Jordbruksverket höll den 14 december 2017 en hearing om hur fisksjukdomen bacterial kidney disease, BKD, ska hanteras. Under hearingen presenterade Matfiskodlarna Sverige ett förslag på nationellt övervakningsprogram för fisksjukdomen. Vi behöver nu få in kommentarer och synpunkter på hur den fortsatta hanteringen av BKD i Sverige ska se ut, senast den 31 januari 2018.

Sjukdomen kan drabba laxfisk och förekommer även i flera andra Europeiska länder såsom Norge och Finland. Sverige har ett av EU godkänt utrotningsprogram för BKD i inlandszon sedan 2004. Smittan har övervakats och målet har varit att utrota sjukdomen sedan första fallet 1986. Trots regelbunden provtagning och åtgärder när smittan påträffats har en eller flera fiskodlingsföretag smittats årligen.

Därför har Jordbruksverket tagit fram dokumentet Hantering av bacetrial kidney disease, BJD i Sverige som bland annat innehåller en beskrivning av hur BKD hanteras idag, förslag på förbättringar i nuvarande program alternativt om programmet ska ersättas med ett nationellt övervakningsprogram.

Utöver Jordbruksverkets dokument har Matfiskodlarna Sverige AB tagit fram Matfiskodlarnas förslag till bekämpning av BKD. För att ta del av dokumenten - ta kontakt med Jordbruksverket via mejl eller telefon (se kontaktuppgifter nedan).

Jordbruksverket kommer utifrån underlagen och de synpunkter som kommer in att arbeta fram ett slutligt förslag. Förslaget skickas på remiss i februari 2018.

Svenskarnas förbrukning av nöt- och griskött minskar samtidigt som vi äter mer matfågel och lammkött än tidigare. Det visar Jordbruksverkets summering av marknadsutvecklingen till och med tredje kvartalet 2017.  Utvecklingen  i Sverige går mot minskad förbrukning men ökad svensk produktion. I kombination med en minskad import och ökad export av kött, blir resultatet att andelen svenskt kött av vår förbrukning ökar. Intresset och förtroendet för svenskt kött är alltså högt idag.

Fyra delar i utvecklingen är särskilt tydliga under 2017:

1. Andelen svenskt kött av vår förbrukning fortsätter att öka och ökningen är störst för nöt- och griskött. Andelen svenskt lammkött av förbrukningen har inte ökat på länge, men i år stiger den på grund av en kraftig svensk produktionsuppgång. Att svenskt kött utgör en växande andel av svenskarnas konsumtion har vi sett för de flesta köttslagen sedan 2014, med viss variation under åren.

2. Produktionen av samtliga köttslag ökar i Sverige. Produktionen går upp och ner, men över längre tid har vi sett en minskad produktion av nöt- och griskött medan produktionen av lammkött och matfågel ökat. I år ökar produktionen av samtliga köttslag. Procentuellt sett ökar lammkött mest, följt av griskött, matfågel och nötkött. Den extremt höga produktionsökningen för matfågel första kvartalet i år, som då landade på nästan 16 procent, har mattats av. För nöt- och griskött är den ökade produktionen i år en reaktion på god efterfrågan på svenskt kött, vilket gett höga priser och en stärkt investeringsvilja i sektorn. Att allt fler konsumenter fått upp ögonen för de mervärden som finns i vår produktion av kött har ett gett ökat förtroende för det svenska köttet.

3. Förbrukningen av kött minskar. Det tre första kvartalen i år har svenskarnas förbrukning av kött sjunkit med 1,8 procent. Det är nötkött som minskat mest, med 1 kg. Om utvecklingen håller i sig kommer det landa i en total minskning i år på omkring 1,5 kg. Mellan 2013 och 2016 har den totala förbrukningen av kött varit stabil kring 87,5 kg/capita. Förbrukningen visar vår konsumtion i slaktad vikt och en tumregel för att räkna om förbrukningen till mängden kött som hamnar på gaffeln är att halvera den. Från 2013 till 2016 har det skett ett utbyte mellan
köttslagen, främst genom att en minskad förbrukning av griskött på ca 3 kg
ersatts av en lika stor ökning för matfågel. Även förbrukningen av lammkött har
ökat, medan den var ganska stabil för nötkött till och med 2016.

4. Den svenska handelsbalansen för kött stärks. Detta gäller alla köttslag utom lamm. Exporten har ökat av både gris- och nötkött samtidigt som importen minskat. Importen av griskött har haft en obruten minskning på kvartalsbasis sedan antibiotikadebatten tog fart 2014.

Information om köttmarknadens utveckling på webben

Från och med mars 2016 publicerar Jordbruksverket statistik om utvecklingen av marknaderna för kött, mjölk och ägg på webben, en gång per kvartal.

Här kan du läsa och prenumerera på statistiken.
Läs mer om mervärden i svensk produktion av mat

Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne, Hallands, Västra Götalands och
Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 77 procent av landets totala matpotatis­skörd.

Västerbottens län har 24 procent lägre totalskörd än i fjol. Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 procent lägre totalskörd. I dessa län finns det stora obärgade
arealer 2017. Östergötlands län har 21 procent större totalskörd än 2016,
tack vare en ökad odlings­areal och ökad skörd per hektar.

Skörden av stärkelsepotatis fortsätter att öka

Den främsta orsaken till den ökade totalskörden för stärkelsepotatis är att arealen
ökat. Arealen stärkelsepotatis ökade med 600 hektar eller 9 procent från 2016
och uppgår 2017 till 7 480 hektar.

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 100 kilo per hektar. Den totala skörden beräknas till 330 000 ton, vilket är 6 procent mer än 2016. Statistiken redovisas inklusive odlingar avsedda för utsädesproduktion.

Stora obärgade potatisarealer

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 630 hektar eller omkring 4 procent. De största obärgade arealerna redovisas i Hallands och Skåne län, med 230 respektive 160 hektar obärgat. Gotlands och Norrbottens län har 70 respektive 50 hektar obärgade. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas 180 hektar eller drygt 2 procent av arealen vara obärgad. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan skördearbetet hunnit avslutas.

Årets totalskörd av spannmål beräknas till drygt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mer än förra året och 8 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Men på över 2 procent av spannmålsarealen är skörden helt obärgad, med stora regionala variationer. Sommartorkan minskade också skörden på många håll.

Preliminärt beräknas även 2 procent av arealen med ärter och 4 procent av arealen med åkerbönor vara oskördad på grund av den regniga hösten. Statistiken är dock mer osäker än vanligt, eftersom en del lantbrukare fortfarande inte har skördat
färdigt och därför inte kunnat lämna information om årets skörd till SCB. Det
finns även rapporter om höga vattenhalter vid skörd, att säden hade börjat gro
i axen och mer viltskador på grund av den försenade skörden.

Större höstveteareal bidrog till ökad total spannmålsskörd

Mer än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete beräknas till 3 miljoner ton i år. Det är en ökning med 20 procent
jämfört med 2016 och en ökning med 31 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvete är den gröda som har störst avkastning per hektar i Sverige, och en ökad areal av höstvete har därmed stor inverkan på den totala spannmålsskörden. Mellan 2016 och 2017 ökade höstvetearealen med 9 procent.

Större höstrapsareal bidrog till ökad raps- och rybsskörd

Totalskördenav raps och rybs beräknas preliminärt till 383 800 ton, vilket är
43 procent mer än 2016, 19 procent mer än femårsgenomsnittet och den största raps-och rybsskörden sedan 1990. Ökningen beror främst på att odlingsarealen av höstraps ökade till den rekordhöga arealen 105 540 hektar.

Skörden av ärter minskade

Den totala skörden av ärter beräknas till 84 200 ton, vilket är 9 procent mindre än i fjol. Årets totala skörd av åkerbönor är i samma storleksordning som förra året.

Mer information

Läs mer om denna undersökning och resultat för enskilda grödor  i det Statistiska meddelandet Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter 2017.

Jordbruksverkets har beslutat om ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur som i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel. Ändringarna innebär en regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner inom djurskyddsområdet. De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017, gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin.

– Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.

Exempel på förändringar i regelverket

Särskilda regler för slaktkycklingarnas föräldrar
Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling för att bättre kunna anpassa reglerna till dessa djurs behov. Det införs även vissa förändringar i kraven om dagsljus och sittpinnar för dessa djur. Sittpinnar har i vissa fall orsakat dessa föräldradjur skador och därför görs det nu möjligt att istället för, eller i kombination med, sittpinnar använda en upphöjd sittyta.

Svensk grisuppfödning ska bli mer konkurrenskraftig
Några av reglerna för grisuppfödningen ändras. Bland annat ska det bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare. Den svenska grisuppfödningen har under de senaste decennierna utvecklats påtagligt och vi ser nu att det finns goda skäl att även utveckla föreskrifterna. Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka svensk livsmedelsproduktion. För de flesta grisbönder innebär de nya reglerna inte någon förändring i praktiken. Grundregeln är fortfarande att varje smågris får dia minst 28 dagar.

– Jämfört med dagens regler innebär de nya reglerna bland annat att krav ställs på att smågrisarna ska ges extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär. De grisbönder som uppfyller kraven får möjlighet att avvänja smågrisarna omgångsvis där minst 90 procent av smågrisarna är 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris är yngre än 21 dagar, säger djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist.

Vill ha bred uppslutning kring uppföljningen

– Vi har under föreskriftsarbetets gång hämtat synpunkter från ett stort antal instanser så väl under samråds- och dialogmöten som via remissvar. Jag vill tacka alla för det stora engagemanget och vill gärna även i fortsättningen ha en bred uppslutning kring uppföljningsarbetet för att säkra en god djurvälfärd, avslutar Ingrid Eilertz.

EU satsar 188,6 miljoner euro på informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder under 2018. Syftet är att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft både på den inre marknaden och i länder utanför EU. Jämfört med tidigare år reserverar kommissionen en större andel, 41,9 procent av det totala stödet, för samarbeten mellan organisationer i flera medlemsländer, så kallade multiprogram. Dessa får dela på 79,1 miljoner euro.

De som beviljas stöd får 70-85 procent av kostnaden för kampanjen betald av EU, resten betalas av organisationerna själva.

Målet är att öka exporten på marknader med stor potential

EU:s målsättning är att öka säljfrämjande aktiviteter på exportmarknader
som bedöms ha stor potential att växa, så som Kina, Japan, Sydkorea, USA och
Kanada. På den interna marknaden inom EU är avsikten att informera
konsumenterna om den höga kvalitén på EU:s produkter och då särskilt produkter
som omfattas av EU:s kvalitetsordningar, exempelvis skyddade
ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.

Särskilda satsningar 2018

6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna av
lamm- och getköttsproduktion och 8 miljoner euro ska främja konsumtionen av
frukt och grönsaker.

Vem kan söka stödet?

Branschorganisationer, producentorganisationer eller andra organisationer som
arbetar med relevanta frågor på en övergripande nivå kan ansöka. Enskilda
företag kan inte söka pengar från det här stödet.

Det går att få stöd för kampanjer i Sverige om man samarbetar med en utländsk organisation. Detta krav gäller inte information om EU:s kvalitetsordningar eller goda kostvanor.

Mer information

Kommissionen har meddelat att budget och beslutade prioriteringar för stödet kommer att publiceras i slutet av november. Möjligheten att ansöka kommer därefter att utlysas någon gång i januari 2018.

Är du intresserad och vill veta mer kan du läsa om stödet här.

Antal djur på svenska jordbruksföretag ökar mellan juni 2016 och juni 2017 enligt ny statistik från Jordbruksverket. Såväl antalet nötkreatur som antalet får, svin och fjäderfä ökar i landet. Antalet mjölkkor fortsätter dock att minska.

Antalet nötkreatur ökade med drygt 12 000 djur mellan juni 2016 och juli 2017
trots att antalet mjölkkor minskade med nästan 9 000 djur. Framför allt ökade
antalet am- och dikor, som behövs vid uppfödning av köttdjur, men även kvigor,
tjurar och stutar ökade.

Antalet får och fårföretag ökar

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent.

Trenden med färre grisföretag är inte så stark som tidigare och de senaste åren har antalet grisföretag varit relativt oförändrat. I juni 2017 fanns nästan 1 300
grisbönder. Antalet grisar kan enligt de senaste årens undersökningar inte visa någon förändring.

På fjäderfäsidan har såväl antalet slaktkycklingar som antalet kycklingar för
äggproduktion ökat och är uppe på nivåer som inte setts tidigare i våra
undersökningar. Antalet höns har dock minskat i jämförelse med rekordåret 2016.

Besättningsstorlekarna ökar inte lika mycket

Antalet djur per företag ökar kontinuerligt men utvecklingen mot större och
större besättningar har avtagit under de senaste åren. På nötkreaturssidan ökar
besättningarna mest mellan 2016 och 2017 och en genomsnittlig mjölkgård har 89
mjölkkor 2017 jämfört med ca 85 mjölkkor 2016. För övriga djurslag är
förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på
svinbesättningarna som ökat mest under 2000-talet.

REKO-ringar är ett begrepp som snabbt sprider sig runt om i Sverige. Namnet står för ”rejäl konsumtion” och är en avtalsmodell för handel mellan konsumenter och småskaliga svenska producenter. Handeln sköts genom slutna Facebook-grupper och utlämningen av varorna sker under en timma på en angiven plats där producenter och konsumenter möts. Nu har Jordbruksverket upphandlat en stödfunktion som ska underlätta etablering av REKO-ringar i hela landet.

Ingen försäljning är tillåten på plats. Alla beställningar görs i förväg via REKO-ringens Facebook-sida.

Affärsmodellen kommer från Frankrike

Modellen kommer ursprungligen från Frankrike, AMAP, Associations pour le maintien d'une agriculture paysanne, och har introducerats i Finland av Thomas Snellman på EkoNu. På kort tid har en omfattande REKO-rörelse skapats i Finland och den engagerar idag ca 270.000 personer i ett par hundra REKO-ringar.

Efterfrågan på lokalproducerat tydlig marknadstrend

Konceptet har nu även introducerats i Sverige. Flera REKO-ringar har vuxit fram som ett resultat av en starkt växande efterfrågan på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung. Den allra första REKO-ringen startades 2016 i Grästorp i Västra Götaland. Idag finns ca 50 REKO-ringar i Sverige och antalet växer hela tiden.

Fördelarna är många

För producenterna innebär det en kostnadsfri marknadsföring och skapar en tidsbesparande försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. REKO-ringarna är dessutom en lämplig arena för att testa nya produkter. För konsumenterna blir småskaliga och lokalt producerade produkter mer tillgängliga och det skapar ett ökat intresse, säger Camille Bender Larson, projektledare på Jordbruksverket.

Kriterierna för en producent är först och främst att de är en livsmedelsgodkänd producent och har en egen produktion. Produkterna får inte vara industriellt producerade. Det får gärna vara ekologiska produkter men det är inget krav.

Stödfunktion för REKO-ringar

Jordbruksverket har nu upphandlat en nationell stödfunktion för REKO-ringar i Sverige under en 2-års period.

Funktionen ska:

- fungera som en oberoende nationell stödfunktion för REKO-ringar Sverige

- tillgodose såväl konsumenters, producenters som REKO-ringarnas administratörers behov av stöd vid etablering och förvaltning

- förmedla vilka regler och riktlinjer enligt svensk lagstiftning som gäller vid REKO-handel

- skapa en modell med gemensamma kriterier för REKO-handel i Sverige

- etablera REKO-ringar över hela Sverige

- genomföra lokala utbildnings- och informationsträffar för producenter och administratörer

- engagera ett antal oberoende regionala stödfunktioner som lokala ”igångsättare”

- ta fram en handlingsplan för REKO-ringarnas framtid

- arbeta med uppföljning och statistik

Kontaktperson

Camilla Bender Larson, landsbygdsutvecklare
Landsbygdsutvecklingsenheten
Telefon 036-15 64 85
förnamn.efternamn@jordbruksverket.se

Det är möjligt att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Det visar den rapport som tagits fram inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter.

- Ett mer effektivt stödpaket än idag kan bestå av minskat gårdsstöd och förenklat kompensationsstöd som enbart går till åkermark. Med riktade och resultatbaserade ersättningar kan värdet på miljönyttan per stödkrona öka jämfört med nuvarande stödformer, säger Torben Söderberg, utredare på Jordbruksverket.

Minskad budget kräver effektivare stödpaket

Studien fokuserar på att analysera om det är möjligt att minska den totala budgeten till jordbrukssektorn och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla lönsamheten i jordbruket jämfört med idag. Bakgrunden är kraven på minskad finansiering till EU:s jordbrukarstöd och Storbritanniens utträde ur EU (Brexit) vilket sannolikt innebär en minskad stödbudget för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2021.

Tre scenarier presenteras

Tre scenarier för år 2030 presenteras i rapporten och dessa utgår från att den årliga svenska stödbudgeten är fyra, fem respektive sex miljarder kronor. Resultaten indikerar att det även vid en minskad stödbudget både kan gå att öka miljönyttan och bevara jordbrukets lönsamhet.

– Ett sänkt gårdsstöd samtidigt med de höjda ersättningarna till betesmarker skulle kunna bidra till ökade möjligheter att bibehålla hävden av värdefulla betesmarker och stärka miljömålen om biologisk mångfald, tillägger Anna Lena Carlsson, handläggare på Naturvårdsverket.

Att ge gårdsstödet enbart till åkermark skulle även bidra till att förenkla administrationen. En förutsättning för att kunna genomföra principiella förändringar av stödreglerna är att de genomförs inom hela EU. Detta eftersom dessa stöd är EU-gemensamma och påverkar konkurrenskraften inom jordbruket mellan medlemsländerna.

Rapporten är genomförd inom ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag om att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Även länsstyrelserna deltar i genomförandet av uppdraget.

Mer information

Rapporten: Effektivare kombination av jordbrukarstöden – för ökad miljönytta, lönsamma jordbruk och ökad samhällsekonomisk lönsamhet

Årets totalskörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton, en ökning med 5 procent jämfört med 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar Jordbruksverkets skördeprognos. Om prognosen stämmer så blir det tredje största spannmålsskörden under 2000-talet.

Hektarskörden för höstvete förväntas öka med 3 procent till 6 880 kilo per hektar vilket är den högsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna. Det är främst ökningen av hektarskörden och större arealer för höstvete som bidrar till en större spannmålsskörd. Skörden av höstvete motsvarar nästan hälften av den totala spannmålsskörden.

– De senaste åren har sådden på hösten före skördeåret varit stor eftersom väderförhållandena varit fördelaktiga. Sådd på hösten påverkar i allmänhet hektarskörden positivt. Till exempel bedöms hektarskörden för höstvete kunna bli 2 000 kilo per hektar (40 procent) högre än för det vårsådda vetet. Detta blir givetvis en fördel för odlingens lönsamhet, säger Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.

Vårrågvete ger minsta hektarskörden

Hektarskörden för vårrågvete förväntas bli 3 360 kilo per hektar och är
den minsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna. Dock svarar vårrågvete endast för 0,1 procent av den totala spannmålsskörden.

Höstraps störst bland oljeväxterna

Totalskörden av oljeväxter, raps och rybs, uppskattas bli drygt 350 000 ton, vilket är 32 procent mer än förra året och den näst största skörden på 2000-talet. Jämfört med genomsnittet för oljeväxter de senaste fem åren är ökningen 10 procent.

Arealen höstraps är i år 27 procent större än 2016 och det är den främsta orsaken till den stora ökningen av oljeväxtskörden. Höstraps svarar för 92 procent av den totala oljeväxtarealen och enligt prognosen för 95 procent av den totala oljeväxtskörden.

Hektarskörden för höstsådda oljeväxter, höstraps och höstrybs, förväntas öka med 7 respektive 26 procent jämfört med 2016. Hektarskördarna förväntas bli 3 200
kg/ha respektive 1 920 kg/ha i år. Höstraps har därmed den största hektarskörden bland oljeväxter.

Jordbruksverkets metod för prognoserna

Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna används också uppgifter om odlade arealer för 2017.
Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.
Beräkningarna görs endast för hela landet. Regionala uppgifter redovisas inte i
denna prognos. En förutsättning är att vädret i augusti och framåt blir som
under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren.
Preliminär statistik för bärgade skördar kommer att publiceras 15 november.

Mer information

Läs mer i statistikmeddelandet Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017.

På uppdrag av regeringen driver Jordbruksverket ett pilotprojekt där deltagarna i projektet får ersättning för den biogas de producerar från stallgödsel. Syftet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser från gödselhantering genom ökad användning av stallgödsel som substrat för biogasproduktion. 

Projektet ska pågå 2014-2023 och deltagarna har sammanlagt fått drygt 19 miljoner kronor för den biogas som producerades 2015 och nästan 50 miljoner kronor för den biogas som producerades 2016.

Goda resultat av pilotprojektet efter första utvärderingen

Projektet har genomgått en första utvärdering och resultatet presenteras i rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016. Produktion av biogas från stallgödsel bidrar till miljönytta genom att utsläppen av växthusgaser minskar. Det är framför allt utsläpp av växthusgaser från lagring av stallgödsel som minskar då gödseln används för produktion av biogas.

- För att få god effekt av gödselgasstödet måste fler vilja vara med i projektet och mer stallgödsel rötas till biogas. Av all den stallgödsel som används som växtnäring på svenska åkrar varje år är det bara cirka fyra procent som först har använts för produktion av biogas i de anläggningar som ingår i gödselgasstödet, säger Lena Niemi Hjulfors på Jordbruksverkets utredningsenhet.

Utvärderingen visar bland annat att:

• Gödselgasstödet har gett oss mer värme, el och fordonsgas från gödselbaserad biogas än vad vi skulle fått om stödet inte funnits.
• Vi får stor miljönytta när biogas används istället för fossil energi och störst miljönytta får vi av den biogas som ersätter fossila drivmedel.
• En ersättningsnivå på 40 öre/kWh är i de flesta fall är tillräcklig för att befintliga anläggningar ska fortsätta att producera biogas från gödsel men den är troligen inte tillräcklig för att skapa nya investeringar i biogasanläggningar.

 Nästa utvärdering av pilotprojektet planeras till 2019.

Mer information

Rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016 Läs mer om gödselgasstödet

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att samordna arbetet med att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket ska också ta fram en åtgärdsplan för
att uppnå målen om ekoprodukter i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin.

– Den första delen i det nya uppdraget innebär att vi ska inrätta en samordningsfunktion där andra myndigheter och företrädare för företag och organisationer inom hela livsmedelskedjan samt konsument- och miljöorganisationer ska ingå, berättar Göran Löfqvist, chef på marknadsavdelningen på Jordbruksverket.

Samordningsfunktionens syfte är att:

• främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
• bidra till utbyte av erfarenheter och dialog mellan berörda aktörer
• utreda marknadens funktionssätt och identifiera begränsningar i produktionsledet
• verka för kunskapsuppbyggnad i form av forskning, innovation och rådgivning
• Ska bidra till livsmedelsstrategins mål

– Den andra delen i det nya uppdraget innebär att vi ska utarbeta en åtgärdsplan och etappmål som syftar till att de inriktningsmål som satts upp i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin kan nås, säger Olof Johansson, chef på växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket. Enligt målen ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.

Hur går arbetet vidare?

­­­­– Vi ser fram emot att arbeta med dessa angelägna frågor. Det är en utmaning som kräver ett bra samarbete med branschen för att vi ska lyckas. Vi har börjat
planera för arbetet tillsammans med våra medarbetare och ett första möte med
berörda samarbetspartners i början av hösten, avslutar Olof Johansson och Göran
Löfqvist.

Mer information

Om ekologisk odling
Om regeringens uppdrag

Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 280 000 ton under 2016. Det motsvarar en tjugondel av den totala spannmålsskörden.

År 2016 sysselsatte jordbruket 171 418 personer, en minskning med mindre än 1 procent sedan 2013. Sedan 2010 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med 7 510 personer eller 4 procent och sedan 2007 med 6 197 personer eller 3 procent.

Trenden de senaste 10 åren är en minskning av antalet företagare och en ökning av antalet tillfälligt sysselsatta i enskilda företag. Antalet företagare har minskat med 7 procent sedan 2013 och med närmare 15 procent sedan 2007. Antalet tillfälligt sysselsatta däremot har ökat med 63 procent sedan 2007. Det totala antalet sysselsatta i enskilda företag 2016 var 148 027 personer, en minskning med knappt 2 procent sedan 2013.

Antalet sysselsatta i juridiska företag (aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) var 23 391 personer 2016, en ökning med 5 procent sedan 2013. Antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska företag minskade något mellan 2013-2016 medan antalet tillfälligt sysselsatta ökade med 18 procent under samma period.

Fler äldre företagare

Den största åldersgruppen bland företagarna i enskilda företag var personer äldre än 65 år. Närmare 34 procent av företagarna hamnade i denna grupp, en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. År 2016 var 16 procent av de enskilda företagarna kvinnor, vilket är oförändrat sedan undersökningen 2013.

Flest driftsledare (ansvarig för den dagliga driften i företaget) i juridiska företag finns i åldersgruppen 55-64 år med 29 procent av driftsledarna och i åldersgruppen 45-54 år där 28 procent av driftsledarna finns. Andelen kvinnliga driftsledare i juridiska företag år 2016 var 14 procent, en ökning med 1 procentenhet sedan 2013.

Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

För företagare i enskilda företag samt deras maka/make/sambo och övriga familjemedlemmar undersöks även sysselsättningen utanför jordbruket. Av dessa var det 53 procent som hade en huvudsyssla utanför jordbruket år 2016, en ökning med 8 procentenheter sedan 2013.

Mer information

Läs det statistiska meddelandet Sysselsättning i jordbruket 2016

I juni 2016 var 145 200 slaktkycklingar ekologiska, en ökning med 177 procent jämfört med 2015. Den ekologiska slaktkycklinguppfödningen är dock liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar. Även för övriga djurslag visar statistiken en ökad ekologisk djurhållning.

2016 var 296 300 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent jämfört med 2015. Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 3 procent till 49 100 medan antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 5 procent till 67 400.

20 procent av de svenska nötkreaturen föds upp ekologiskt

Totalt var 20 procent av nötkreaturen ekologiska 2016. För mjölkkor var andelen 15 procent och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 35 procent.

Antalet får och lamm ökade med 7 procent till 130 700. Även antalet ekologiska grisar ökade men andelen ekologiska grisar är låg. 2016 var 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.

Fortsatt ökning av antalet ekologiskt uppfödda värphöns

Antalet ekologiska värphöns har ökat kontinuerligt under flera år. De två senaste åren har ökningen varit markant större än tidigare år. 2016 var antalet ekologiska värphöns 1 272 900, en ökning med 14 procent jämfört med 2015. Andelen ekologiska värphöns ökade från 15 procent 2015 till 16 procent 2016. Att andelen ekologiska höns inte ökade mer förklaras av ett ökat antal konventionella höns.

Antal djur inom ekologisk djurhållning

24 procent av de ekologiska nötkreaturen i Västra Götaland

Västra Götaland hade flest ekologiska nötkreatur 2016. Totalt fanns 71 000 ekologiska nötkreatur i länet vilket motsvarade 24 procent av samtliga ekologiska nötkreatur i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska nötkreatur inom respektive län så hade Värmlands län högst andel med 43 procent.

Andel ekologiska nötkreatur av det totala antalet nötkreatur per län

Mer information

Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk djurhållning 2016. Där och i Jordbruksverkets statistikdatabas redovisar vi länsfördelad statistik för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik per kommun.

Kommande publiceringar av statistik över ekologisk produktion: - Skörd för ekologisk och konventionell odling 2016. Publiceras 28 juni. - Ekologisk animalieproduktion 2016. Publiceras 24 augusti.

Den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband når både tätorter och många småorter inom tre år. På landsbygden har det statliga bredbandsstödet en avgörande betydelse för utbyggnaden. Det framgår av 2017 års marknadsanalys från Jordbruksverket.

– Det är glädjande att stödet har ökat intresset för att bygga bredband i landet. Jordbruksverket kommer att fortsätta ge stöd till bredbandsuppbyggnad i områden utanför tätort där ingen kommersiell aktör bygger, säger Håkan Hylén på landsbygdsutvecklingsenheten.

Jordbruksverkets marknadsanalys grundar sig på uppgifter som tagits fram av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS bedömer att marknadsaktörernas intresse av att investera i bredbandsinfrastruktur på landsbygden har främjats av såväl stödet i sig som att de områden för vilka stöd kunnat sökas har varit tydliga och förutsägbara.

Jordbruksverket utökar nu det offentliga samrådet för att ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd.

– Det innebär att länsstyrelserna aktivt ska söka efter och utreda om det finns affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd, säger Håkan Hylén.

Mer information

• 2017 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020
• Läs mer om bredbandsstödet

Om statistiken i marknadsanalysen

Statistiska centralbyrån (SCB) tillämpar från och med 2016 en ny indelning av tätorter och småorter. Den nya definitionen har inneburit att många av de hushåll och arbetsställen med tillgång till fiber, som i oktober 2015 tillhörde landsbygd, tillhörde i oktober 2016 tätort eller småort.

Jordbruksverket har utsett en ny nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Kommittén ska styra Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor. Målet är att på sikt minska antalet djurförsök.

– Regeringens stora satsning på 3R-frågor ger Jordbruksverket möjlighet att samla berörda aktörer så att vi gemensamt kan utveckla området. Med kommittén på plats räknar vi med att verksamheten i 3R-centret kommer igång på allvar och att 3R-centret blir den nationella samlingspunkt som vi strävar efter. Vi satsar också på goda kontakter med andra länders 3R-center för att effektivisera arbetet, säger Cecilia Bornestaf, försöksdjurshandläggare på avdelningen för djurskydd och hälsa.

Det här är 3R

3R står för att minska (reduce), förfina (refine) och ersätta (replace) djurförsök. 3R-centret ska bland annat fungera som informations- och kommunikationscentral för 3R-frågor, ge stöd till de regionala djurförsöksetiska nämnderna i form av kunskap och utbildning samt till användare av försöksdjur och berörda myndigheter genom råd och rekommendationer på området.

Kommitté ska prioritera och besluta

På uppdrag av regeringen upprättar Jordbruksverket under 2017 ett kompetenscenter för 3R-frågor. Jordbruksverket utser nu en ny nationell kommitté som ska styra 3R-centret. Kommittén består av personer med olika kompetenser inom bland annat veterinärmedicin och djurskydd och med erfarenhet från olika forskningsområden. Ordförande i nationella kommittén kommer i uppstartskedet från Jordbruksverket. Kommitténs uppdrag är att prioritera 3R-centrets arbete samt att besluta om vilka råd och rekommendationer som ska ges.

– Vi fortsätter arbeta för att antalet försöksdjur ska bli färre och på sikt kunna ersättas med andra metoder med bibehållen god forskningskvalitet, avslutar Cecilia Bornestaf.

Mer information

Om kompetenscentrum för 3R-frågor

De svenska jordbruksföretagen utnyttjar i allt högre grad sina resurser för att tjäna pengar på andra verksamheter än renodlat jordbruk. Över 40 procent av ­företagen hade så kallad kombinationsverksamhet under 2016, en fyrdubbling sedan mätningarna började 1999.

För allt fler jordbruksföretag är kombinationsverksamheter en viktig del av inkomsten. För 14 procent av företagen utgjorde de mer än hälften av den totala omsättningen 2016, en andel som ökat med 5 procent på bara tre år.

Entreprenadarbete vanligast

Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet var arbete på entreprenad, där man med hjälp av jordbruksföretagets maskiner utförde olika typer av arbeten åt andra. Över en fjärdedel av Sveriges alla jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av entreprenadarbete 2016. Vid sidan av detta var turism, förädling av gårdsprodukter och produktion av förnybar energi de vanligaste typerna av kombinations­verksamhet.

Typ av verksamhet och omfattning skiljer sig åt

Kombinationsverksamhet är vanligast i Stockholms och Södermanlands län, där mer än vartannat jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av sådan
verksamhet 2016. Stora företag satsade i högre grad på entreprenadverksamhet, medan arealmässigt mycket små företag istället satsade på förädling och försäljning av gårdsprodukter.

Exempel på kombinationsverksamheter

Kombinationsverksamhet är inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruk, men som använder jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader, maskiner eller jordbruks­produkter. Exempel på kombinationsverksamheter är entreprenadarbete som snöröjning eller vägarbeten, turism, produktion av
förnybar energi eller förädling av gårdsprodukter.

Mer information

Läs mer i det Statistiska meddelandet Jordbruksföretagens
kombinationsverksamheter 2016

Den kalla våren har fördröjt årets jordgubbssäsong men nu är gubbarna äntligen på gång. Jordbruksverket kontrollerar frukt och grönsaker under hela året men under sommaren ligger fokus särskilt på jordgubbarna. Det är viktigt att märkningen av frukt och grönsaker är korrekt, som konsument har man rätt att få veta var jordgubbarna kommer ifrån.

Jordbruksverket har påbörjat årets kontroller av jordgubbar och vi planerar att fortsätta kontrollera hela jordgubbssäsongen. Kontrollerna sker överallt där det säljs jordgubbar, till exempel på torg och vid vägkanter, men även i butiker och på stormarknader. Vi kontrollerar så att jordgubbarnas ursprung framgår på förpackningen.

— Många konsumenter är uppmärksamma och frågar vid köpstället var jordgubbarna kommer från. Det är också vanligt att man tipsar oss när man misstänker att jordgubbarna är felmärkta eller när de saknar märkning, vilket vi är tacksamma för. Tipsen hjälper oss i vårat arbete med kontrollerna, säger Waldemar Ibron, kontrollant på Jordbruksverket.

Många jordgubbar som säljs under våren och försommaren är från Spanien, Belgien, Tyskland, Polen och Kroatien.
— Det är naturligtvis fritt att sälja jordgubbar från alla länder, bara de är tydligt märkta med ursprungsland och odlarens namn. Konsumenten ska enkelt kunna se varifrån jordgubbarna kommer, säger Waldemar Ibron.

Analys visar om jordgubbarna är från Sverige

Om jordgubbarnas ursprung inte framgår och förpackningarna saknar märkning med ursprungsland, odlare och kvalitetsklass eller om Jordbruksverket misstänker fusk så skickar vi jordgubbarna på analys. I analysen använder man referensprover från svenskodlade jordgubbar som man jämför med olika isotoper, alltså varianter av ett grundämne i jordgubbarna. Analysen visar om jordgubbarna är odlade i Sverige eller inte.

Det är stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige. Det visar siffror från arbetsgivarorganisationen SLA Svensk Djursjukvård. För att säkra djurskyddet föreslog Jordbruksverket i februari en kortsiktig lösning som gick ut på remiss. Det är nu dags för en andra remissrunda efter att Jordbruksverket beaktat synpunkter som kom in på det första förslaget.

— Vi har fått in många svar på remissen som skickades ut i februari, både positiva och negativa, och vi är tacksamma för att vi fått in så många synpunkter, det stärker vår bild av allvaret i situationen, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Grunden i det reviderade förslaget är oförändrat. Under sex år ska det bli möjligt att få undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Undantaget ger djurvårdare med erfarenhet av yrket möjlighet att genom utbildning utöka sin kompetens inom framförallt narkos. Efter genomförd och godkänd utbildning kan djurvårdaren, under en veterinärs ordination och ansvar, utföra vissa nya arbetsuppgifter.

— Genom att utöka kompetensen hos djurvårdarna löser vi problemet kortsiktigt samtidigt som vi upprätthåller en god och säker djurvård, säger Håkan Henrikson.

Några av de justeringar som är gjorda i förslaget:

• Djurvårdare ska inte få söva hästar, däremot ska de få ge hästar lugnande medel.
• För att djurvårdare ska få söva sällskapsdjur krävs att de ska ha tre års arbetslivserfarenhet förutom en specifik utbildning. I den första remissen skulle det bara krävas ett års erfarenhet.
• Den specifika utbildningen ska avslutas med en examen.

Stor brist på legitimerade djursjukskötare

SLA Svensk Djursjukvårds företag representerar cirka 80 procent av omsättningen i branschen. De är också en av remissinstanserna.

— Vi bedömer att det under kommande år behövs någonstans mellan 100-250 djursjukskötare för att täcka kundernas behov, berättar Elisabet Ellström på SLA Svensk Djursjukvård.

Även på Distriktsveterinärerna märker man tydligt av den brist som råder. Bland annat på hur svårt det är att rekrytera:

— Vi har det tufft att rekrytera både djursjukskötare och veterinärer, framförallt till våra mottagningar på landsbygden, berättar Peter Svensson, chef på Distriktsveterinärerna.

En tillfällig lösning

— Vi tror och önskar att undantaget från behandlingsförbudet som vi nu föreslår bara ska gälla i upp till sex år och att vi efter den tiden har en situation som ser bättre ut vad gäller djursjukskötare. Vi kommer att arbeta tillsammans med branschen, länsstyrelsen och SLU för att följa upp hur situationen utvecklar sig. Målet måste vara att det ska finnas tillräckligt med kompetens på landets veterinärmottagningar för att kunna ge den vård som djuren behöver, säger Håkan Henrikson.

Fler utbildningsplatser behövs

Det är populärt att utbilda sig till djursjukskötare i Sverige, men antalet utbildningsplatser är för få för att tillgodose behov och efterfrågan. I dag finns det 80 utbildningsplatser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Men det är betydligt fler som söker utbildningen än vad det finns platser till i dagsläget.

— Inom den sexårsperiod som undantaget gäller så hoppas jag att utbildningsplatserna kommer utökas ytterligare för att komma till rätta med bristen på legitimerade djursjukskötare, säger Håkan Henrikson.

Mer information

Nya remissen

Från den 9 juni börjar lantbrukare få sin slututbetalning av gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd för 2016. Slututbetalning av kompensationsstödet startar också i juni, vilket är tidigare än planerat.

– Vi vet att kompensationsstödet är viktigt för att behålla jordbruksproduktion i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Därför är vi extra glada för att vi kan få ut de här pengarna till lantbrukare tidigare än planerat, säger Anders Egonson på Jordbruksverket.

Kompensationsstödet till lantbrukare i områden som har sämre odlingsförutsättningar är på totalt 1,2 miljarder, varav drygt 1 miljard redan har nått lantbrukarna i delutbetalningar.

Projekt-och företagsstöd och mycket annat i veckans utbetalning på totalt 35 miljoner

Utbetalningen fredagen den 12 maj innehåller bland annat:

• 16 miljoner i företagsstöd inom landsbygdsprogrammet
• 8 miljoner i projektstöd inom landsbygdsprogrammet
• 5 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
• 2 miljoner i skolmjölksstöd
• 1 miljon i stöd till ekologisk produktion

Så här ligger Sverige till i förhållande till andra länder

Den 31 mars i år hade de 28 EU-länderna totalt sett betalat ut 75 procent av gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet för 2016. Sverige hade vid samma tidpunkt betalat ut 85 procent. Den 28 februari hade EU-länderna i snitt betalat ut 18 procent av de totala stöden inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sverige hade betalat ut drygt 25 procent.

Fortsatta utbetalningar varje fredag

Utbetalningarna av stöd och ersättningar till verksamhet på landsbygden har pågått sedan i oktober 2016 och fortsätter rullande varje fredag. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla resterande utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.

Lantbrukare ser sina utbetalningar på Mina sidor

Lantbrukare som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där kan lantbrukaren bland annat se sina tidigare utbetalningar och få information om utbetalningar som är på väg inom kort.

Mer information

På Jordbruksverkets webbplats finns information om

• kompensationsstödet
• utbetalningsplanen för jordbrukarstöd som lantbrukare söker 2017
• utbetalningsplanen för stöd sökta 2015

För snart tio år sedan, den 1 juli 2007, fick Jordbruksverket tillbaka rollen som ansvarig central myndighet för djurskyddet och uppdraget att säkerställa ett gott djurskydd. I uppdraget ingår också att arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi har alltså ansvar för helheten.

- Som samordnare upplever jag att djurskyddet finns med och påverkar i alla våra viktiga diskussioner om hållbarhet och framtid. Om man ser mer objektivt på vilka förändringar som gjorts är min bedömning också att vi haft en positiv utveckling på djurskyddsområdet vilket beskrivs i rapporten Djurskydd 2007-2017, säger Helena Elofsson, djurskyddssamordnare på Jordbruksverket.

Stärkt djurskydd via djurskyddslagstiftning

För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket bland annat under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. Några exempel:

• Nya föreskrifter för mink med fokus på att förebygga stereotypier och onormala  beteenden hos djuren. (2012)
• Införande av föreskrifter för kanin som hålls för kött, päls och ull vilket saknas i de flesta andra EU-länder (2014).
• Föreskrifter om att alla nötkreatur ska ha möjlighet till social kontakt + bättre   ljusförhållanden för grisar och fjäderfä (2014)
• Tjurar och stutar ska hållas i lösdrift, inte uppbundna. (augusti 2017).

Djurskyddet kommande 10 år

Under de kommande 10 åren finns en stark förhoppning om att kunna förena ny kunskap och ny teknik med formerna för vår djurhållning på ett allt bättre sätt. Nya lösningar och nya möjligheter. Det globala hot som till exempel antibiotikaresistens innebär kommer också att öka trycket på att skapa allt bättre djurhållningssystem.

- Stora djurhållningsbekymmer kommer i framtiden inte kunna lösas genom att medicinskt behandla djuren på besättningsnivå. Detta är en insikt vi haft i Sverige i många år och vi har därför extra goda förutsättningar att lyckas eftersom vi är vana vida att bygga bort bekymmer, inte behandla bort dem, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.

3R-center startas upp

Ett kompetenscenter för 3R-frågor inrättas vid Jordbruksverket. Detta kompetenscenter ska bland annat ha till uppgift att sprida information om alternativa metoder till djurförsök och ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur. Kompetenscentret ska även ge råd och vägledning till djurskyddsorganen, de djurförsöksetiska nämnderna och övriga myndigheter som har försöksdjursanknytning. 3R-centrets verksamhet startas upp under 2017.

Ny plattform med syfte att stärka djurskyddet i EU

EU-kommissionen inrättar i år en EU-plattform för djurskydd. Syftet är bland annat att arbeta för ett bättre genomförande och tillämpning av EU:s regelverk på djurskyddsområdet samt att utbyta erfarenheter och bästa praxis.

Plattformen kommer att bestå av totalt 75 deltagare och varje medlemsstat har en representant förutom representanter från olika organisationer och fristående experter. Utsedd att representera Sverige är Jordbruksverkets djurskyddssamordnare Helena Elofsson. 

- Vi på Jordbruksverket och jag, är naturligtvis stolta över att få representera Sverige i detta arbete. En viktig del av plattformsarbetet är att få till en bättre efterlevnad av EU:s djurskyddsbestämmelser i hela EU eftersom det både stärker djurskyddet inom EU och våra svenska företags konkurrenskraft, säger Helena Elofsson.

Mer information

Djurskydd 2007–2017– 10 års djurskyddsarbete på Jordbruksverket
Om djurskydd
Om 3R-center