksverkets webbplats.

- Vi strävar alltid efter förenklingar för våra kunder. Att kunna genomföra de här regellättnaderna känns mycket bra, framförallt för att kunna stärka landsbygdens konkurrenskraft och underlätta administrativa bördor för dem som söker stöd. Det blir både en smidigare process för den som söker samt en snabbare handläggning av ärendet, säger Jörgen Fransson, enhetschef på Jordbruksverket.

 

Jordbruksverket, LRF och regeringen uppmanar – skörda allt som går

Jordbruksverket - 2018-07-09 11:00 CEST

Foto: Calle Bredberg

För varje regnfri dag blir situationen allt svårare för lantbrukarna och andra djurägare. Situationen är allvarlig och Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och regeringen samverkar för att hitta lösningar för att underlätta lantbrukarnas situation och säkra livsmedelsproduktionen. Det handlar om allt ifrån att utreda förskottsutbetalningar, krisstöd och lättnader i regelverken.

Lantbrukarna har just nu en svår situation där fodertillgången är knapp på grund av årets torka och varma väder. Situationen är allvarlig, men det sker ett intensivt arbete på bred front för att situationen inte ska bli värre. Varje centimeter av skörden behövs, vi uppmanar nu alla som har arealer med foder, i hela landet, att skörda dessa. Om inte för eget bruk så för andras.

- Jordbruksverket har en nära dialog med LRF och regeringen, men även andra organisationer om läget. Vi inventerar allt som går att göra, ser över regelverk som finns och informerar löpande för att kunna stödja lantbruket, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Råd till lantbrukare och andra djurägare

  • Fundera på möjligheten att ensilera spannmålsgrödor till helsäd.
  • Ta tillvara på trädor och andra ytor som normalt inte används som foder.
  • Se till behovet i området och kom ihåg att just nu är det värt att transportera längre sträckor.
  • Halm går att använda som foder. Strö är också stor efterfrågan på så ta tillvara på allt som finns.
  • Det går att importera foder.
  • Du som har betesmark eller foder som går att skörda, kontakta LRF:s regionkontor som kan samordna behov och utbud av foder.
  • På sociala medier finns flera grupper som förmedlar foderbehov, en av dem är Foderhjälpen 2018 på Facebook.

Åtgärder som vidtagits eller är under utredning

Den 12 juni togs beslut om att tillåta skörd på ekologiska fokusarealer och trädor som man inte får kompensationsstöd för.

  • I kompensationsstödet, miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk produktion finns sedan tidigare möjligheten för länsstyrelsen att göra undantag från skötselreglerna och därigenom ge klartecken att skörda även dessa marker. Många länsstyrelser har redan gått ut med uppmaning att avvika från reglerna, kontakta din länsstyrelse om du är osäker på vad som gäller hos dig.
  • Möjlighet finns för lantbrukare med ekologisk produktion att utfordra med icke ekologiskt foder. Ansökan om detta görs hos Jordbruksverket.
  • Det utsäde som ska användas för att så nästa vår kommer inte att räcka eftersom årets utsädesodlingar ger så lite i skörd. Därför arbetar vi på att få dispens för att kunna använda spannmål från odlingar som egentligen skulle ha levererats till kvarn som utsäde nästa år. Under tiden görs fältbesiktningar av dessa fält eftersom alla utsädesodlingar måste besiktigas.
  • Sverige har ansökt hos EU-kommissionen om att få höja förskottet på landsbygdsstöden från 75 % till 85 %, Vi arbetar också med att se över förutsättningarna för krisstöd från EU.

 

Antalet ekologiska mjölkkor har ökat med 8 procent

Jordbruksverket - 2018-06-15 10:09 CEST

16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Foto: Ingela Grahn

 

I juni 2017 var 52 900 mjölkkor ekologiskt hållna i Sverige, en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Det innebär att 16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Ökningstakten var betydligt högre under 2017 än för åren 2015 och 2016.

Antalet företag med ekologisk mjölkproduktion minskade mellan 2012-2016 för att återigen öka 2017.

20 procent av nötkreaturen i Sverige är ekologiskt hållna
2017 var 307 100 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent sedan 2016. Andelen ekologiska nötkreatur har ökat från 13 procent 2010 till 20 procent 2017. För mjölkkor var andelen 16 procent 2017 och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 34 procent.

Färre ekologiska värphöns
Antalet ekologiskt hållna värphöns ökade stadigt mellan åren 2010 och 2016. Under 2017 minskade dock antalet med 3 procent. Totalt hölls 1 241 000 höns ekologiskt 2017 vilket motsvarar 17 procent av det totala antalet värphöns i Sverige.

Den ekologiska slaktkycklingproduktionen ökade kraftigt 2016. Ökningen fortsatte även under 2017 men i lägre takt. Totalt sett är den ekologiska produktionen av kött från fågel liten. Bara 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige föds upp ekologiskt.

Fler ekogrisar men färre får
Under 2017 ökade antalet ekologiskt hållna grisar med 6 procent och uppgick till 30 800. 2017 var drygt 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.

Antalet ekologiskatackor och baggar var i stort sett oförändrat mellan 2016 och 2017 medan antalet lamm minskade något. Förra året var 126 700 får och lamm upp ekologiskt hållna, en minskning med 3 procent jämfört med 2016. Totalt var 21 procent av svenska får och lamm ekologiska 2017.

Var fjärde ekologisk mjölkko fanns i Västra Götaland
Västra Götalands län hade flest ekologiska mjölkkor 2017. Totalt fanns 13 600 ekologiska mjölkkor i länet vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av samtliga ekologiska mjölkkor i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska mjölkkor inom respektive län så hade Västmanlands och Uppsala län högst andelar, 34 procent. Kalmar och Hallands län var de län som hade lägst andel ekologiska mjölkkor.

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk djurhållning 2017.
I meddelandet och i Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistik fördelat per län för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik per kommun.

Kommande publiceringar av statistik över ekologisk produktion:
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2017 publiceras den 27 juni.
Ekologisk animalieproduktion 2017 publiceras den 22 augusti.

Vattenförsörjningen inom jordbruket måste få större uppmärksamhet

Lantbrukarna bör se över förutsättningarna för sin vattenförsörjning, så som vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist. Foto: Frans Johnsson

 

Tillgång till vatten är en förutsättning för att producera livsmedel. Förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på tillgången på vatten för svensk livsmedelsproduktion. Jordbruksverket har analyserat vattenförsörjningen i jordbruket med hänsyn till förväntade klimatförändringar, marknaden och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling.

För att uppnå målet i livsmedelsstrategin att svensk livsmedelsproduktion ska öka fram till 2030 krävs större kunskap om jordbrukets vattenbehov. Jordbrukssektorns nuvarande och framtida vattenbehov har inte varit föremål för någon utredning under senare tid. På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket därför analyserat jordbrukets vattenförsörjning.

 

Vattenförsörjningen i jordbruket behöver planeras
Analysen visar att jordbrukets vattenbehov behöver ägnas större uppmärksamhet, inte minst till följd av ett framtida klimat med större variationer i nederbörd mellan olika regioner. Jordbrukarna bör också ha ökad uppmärksamhet på sin vattenförsörjning och se över förutsättningarna för vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist.

 

Kan användas vid vattenförsörjningsplaner
Utredningen innehåller beräknings- och kunskapsunderlag som beskriver vattenbehovet för både växtodling och djurhållning. En revidering av vattenbehovsmängderna innebär en kvalitetshöjning av uppgifterna, och länsstyrelserna kan använda dessa som underlag till regionala vattenförsörjningsplaner.

Utredningen kan också användas som kunskapsunderlag för myndigheter, jordbrukare, rådgivare, entreprenörer och konsulter som arbetar med vattnets roll i landskapet.

Mer information
Jordbrukets behov av vattenförsörjning
Läs även rapporten Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat

Läs mer om den svenska livsmedelsstrategin

Blommande träda införs som ny ekologisk fokusareal i förgröningsstödet

Jordbruksverket - 2018-03-07 09:41 CET

Honungsört är attraktiv för pollinerare och finns med på Jordbruksverkets lista med godkända pollen- och nektarrika växter som får sås på blommande träda. Foto: Albin Andersson

 

Nu införs blommande träda som en ekologisk fokusareal i förgröningsstödet. Den blommande trädan ska gynna pollinerare och andra insekter. Regeringen beslutade den 1 mars om att införa blommande träda redan från i år. Det innebär att möjligheten införs efter det att SAM-ansökan för 2018 redan har öppnat.

- För de lantbrukare som har möjlighet att anlägga en blommande träda redan i år, så är det här ytterligare ett sätt att uppfylla kravet på ekologiska fokusarealer. Men vi är medvetna om att beslutet om blommande träda kommer sent och att många lantbrukare redan har planerat för sina ekologiska fokusarealer i år, säger Camilla Callman, chef på stödregelenheten. Det går att ange blommande träda i SAM Internet från den 15 mars.

Ny ekologisk fokusareal som ska gynna insekter

Den som har mer än 15 hektar åkermark kan behöva ha så kallade ekologiska fokusarealer. Minst 5 procent av åkermarken ska då vara ekologiska fokusarealer. Det kan till exempel vara arealer som läggs i blommande träda för att gynna insekter som pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. EU har öppnat upp för att införa den här nya typen av träda.

Lista med godkända växter

Blommande träda är mark i träda som såtts med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. Växterna som sås måste finnas på Jordbruksverkets lista över godkända växter.

Blommande träda får högre viktningsfaktor

De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer. Man multiplicerar arealen med omräkningsfaktorn för att få fram hur stor areal den räknas som, när det gäller kravet på att ha 5 procent av åkermarken som ekologiska fokusarealer. Blommande träda kommer att ha viktningsfaktor 1,5. Det innebär att 1 hektar blommande träda räknas som 1,5 hektar ekologisk fokusareal. Vanlig träda som används som ekologisk fokusareal kommer även i fortsättningen ha viktningsfaktor 1. 

Svenska Jägareförbundet
 

Jägare måste få sälja vildsvinskött

 

LRF och Svenska Jägareförbundet vill att jägare ska få sälja vildsvinskött till såväl konsumenter som näringsidkare: Foto Mostphotos

 

Antalet vildsvin i Sverige ökar och därigenom antalet viltolyckor i trafiken och skördeskador i lantbruket. Svenska Jägarförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund är överens om att vi behöver underlätta för jägarna att avyttra köttet.

Idag får jägarna bara konsumera vildsvinskött i det egna hushållet. De får inte ens ge bort gott kött till sina barn om de inte bor på samma adress.

– För att kunna hålla ett högt jakttryck på vildsvinen behövs regler som stimulerar jakt. Dagens system gör inte det, säger Palle Borgström.

Svenska Jägareförbundet och LRF vill därför att regeringen ändrar regelverket.

– I exempelvis Tyskland säljer jägare tiotusentals vildsvin direkt till privatpersoner, restauranger och lokala handlare och det fungerar på ett utmärkt sätt. Vi ser inga skäl till att inte det skulle fungera lika bra i Sverige, säger Torbjörn Larsson.

Svenska Jägareförbundet och LRF har därför skickat in en hemställan till regeringen, där organisationerna föreslår ett nytt system som ger fler incitament för att förvalta vildsvinsstammen.

– Vildsvin kan ha trikiner. Men genom ett system med spårbarhet på trikinprovet för varje vildsvin som ska säljas finns det inget problem, utan en stor möjlighet som gynnar såväl jordbruket som jakten, säger Torbjörn Larsson.

Förbunden föreslår också att de jägare som vill sälja vildsvinskött ska ha genomgått en utbildning.

– För att kunna leva upp till de krav som ställs på livsmedel förslår vi att jägarna, som ska sälja vildsvinskött, har kunskaper kring livsmedelshantering och vilda djurs sjukdomar. Det handlar om viktiga kunskaper som man enkelt kan lära sig.

– Vi hoppas nu att regeringen skyndsamt genomför nödvändiga förändringar så att jägarna kan hålla ett kontinuerligt högt jakttryck på vildsvinen, där skadorna är som störst, säger Torbjörn Larsson och Palle Borgström.

Tuffa klimatmål kräver handling och uthållighet

Jordbruksverket - 2018-01-31 14:06 CET

Odling av åkerböna kan vara ett mer hållbart alternativ till import av sojabönor. Foto: Katarina Holstmark

 

I juni 2017 röstade riksdagen för ett ramverk för Sveriges klimatarbete med målet att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045. Jordbruksverket diskuterar i en ny rapport hur det svenska jordbruket kan minska utsläppen utan att minska produktionen.

Sveriges jordbruk bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen genom användningen av fossila bränslen som diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.

Aktörerna i det svenska jordbruket arbetar redan idag aktivt för att minska utsläppen av växthusgaser. En effektivare produktion är ofta bra för klimatet eftersom det innebär att utsläppen per produkt minskar. Det viktigaste arbetet drivs därför med mål om att förbättra djurhälsan och minska övergödningen genom effektiv användning av gödselmedel.

En handlingsplan för att minska klimatpåverkan

Jordbrukets utsläpp är svåra att styra och mäta. Det finns inga åtgärder som både ger stora utsläppsminskningar och som kan tillämpas redan imorgon. Därför krävs ett strategiskt och långsiktigt samarbete mellan berörda aktörer. Jordbruksverket föreslår att en handlingsplan för jordbrukssektorn tas fram och blir en del av klimatpolitiken. Handlingsplanen bör innehålla planerade åtgärder för mark och kväve, lagring av stallgödsel, foder, omställning till förnybar energi samt kunskap för beslut och uppföljning.

Mer information

Läs rapporten Hur kan den svenska jordbrukssektorn bidra till att vi når det nationella klimatmålet?

 

83 miljoner till lantbrukare och andra verksamma på landsbygden

Pressmeddelande   •   Jan 26, 2018 14:00 CET

De löpande stödutbetalningarna till företag och projekt på landsbygden fortsätter. Jordbruksverket betalar denna vecka ut 83 miljoner kronor.

Utbetalningen denna vecka innehåller bland annat:

  • 22 miljoner i gårdsstöd
  • 18 miljoner i miljöersättning för minskat kväveläckage
  • 7 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
  • 4 miljoner i nötkreatursstöd
  • 2 miljoner i kompensationsstöd

Det aktuella utbetalningsläget

Till och med vecka 3 år 2018 har följande betalats ut:

  • 6,1 miljarder kronor har betalats ut av totalt 6,5 miljarder i gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare för 2017
  • 2,6 miljarder kronor har betalats ut av totalt 3,1 miljarder i miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion för 2017
  • 18,5 miljarder har betalats ut av totalt cirka 19 miljarder i jordbrukarstöd för 2015-2016
  • 27,2 miljarder har betalats ut av totalt cirka 28,6 miljarder kronor i jordbrukarstöd för 2015-2017

De rullande stödutbetalningarna till verksamhet på landsbygden har pågått under en lång tid och fortsätter varje vecka. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.

Utbetalningsnivå i EU-jämförelse

Sverige ligger på en god utbetalningsnivå jämfört med övriga medlemsländer:

  Utbetalt i genomsnitt - Sverige(% av total) Utbetalt i genomsnitt EU
(% av total)
Gårdsstöd Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 92% Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 62%
Stöd inom landsbygdsprogrammet Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget : 29% Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget: 
26%

Läs mer om utbetalningar på Mina sidor

De som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där visas tidigare utbetalningar och utbetalningar som är på väg inom kort.

Mer information

Förslag till hantering av fisksjukdomen BKD

Jordbruksverket höll den 14 december 2017 en hearing om hur fisksjukdomen bacterial kidney disease, BKD, ska hanteras. Under hearingen presenterade Matfiskodlarna Sverige ett förslag på nationellt övervakningsprogram för fisksjukdomen. Vi behöver nu få in kommentarer och synpunkter på hur den fortsatta hanteringen av BKD i Sverige ska se ut, senast den 31 januari 2018.

 

Sjukdomen kan drabba laxfisk och förekommer även i flera andra Europeiska länder såsom Norge och Finland. Sverige har ett av EU godkänt utrotningsprogram för BKD i inlandszon sedan 2004. Smittan har övervakats och målet har varit att utrota sjukdomen sedan första fallet 1986. Trots regelbunden provtagning och åtgärder när smittan påträffats har en eller flera fiskodlingsföretag smittats årligen.

Därför har Jordbruksverket tagit fram dokumentet Hantering av bacetrial kidney disease, BJD i Sverige som bland annat innehåller en beskrivning av hur BKD hanteras idag, förslag på förbättringar i nuvarande program alternativt om programmet ska ersättas med ett nationellt övervakningsprogram.

Utöver Jordbruksverkets dokument har Matfiskodlarna Sverige AB tagit fram Matfiskodlarnas förslag till bekämpning av BKD. För att ta del av dokumenten - ta kontakt med Jordbruksverket via mejl eller telefon (se kontaktuppgifter nedan).

Jordbruksverket kommer utifrån underlagen och de synpunkter som kommer in att arbeta fram ett slutligt förslag. Förslaget skickas på remiss i februari 2018.

 

BKD drabbar laxfisk och förekommer i Europa, Nord- och Sydamerika och i Asien. Ett karaktäristiskt symtom vid BKD är att njuren är svälld och har vita fläckar. Liknande fläckar kan förekomma på lever, mjälte och hjärta. Sjukdomen har också stadier där sjukdomssymtomen är mer diffusa.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Förekomst

Bakteriell njurinflammation hos lax. Notera den ansvällda njuren (N) med vitfärgade områden och de vita fläckarna på levern (L). Mjälten (M) är förstorad. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Bengt Ekberg/SVA

BKD har rapporterats från stora delar av världen hos både odlad och vild laxfisk. I Sverige påvisades sjukdomen  första gången 1985. Sverige har sedan slutet på 1980-talet genomfört regelbundna undersökningar för att spåra smittan. Sedan år 2004 har vi tilläggsgarantier från EU för att övervaka sjukdomen inom den svenska inlandszonen. I dag finns ett fåtal fiskodlingar klassade som smittade, och här genomförs åtgärdsprogram för att sanera anläggningarna. Årligen undersöks tusentals lax-,  öring- och sikhonor med avseende på BKD i samband med romtagning på kompensationsodlingarna. Detta för att säkerställa att den smolt som ska produceras från rommen och  så småningom  sättas ut inte bär på smittan. 

Symtom

Fisk med BKD kan ha svårigheter att hålla balansen, buken kan vara uttänjd och ögonen utstående. Andra tecken på BKD kan vara vätskefyllda blåsor på huden (ner i muskulaturen) eller små punktformiga blödningar efter fiskens sidor. Den tydligaste indikationen på BKD är den svällda njuren med vita fläckar. Ibland ses också liknande fläckar på lever, mjälte och hjärta, framförallt hos lax och röding. Det förekommer också stadier av sjukdomen där symtomen är mer diffusa. Framförallt regnbåge kan vara bärare av smittan utan att visa tecken på sjukdom, så kallad latent bärare. Smittan kan då endast fastställas efter diagnostiska undersökningar på laboratoriet.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Renibacterium salmoninarum, en liten, Gram-positiv stavbakterie, där isolat från olika delar av världen visar på mycket små genetiska skillnader.

Infektionsport:

Via gälar och mun. Medfödd smitta. 

Spridning i djuret:

Bakterien sprids genom blodet till fiskens vitala organ. Bakterien kan överleva och till och med föröka sig inuti fiskens immunologiska celler som till exempel makrofager. Makrofager är celler med en rik arsenal av aggressiva enzymer som bryter ner och förgör många andra bakterier som fisken kommer i kontakt med. Den kraftiga cellväggen hos R. salmoninarum gör denna bakterie mer motståndskraftig mot de aggressiva enzymerna.

Smittvägar:

Bakterien utsöndras i vattnet via slem, urin och avföring och överförs via direktkontakt eller via vattnet.. Smittan kan också överföras genom predation, då smittad fisk äts upp av andra fiskar. Allt detta är så kallad horisontell smittöverföring. Bakterien R. salmoninarum överförs också vertikalt, från honan till avkomman, genom infekterad rom. Bakterien kan förekomma inuti romkornen varför det inte är möjligt att förhindra smittan genom yttre desinfektion av romkornen. Undersökningar visar att bakterien R. salmoninarum kan förekomma hos andra fiskarter än laxfisk utan att de blir sjuka. Dessa kan därför fungera som en reservoar av smittan.

Överlevnad:

Laboratorieundersökningar visar att R. salmoninarum kan överleva i upp till 20 veckor i vatten. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen BKD ställs genom undersökning av njurvävnad med en immunologisk teknik, så kallad ELISA. Med ELISA-undersökningen identifieras ett protein i bakteriens cellvägg. Proteinet utsöndras i fiskens vävnader under pågående infektion. Vid positivt ELISA-resultat verifieras diagnosen genom undersökning med realtids-PCR, där en unik del av bakteriens DNA identifieras.

Behandling och profylax

Någon verksam behandling mot BKD finns inte. Det finns idag inte heller något effektivt vaccin mot smittan. Sjukdomsbekämpandet bygger därför på diagnostik inom det nationella hälsokontrollprogrammet, och medför handels- och transportrestriktioner vid ett eventuellt påvisande. Fisk kan vara bärare av bakterien R. salmonarum utan att visa yttre tecken på sjukdom. Det är därför nödvändigt att använda känsliga diagnostiska metoder för att spåra smittade individer. Biosäkerhet och övervakningsprogram har visat sig minska antalet nya sjukdomsutbrott. (Johansen et. al 2011). Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras.
Observera risken att sprida infektionen; all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling bör utföras samma dag.

 

Läs mer 

Slutredovisning av projekt-Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 (pdf)

Bacterial kidney disase in salmonid fish. Doktorsavhandling, Veterinaria 116, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige, 2002

Diseases and Disorders of finfish in cage culture 2nd Eds. Woo and Bruno, 2014 s.35-37. ISBN-13:978 1 78064 207 9 CABI International

Disease interaction and pathogen exchange between wild and farmed fish populations with special reference to Norway  (2011) Johansen, L. H., Jensen, I., Mikkelsen, H., Bjørn, P.A., Jansen, P.A. and Bergh, Ø. Aquaculture 315, pp 167-186

 

 
 

Julgransodling, ett lönsamt komplement

De täcker en stor del av Sveriges areal, granarna, och de är särskilt aktuella nu när det lackar mot jul. Men, vilka granar blir julgranar egentligen? Och hur odlar men dem? Redaktionen har träffat Hanna Lupiner, en äkta julgransodlare från Gränna.

Bild: Uno Axelsson och Hanna Lupiner. Foto: Lupiners gård.

Hanna Lupiner har många strängar på sin lyra, hon är fårbonde, skogsägare, kommunikatör och så säljer hon julgranar också. Hon driver företaget Lupiners Gård tillsammans med sin man Joachim i byn Knutstorp utanför Gränna. Gården tog de över 2011 från Hannas pappa Uno Axelsson.

Det var Hannas farfar som startade en gång i tiden med att sälja granar i liten skala, sedan tog Uno över. I över 60 år har granar från gården sålts veckorna innan jul till trogna kunder på torget i Huskvarna. Och det är fortfarande Uno som sköter det mesta av försäljningen

Julgranar behöver få en bra start

Uno såg att intresset för julgranarna ökade så när familjen lade ner jordbruket på gården i mitten av 80-talet planterade han granar på några avlägsna åkerlappar lite längre bort i skogen. Där växer julgranarna nu och hela familjen är engagerad i verksamheten.

– Den största skillnaden mellan att odla vanlig gran och julgran är att du kan sätta plantorna ganska tätt. Och, du behöver få fram julgranar fort. De behöver därför snabbt etablera sig och börja växa förklarar Hanna. Vi sätter rejäla plantor av rödgran, samma som vi planterar på hyggena där det ska bli storskog, men gräs och sly tar lätt överhand i odlingarna och hindrar granen från att växa de första åren, fortsätter hon.

Eftersom familjen inte använder några besprutningsmedel i sina odlingar röjer de undan gräs och sly med klinga för att granarna ska få mer plats att växa. Förutom gräsröjning går det också att sätta en pappskiva runt varje planta som trycker undan gräset som vill komma upp runt omkring, förklarar Hanna.

På något hektar odlar de även kungsgran. Dessa behöver växa inhägnat eftersom de drar till sig vilt som äter på skotten.

Planerar för granar i alla storlekar

För att kunna leverera julgranar varje år krävs mycket planering. Det måste finnas granar i alla storlekar så att det alltid finns ett antal "klara" julgranar varje år. En färdig julgran är mellan 8-10 år och cirka 240 cm hög.

Hur skapar man då den "perfekta julgranen?

– Det är inget frissande och klippande på granarna i våra odlingar, som man kanske kan tro, berättar Hanna. Den perfekta julgranen är egentligen en slump. Vi försöker bara ge den en så bra start som möjligt och förutsättningar att växa jämt och fint, säger hon.

Julgranar är färskvara

När det närmar sig jul är det dags att hugga. Det är ett tungt arbete. Uno, Hanna och Joachim sågar granarna med motorsåg och lastar dem på skogskärran. Hemma på gården sorterar de dem efter storlek och leverans. Eftersom granarna inte bör vara äldre än en vecka när de säljs hugger de kontinuerligt från slutet av november till veckan innan jul.

– Granarna måste vara färska, annars torkar de ut och granen håller inte lika länge. Vår målsättning är att våra granar aldrig är mer än en vecka gamla när vi säljer dem, säger hon.

Julgranen – en symbol

Hur är det då med lönsamheten för en julgransodlare?

– Tja, den hade kunnat vara bättre. Vi svenskar lägger ju miljarder på julklappar varje år men mer än 200 kronor vill gemene man inte lägga på en gran, skrattar Hanna och menar att vi borde se värdet i den symbol som julgranen ändå är.

– Men, det är klart, på den areal vi odlar julgranar blir ju lönsamheten väldigt god. I de andra planteringarna får vi istället vänta 80 år på att få tillbaka pengarna vi lagt ner. Å andra sidan är det ju bara 4 veckor om året vi har julgransförsäljning. Det är ett ben till att stå på för vår verksamhet helt enkelt, säger hon.

// Maria Hedlund

Förbrukningen av kött minskar men efterfrågan på svenskt kött är god

Svenskarnas förbrukning av nöt- och griskött minskar samtidigt som vi äter mer matfågel och lammkött än tidigare. Det visar Jordbruksverkets summering av marknadsutvecklingen till och med tredje kvartalet 2017.  Utvecklingen  i Sverige går mot minskad förbrukning men ökad svensk produktion. I kombination med en minskad import och ökad export av kött, blir resultatet att andelen svenskt kött av vår förbrukning ökar. Intresset och förtroendet för svenskt kött är alltså högt idag.

Fyra delar i utvecklingen är särskilt tydliga under 2017:

1. Andelen svenskt kött av vår förbrukning fortsätter att öka och ökningen är störst för nöt- och griskött. Andelen svenskt lammkött av förbrukningen har inte ökat på länge, men i år stiger den på grund av en kraftig svensk produktionsuppgång. Att svenskt kött utgör en växande andel av svenskarnas konsumtion har vi sett för de flesta köttslagen sedan 2014, med viss variation under åren.

2. Produktionen av samtliga köttslag ökar i Sverige. Produktionen går upp och ner, men över längre tid har vi sett en minskad produktion av nöt- och griskött medan produktionen av lammkött och matfågel ökat. I år ökar produktionen av samtliga köttslag. Procentuellt sett ökar lammkött mest, följt av griskött, matfågel och nötkött. Den extremt höga produktionsökningen för matfågel första kvartalet i år, som då landade på nästan 16 procent, har mattats av. För nöt- och griskött är den ökade produktionen i år en reaktion på god efterfrågan på svenskt kött, vilket gett höga priser och en stärkt investeringsvilja i sektorn. Att allt fler konsumenter fått upp ögonen för de mervärden som finns i vår produktion av kött har ett gett ökat förtroende för det svenska köttet.

3. Förbrukningen av kött minskar. Det tre första kvartalen i år har svenskarnas förbrukning av kött sjunkit med 1,8 procent. Det är nötkött som minskat mest, med 1 kg. Om utvecklingen håller i sig kommer det landa i en total minskning i år på omkring 1,5 kg. Mellan 2013 och 2016 har den totala förbrukningen av kött varit stabil kring 87,5 kg/capita. Förbrukningen visar vår konsumtion i slaktad vikt och en tumregel för att räkna om förbrukningen till mängden kött som hamnar på gaffeln är att halvera den. Från 2013 till 2016 har det skett ett utbyte mellan
köttslagen, främst genom att en minskad förbrukning av griskött på ca 3 kg
ersatts av en lika stor ökning för matfågel. Även förbrukningen av lammkött har
ökat, medan den var ganska stabil för nötkött till och med 2016.

4. Den svenska handelsbalansen för kött stärks. Detta gäller alla köttslag utom lamm. Exporten har ökat av både gris- och nötkött samtidigt som importen minskat. Importen av griskött har haft en obruten minskning på kvartalsbasis sedan antibiotikadebatten tog fart 2014.

Grafen visar procentuell marknadsutveckling för de fyra största köttslagen kvartal 1 - 3 2017 jämfört med samma period 2016. Källa: Jordbruksverket och SCB

Information om köttmarknadens utveckling på webben

Från och med mars 2016 publicerar Jordbruksverket statistik om utvecklingen av marknaderna för kött, mjölk och ägg på webben, en gång per kvartal.

Här kan du läsa och prenumerera på statistiken.
Läs mer om mervärden i svensk produktion av mat

Höstregnen gjorde att all potatis inte kunde skördas

 Den svenska skörden av matpotatis beräknas till 528 000 ton. Årets total­skörd är 4 procent lägre än 2016 och 3 procent lägre än femårsgenom­snittet. Det är samma låga nivå som 2006, 2007 och 2015.
 

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och
Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 77 procent av landets totala matpotatis­skörd.

Västerbottens län har 24 procent lägre totalskörd än i fjol. Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 procent lägre totalskörd. I dessa län finns det stora obärgade
arealer 2017. Östergötlands län har 21 procent större totalskörd än 2016,
tack vare en ökad odlings­areal och ökad skörd per hektar.

Skörden av stärkelsepotatis fortsätter att öka

Den främsta orsaken till den ökade totalskörden för stärkelsepotatis är att arealen
ökat. Arealen stärkelsepotatis ökade med 600 hektar eller 9 procent från 2016
och uppgår 2017 till 7 480 hektar.

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 100 kilo per hektar. Den totala skörden beräknas till 330 000 ton, vilket är 6 procent mer än 2016. Statistiken redovisas inklusive odlingar avsedda för utsädesproduktion.

Stora obärgade potatisarealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 630 hektar eller omkring 4 procent. De största obärgade arealerna redovisas i Hallands och Skåne län, med 230 respektive 160 hektar obärgat. Gotlands och Norrbottens län har 70 respektive 50 hektar obärgade. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas 180 hektar eller drygt 2 procent av arealen vara obärgad. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan skördearbetet hunnit avslutas.

 

Observera att diagrammen har olika skalor

Årets julklapp – viltkött

 

Vildsvinsskinka, foto Christina Nilson-Dag 

Enligt HUI, som utser Årets julklapp, kan årets julklapp eventuellt bli en fotmassageapparat! Vi på Svenska Jägareförbundet har en bättre idé, viltkött. En färsk Sifo-undersökning visar att varannan svensk vill äta mer viltkött. Men vildsvinskött omfattas av ett begränsande regelverk – något som politikerna bör ändra på.

Viltkött passar väl in när intresset för kvalitet på råvaror och matlagning från grunden ökar, framför allt i yngre målgrupper, detta enligt Food & Friends Matrapport 2017.

Som jägare får man enligt Livsmedelsverkets regelverk ge bort, eller sälja styckat vilt motsvarande en enhet storvilt – vilket kan vara antingen en älg, 2 älgkalvar, 3 hjortar, 4 hjortkalvar eller 10 rådjur.

Ett problem är att vi jägare inte får ge bort, eller sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Dock hoppas vi på ändring i regelverket så att fler kan få njuta av vildsvinskött. Förbudet är hämmande på avskjutningen av vildsvin och skulle, om det hävdes, säkerligen bidra till att fler vildsvin jagas och fälls, för att sedan serveras på tallriken hos fler icke jägare.

Förslag ligger nu hos politikerna. Och det vi hoppas på är att vi ska ha samma system som fungerar utmärkt i Tyskland. Det vill säga att vi får sälja det vidare precis som annat viltkött. Naturligtvis ska det först trikintestas hos godkänt laboratorium. Många har ännu inte smakat vildsvinskött och att få ge bort eller sälja vildsvinskött står högt på jägarnas önskelista. Viltkött är både näringsrikt, magert, hållbart och utsökt gott.

På tisdag den 21 november utser HUI Årets julklapp 2017. Vi röstar för viltkött!

PS: Du som har en jägare i familjen – ge alltså inte bort en frysbox i julklapp. Se istället till att ge bort viltkött till de som ej jagar själva.

För mer information Christina Nilson-Dag, Svenska Jägareförbundet, 070 738 8306

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

En del av årets skörd blev kvar på fälten

Årets totalskörd av spannmål beräknas till drygt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mer än förra året och 8 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Men på över 2 procent av spannmålsarealen är skörden helt obärgad, med stora regionala variationer. Sommartorkan minskade också skörden på många håll.

Preliminärt beräknas även 2 procent av arealen med ärter och 4 procent av arealen med åkerbönor vara oskördad på grund av den regniga hösten. Statistiken är dock mer osäker än vanligt, eftersom en del lantbrukare fortfarande inte har skördat
färdigt och därför inte kunnat lämna information om årets skörd till SCB. Det
finns även rapporter om höga vattenhalter vid skörd, att säden hade börjat gro
i axen och mer viltskador på grund av den försenade skörden.

Större höstveteareal bidrog till ökad total spannmålsskörd

Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete beräknas till 3 miljoner ton i år. Det är en ökning med 20 procent
jämfört med 2016 och en ökning med 31 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvete är den gröda som har störst avkastning per hektar i Sverige, och en ökad areal av höstvete har därmed stor inverkan på den totala spannmålsskörden. Mellan 2016 och 2017 ökade höstvetearealen med 9 procent.

Större höstrapsareal bidrog till ökad raps- och rybsskörd

Totalskördenav raps och rybs beräknas preliminärt till 383 800 ton, vilket är
43 procent mer än 2016, 19 procent mer än femårsgenomsnittet och den största raps-och rybsskörden sedan 1990. Ökningen beror främst på att odlingsarealen av höstraps ökade till den rekordhöga arealen 105 540 hektar.

Skörden av ärter minskade

Den totala skörden av ärter beräknas till 84 200 ton, vilket är 9 procent mindre än i fjol. Årets totala skörd av åkerbönor är i samma storleksordning som förra året.

Mer information

Läs mer om denna undersökning och resultat för enskilda grödor  i det Statistiska meddelandet Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter 2017.

Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd

Jordbruksverkets har beslutat om ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur som i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel. Ändringarna innebär en regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner inom djurskyddsområdet. De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017, gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin.

– Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

Exempel på förändringar i regelverket


Särskilda regler för slaktkycklingarnas föräldrar
Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling för att bättre kunna anpassa reglerna till dessa djurs behov. Det införs även vissa förändringar i kraven om dagsljus och sittpinnar för dessa djur. Sittpinnar har i vissa fall orsakat dessa föräldradjur skador och därför görs det nu möjligt att istället för, eller i kombination med, sittpinnar använda en upphöjd sittyta.

Svensk grisuppfödning ska bli mer konkurrenskraftig
Några av reglerna för grisuppfödningen ändras. Bland annat ska det bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare. Den svenska grisuppfödningen har under de senaste decennierna utvecklats påtagligt och vi ser nu att det finns goda skäl att även utveckla föreskrifterna. Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka svensk livsmedelsproduktion. För de flesta grisbönder innebär de nya reglerna inte någon förändring i praktiken. Grundregeln är fortfarande att varje smågris får dia minst 28 dagar.

– Jämfört med dagens regler innebär de nya reglerna bland annat att krav ställs på att smågrisarna ska ges extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär. De grisbönder som uppfyller kraven får möjlighet att avvänja smågrisarna omgångsvis där minst 90 procent av smågrisarna är 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris är yngre än 21 dagar, säger djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist.

Vill ha bred uppslutning kring uppföljningen

– Vi har under föreskriftsarbetets gång hämtat synpunkter från ett stort antal instanser så väl under samråds- och dialogmöten som via remissvar. Jag vill tacka alla för det stora engagemanget och vill gärna även i fortsättningen ha en bred uppslutning kring uppföljningsarbetet för att säkra en god djurvälfärd, avslutar Ingrid Eilertz.

EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft

Sydkorea är en av de marknader där EU ser en stor potential för ökad export av jordbruksprodukter. Foto: Pixabay.

EU satsar 188,6 miljoner euro på informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder under 2018. Syftet är att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft både på den inre marknaden och i länder utanför EU. Jämfört med tidigare år reserverar kommissionen en större andel, 41,9 procent av det totala stödet, för samarbeten mellan organisationer i flera medlemsländer, så kallade multiprogram. Dessa får dela på 79,1 miljoner euro.

De som beviljas stöd får 70-85 procent av kostnaden för kampanjen betald av EU, resten betalas av organisationerna själva.

Målet är att öka exporten på marknader med stor potential

EU:s målsättning är att öka säljfrämjande aktiviteter på exportmarknader
som bedöms ha stor potential att växa, så som Kina, Japan, Sydkorea, USA och
Kanada. På den interna marknaden inom EU är avsikten att informera
konsumenterna om den höga kvalitén på EU:s produkter och då särskilt produkter
som omfattas av EU:s kvalitetsordningar, exempelvis skyddade
ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

Särskilda satsningar 2018

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av
lamm- och getköttsproduktion och 8 miljoner euro ska främja konsumtionen av
frukt och grönsaker.

Vem kan söka stödet?

Branschorganisationer, producentorganisationer eller andra organisationer som
arbetar med relevanta frågor på en övergripande nivå kan ansöka. Enskilda
företag kan inte söka pengar från det här stödet.

Det går att få stöd för kampanjer i Sverige om man samarbetar med en utländsk organisation. Detta krav gäller inte information om EU:s kvalitetsordningar eller goda kostvanor.

Mer information

Kommissionen har meddelat att budget och beslutade prioriteringar för stödet kommer att publiceras i slutet av november. Möjligheten att ansöka kommer därefter att utlysas någon gång i januari 2018.

Är du intresserad och vill veta mer kan du läsa om stödet här.

Fler djur på svenska jordbruksföretag

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent. Foto: Urban Wigert

Antal djur på svenska jordbruksföretag ökar mellan juni 2016 och juni 2017 enligt ny statistik från Jordbruksverket. Såväl antalet nötkreatur som antalet får, svin och fjäderfä ökar i landet. Antalet mjölkkor fortsätter dock att minska.

Antalet nötkreatur ökade med drygt 12 000 djur mellan juni 2016 och juli 2017
trots att antalet mjölkkor minskade med nästan 9 000 djur. Framför allt ökade
antalet am- och dikor, som behövs vid uppfödning av köttdjur, men även kvigor,
tjurar och stutar ökade.

Antalet får och fårföretag ökar

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent.

Trenden med färre grisföretag är inte så stark som tidigare och de senaste åren har antalet grisföretag varit relativt oförändrat. I juni 2017 fanns nästan 1 300
grisbönder. Antalet grisar kan enligt de senaste årens undersökningar inte visa någon förändring.

På fjäderfäsidan har såväl antalet slaktkycklingar som antalet kycklingar för
äggproduktion ökat och är uppe på nivåer som inte setts tidigare i våra
undersökningar. Antalet höns har dock minskat i jämförelse med rekordåret 2016.

Besättningsstorlekarna ökar inte lika mycket

Antalet djur per företag ökar kontinuerligt men utvecklingen mot större och
större besättningar har avtagit under de senaste åren. På nötkreaturssidan ökar
besättningarna mest mellan 2016 och 2017 och en genomsnittlig mjölkgård har 89
mjölkkor 2017 jämfört med ca 85 mjölkkor 2016. För övriga djurslag är
förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på
svinbesättningarna som ökat mest under 2000-talet.

Ny stödfunktion för handel via REKO-ringar

För producenterna innebär REKO-ringen en kostnadsfri marknadsföring och skapar en försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. Det ger också en möjlighet att testa nya produkter. Foto: Camilla Bender Larson.

REKO-ringar är ett begrepp som snabbt sprider sig runt om i Sverige. Namnet står för ”rejäl konsumtion” och är en avtalsmodell för handel mellan konsumenter och småskaliga svenska producenter. Handeln sköts genom slutna Facebook-grupper och utlämningen av varorna sker under en timma på en angiven plats där producenter och konsumenter möts. Nu har Jordbruksverket upphandlat en stödfunktion som ska underlätta etablering av REKO-ringar i hela landet.

Ingen försäljning är tillåten på plats. Alla beställningar görs i förväg via REKO-ringens Facebook-sida.

Affärsmodellen kommer från Frankrike

Modellen kommer ursprungligen från Frankrike, AMAP, Associations pour le maintien d'une agriculture paysanne, och har introducerats i Finland av Thomas Snellman på EkoNu. På kort tid har en omfattande REKO-rörelse skapats i Finland och den engagerar idag ca 270.000 personer i ett par hundra REKO-ringar.

Efterfrågan på lokalproducerat tydlig marknadstrend

Konceptet har nu även introducerats i Sverige. Flera REKO-ringar har vuxit fram som ett resultat av en starkt växande efterfrågan på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung. Den allra första REKO-ringen startades 2016 i Grästorp i Västra Götaland. Idag finns ca 50 REKO-ringar i Sverige och antalet växer hela tiden.

Fördelarna är många

För producenterna innebär det en kostnadsfri marknadsföring och skapar en tidsbesparande försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. REKO-ringarna är dessutom en lämplig arena för att testa nya produkter. För konsumenterna blir småskaliga och lokalt producerade produkter mer tillgängliga och det skapar ett ökat intresse, säger Camille Bender Larson, projektledare på Jordbruksverket.

Kriterierna för en producent är först och främst att de är en livsmedelsgodkänd producent och har en egen produktion. Produkterna får inte vara industriellt producerade. Det får gärna vara ekologiska produkter men det är inget krav.

Stödfunktion för REKO-ringar

Jordbruksverket har nu upphandlat en nationell stödfunktion för REKO-ringar i Sverige under en 2-års period.

Funktionen ska:

- fungera som en oberoende nationell stödfunktion för REKO-ringar Sverige

- tillgodose såväl konsumenters, producenters som REKO-ringarnas administratörers behov av stöd vid etablering och förvaltning

- förmedla vilka regler och riktlinjer enligt svensk lagstiftning som gäller vid REKO-handel

- skapa en modell med gemensamma kriterier för REKO-handel i Sverige

- etablera REKO-ringar över hela Sverige

- genomföra lokala utbildnings- och informationsträffar för producenter och administratörer

- engagera ett antal oberoende regionala stödfunktioner som lokala ”igångsättare”

- ta fram en handlingsplan för REKO-ringarnas framtid

- arbeta med uppföljning och statistik

Kontaktperson

Camilla Bender Larson, landsbygdsutvecklare
Landsbygdsutvecklingsenheten
Telefon 036-15 64 85
förnamn.efternamn@jordbruksverket.se

Effektivare kombination av jordbrukarstöd krävs för ökad miljönytta och lönsamhet

 

Det är möjligt att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Det visar den rapport som tagits fram inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter.

 

- Ett mer effektivt stödpaket än idag kan bestå av minskat gårdsstöd och förenklat kompensationsstöd som enbart går till åkermark. Med riktade och resultatbaserade ersättningar kan värdet på miljönyttan per stödkrona öka jämfört med nuvarande stödformer, säger Torben Söderberg, utredare på Jordbruksverket.

Minskad budget kräver effektivare stödpaket

Studien fokuserar på att analysera om det är möjligt att minska den totala budgeten till jordbrukssektorn och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla lönsamheten i jordbruket jämfört med idag. Bakgrunden är kraven på minskad finansiering till EU:s jordbrukarstöd och Storbritanniens utträde ur EU (Brexit) vilket sannolikt innebär en minskad stödbudget för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2021.

Tre scenarier presenteras

Tre scenarier för år 2030 presenteras i rapporten och dessa utgår från att den årliga svenska stödbudgeten är fyra, fem respektive sex miljarder kronor. Resultaten indikerar att det även vid en minskad stödbudget både kan gå att öka miljönyttan och bevara jordbrukets lönsamhet.

– Ett sänkt gårdsstöd samtidigt med de höjda ersättningarna till betesmarker skulle kunna bidra till ökade möjligheter att bibehålla hävden av värdefulla betesmarker och stärka miljömålen om biologisk mångfald, tillägger Anna Lena Carlsson, handläggare på Naturvårdsverket.


Att ge gårdsstödet enbart till åkermark skulle även bidra till att förenkla administrationen. En förutsättning för att kunna genomföra principiella förändringar av stödreglerna är att de genomförs inom hela EU. Detta eftersom dessa stöd är EU-gemensamma och påverkar konkurrenskraften inom jordbruket mellan medlemsländerna.


Rapporten är genomförd inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag om att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Även länsstyrelserna deltar i genomförandet av uppdraget.

 

Mer information

Rapporten: Effektivare kombination av jordbrukarstöden – för ökad miljönytta, lönsamma jordbruk och ökad samhällsekonomisk lönsamhet

Årets spannmålsskörd större än 2016

 

Höstvete motsvarar nästan hälften av årets totala spannmålsskörd. Foto: Pixabay

 

Årets totalskörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton, en ökning med 5 procent jämfört med 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar Jordbruksverkets skördeprognos. Om prognosen stämmer så blir det tredje största spannmålsskörden under 2000-talet.

 

Hektarskörden för höstvete förväntas öka med 3 procent till 6 880 kilo per hektar vilket är den högsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna. Det är främst ökningen av hektarskörden och större arealer för höstvete som bidrar till en större spannmålsskörd. Skörden av höstvete motsvarar nästan hälften av den totala spannmålsskörden.

– De senaste åren har sådden på hösten före skördeåret varit stor eftersom väderförhållandena varit fördelaktiga. Sådd på hösten påverkar i allmänhet hektarskörden positivt. Till exempel bedöms hektarskörden för höstvete kunna bli 2 000 kilo per hektar (40 procent) högre än för det vårsådda vetet. Detta blir givetvis en fördel för odlingens lönsamhet, säger Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.

 

Hektarskörden av vårrågvete är den minsta bland spannmålsgrödorna, 0,1 procent av den totala spannmålsskörden. Foto: Urban Wigert

 

Vårrågvete ger minsta hektarskörden

Hektarskörden för vårrågvete förväntas bli 3 360 kilo per hektar och är
den minsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna. Dock svarar vårrågvete endast för 0,1 procent av den totala spannmålsskörden.

Höstraps störst bland oljeväxterna

Totalskörden av oljeväxter, raps och rybs, uppskattas bli drygt 350 000 ton, vilket är 32 procent mer än förra året och den näst största skörden på 2000-talet. Jämfört med genomsnittet för oljeväxter de senaste fem åren är ökningen 10 procent.

Arealen höstraps är i år 27 procent större än 2016 och det är den främsta orsaken till den stora ökningen av oljeväxtskörden. Höstraps svarar för 92 procent av den totala oljeväxtarealen och enligt prognosen för 95 procent av den totala oljeväxtskörden.

Hektarskörden för höstsådda oljeväxter, höstraps och höstrybs, förväntas öka med 7 respektive 26 procent jämfört med 2016. Hektarskördarna förväntas bli 3 200
kg/ha respektive 1 920 kg/ha i år. Höstraps har därmed den största hektarskörden bland oljeväxter.

Jordbruksverkets metod för prognoserna

Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2017.
Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.
Beräkningarna görs endast för hela landet. Regionala uppgifter redovisas inte i
denna prognos. En förutsättning är att vädret i augusti och framåt blir som
under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren.
Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras 15 november.

Mer information

Läs mer i statistikmeddelandet Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017.

Grisuppfödare: "Fyra veckor är lagom"

INRIKESidag  06:02

LANTBRUK. Mats Sonander, grisuppfödare i Kävlinge, ser ingen anledning att skilja griskultingarna tidigare från suggan.

– Fyra veckor tycker jag är bra, tre veckor känns tidigt, tycker jag personligen.

Efter 14 dagar börjar kultingarna äta tilläggsfoder och efter 28 dagar är de stabila nog att övergå till enbart foder, men de verkar sakna sin mamma första dygnet, berättar Mats Sonander.

 

– Det är rätt så lugnt, de ligger i en flock och tyr sig till varandra, och har värme i golvet. Det handlar mycket om trygghet, att de har det varmt och torrt.

Om kultingarna tas bort efter 21 dagar i stället för 28 kan suggan befruktas på nytt tidigare och det blir fler kultingar per sugga varje år. Men i den andra vågskålen finns förtroendet från svenska konsumenter. Mats Sonander befarar att vissa kan ogilla om det blir mindre skillnad mellan svensk och utländsk uppfödning.

– Det är högst rimligt att tro. Det känns ju mindre humant, så kan man uttrycka det.

Men han har ingen åsikt om att Jordbruksverket nu föreslår ändrad tidsgräns.

– Nej, jag har ingen synpunkt, för de har folk som är större experter än vad jag är. Det är klart att vi måste ha ekonomi i näringen och vi konkurrerar med import från utlandet. Men just nu har vi ett väldigt stöd av svenska konsumenter som vill ha svenskt kött. Det är ett jätteplus och det ska vi vara rädda om.

TT

 Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning

<div class="_1pdIt" data-test-id=&qu
25. Jul, 2017

Färre sjukskrivs i Sverige

Odlare: Sämsta äppelskörden på 50 år

Odling. Våren har varit tuff i år för landets äppelodlare - frostskador på knopparna och blommor som fryser sönder. Det är den sämsta äppelskörden på 50 år, konstaterar odlare.

Våren var tidig i år men sedan vände det och veckan efter valborg var det minusgrader igen över hela landet, vilket har påverkat äppelodlare över hela landet.

 
– Det blir alltid lite frost varje år, men i år var det exceptionellt. Vi har odlare som odlat äpplen sedan 1967 och som säger att de aldrig varit med om värre, säger Henrik Stridh, vd för Äppelriket, till TT och tillägger:

– Det är tråkigt att det börjar innan vi har fått några äpplen. Samma nätter som det frös visste vi att vi skulle få problem. Säg att det blir 25 procent mindre skörd än förra året.

Frostskador på frukten

Skörden har varit dålig i hela norra Europa i år, konstaterar David Rudenstam, äppelodlare i Jönköping.

– Vi räknar väl med 50 till 60 procent sämre skörd än normalt.

Frostskador tidigt i knoppstadiet har lett till att trädens blommor vissnar i stället för att bilda äpplen. Många av de äpplen som växer i träden är skadade, på skalet märks en strimla eller ett fält som orsakats av frosten.

– Man får bara en väldigt liten del av den pengen man skulle ha fått annars och i butikerna kommer priserna att vara högre.

 
Kortare tid i hyllan

Henrik Stridh tror däremot inte att konsumenterna kommer att märka av den dåliga skörden. Eftersom förra årets skörd var rekordstor finns det fortfarande kvar äpplen i butikerna, men frukten kan komma att ta slut tidigare.

– Jag tror att vi kommer att få en lite kortare tid i hyllan, kanske fram till mars eller april nästa år. Är det en jättestor efterfrågan och tillgången är mindre så kommer det att bli ett något högre pris. Men det är inte det vi eftersträvar, utan vi vill kunna förse butikerna med svenska äpplen året om.

De skadade äpplena blir must eller mos eller så slängs de på komposthögen.

– Ur ren ekonomisk synvinkel är det ibland billigare att lägga dem på marken. Det blir till mull som blir näring som går tillbaka till skörden, säger Henrik Stridh.

TT

Håll svinpesten utanför Sverige

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Den sprider sig i Europa och finns i Sveriges närområde – i Baltikum, Polen, Tjeckien och Ryssland. Viruset sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kläder, skor, fordon och köttprodukter. Afrikansk svinpest smittar inte människor.

Rått kött och köttprodukter utgör en stor risk och kan lätt överföra smittan till grisar och vildsvin. De som varit i kontakt med grisar eller vildsvin utomlands kan också föra med sig viruset via sina kläder och skor.

— Smittan kryper allt närmare Sveriges gränser. Därför är det viktigt att alla som rört sig i områden med svinpest är noggranna med vad de för med sig tillbaka. I värsta fall kan en korvmacka slängd utmed motorvägen bli vårt fall, säger Maria Cedersmyg på Jordbruksverket.

Kan få katastrofala konsekvenser

— Det är inte bara grisarna som far illa om vi får in afrikansk svinpest i Sverige. Det får också katastrofala konsekvenser för den svenska grisnäringen. Export av griskött och avelsmaterial från grisar skulle i så fall stoppas, säger Maria Cedersmyg.

Så här håller vi svinpesten borta från våra svenska grisar

  • Ta inte med kött eller köttprodukter av gris eller vildsvin från länder där svinpest förekommer.
  • Mata inte grisar med matavfall.
  • Släng eller lämna inte matavfall i naturen eller vid rastplatser utmed vägar.
  • Lägg inte matavfall innehållande kött eller köttprodukter från gris eller vildsvin i öppna komposter.
  • Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländska grisbesättningar.
  • Använd gårdens egna skyddskläder vid djurkontakt i Sverige.
  • Om du har jagat i ett land där svinpest förekommer: Gör rent din jaktutrustning, dina jaktkläder och stövlar innan du använder dem i Sverige. Om du haft din jakthund med bör du tvätta pälsen på den innan du åker hem. Tänk på att kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittorisk.
  • Anmäl omedelbart misstanke om svinpest hos grisar till veterinär.
  • Anmäl ökad dödlighet bland vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt.

Mer information

Om svinpest på jordbruksverkets webbplats

Ta inte hem mul- och klövsjuka eller svinpest från resan

Införsel av livsmedel och foder av animaliskt ursprung för personligt bruk

Karta över i vilka länder afrikansk svinpest förekommer

Om utbrott av afrikansk svinpest i Tjeckien på SVA:s webbplats

Gödselgasstödet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser

 

På uppdrag av regeringen driver Jordbruksverket ett pilotprojekt där deltagarna i projektet får ersättning för den biogas de producerar från stallgödsel. Syftet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser från gödselhantering genom ökad användning av stallgödsel som substrat för biogasproduktion. 

 

Projektet ska pågå 2014-2023 och deltagarna har sammanlagt fått drygt 19 miljoner kronor för den biogas som producerades 2015 och nästan 50 miljoner kronor för den biogas som producerades 2016.

Goda resultat av pilotprojektet efter första utvärderingen

Projektet har genomgått en första utvärdering och resultatet presenteras i rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016. Produktion av biogas från stallgödsel bidrar till miljönytta genom att utsläppen av växthusgaser minskar. Det är framför allt utsläpp av växthusgaser från lagring av stallgödsel som minskar då gödseln används för produktion av biogas.

- För att få god effekt av gödselgasstödet måste fler vilja vara med i projektet och mer stallgödsel rötas till biogas. Av all den stallgödsel som används som växtnäring på svenska åkrar varje år är det bara cirka fyra procent som först har använts för produktion av biogas i de anläggningar som ingår i gödselgasstödet, säger Lena Niemi Hjulfors på Jordbruksverkets utredningsenhet.

Utvärderingen visar bland annat att:

  • Gödselgasstödet har gett oss mer värme, el och fordonsgas från gödselbaserad biogas än vad vi skulle fått om stödet inte funnits.
  • Vi får stor miljönytta när biogas används istället för fossil energi och störst miljönytta får vi av den biogas som ersätter fossila drivmedel.
  • En ersättningsnivå på 40 öre/kWh är i de flesta fall är tillräcklig för att befintliga anläggningar ska fortsätta att producera biogas från gödsel men den är troligen inte tillräcklig för att skapa nya investeringar i biogasanläggningar.

 Nästa utvärdering av pilotprojektet planeras till 2019.

Mer information

Rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016 Läs mer om gödselgasstödet

Nytt uppdrag rörande ekologiska livsmedel, inom ramen för livsmedelsstrategin

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att samordna arbetet med att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket ska också ta fram en åtgärdsplan för
att uppnå målen om ekoprodukter i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin.

– Den första delen i det nya uppdraget innebär att vi ska inrätta en samordningsfunktion där andra myndigheter och företrädare för företag och organisationer inom hela livsmedelskedjan samt konsument- och miljöorganisationer ska ingå, berättar Göran Löfqvist, chef på marknadsavdelningen på Jordbruksverket.

Samordningsfunktionens syfte är att:

  • främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
  • bidra till utbyte av erfarenheter och dialog mellan berörda aktörer
  • utreda marknadens funktionssätt och identifiera begränsningar i produktionsledet
  • verka för kunskapsuppbyggnad i form av forskning, innovation och rådgivning
  • Ska bidra till livsmedelsstrategins mål

– Den andra delen i det nya uppdraget innebär att vi ska utarbeta en åtgärdsplan och etappmål som syftar till att de inriktningsmål som satts upp i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin kan nås, säger Olof Johansson, chef på växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket. Enligt målen ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.

Hur går arbetet vidare?

­­­­– Vi ser fram emot att arbeta med dessa angelägna frågor. Det är en utmaning som kräver ett bra samarbete med branschen för att vi ska lyckas. Vi har börjat
planera för arbetet tillsammans med våra medarbetare och ett första möte med
berörda samarbetspartners i början av hösten, avslutar Olof Johansson och Göran
Löfqvist.

Mer information

Om ekologisk odling
Om regeringens uppdrag

Skörden av ekologiskt odlad spannmål ökar

Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 280 000 ton under 2016. Det motsvarar en tjugondel av den totala spannmålsskörden.

Jämfört med 2015 är det en ökning med 3 procent, och jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren en ökning med 23 procent. Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen, och havreskörden ökade mest jämfört med föregående år. Den totala skörden av havre som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick under 2016 till 91 400 ton. Det är den största skörden som redovisats under de år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts.

Ekologiskt odlade oljeväxter ökar också

Totalskörden av raps och rybs godkänd för försäljning med ekologisk var 12 000 ton under 2016. Merparten utgörs av höstraps som skattas till 10 900 ton, en ökning med 16 procent jämfört med föregående år.

Skörden av ekologisk matpotatis ökade med nästan 50 procent

Totalskörden av ekologisk matpotatis beräknas till 34 700 ton, vilket är uppemot 50 procent mer än 2015. Ökningen beror främst på att den ekologiska arealen matpotatis ökat. Ekologisk matpotatis odlas främst i Västra Götalands, Skåne, Gotlands och Dalarnas län. Drygt 6 procent av den totala matpotatisskörden 2016 kunde därmed säljas med ekologisk märkning.

Skördenivåer vid ekologisk och konventionell odling

En mer utförlig redovisning av denna undersökning och resultat för enskilda grödor publiceras i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1701 som finns på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske och på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken. Här jämförs hektarskördar vid ekologisk och konventionell odling för olika grödor och regioner.

Något färre sysselsatta i jordbruket

År 2016 sysselsatte jordbruket 171 418 personer, en minskning med mindre än 1 procent sedan 2013. Sedan 2010 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med 7 510 personer eller 4 procent och sedan 2007 med 6 197 personer eller 3 procent.

Trenden de senaste 10 åren är en minskning av antalet företagare och en ökning av antalet tillfälligt sysselsatta i enskilda företag. Antalet företagare har minskat med 7 procent sedan 2013 och med närmare 15 procent sedan 2007. Antalet tillfälligt sysselsatta däremot har ökat med 63 procent sedan 2007. Det totala antalet sysselsatta i enskilda företag 2016 var 148 027 personer, en minskning med knappt 2 procent sedan 2013.

Antalet sysselsatta i juridiska företag (aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) var 23 391 personer 2016, en ökning med 5 procent sedan 2013. Antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska företag minskade något mellan 2013-2016 medan antalet tillfälligt sysselsatta ökade med 18 procent under samma period.

Fler äldre företagare

Den största åldersgruppen bland företagarna i enskilda företag var personer äldre än 65 år. Närmare 34 procent av företagarna hamnade i denna grupp, en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. År 2016 var 16 procent av de enskilda företagarna kvinnor, vilket är oförändrat sedan undersökningen 2013.

Flest driftsledare (ansvarig för den dagliga driften i företaget) i juridiska företag finns i åldersgruppen 55-64 år med 29 procent av driftsledarna och i åldersgruppen 45-54 år där 28 procent av driftsledarna finns. Andelen kvinnliga driftsledare i juridiska företag år 2016 var 14 procent, en ökning med 1 procentenhet sedan 2013.

Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

För företagare i enskilda företag samt deras maka/make/sambo och övriga familjemedlemmar undersöks även sysselsättningen utanför jordbruket. Av dessa var det 53 procent som hade en huvudsyssla utanför jordbruket år 2016, en ökning med 8 procentenheter sedan 2013.

Mer information

Läs det statistiska meddelandet Sysselsättning i jordbruket 2016

Drönare används för kontroll av skog

NATUR. Skogsstyrelsen har på försök börjat använda drönare för att kontrollera skog, skriver Bärgslagsbladet. Främst ska de användas för att se till att skogen sköts som den ska.

– En drönare kan ge oss en snabb och tydlig bild över både bra och dålig hänsyn i samband med skogsbruk, säger Skogsstyrelsens Martin Klenz, som leder försöket i Uppsala-Västmanland, till tidningen.

 Flygningarna kan också underlätta för att hitta skador efter storm och skadedjur. Skogsstyrelsen har tidigare använt drönare för att överblicka stora områden efter skogsbränder.

Tre distrikt ingår i försöket som pågår till oktober: Uppsala-Västmanland, Värmland och Gävleborg.

TT

Stor ökning av ekologiskt uppfödda slaktkycklingar

 

Antalet ekologiskt uppfödda slaktkycklingar har ökat med 177 procent sedan 2015. Men andelen ekokyckling är fortfarande liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige. Foto: Dan-Axel Danielsson

 

I juni 2016 var 145 200 slaktkycklingar ekologiska, en ökning med 177 procent jämfört med 2015. Den ekologiska slaktkycklinguppfödningen är dock liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar. Även för övriga djurslag visar statistiken en ökad ekologisk djurhållning.

 

2016 var 296 300 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent jämfört med 2015. Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 3 procent till 49 100 medan antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 5 procent till 67 400.

20 procent av de svenska nötkreaturen föds upp ekologiskt

Totalt var 20 procent av nötkreaturen ekologiska 2016. För mjölkkor var andelen 15 procent och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 35 procent.

Antalet får och lamm ökade med 7 procent till 130 700. Även antalet ekologiska grisar ökade men andelen ekologiska grisar är låg. 2016 var 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt uppfödda värphöns

Antalet ekologiska värphöns har ökat kontinuerligt under flera år. De två senaste åren har ökningen varit markant större än tidigare år. 2016 var antalet ekologiska värphöns 1 272 900, en ökning med 14 procent jämfört med 2015. Andelen ekologiska värphöns ökade från 15 procent 2015 till 16 procent 2016. Att andelen ekologiska höns inte ökade mer förklaras av ett ökat antal konventionella höns.

Antal djur inom ekologisk djurhållning

 
 

24 procent av de ekologiska nötkreaturen i Västra Götaland

Västra Götaland hade flest ekologiska nötkreatur 2016. Totalt fanns 71 000 ekologiska nötkreatur i länet vilket motsvarade 24 procent av samtliga ekologiska nötkreatur i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska nötkreatur inom respektive län så hade Värmlands län högst andel med 43 procent.

Andel ekologiska nötkreatur av det totala antalet nötkreatur per län

 
 

Mer information

Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk djurhållning 2016. Där och i Jordbruksverkets statistikdatabas redovisar vi länsfördelad statistik för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik per kommun.

Kommande publiceringar av statistik över ekologisk produktion: - Skörd för ekologisk och konventionell odling 2016. Publiceras 28 juni. - Ekologisk animalieproduktion 2016. Publiceras 24 augusti.

 

Bredbandstödet viktigt för utbyggnad visar 2017 års marknadsanalys

 

Den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband når både tätorter och många småorter inom tre år. På landsbygden har det statliga bredbandsstödet en avgörande betydelse för utbyggnaden. Det framgår av 2017 års marknadsanalys från Jordbruksverket.

 

– Det är glädjande att stödet har ökat intresset för att bygga bredband i landet. Jordbruksverket kommer att fortsätta ge stöd till bredbandsuppbyggnad i områden utanför tätort där ingen kommersiell aktör bygger, säger Håkan Hylén på landsbygdsutvecklingsenheten.

Jordbruksverkets marknadsanalys grundar sig på uppgifter som tagits fram av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS bedömer att marknadsaktörernas intresse av att investera i bredbandsinfrastruktur på landsbygden har främjats av såväl stödet i sig som att de områden för vilka stöd kunnat sökas har varit tydliga och förutsägbara.

Jordbruksverket utökar nu det offentliga samrådet för att ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd.

– Det innebär att länsstyrelserna aktivt ska söka efter och utreda om det finns affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd, säger Håkan Hylén.

Mer information

Om statistiken i marknadsanalysen

Statistiska centralbyrån (SCB) tillämpar från och med 2016 en ny indelning av tätorter och småorter. Den nya definitionen har inneburit att många av de hushåll och arbetsställen med tillgång till fiber, som i oktober 2015 tillhörde landsbygd, tillhörde i oktober 2016 tätort eller småort.

De ska leda arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök 

Jordbruksverket har utsett en ny nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Kommittén ska styra Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor. Målet är att på sikt minska antalet djurförsök.

– Regeringens stora satsning på 3R-frågor ger Jordbruksverket möjlighet att samla berörda aktörer så att vi gemensamt kan utveckla området. Med kommittén på plats räknar vi med att verksamheten i 3R-centret kommer igång på allvar och att 3R-centret blir den nationella samlingspunkt som vi strävar efter. Vi satsar också på goda kontakter med andra länders 3R-center för att effektivisera arbetet, säger Cecilia Bornestaf, försöksdjurshandläggare på avdelningen för djurskydd och hälsa.

Det här är 3R

3R står för att minska (reduce), förfina (refine) och ersätta (replace) djurförsök. 3R-centret ska bland annat fungera som informations- och kommunikationscentral för 3R-frågor, ge stöd till de regionala djurförsöksetiska nämnderna i form av kunskap och utbildning samt till användare av försöksdjur och berörda myndigheter genom råd och rekommendationer på området.

Kommitté ska prioritera och besluta

På uppdrag av regeringen upprättar Jordbruksverket under 2017 ett kompetenscenter för 3R-frågor. Jordbruksverket utser nu en ny nationell kommitté som ska styra 3R-centret. Kommittén består av personer med olika kompetenser inom bland annat veterinärmedicin och djurskydd och med erfarenhet från olika forskningsområden. Ordförande i nationella kommittén kommer i uppstartskedet från Jordbruksverket. Kommitténs uppdrag är att prioritera 3R-centrets arbete samt att besluta om vilka råd och rekommendationer som ska ges.

– Vi fortsätter arbeta för att antalet försöksdjur ska bli färre och på sikt kunna ersättas med andra metoder med bibehållen god forskningskvalitet, avslutar Cecilia Bornestaf.


Mer information

Om kompetenscentrum för 3R-frågor

Allt fler jordbruksföretag breddar sin verksamhet

Ett exempel på kombinationsverksamhet är snöröjning, där jordbruksföretaget med hjälp av sina maskiner utför arbeten åt andra. Foto: Pixabay

De svenska jordbruksföretagen utnyttjar i allt högre grad sina resurser för att tjäna pengar på andra verksamheter än renodlat jordbruk. Över 40 procent av ­företagen hade så kallad kombinationsverksamhet under 2016, en fyrdubbling sedan mätningarna började 1999.

För allt fler jordbruksföretag är kombinationsverksamheter en viktig del av inkomsten. För 14 procent av företagen utgjorde de mer än hälften av den totala omsättningen 2016, en andel som ökat med 5 procent på bara tre år.

Entreprenadarbete vanligast

Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet var arbete på entreprenad, där man med hjälp av jordbruksföretagets maskiner utförde olika typer av arbeten åt andra. Över en fjärdedel av Sveriges alla jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av entreprenadarbete 2016. Vid sidan av detta var turism, förädling av gårdsprodukter och produktion av förnybar energi de vanligaste typerna av kombinations­verksamhet.

Typ av verksamhet och omfattning skiljer sig åt

Kombinationsverksamhet är vanligast i Stockholms och Södermanlands län, där mer än vartannat jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av sådan
verksamhet 2016. Stora företag satsade i högre grad på entreprenadverksamhet, medan arealmässigt mycket små företag istället satsade på förädling och försäljning av gårdsprodukter.

Exempel på kombinationsverksamheter

Kombinationsverksamhet är inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruk, men som använder jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader, maskiner eller jordbruks­produkter. Exempel på kombinationsverksamheter är entreprenadarbete som snöröjning eller vägarbeten, turism, produktion av
förnybar energi eller förädling av gårdsprodukter.

Mer information

Läs mer i det Statistiska meddelandet Jordbruksföretagens
kombinationsverksamheter 2016

Nu är jordgubbssäsongen äntligen igång

 
 

Den kalla våren har fördröjt årets jordgubbssäsong men nu är gubbarna äntligen på gång. Jordbruksverket kontrollerar frukt och grönsaker under hela året men under sommaren ligger fokus särskilt på jordgubbarna. Det är viktigt att märkningen av frukt och grönsaker är korrekt, som konsument har man rätt att få veta var jordgubbarna kommer ifrån.

 

Jordbruksverket har påbörjat årets kontroller av jordgubbar och vi planerar att fortsätta kontrollera hela jordgubbssäsongen. Kontrollerna sker överallt där det säljs jordgubbar, till exempel på torg och vid vägkanter, men även i butiker och på stormarknader. Vi kontrollerar så att jordgubbarnas ursprung framgår på förpackningen.

— Många konsumenter är uppmärksamma och frågar vid köpstället var jordgubbarna kommer från. Det är också vanligt att man tipsar oss när man misstänker att jordgubbarna är felmärkta eller när de saknar märkning, vilket vi är tacksamma för. Tipsen hjälper oss i vårat arbete med kontrollerna, säger Waldemar Ibron, kontrollant på Jordbruksverket.

Många jordgubbar som säljs under våren och försommaren är från Spanien, Belgien, Tyskland, Polen och Kroatien.
— Det är naturligtvis fritt att sälja jordgubbar från alla länder, bara de är tydligt märkta med ursprungsland och odlarens namn. Konsumenten ska enkelt kunna se varifrån jordgubbarna kommer, säger Waldemar Ibron.

Analys visar om jordgubbarna är från Sverige

Om jordgubbarnas ursprung inte framgår och förpackningarna saknar märkning med ursprungsland, odlare och kvalitetsklass eller om Jordbruksverket misstänker fusk så skickar vi jordgubbarna på analys. I analysen använder man referensprover från svenskodlade jordgubbar som man jämför med olika isotoper, alltså varianter av ett grundämne i jordgubbarna. Analysen visar om jordgubbarna är odlade i Sverige eller inte.

En tillfällig lösning för att lösa bristen på djursjukskötare

Det är stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige. Det visar siffror från arbetsgivarorganisationen SLA Svensk Djursjukvård. För att säkra djurskyddet föreslog Jordbruksverket i februari en kortsiktig lösning som gick ut på remiss. Det är nu dags för en andra remissrunda efter att Jordbruksverket beaktat synpunkter som kom in på det första förslaget.

— Vi har fått in många svar på remissen som skickades ut i februari, både positiva och negativa, och vi är tacksamma för att vi fått in så många synpunkter, det stärker vår bild av allvaret i situationen, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Grunden i det reviderade förslaget är oförändrat. Under sex år ska det bli möjligt att få undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Undantaget ger djurvårdare med erfarenhet av yrket möjlighet att genom utbildning utöka sin kompetens inom framförallt narkos. Efter genomförd och godkänd utbildning kan djurvårdaren, under en veterinärs ordination och ansvar, utföra vissa nya arbetsuppgifter.

— Genom att utöka kompetensen hos djurvårdarna löser vi problemet kortsiktigt samtidigt som vi upprätthåller en god och säker djurvård, säger Håkan Henrikson.

Några av de justeringar som är gjorda i förslaget:

  • Djurvårdare ska inte få söva hästar, däremot ska de få ge hästar lugnande medel.
  • För att djurvårdare ska få söva sällskapsdjur krävs att de ska ha tre års arbetslivserfarenhet förutom en specifik utbildning. I den första remissen skulle det bara krävas ett års erfarenhet.
  • Den specifika utbildningen ska avslutas med en examen.

Stor brist på legitimerade djursjukskötare

SLA Svensk Djursjukvårds företag representerar cirka 80 procent av omsättningen i branschen. De är också en av remissinstanserna.

— Vi bedömer att det under kommande år behövs någonstans mellan 100-250 djursjukskötare för att täcka kundernas behov, berättar Elisabet Ellström på SLA Svensk Djursjukvård.

Även på Distriktsveterinärerna märker man tydligt av den brist som råder. Bland annat på hur svårt det är att rekrytera:

— Vi har det tufft att rekrytera både djursjukskötare och veterinärer, framförallt till våra mottagningar på landsbygden, berättar Peter Svensson, chef på Distriktsveterinärerna.

En tillfällig lösning

— Vi tror och önskar att undantaget från behandlingsförbudet som vi nu föreslår bara ska gälla i upp till sex år och att vi efter den tiden har en situation som ser bättre ut vad gäller djursjukskötare. Vi kommer att arbeta tillsammans med branschen, länsstyrelsen och SLU för att följa upp hur situationen utvecklar sig. Målet måste vara att det ska finnas tillräckligt med kompetens på landets veterinärmottagningar för att kunna ge den vård som djuren behöver, säger Håkan Henrikson.

Fler utbildningsplatser behövs

Det är populärt att utbilda sig till djursjukskötare i Sverige, men antalet utbildningsplatser är för få för att tillgodose behov och efterfrågan. I dag finns det 80 utbildningsplatser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Men det är betydligt fler som söker utbildningen än vad det finns platser till i dagsläget.

— Inom den sexårsperiod som undantaget gäller så hoppas jag att utbildningsplatserna kommer utökas ytterligare för att komma till rätta med bristen på legitimerade djursjukskötare, säger Håkan Henrikson.

Mer information

Nya remissen

Från den 9 juni börjar lantbrukare få sin slututbetalning av gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd för 2016. Slututbetalning av kompensationsstödet startar också i juni, vilket är tidigare än planerat.

 

– Vi vet att kompensationsstödet är viktigt för att behålla jordbruksproduktion i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Därför är vi extra glada för att vi kan få ut de här pengarna till lantbrukare tidigare än planerat, säger Anders Egonson på Jordbruksverket.

Kompensationsstödet till lantbrukare i områden som har sämre odlingsförutsättningar är på totalt 1,2 miljarder, varav drygt 1 miljard redan har nått lantbrukarna i delutbetalningar.

Projekt-och företagsstöd och mycket annat i veckans utbetalning på totalt 35 miljoner

Utbetalningen fredagen den 12 maj innehåller bland annat:

  • 16 miljoner i företagsstöd inom landsbygdsprogrammet
  • 8 miljoner i projektstöd inom landsbygdsprogrammet
  • 5 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
  • 2 miljoner i skolmjölksstöd
  • 1 miljon i stöd till ekologisk produktion

Så här ligger Sverige till i förhållande till andra länder

Den 31 mars i år hade de 28 EU-länderna totalt sett betalat ut 75 procent av gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet för 2016. Sverige hade vid samma tidpunkt betalat ut 85 procent. Den 28 februari hade EU-länderna i snitt betalat ut 18 procent av de totala stöden inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sverige hade betalat ut drygt 25 procent.

Fortsatta utbetalningar varje fredag

Utbetalningarna av stöd och ersättningar till verksamhet på landsbygden har pågått sedan i oktober 2016 och fortsätter rullande varje fredag. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla resterande utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.

Lantbrukare ser sina utbetalningar på Mina sidor

Lantbrukare som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där kan lantbrukaren bland annat se sina tidigare utbetalningar och få information om utbetalningar som är på väg inom kort.

Mer information

På Jordbruksverkets webbplats finns information om

10 år av stärkt djurskydd och konkurrenskraft och arbetet fortsätter

 

För snart tio år sedan, den 1 juli 2007, fick Jordbruksverket tillbaka rollen som ansvarig central myndighet för djurskyddet och uppdraget att säkerställa ett gott djurskydd. I uppdraget ingår också att arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi har alltså ansvar för helheten.

 

- Som samordnare upplever jag att djurskyddet finns med och påverkar i alla våra viktiga diskussioner om hållbarhet och framtid. Om man ser mer objektivt på vilka förändringar som gjorts är min bedömning också att vi haft en positiv utveckling på djurskyddsområdet vilket beskrivs i rapporten Djurskydd 2007-2017, säger Helena Elofsson, djurskyddssamordnare på Jordbruksverket.

Stärkt djurskydd via djurskyddslagstiftning

För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket bland annat under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. Några exempel:

  • Nya föreskrifter för mink med fokus på att förebygga stereotypier och onormala  beteenden hos djuren. (2012)
  • Införande av föreskrifter för kanin som hålls för kött, päls och ull vilket saknas i de flesta andra EU-länder (2014).
  • Föreskrifter om att alla nötkreatur ska ha möjlighet till social kontakt + bättre   ljusförhållanden för grisar och fjäderfä (2014)
  • Tjurar och stutar ska hållas i lösdrift, inte uppbundna. (augusti 2017).

Djurskyddet kommande 10 år

Under de kommande 10 åren finns en stark förhoppning om att kunna förena ny kunskap och ny teknik med formerna för vår djurhållning på ett allt bättre sätt. Nya lösningar och nya möjligheter. Det globala hot som till exempel antibiotikaresistens innebär kommer också att öka trycket på att skapa allt bättre djurhållningssystem.


- Stora djurhållningsbekymmer kommer i framtiden inte kunna lösas genom att medicinskt behandla djuren på besättningsnivå. Detta är en insikt vi haft i Sverige i många år och vi har därför extra goda förutsättningar att lyckas eftersom vi är vana vida att bygga bort bekymmer, inte behandla bort dem, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

3R-center startas upp

Ett kompetenscenter för 3R-frågor inrättas vid Jordbruksverket. Detta kompetenscenter ska bland annat ha till uppgift att sprida information om alternativa metoder till djurförsök och ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur. Kompetenscentret ska även ge råd och vägledning till djurskyddsorganen, de djurförsöksetiska nämnderna och övriga myndigheter som har försöksdjursanknytning. 3R-centrets verksamhet startas upp under 2017.

Ny plattform med syfte att stärka djurskyddet i EU

EU-kommissionen inrättar i år en EU-plattform för djurskydd. Syftet är bland annat att arbeta för ett bättre genomförande och tillämpning av EU:s regelverk på djurskyddsområdet samt att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

Plattformen kommer att bestå av totalt 75 deltagare och varje medlemsstat har en representant förutom representanter från olika organisationer och fristående experter. Utsedd att representera Sverige är Jordbruksverkets djurskyddssamordnare Helena Elofsson. 

- Vi på Jordbruksverket och jag, är naturligtvis stolta över att få representera Sverige i detta arbete. En viktig del av plattformsarbetet är att få till en bättre efterlevnad av EU:s djurskyddsbestämmelser i hela EU eftersom det både stärker djurskyddet inom EU och våra svenska företags konkurrenskraft, säger Helena Elofsson.

Mer information

Djurskydd 2007–2017– 10 års djurskyddsarbete på Jordbruksverket
Om djurskydd
Om 3R-center