26 beslut i ärenden om nya växtskyddsmedel hittills i år

Mellan januari och augusti i år har Kemikalieinspektionen fattat 26 beslut i ärenden om godkännanden av nya växtskyddsmedel. 23 av de 26 besluten var bifall på ansökningarna.

– Vi håller ett fortsatt högt tempo i prövningen och hanterar ärenden om bekämpningsmedel i den takt som nya ansökningar kommer in. Vi fortsätter att prioritera en effektiv handläggning och att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, säger Agneta Westerberg, avdelningschef på Kemikalieinspektionen.

Bland de 23 nya växtskyddsmedel som genom Kemikalieinspektionens beslut blir tillgängliga på den svenska marknaden återfinns tolv medel mot svampangrepp, fyra ogräsmedel, två insektsmedel, ett medel mot sniglar och fyra tillväxtreglerande medel. Inga av besluten i ärenden om nya produktgodkännanden för växtskyddsmedel har avslagits under perioden, men i tre ärenden har ansökningarna dragits tillbaka av sökanden.

Kemikalieinspektionen fattade mellan januari och augusti också 18 beslut om utvidgade produktgodkännanden för mindre användningsområden av sedan tidigare godkända växtskyddsmedel. Av dessa beslut var 15 bifall till ansökningarna, medan ett var avslag och två ansökningar drogs tillbaka av sökanden.

När Kemikalieinspektionen avslår ansökningar är skälet oftast att sökanden inte har kunnat visa att det den sökta användningen är säker för hälsa och för miljö. Att ansökningar dras tillbaka eller avvisas kan bero på att en ansökan om produktgodkännande är ofullständig eller att den sökande väljer att inte förnya ett produktgodkännande.

Under perioden har Kemikalieinspektionen också fattat 20 beslut om nya produktgodkännanden av biocidprodukter, varav 15 var bifall. De nya biocidprodukter som Kemikalieinspektionen har godkänt är ett desinfektionsmedel, tre träskyddsmedel, ett konserveringsmedel för byggmaterial, två råttmedel, tre insektsmedel och fem repellenter.

Kemikalieinspektionen bedriver sedan flera år ett aktivt utvecklingsarbete för att effektivisera handläggningen av ärenden om växtskyddsmedel och biocidprodukter. Myndigheten har infört tydligare styrning och mer effektiva arbetssätt, samt arbetar för stärkt dialog med företag och branschorganisationer.

Lättnader i reglerna kring projekt- och företagsstöd

Jordbruksverket har beslutat om vissa ändringar i reglerna vad gäller stöd inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och stöd till lokalt ledd utveckling. Ändringarna innebär bland annat mindre avdrag vid sent inkommen ansökan och utökad tid att ansöka om startstöd.

Ändringarna, som träder ikraft den 7 juli, innebär bland annat att:

  • Avdraget vid för sent inkommen ansökan om slututbetalning har minskat. Avdraget, som tidigare var 50 procent redan från dag ett, kommer vara 1 procent av utbetalningsbeloppet per dag som ansökan om slututbetalning är försenad. Vi har också utökat tiden för hur sent en ansökan får komma in innan den avvisas, från 14 dagar till 25 dagar.
  • Den som vill söka startstöd får nu utökad tid att skicka in sin ansökan. Den tidigare gränsen på 6 månader efter etableringen utökats till 24 månader efter etableringen. Det ger nystartade företagare tid att hinna med allt som ska göras vid ett övertagande eller uppstart av ett företag. Den här ändringen börjar gälla 15 juli.
  • Kravet på underskrift vid kompletteringar eller ändringar av en ansökan är borttaget. Det innebär att kompletteringar eller ändringar i en ansökan om stöd som kommer in till Jordbruksverket inte behöver vara undertecknade av den sökande eller behörig företrädare för den sökande.

Detta är bara några av ändringarna som träder ikraft den 7 juli, för en fullständig lista – besök Jordbruksverkets webbplats.

- Vi strävar alltid efter förenklingar för våra kunder. Att kunna genomföra de här regellättnaderna känns mycket bra, framförallt för att kunna stärka landsbygdens konkurrenskraft och underlätta administrativa bördor för dem som söker stöd. Det blir både en smidigare process för den som söker samt en snabbare handläggning av ärendet, säger Jörgen Fransson, enhetschef på Jordbruksverket.

 

Jordbruksverket, LRF och regeringen uppmanar – skörda allt som går

Jordbruksverket - 2018-07-09 11:00 CEST

Foto: Calle Bredberg

För varje regnfri dag blir situationen allt svårare för lantbrukarna och andra djurägare. Situationen är allvarlig och Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och regeringen samverkar för att hitta lösningar för att underlätta lantbrukarnas situation och säkra livsmedelsproduktionen. Det handlar om allt ifrån att utreda förskottsutbetalningar, krisstöd och lättnader i regelverken.

Lantbrukarna har just nu en svår situation där fodertillgången är knapp på grund av årets torka och varma väder. Situationen är allvarlig, men det sker ett intensivt arbete på bred front för att situationen inte ska bli värre. Varje centimeter av skörden behövs, vi uppmanar nu alla som har arealer med foder, i hela landet, att skörda dessa. Om inte för eget bruk så för andras.

- Jordbruksverket har en nära dialog med LRF och regeringen, men även andra organisationer om läget. Vi inventerar allt som går att göra, ser över regelverk som finns och informerar löpande för att kunna stödja lantbruket, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin.

Råd till lantbrukare och andra djurägare

  • Fundera på möjligheten att ensilera spannmålsgrödor till helsäd.
  • Ta tillvara på trädor och andra ytor som normalt inte används som foder.
  • Se till behovet i området och kom ihåg att just nu är det värt att transportera längre sträckor.
  • Halm går att använda som foder. Strö är också stor efterfrågan på så ta tillvara på allt som finns.
  • Det går att importera foder.
  • Du som har betesmark eller foder som går att skörda, kontakta LRF:s regionkontor som kan samordna behov och utbud av foder.
  • På sociala medier finns flera grupper som förmedlar foderbehov, en av dem är Foderhjälpen 2018 på Facebook.

Åtgärder som vidtagits eller är under utredning

Den 12 juni togs beslut om att tillåta skörd på ekologiska fokusarealer och trädor som man inte får kompensationsstöd för.

  • I kompensationsstödet, miljöersättningar och ersättningarna för ekologisk produktion finns sedan tidigare möjligheten för länsstyrelsen att göra undantag från skötselreglerna och därigenom ge klartecken att skörda även dessa marker. Många länsstyrelser har redan gått ut med uppmaning att avvika från reglerna, kontakta din länsstyrelse om du är osäker på vad som gäller hos dig.
  • Möjlighet finns för lantbrukare med ekologisk produktion att utfordra med icke ekologiskt foder. Ansökan om detta görs hos Jordbruksverket.
  • Det utsäde som ska användas för att så nästa vår kommer inte att räcka eftersom årets utsädesodlingar ger så lite i skörd. Därför arbetar vi på att få dispens för att kunna använda spannmål från odlingar som egentligen skulle ha levererats till kvarn som utsäde nästa år. Under tiden görs fältbesiktningar av dessa fält eftersom alla utsädesodlingar måste besiktigas.
  • Sverige har ansökt hos EU-kommissionen om att få höja förskottet på landsbygdsstöden från 75 % till 85 %, Vi arbetar också med att se över förutsättningarna för krisstöd från EU.

 

Antalet ekologiska mjölkkor har ökat med 8 procent

Jordbruksverket - 2018-06-15 10:09 CEST

16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Foto: Ingela Grahn

 

I juni 2017 var 52 900 mjölkkor ekologiskt hållna i Sverige, en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Det innebär att 16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Ökningstakten var betydligt högre under 2017 än för åren 2015 och 2016.

Antalet företag med ekologisk mjölkproduktion minskade mellan 2012-2016 för att återigen öka 2017.

20 procent av nötkreaturen i Sverige är ekologiskt hållna
2017 var 307 100 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent sedan 2016. Andelen ekologiska nötkreatur har ökat från 13 procent 2010 till 20 procent 2017. För mjölkkor var andelen 16 procent 2017 och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 34 procent.

Färre ekologiska värphöns
Antalet ekologiskt hållna värphöns ökade stadigt mellan åren 2010 och 2016. Under 2017 minskade dock antalet med 3 procent. Totalt hölls 1 241 000 höns ekologiskt 2017 vilket motsvarar 17 procent av det totala antalet värphöns i Sverige.

Den ekologiska slaktkycklingproduktionen ökade kraftigt 2016. Ökningen fortsatte även under 2017 men i lägre takt. Totalt sett är den ekologiska produktionen av kött från fågel liten. Bara 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige föds upp ekologiskt.

Fler ekogrisar men färre får
Under 2017 ökade antalet ekologiskt hållna grisar med 6 procent och uppgick till 30 800. 2017 var drygt 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.

Antalet ekologiskatackor och baggar var i stort sett oförändrat mellan 2016 och 2017 medan antalet lamm minskade något. Förra året var 126 700 får och lamm upp ekologiskt hållna, en minskning med 3 procent jämfört med 2016. Totalt var 21 procent av svenska får och lamm ekologiska 2017.

Var fjärde ekologisk mjölkko fanns i Västra Götaland
Västra Götalands län hade flest ekologiska mjölkkor 2017. Totalt fanns 13 600 ekologiska mjölkkor i länet vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av samtliga ekologiska mjölkkor i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska mjölkkor inom respektive län så hade Västmanlands och Uppsala län högst andelar, 34 procent. Kalmar och Hallands län var de län som hade lägst andel ekologiska mjölkkor.

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk djurhållning 2017.

I meddelandet och i Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistik fördelat per län för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik per kommun.

Kommande publiceringar av statistik över ekologisk produktion:
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2017 publiceras den 27 juni.
Ekologisk animalieproduktion 2017 publiceras den 22 augusti.

Vattenförsörjningen inom jordbruket måste få större uppmärksamhet

Lantbrukarna bör se över förutsättningarna för sin vattenförsörjning, så som vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist. Foto: Frans Johnsson

 

Tillgång till vatten är en förutsättning för att producera livsmedel. Förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på tillgången på vatten för svensk livsmedelsproduktion. Jordbruksverket har analyserat vattenförsörjningen i jordbruket med hänsyn till förväntade klimatförändringar, marknaden och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling.

För att uppnå målet i livsmedelsstrategin att svensk livsmedelsproduktion ska öka fram till 2030 krävs större kunskap om jordbrukets vattenbehov. Jordbrukssektorns nuvarande och framtida vattenbehov har inte varit föremål för någon utredning under senare tid. På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket därför analyserat jordbrukets vattenförsörjning.

 

Vattenförsörjningen i jordbruket behöver planeras
Analysen visar att jordbrukets vattenbehov behöver ägnas större uppmärksamhet, inte minst till följd av ett framtida klimat med större variationer i nederbörd mellan olika regioner. Jordbrukarna bör också ha ökad uppmärksamhet på sin vattenförsörjning och se över förutsättningarna för vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist.

 

Kan användas vid vattenförsörjningsplaner
Utredningen innehåller beräknings- och kunskapsunderlag som beskriver vattenbehovet för både växtodling och djurhållning. En revidering av vattenbehovsmängderna innebär en kvalitetshöjning av uppgifterna, och länsstyrelserna kan använda dessa som underlag till regionala vattenförsörjningsplaner.

Utredningen kan också användas som kunskapsunderlag för myndigheter, jordbrukare, rådgivare, entreprenörer och konsulter som arbetar med vattnets roll i landskapet.

Mer information
Jordbrukets behov av vattenförsörjning
Läs även rapporten Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat

Läs mer om den svenska livsmedelsstrategin

Blommande träda införs som ny ekologisk fokusareal i förgröningsstödet

Jordbruksverket - 2018-03-07 09:41 CET

Honungsört är attraktiv för pollinerare och finns med på Jordbruksverkets lista med godkända pollen- och nektarrika växter som får sås på blommande träda. Foto: Albin Andersson

 

Nu införs blommande träda som en ekologisk fokusareal i förgröningsstödet. Den blommande trädan ska gynna pollinerare och andra insekter. Regeringen beslutade den 1 mars om att införa blommande träda redan från i år. Det innebär att möjligheten införs efter det att SAM-ansökan för 2018 redan har öppnat.

- För de lantbrukare som har möjlighet att anlägga en blommande träda redan i år, så är det här ytterligare ett sätt att uppfylla kravet på ekologiska fokusarealer. Men vi är medvetna om att beslutet om blommande träda kommer sent och att många lantbrukare redan har planerat för sina ekologiska fokusarealer i år, säger Camilla Callman, chef på stödregelenheten. Det går att ange blommande träda i SAM Internet från den 15 mars.

Ny ekologisk fokusareal som ska gynna insekter

Den som har mer än 15 hektar åkermark kan behöva ha så kallade ekologiska fokusarealer. Minst 5 procent av åkermarken ska då vara ekologiska fokusarealer. Det kan till exempel vara arealer som läggs i blommande träda för att gynna insekter som pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. EU har öppnat upp för att införa den här nya typen av träda.

Lista med godkända växter

Blommande träda är mark i träda som såtts med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. Växterna som sås måste finnas på Jordbruksverkets lista över godkända växter.

Blommande träda får högre viktningsfaktor

De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer. Man multiplicerar arealen med omräkningsfaktorn för att få fram hur stor areal den räknas som, när det gäller kravet på att ha 5 procent av åkermarken som ekologiska fokusarealer. Blommande träda kommer att ha viktningsfaktor 1,5. Det innebär att 1 hektar blommande träda räknas som 1,5 hektar ekologisk fokusareal. Vanlig träda som används som ekologisk fokusareal kommer även i fortsättningen ha viktningsfaktor 1. 

Svenska Jägareförbundet

 

Jägare måste få sälja vildsvinskött

 

LRF och Svenska Jägareförbundet vill att jägare ska få sälja vildsvinskött till såväl konsumenter som näringsidkare: Foto Mostphotos

 

Antalet vildsvin i Sverige ökar och därigenom antalet viltolyckor i trafiken och skördeskador i lantbruket. Svenska Jägarförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund är överens om att vi behöver underlätta för jägarna att avyttra köttet.

Idag får jägarna bara konsumera vildsvinskött i det egna hushållet. De får inte ens ge bort gott kött till sina barn om de inte bor på samma adress.

– För att kunna hålla ett högt jakttryck på vildsvinen behövs regler som stimulerar jakt. Dagens system gör inte det, säger Palle Borgström.

Svenska Jägareförbundet och LRF vill därför att regeringen ändrar regelverket.

– I exempelvis Tyskland säljer jägare tiotusentals vildsvin direkt till privatpersoner, restauranger och lokala handlare och det fungerar på ett utmärkt sätt. Vi ser inga skäl till att inte det skulle fungera lika bra i Sverige, säger Torbjörn Larsson.

Svenska Jägareförbundet och LRF har därför skickat in en hemställan till regeringen, där organisationerna föreslår ett nytt system som ger fler incitament för att förvalta vildsvinsstammen.

– Vildsvin kan ha trikiner. Men genom ett system med spårbarhet på trikinprovet för varje vildsvin som ska säljas finns det inget problem, utan en stor möjlighet som gynnar såväl jordbruket som jakten, säger Torbjörn Larsson.

Förbunden föreslår också att de jägare som vill sälja vildsvinskött ska ha genomgått en utbildning.

– För att kunna leva upp till de krav som ställs på livsmedel förslår vi att jägarna, som ska sälja vildsvinskött, har kunskaper kring livsmedelshantering och vilda djurs sjukdomar. Det handlar om viktiga kunskaper som man enkelt kan lära sig.

– Vi hoppas nu att regeringen skyndsamt genomför nödvändiga förändringar så att jägarna kan hålla ett kontinuerligt högt jakttryck på vildsvinen, där skadorna är som störst, säger Torbjörn Larsson och Palle Borgström.

Tuffa klimatmål kräver handling och uthållighet

Jordbruksverket - 2018-01-31 14:06 CET

Odling av åkerböna kan vara ett mer hållbart alternativ till import av sojabönor. Foto: Katarina Holstmark

 

I juni 2017 röstade riksdagen för ett ramverk för Sveriges klimatarbete med målet att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045. Jordbruksverket diskuterar i en ny rapport hur det svenska jordbruket kan minska utsläppen utan att minska produktionen.

Sveriges jordbruk bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen genom användningen av fossila bränslen som diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.

Aktörerna i det svenska jordbruket arbetar redan idag aktivt för att minska utsläppen av växthusgaser. En effektivare produktion är ofta bra för klimatet eftersom det innebär att utsläppen per produkt minskar. Det viktigaste arbetet drivs därför med mål om att förbättra djurhälsan och minska övergödningen genom effektiv användning av gödselmedel.

En handlingsplan för att minska klimatpåverkan

Jordbrukets utsläpp är svåra att styra och mäta. Det finns inga åtgärder som både ger stora utsläppsminskningar och som kan tillämpas redan imorgon. Därför krävs ett strategiskt och långsiktigt samarbete mellan berörda aktörer. Jordbruksverket föreslår att en handlingsplan för jordbrukssektorn tas fram och blir en del av klimatpolitiken. Handlingsplanen bör innehålla planerade åtgärder för mark och kväve, lagring av stallgödsel, foder, omställning till förnybar energi samt kunskap för beslut och uppföljning.

Mer information

Läs rapporten Hur kan den svenska jordbrukssektorn bidra till att vi når det nationella klimatmålet?

 

83 miljoner till lantbrukare och andra verksamma på landsbygden

Pressmeddelande   •   Jan 26, 2018 14:00 CET

De löpande stödutbetalningarna till företag och projekt på landsbygden fortsätter. Jordbruksverket betalar denna vecka ut 83 miljoner kronor.

Utbetalningen denna vecka innehåller bland annat:

  • 22 miljoner i gårdsstöd
  • 18 miljoner i miljöersättning för minskat kväveläckage
  • 7 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
  • 4 miljoner i nötkreatursstöd
  • 2 miljoner i kompensationsstöd

Det aktuella utbetalningsläget

Till och med vecka 3 år 2018 har följande betalats ut:

  • 6,1 miljarder kronor har betalats ut av totalt 6,5 miljarder i gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare för 2017
  • 2,6 miljarder kronor har betalats ut av totalt 3,1 miljarder i miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion för 2017
  • 18,5 miljarder har betalats ut av totalt cirka 19 miljarder i jordbrukarstöd för 2015-2016
  • 27,2 miljarder har betalats ut av totalt cirka 28,6 miljarder kronor i jordbrukarstöd för 2015-2017

De rullande stödutbetalningarna till verksamhet på landsbygden har pågått under en lång tid och fortsätter varje vecka. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.

Utbetalningsnivå i EU-jämförelse

Sverige ligger på en god utbetalningsnivå jämfört med övriga medlemsländer:

  Utbetalt i genomsnitt - Sverige(% av total) Utbetalt i genomsnitt EU
(% av total)
Gårdsstöd Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 92% Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 62%
Stöd inom landsbygdsprogrammet Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget : 29% Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget: 
26%

Läs mer om utbetalningar på Mina sidor

De som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där visas tidigare utbetalningar och utbetalningar som är på väg inom kort.

Mer information

Förslag till hantering av fisksjukdomen BKD

Jordbruksverket höll den 14 december 2017 en hearing om hur fisksjukdomen bacterial kidney disease, BKD, ska hanteras. Under hearingen presenterade Matfiskodlarna Sverige ett förslag på nationellt övervakningsprogram för fisksjukdomen. Vi behöver nu få in kommentarer och synpunkter på hur den fortsatta hanteringen av BKD i Sverige ska se ut, senast den 31 januari 2018.

 

BKD drabbar laxfisk och förekommer i Europa, Nord- och Sydamerika och i Asien. Ett karaktäristiskt symtom vid BKD är att njuren är svälld och har vita fläckar. Liknande fläckar kan förekomma på lever, mjälte och hjärta. Sjukdomen har också stadier där sjukdomssymtomen är mer diffusa.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Förekomst

Bakteriell njurinflammation, BKD

Bakteriell njurinflammation hos lax. Notera den ansvällda njuren (N) med vitfärgade områden och de vita fläckarna på levern (L). Mjälten (M) är förstorad. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Bengt Ekberg/SVA

BKD har rapporterats från stora delar av världen hos både odlad och vild laxfisk. I Sverige påvisades sjukdomen  första gången 1985. Sverige har sedan slutet på 1980-talet genomfört regelbundna undersökningar för att spåra smittan. Sedan år 2004 har vi tilläggsgarantier från EU för att övervaka sjukdomen inom den svenska inlandszonen. I dag finns ett fåtal fiskodlingar klassade som smittade, och här genomförs åtgärdsprogram för att sanera anläggningarna. Årligen undersöks tusentals lax-,  öring- och sikhonor med avseende på BKD i samband med romtagning på kompensationsodlingarna. Detta för att säkerställa att den smolt som ska produceras från rommen och  så småningom  sättas ut inte bär på smittan. 

Symtom

Fisk med BKD kan ha svårigheter att hålla balansen, buken kan vara uttänjd och ögonen utstående. Andra tecken på BKD kan vara vätskefyllda blåsor på huden (ner i muskulaturen) eller små punktformiga blödningar efter fiskens sidor. Den tydligaste indikationen på BKD är den svällda njuren med vita fläckar. Ibland ses också liknande fläckar på lever, mjälte och hjärta, framförallt hos lax och röding. Det förekommer också stadier av sjukdomen där symtomen är mer diffusa. Framförallt regnbåge kan vara bärare av smittan utan att visa tecken på sjukdom, så kallad latent bärare. Smittan kan då endast fastställas efter diagnostiska undersökningar på laboratoriet.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Renibacterium salmoninarum, en liten, Gram-positiv stavbakterie, där isolat från olika delar av världen visar på mycket små genetiska skillnader.

Infektionsport:

Via gälar och mun. Medfödd smitta. 

Spridning i djuret:

Bakterien sprids genom blodet till fiskens vitala organ. Bakterien kan överleva och till och med föröka sig inuti fiskens immunologiska celler som till exempel makrofager. Makrofager är celler med en rik arsenal av aggressiva enzymer som bryter ner och förgör många andra bakterier som fisken kommer i kontakt med. Den kraftiga cellväggen hos R. salmoninarum gör denna bakterie mer motståndskraftig mot de aggressiva enzymerna.

Smittvägar:

Bakterien utsöndras i vattnet via slem, urin och avföring och överförs via direktkontakt eller via vattnet.. Smittan kan också överföras genom predation, då smittad fisk äts upp av andra fiskar. Allt detta är så kallad horisontell smittöverföring. Bakterien R. salmoninarum överförs också vertikalt, från honan till avkomman, genom infekterad rom. Bakterien kan förekomma inuti romkornen varför det inte är möjligt att förhindra smittan genom yttre desinfektion av romkornen. Undersökningar visar att bakterien R. salmoninarum kan förekomma hos andra fiskarter än laxfisk utan att de blir sjuka. Dessa kan därför fungera som en reservoar av smittan.

Överlevnad:

Laboratorieundersökningar visar att R. salmoninarum kan överleva i upp till 20 veckor i vatten. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen BKD ställs genom undersökning av njurvävnad med en immunologisk teknik, så kallad ELISA. Med ELISA-undersökningen identifieras ett protein i bakteriens cellvägg. Proteinet utsöndras i fiskens vävnader under pågående infektion. Vid positivt ELISA-resultat verifieras diagnosen genom undersökning med realtids-PCR, där en unik del av bakteriens DNA identifieras.

Behandling och profylax

Någon verksam behandling mot BKD finns inte. Det finns idag inte heller något effektivt vaccin mot smittan. Sjukdomsbekämpandet bygger därför på diagnostik inom det nationella hälsokontrollprogrammet, och medför handels- och transportrestriktioner vid ett eventuellt påvisande. Fisk kan vara bärare av bakterien R. salmonarum utan att visa yttre tecken på sjukdom. Det är därför nödvändigt att använda känsliga diagnostiska metoder för att spåra smittade individer. Biosäkerhet och övervakningsprogram har visat sig minska antalet nya sjukdomsutbrott. (Johansen et. al 2011). Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras.
Observera risken att sprida infektionen; all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling bör utföras samma dag.

 

Läs mer 

Slutredovisning av projekt-Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 (pdf)

Bacterial kidney disase in salmonid fish. Doktorsavhandling, Veterinaria 116, Sveriges lantbruksuniversitet, Sverige, 2002

Diseases and Disorders of finfish in cage culture 2nd Eds. Woo and Bruno, 2014 s.35-37. ISBN-13:978 1 78064 207 9 CABI International

Disease interaction and pathogen exchange between wild and farmed fish populations with special reference to Norway  (2011) Johansen, L. H., Jensen, I., Mikkelsen, H., Bjørn, P.A., Jansen, P.A. and Bergh, Ø. Aquaculture 315, pp 167-186

 
 

Julgransodling, ett lönsamt komplement

De täcker en stor del av Sveriges areal, granarna, och de är särskilt aktuella nu när det lackar mot jul. Men, vilka granar blir julgranar egentligen? Och hur odlar men dem? Redaktionen har träffat Hanna Lupiner, en äkta julgransodlare från Gränna.

Bild: Uno Axelsson och Hanna Lupiner. Foto: Lupiners gård.

Hanna Lupiner har många strängar på sin lyra, hon är fårbonde, skogsägare, kommunikatör och så säljer hon julgranar också. Hon driver företaget Lupiners Gård tillsammans med sin man Joachim i byn Knutstorp utanför Gränna. Gården tog de över 2011 från Hannas pappa Uno Axelsson.

Det var Hannas farfar som startade en gång i tiden med att sälja granar i liten skala, sedan tog Uno över. I över 60 år har granar från gården sålts veckorna innan jul till trogna kunder på torget i Huskvarna. Och det är fortfarande Uno som sköter det mesta av försäljningen

Julgranar behöver få en bra start

Uno såg att intresset för julgranarna ökade så när familjen lade ner jordbruket på gården i mitten av 80-talet planterade han granar på några avlägsna åkerlappar lite längre bort i skogen. Där växer julgranarna nu och hela familjen är engagerad i verksamheten.

– Den största skillnaden mellan att odla vanlig gran och julgran är att du kan sätta plantorna ganska tätt. Och, du behöver få fram julgranar fort. De behöver därför snabbt etablera sig och börja växa förklarar Hanna. Vi sätter rejäla plantor av rödgran, samma som vi planterar på hyggena där det ska bli storskog, men gräs och sly tar lätt överhand i odlingarna och hindrar granen från att växa de första åren, fortsätter hon.

Eftersom familjen inte använder några besprutningsmedel i sina odlingar röjer de undan gräs och sly med klinga för att granarna ska få mer plats att växa. Förutom gräsröjning går det också att sätta en pappskiva runt varje planta som trycker undan gräset som vill komma upp runt omkring, förklarar Hanna.

På något hektar odlar de även kungsgran. Dessa behöver växa inhägnat eftersom de drar till sig vilt som äter på skotten.

Planerar för granar i alla storlekar

För att kunna leverera julgranar varje år krävs mycket planering. Det måste finnas granar i alla storlekar så att det alltid finns ett antal "klara" julgranar varje år. En färdig julgran är mellan 8-10 år och cirka 240 cm hög.

Hur skapar man då den "perfekta julgranen?

– Det är inget frissande och klippande på granarna i våra odlingar, som man kanske kan tro, berättar Hanna. Den perfekta julgranen är egentligen en slump. Vi försöker bara ge den en så bra start som möjligt och förutsättningar att växa jämt och fint, säger hon.

Julgranar är färskvara

När det närmar sig jul är det dags att hugga. Det är ett tungt arbete. Uno, Hanna och Joachim sågar granarna med motorsåg och lastar dem på skogskärran. Hemma på gården sorterar de dem efter storlek och leverans. Eftersom granarna inte bör vara äldre än en vecka när de säljs hugger de kontinuerligt från slutet av november till veckan innan jul.

– Granarna måste vara färska, annars torkar de ut och granen håller inte lika länge. Vår målsättning är att våra granar aldrig är mer än en vecka gamla när vi säljer dem, säger hon.

Julgranen – en symbol

Hur är det då med lönsamheten för en julgransodlare?

– Tja, den hade kunnat vara bättre. Vi svenskar lägger ju miljarder på julklappar varje år men mer än 200 kronor vill gemene man inte lägga på en gran, skrattar Hanna och menar att vi borde se värdet i den symbol som julgranen ändå är.

– Men, det är klart, på den areal vi odlar julgranar blir ju lönsamheten väldigt god. I de andra planteringarna får vi istället vänta 80 år på att få tillbaka pengarna vi lagt ner. Å andra sidan är det ju bara 4 veckor om året vi har julgransförsäljning. Det är ett ben till att stå på för vår verksamhet helt enkelt, säger hon.

// Maria Hedlund

Förbrukningen av kött minskar men efterfrågan på svenskt kött är god

Svenskarnas förbrukning av nöt- och griskött minskar samtidigt som vi äter mer matfågel och lammkött än tidigare. Det visar Jordbruksverkets summering av marknadsutvecklingen till och med tredje kvartalet 2017.  Utvecklingen  i Sverige går mot minskad förbrukning men ökad svensk produktion. I kombination med en minskad import och ökad export av kött, blir resultatet att andelen svenskt kött av vår förbrukning ökar. Intresset och förtroendet för svenskt kött är alltså högt idag.

Grafen visar procentuell marknadsutveckling för de fyra största köttslagen kvartal 1 - 3 2017 jämfört med samma period 2016. Källa: Jordbruksverket och SCB

Information om köttmarknadens utveckling på webben

Höstregnen gjorde att all potatis inte kunde skördas

 Den svenska skörden av matpotatis beräknas till 528 000 ton. Årets total­skörd är 4 procent lägre än 2016 och 3 procent lägre än femårsgenom­snittet. Det är samma låga nivå som 2006, 2007 och 2015.
 

Skörden av stärkelsepotatis fortsätter att öka

Stora obärgade potatisarealer

 

Observera att diagrammen har olika skalor

Årets julklapp – viltkött

 

Vildsvinsskinka, foto Christina Nilson-Dag 

Enligt HUI, som utser Årets julklapp, kan årets julklapp eventuellt bli en fotmassageapparat! Vi på Svenska Jägareförbundet har en bättre idé, viltkött. En färsk Sifo-undersökning visar att varannan svensk vill äta mer viltkött. Men vildsvinskött omfattas av ett begränsande regelverk – något som politikerna bör ändra på.

Viltkött passar väl in när intresset för kvalitet på råvaror och matlagning från grunden ökar, framför allt i yngre målgrupper, detta enligt Food & Friends Matrapport 2017.

Som jägare får man enligt Livsmedelsverkets regelverk ge bort, eller sälja styckat vilt motsvarande en enhet storvilt – vilket kan vara antingen en älg, 2 älgkalvar, 3 hjortar, 4 hjortkalvar eller 10 rådjur.

Ett problem är att vi jägare inte får ge bort, eller sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Dock hoppas vi på ändring i regelverket så att fler kan få njuta av vildsvinskött. Förbudet är hämmande på avskjutningen av vildsvin och skulle, om det hävdes, säkerligen bidra till att fler vildsvin jagas och fälls, för att sedan serveras på tallriken hos fler icke jägare.

Förslag ligger nu hos politikerna. Och det vi hoppas på är att vi ska ha samma system som fungerar utmärkt i Tyskland. Det vill säga att vi får sälja det vidare precis som annat viltkött. Naturligtvis ska det först trikintestas hos godkänt laboratorium. Många har ännu inte smakat vildsvinskött och att få ge bort eller sälja vildsvinskött står högt på jägarnas önskelista. Viltkött är både näringsrikt, magert, hållbart och utsökt gott.

På tisdag den 21 november utser HUI Årets julklapp 2017. Vi röstar för viltkött!

PS: Du som har en jägare i familjen – ge alltså inte bort en frysbox i julklapp. Se istället till att ge bort viltkött till de som ej jagar själva.

För mer information Christina Nilson-Dag, Svenska Jägareförbundet, 070 738 8306

Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.

En del av årets skörd blev kvar på fälten

Årets totalskörd av spannmål beräknas till drygt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mer än förra året och 8 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Men på över 2 procent av spannmålsarealen är skörden helt obärgad, med stora regionala variationer. Sommartorkan minskade också skörden på många håll.

Större höstveteareal bidrog till ökad total spannmålsskörd

Större höstrapsareal bidrog till ökad raps- och rybsskörd

Skörden av ärter minskade

Mer information

Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd

Jordbruksverkets har beslutat om ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur som i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel. Ändringarna innebär en regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner inom djurskyddsområdet. De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017, gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin.

Exempel på förändringar i regelverket

Vill ha bred uppslutning kring uppföljningen

EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft

Sydkorea är en av de marknader där EU ser en stor potential för ökad export av jordbruksprodukter. Foto: Pixabay.

EU satsar 188,6 miljoner euro på informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder under 2018. Syftet är att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft både på den inre marknaden och i länder utanför EU. Jämfört med tidigare år reserverar kommissionen en större andel, 41,9 procent av det totala stödet, för samarbeten mellan organisationer i flera medlemsländer, så kallade multiprogram. Dessa får dela på 79,1 miljoner euro.

Målet är att öka exporten på marknader med stor potential

Särskilda satsningar 2018

Vem kan söka stödet?

Mer information

Fler djur på svenska jordbruksföretag

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent. Foto: Urban Wigert

Antal djur på svenska jordbruksföretag ökar mellan juni 2016 och juni 2017 enligt ny statistik från Jordbruksverket. Såväl antalet nötkreatur som antalet får, svin och fjäderfä ökar i landet. Antalet mjölkkor fortsätter dock att minska.

Antalet får och fårföretag ökar

Besättningsstorlekarna ökar inte lika mycket

Ny stödfunktion för handel via REKO-ringar

För producenterna innebär REKO-ringen en kostnadsfri marknadsföring och skapar en försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. Det ger också en möjlighet att testa nya produkter. Foto: Camilla Bender Larson.

REKO-ringar är ett begrepp som snabbt sprider sig runt om i Sverige. Namnet står för ”rejäl konsumtion” och är en avtalsmodell för handel mellan konsumenter och småskaliga svenska producenter. Handeln sköts genom slutna Facebook-grupper och utlämningen av varorna sker under en timma på en angiven plats där producenter och konsumenter möts. Nu har Jordbruksverket upphandlat en stödfunktion som ska underlätta etablering av REKO-ringar i hela landet.

Affärsmodellen kommer från Frankrike

Efterfrågan på lokalproducerat tydlig marknadstrend

Fördelarna är många

Stödfunktion för REKO-ringar

Funktionen ska:

Kontaktperson

Effektivare kombination av jordbrukarstöd krävs för ökad miljönytta och lönsamhet

 

Det är möjligt att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Det visar den rapport som tagits fram inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter.

 

Minskad budget kräver effektivare stödpaket

Tre scenarier presenteras

Mer information

Årets spannmålsskörd större än 2016

 

Höstvete motsvarar nästan hälften av årets totala spannmålsskörd. Foto: Pixabay

 

Årets totalskörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton, en ökning med 5 procent jämfört med 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar Jordbruksverkets skördeprognos. Om prognosen stämmer så blir det tredje största spannmålsskörden under 2000-talet.

 
 

Hektarskörden av vårrågvete är den minsta bland spannmålsgrödorna, 0,1 procent av den totala spannmålsskörden. Foto: Urban Wigert

 

Vårrågvete ger minsta hektarskörden

Höstraps störst bland oljeväxterna

Jordbruksverkets metod för prognoserna

Mer information

Grisuppfödare: "Fyra veckor är lagom"

INRIKESidag  06:02

LANTBRUK. Mats Sonander, grisuppfödare i Kävlinge, ser ingen anledning att skilja griskultingarna tidigare från suggan.

– Fyra veckor tycker jag är bra, tre veckor känns tidigt, tycker jag personligen.

Efter 14 dagar börjar kultingarna äta tilläggsfoder och efter 28 dagar är de stabila nog att övergå till enbart foder, men de verkar sakna sin mamma första dygnet, berättar Mats Sonander.

 

– Det är rätt så lugnt, de ligger i en flock och tyr sig till varandra, och har värme i golvet. Det handlar mycket om trygghet, att de har det varmt och torrt.

Om kultingarna tas bort efter 21 dagar i stället för 28 kan suggan befruktas på nytt tidigare och det blir fler kultingar per sugga varje år. Men i den andra vågskålen finns förtroendet från svenska konsumenter. Mats Sonander befarar att vissa kan ogilla om det blir mindre skillnad mellan svensk och utländsk uppfödning.

– Det är högst rimligt att tro. Det känns ju mindre humant, så kan man uttrycka det.

Men han har ingen åsikt om att Jordbruksverket nu föreslår ändrad tidsgräns.

– Nej, jag har ingen synpunkt, för de har folk som är större experter än vad jag är. Det är klart att vi måste ha ekonomi i näringen och vi konkurrerar med import från utlandet. Men just nu har vi ett väldigt stöd av svenska konsumenter som vill ha svenskt kött. Det är ett jätteplus och det ska vi vara rädda om.

TT

 Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning

<div class="_1pdIt" data-test-id=&qu

Odlare: Sämsta äppelskörden på 50 år

Odling. Våren har varit tuff i år för landets äppelodlare - frostskador på knopparna och blommor som fryser sönder. Det är den sämsta äppelskörden på 50 år, konstaterar odlare.

Våren var tidig i år men sedan vände det och veckan efter valborg var det minusgrader igen över hela landet, vilket har påverkat äppelodlare över hela landet.

 
– Det blir alltid lite frost varje år, men i år var det exceptionellt. Vi har odlare som odlat äpplen sedan 1967 och som säger att de aldrig varit med om värre, säger Henrik Stridh, vd för Äppelriket, till TT och tillägger:

– Det är tråkigt att det börjar innan vi har fått några äpplen. Samma nätter som det frös visste vi att vi skulle få problem. Säg att det blir 25 procent mindre skörd än förra året.

Frostskador på frukten

Skörden har varit dålig i hela norra Europa i år, konstaterar David Rudenstam, äppelodlare i Jönköping.

– Vi räknar väl med 50 till 60 procent sämre skörd än normalt.

Frostskador tidigt i knoppstadiet har lett till att trädens blommor vissnar i stället för att bilda äpplen. Många av de äpplen som växer i träden är skadade, på skalet märks en strimla eller ett fält som orsakats av frosten.

– Man får bara en väldigt liten del av den pengen man skulle ha fått annars och i butikerna kommer priserna att vara högre.

 
Kortare tid i hyllan

Henrik Stridh tror däremot inte att konsumenterna kommer att märka av den dåliga skörden. Eftersom förra årets skörd var rekordstor finns det fortfarande kvar äpplen i butikerna, men frukten kan komma att ta slut tidigare.

– Jag tror att vi kommer att få en lite kortare tid i hyllan, kanske fram till mars eller april nästa år. Är det en jättestor efterfrågan och tillgången är mindre så kommer det att bli ett något högre pris. Men det är inte det vi eftersträvar, utan vi vill kunna förse butikerna med svenska äpplen året om.

De skadade äpplena blir must eller mos eller så slängs de på komposthögen.

– Ur ren ekonomisk synvinkel är det ibland billigare att lägga dem på marken. Det blir till mull som blir näring som går tillbaka till skörden, säger Henrik Stridh.

TT

Håll svinpesten utanför Sverige

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Den sprider sig i Europa och finns i Sveriges närområde – i Baltikum, Polen, Tjeckien och Ryssland. Viruset sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kläder, skor, fordon och köttprodukter. Afrikansk svinpest smittar inte människor.

Kan få katastrofala konsekvenser

Så här håller vi svinpesten borta från våra svenska grisar

Mer information

Gödselgasstödet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser

 

På uppdrag av regeringen driver Jordbruksverket ett pilotprojekt där deltagarna i projektet får ersättning för den biogas de producerar från stallgödsel. Syftet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser från gödselhantering genom ökad användning av stallgödsel som substrat för biogasproduktion. 

 

Goda resultat av pilotprojektet efter första utvärderingen

Mer information

Nytt uppdrag rörande ekologiska livsmedel, inom ramen för livsmedelsstrategin

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att samordna arbetet med att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket ska också ta fram en åtgärdsplan för
att uppnå målen om ekoprodukter i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin.

Hur går arbetet vidare?

Mer information

Skörden av ekologiskt odlad spannmål ökar

Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 280 000 ton under 2016. Det motsvarar en tjugondel av den totala spannmålsskörden.

Ekologiskt odlade oljeväxter ökar också

Skörden av ekologisk matpotatis ökade med nästan 50 procent

Skördenivåer vid ekologisk och konventionell odling

Något färre sysselsatta i jordbruket

År 2016 sysselsatte jordbruket 171 418 personer, en minskning med mindre än 1 procent sedan 2013. Sedan 2010 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med 7 510 personer eller 4 procent och sedan 2007 med 6 197 personer eller 3 procent.

Fler äldre företagare

Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Mer information

Drönare används för kontroll av skog

NATUR. Skogsstyrelsen har på försök börjat använda drönare för att kontrollera skog, skriver Bärgslagsbladet. Främst ska de användas för att se till att skogen sköts som den ska.

– En drönare kan ge oss en snabb och tydlig bild över både bra och dålig hänsyn i samband med skogsbruk, säger Skogsstyrelsens Martin Klenz, som leder försöket i Uppsala-Västmanland, till tidningen.

 Flygningarna kan också underlätta för att hitta skador efter storm och skadedjur. Skogsstyrelsen har tidigare använt drönare för att överblicka stora områden efter skogsbränder.

Tre distrikt ingår i försöket som pågår till oktober: Uppsala-Västmanland, Värmland och Gävleborg.

TT

Stor ökning av ekologiskt uppfödda slaktkycklingar

 

Antalet ekologiskt uppfödda slaktkycklingar har ökat med 177 procent sedan 2015. Men andelen ekokyckling är fortfarande liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige. Foto: Dan-Axel Danielsson

 

I juni 2016 var 145 200 slaktkycklingar ekologiska, en ökning med 177 procent jämfört med 2015. Den ekologiska slaktkycklinguppfödningen är dock liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar. Även för övriga djurslag visar statistiken en ökad ekologisk djurhållning.

 

20 procent av de svenska nötkreaturen föds upp ekologiskt

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt uppfödda värphöns

Antal djur inom ekologisk djurhållning

 
 

24 procent av de ekologiska nötkreaturen i Västra Götaland

Andel ekologiska nötkreatur av det totala antalet nötkreatur per län

 
 

Mer information

 

Bredbandstödet viktigt för utbyggnad visar 2017 års marknadsanalys

 

Den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband når både tätorter och många småorter inom tre år. På landsbygden har det statliga bredbandsstödet en avgörande betydelse för utbyggnaden. Det framgår av 2017 års marknadsanalys från Jordbruksverket.

 

Mer information

Om statistiken i marknadsanalysen

De ska leda arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök 

Jordbruksverket har utsett en ny nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Kommittén ska styra Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor. Målet är att på sikt minska antalet djurförsök.

Det här är 3R

Kommitté ska prioritera och besluta


Mer information

Allt fler jordbruksföretag breddar sin verksamhet

Ett exempel på kombinationsverksamhet är snöröjning, där jordbruksföretaget med hjälp av sina maskiner utför arbeten åt andra. Foto: Pixabay

De svenska jordbruksföretagen utnyttjar i allt högre grad sina resurser för att tjäna pengar på andra verksamheter än renodlat jordbruk. Över 40 procent av ­företagen hade så kallad kombinationsverksamhet under 2016, en fyrdubbling sedan mätningarna började 1999.

Entreprenadarbete vanligast

Typ av verksamhet och omfattning skiljer sig åt

Exempel på kombinationsverksamheter

Mer information

Nu är jordgubbssäsongen äntligen igång

 
 

Den kalla våren har fördröjt årets jordgubbssäsong men nu är gubbarna äntligen på gång. Jordbruksverket kontrollerar frukt och grönsaker under hela året men under sommaren ligger fokus särskilt på jordgubbarna. Det är viktigt att märkningen av frukt och grönsaker är korrekt, som konsument har man rätt att få veta var jordgubbarna kommer ifrån.

 

Analys visar om jordgubbarna är från Sverige

En tillfällig lösning för att lösa bristen på djursjukskötare

Det är stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige. Det visar siffror från arbetsgivarorganisationen SLA Svensk Djursjukvård. För att säkra djurskyddet föreslog Jordbruksverket i februari en kortsiktig lösning som gick ut på remiss. Det är nu dags för en andra remissrunda efter att Jordbruksverket beaktat synpunkter som kom in på det första förslaget.

Några av de justeringar som är gjorda i förslaget:

Stor brist på legitimerade djursjukskötare

En tillfällig lösning

Fler utbildningsplatser behövs

Mer information

Från den 9 juni börjar lantbrukare få sin slututbetalning av gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd för 2016. Slututbetalning av kompensationsstödet startar också i juni, vilket är tidigare än planerat.

 

Projekt-och företagsstöd och mycket annat i veckans utbetalning på totalt 35 miljoner

Så här ligger Sverige till i förhållande till andra länder

Fortsatta utbetalningar varje fredag

Lantbrukare ser sina utbetalningar på Mina sidor

Mer information

10 år av stärkt djurskydd och konkurrenskraft och arbetet fortsätter

 

För snart tio år sedan, den 1 juli 2007, fick Jordbruksverket tillbaka rollen som ansvarig central myndighet för djurskyddet och uppdraget att säkerställa ett gott djurskydd. I uppdraget ingår också att arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi har alltså ansvar för helheten.

 

Stärkt djurskydd via djurskyddslagstiftning

Djurskyddet kommande 10 år

3R-center startas upp

Ny plattform med syfte att stärka djurskyddet i EU

Mer information