26 beslut i ärenden om nya växtskyddsmedel hittills i år
Mellan januari och augusti i år har Kemikalieinspektionen fattat 26 beslut i ärenden om godkännanden av nya växtskyddsmedel. 23 av de 26 besluten var bifall på ansökningarna.
– Vi håller ett fortsatt högt tempo i prövningen och hanterar ärenden om bekämpningsmedel i den takt som nya ansökningar kommer in. Vi fortsätter att prioritera en effektiv handläggning och att säkerställa en hög skyddsnivå för hälsa och miljö, säger Agneta Westerberg, avdelningschef på Kemikalieinspektionen.
Bland de 23 nya växtskyddsmedel som genom Kemikalieinspektionens beslut blir tillgängliga på den svenska marknaden återfinns tolv medel mot svampangrepp, fyra ogräsmedel, två insektsmedel, ett medel mot sniglar och fyra tillväxtreglerande medel. Inga av besluten i ärenden om nya produktgodkännanden för växtskyddsmedel har avslagits under perioden, men i tre ärenden har ansökningarna dragits tillbaka av sökanden.
Kemikalieinspektionen fattade mellan januari och augusti också 18 beslut om utvidgade produktgodkännanden för mindre användningsområden av sedan tidigare godkända växtskyddsmedel. Av dessa beslut var 15 bifall till ansökningarna, medan ett var avslag och två ansökningar drogs tillbaka av sökanden.
När Kemikalieinspektionen avslår ansökningar är skälet oftast att sökanden inte har kunnat visa att det den sökta användningen är säker för hälsa och för miljö. Att ansökningar dras tillbaka eller avvisas kan bero på att en ansökan om produktgodkännande är ofullständig eller att den sökande väljer att inte förnya ett produktgodkännande.
Under perioden har Kemikalieinspektionen också fattat 20 beslut om nya produktgodkännanden av biocidprodukter, varav 15 var bifall. De nya biocidprodukter som Kemikalieinspektionen har godkänt är ett desinfektionsmedel, tre träskyddsmedel, ett konserveringsmedel för byggmaterial, två råttmedel, tre insektsmedel och fem repellenter.
Kemikalieinspektionen bedriver sedan flera år ett aktivt utvecklingsarbete för att effektivisera handläggningen av ärenden om växtskyddsmedel och biocidprodukter. Myndigheten har infört tydligare styrning och mer effektiva arbetssätt, samt arbetar för stärkt dialog med företag och branschorganisationer.
Lättnader i reglerna kring projekt- och företagsstöd
Jordbruksverket har beslutat om vissa ändringar i reglerna vad gäller stöd inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och stöd till lokalt ledd utveckling. Ändringarna innebär bland annat mindre avdrag vid sent inkommen ansökan och utökad tid att ansöka om startstöd.
Ändringarna, som träder ikraft den 7 juli, innebär bland annat att:
- Avdraget vid för sent inkommen ansökan om slututbetalning har minskat. Avdraget, som tidigare var 50 procent redan från dag ett, kommer vara 1 procent av utbetalningsbeloppet per dag som ansökan om slututbetalning är försenad. Vi har också utökat tiden för hur sent en ansökan får komma in innan den avvisas, från 14 dagar till 25 dagar.
- Den som vill söka startstöd får nu utökad tid att skicka in sin ansökan. Den tidigare gränsen på 6 månader efter etableringen utökats till 24 månader efter etableringen. Det ger nystartade företagare tid att hinna med allt som ska göras vid ett övertagande eller uppstart av ett företag. Den här ändringen börjar gälla 15 juli.
- Kravet på underskrift vid kompletteringar eller ändringar av en ansökan är borttaget. Det innebär att kompletteringar eller ändringar i en ansökan om stöd som kommer in till Jordbruksverket inte behöver vara undertecknade av den sökande eller behörig företrädare för den sökande.
Detta är bara några av ändringarna som träder ikraft den 7 juli, för en fullständig lista – besök Jordbruksverkets webbplats.
- Vi strävar alltid efter förenklingar för våra kunder. Att kunna genomföra de här regellättnaderna känns mycket bra, framförallt för att kunna stärka landsbygdens konkurrenskraft och underlätta administrativa bördor för dem som söker stöd. Det blir både en smidigare process för den som söker samt en snabbare handläggning av ärendet, säger Jörgen Fransson, enhetschef på Jordbruksverket.
Jordbruksverket, LRF och regeringen uppmanar – skörda allt som gårJordbruksverket - 2018-07-09 11:00 CESTFoto: Calle BredbergFör varje regnfri dag blir situationen allt svårare för lantbrukarna och andra djurägare. Situationen är allvarlig och Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och regeringen samverkar för att hitta lösningar för att underlätta lantbrukarnas situation och säkra livsmedelsproduktionen. Det handlar om allt ifrån att utreda förskottsutbetalningar, krisstöd och lättnader i regelverken. Lantbrukarna har just nu en svår situation där fodertillgången är knapp på grund av årets torka och varma väder. Situationen är allvarlig, men det sker ett intensivt arbete på bred front för att situationen inte ska bli värre. Varje centimeter av skörden behövs, vi uppmanar nu alla som har arealer med foder, i hela landet, att skörda dessa. Om inte för eget bruk så för andras. - Jordbruksverket har en nära dialog med LRF och regeringen, men även andra organisationer om läget. Vi inventerar allt som går att göra, ser över regelverk som finns och informerar löpande för att kunna stödja lantbruket, säger Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin. Råd till lantbrukare och andra djurägare
Åtgärder som vidtagits eller är under utredning Den 12 juni togs beslut om att tillåta skörd på ekologiska fokusarealer och trädor som man inte får kompensationsstöd för.
|
Antalet ekologiska mjölkkor har ökat med 8 procent
Jordbruksverket - 2018-06-15 10:09 CEST
16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Foto: Ingela Grahn
I juni 2017 var 52 900 mjölkkor ekologiskt hållna i Sverige, en ökning med 8 procent jämfört med 2016. Det innebär att 16 procent av de svenska mjölkkorna var ekologiska 2017. Ökningstakten var betydligt högre under 2017 än för åren 2015 och 2016.
Antalet företag med ekologisk mjölkproduktion minskade mellan 2012-2016 för att återigen öka 2017.
20 procent av nötkreaturen
i Sverige är ekologiskt hållna
2017 var 307 100 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent sedan 2016. Andelen ekologiska nötkreatur har ökat från 13 procent
2010 till 20 procent 2017. För mjölkkor var andelen 16 procent 2017 och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 34 procent.
Färre ekologiska värphöns
Antalet ekologiskt
hållna värphöns ökade stadigt mellan åren 2010 och 2016. Under 2017 minskade dock antalet med 3 procent. Totalt hölls 1 241 000 höns ekologiskt 2017 vilket motsvarar 17 procent av det totala antalet värphöns i
Sverige.
Den ekologiska slaktkycklingproduktionen ökade kraftigt 2016. Ökningen fortsatte även under 2017 men i lägre takt. Totalt sett är den ekologiska produktionen av kött från fågel liten. Bara 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige föds upp ekologiskt.
Fler ekogrisar men färre får
Under 2017 ökade antalet ekologiskt hållna grisar med 6 procent och uppgick till 30 800. 2017 var drygt 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.
Antalet ekologiskatackor och baggar var i stort sett oförändrat mellan 2016 och 2017 medan antalet lamm minskade något. Förra året var 126 700 får och lamm upp ekologiskt hållna, en minskning med 3 procent jämfört med 2016. Totalt var 21 procent av svenska får och lamm ekologiska 2017.
Var
fjärde ekologisk mjölkko fanns i Västra Götaland
Västra Götalands län hade flest ekologiska mjölkkor 2017. Totalt fanns 13 600 ekologiska mjölkkor i länet vilket motsvarar ungefär en fjärdedel
av samtliga ekologiska mjölkkor i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska mjölkkor inom respektive län så hade Västmanlands och Uppsala län högst andelar, 34 procent. Kalmar och Hallands län var de
län som hade lägst andel ekologiska mjölkkor.
Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk
djurhållning 2017.
I meddelandet och i Jordbruksverkets statistikdatabas finns statistik fördelat per län för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik
per kommun.
Kommande publiceringar
av statistik över ekologisk produktion:
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2017 publiceras den 27 juni.
Ekologisk animalieproduktion 2017 publiceras
den 22 augusti.
Vattenförsörjningen inom jordbruket måste få större uppmärksamhet
Lantbrukarna bör se över förutsättningarna för sin vattenförsörjning, så som vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner med risk för vattenbrist. Foto: Frans Johnsson
Tillgång till vatten är en förutsättning för att producera livsmedel. Förväntade klimatförändringar tillsammans med de senaste årens vattenbrist i vissa delar av landet har satt fokus på tillgången på vatten för svensk livsmedelsproduktion. Jordbruksverket har analyserat vattenförsörjningen i jordbruket med hänsyn till förväntade klimatförändringar, marknaden och den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling.
För att uppnå målet i livsmedelsstrategin att svensk livsmedelsproduktion ska öka fram till 2030 krävs större kunskap om jordbrukets vattenbehov. Jordbrukssektorns nuvarande och framtida vattenbehov har inte varit föremål för någon utredning under senare tid. På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket därför analyserat jordbrukets vattenförsörjning.
Vattenförsörjningen i jordbruket behöver
planeras
Analysen visar att jordbrukets vattenbehov behöver ägnas större uppmärksamhet, inte minst till följd av ett framtida klimat med större variationer i nederbörd mellan olika regioner. Jordbrukarna bör
också ha ökad uppmärksamhet på sin vattenförsörjning och se över förutsättningarna för vattenuttag, effektivare vattenanvändning, magasinering och nödvattenförsörjning, i synnerhet i regioner
med risk för vattenbrist.
Kan användas
vid vattenförsörjningsplaner
Utredningen innehåller beräknings- och kunskapsunderlag som beskriver vattenbehovet för både växtodling och djurhållning. En revidering av vattenbehovsmängderna innebär
en kvalitetshöjning av uppgifterna, och länsstyrelserna kan använda dessa som underlag till regionala vattenförsörjningsplaner.
Utredningen kan också användas som kunskapsunderlag för myndigheter, jordbrukare, rådgivare, entreprenörer och konsulter som arbetar med vattnets roll i landskapet.
Mer information
Jordbrukets
behov av vattenförsörjning
Läs även rapporten Avvattning
av jordbruksmark i ett förändrat klimat
Blommande träda införs som ny ekologisk fokusareal i förgröningsstödet
Jordbruksverket - 2018-03-07 09:41 CET
Honungsört är attraktiv för pollinerare och finns med på Jordbruksverkets lista med godkända pollen- och nektarrika växter som får sås på blommande träda. Foto: Albin Andersson
Nu införs blommande träda som en ekologisk fokusareal i förgröningsstödet. Den blommande trädan ska gynna pollinerare och andra insekter. Regeringen beslutade den 1 mars om att införa blommande träda redan från i år. Det innebär att möjligheten införs efter det att SAM-ansökan för 2018 redan har öppnat.
- För de lantbrukare som har möjlighet att anlägga en blommande träda redan i år, så är det här ytterligare ett sätt att uppfylla kravet på ekologiska fokusarealer. Men vi är medvetna om att beslutet om blommande träda kommer sent och att många lantbrukare redan har planerat för sina ekologiska fokusarealer i år, säger Camilla Callman, chef på stödregelenheten. Det går att ange blommande träda i SAM Internet från den 15 mars.
Ny ekologisk fokusareal som ska gynna insekter
Den som har mer än 15 hektar åkermark kan behöva ha så kallade ekologiska fokusarealer. Minst 5 procent av åkermarken ska då vara ekologiska fokusarealer. Det kan till exempel vara arealer som läggs i blommande träda för att gynna insekter som pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. EU har öppnat upp för att införa den här nya typen av träda.
Lista med godkända växter
Blommande träda är mark i träda som såtts med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. Växterna som sås måste finnas på Jordbruksverkets lista över godkända växter.
Blommande träda får högre viktningsfaktor
De ekologiska fokusarealerna har olika omräkningsfaktorer. Man multiplicerar arealen med omräkningsfaktorn för att få fram hur stor areal den räknas som, när det gäller kravet på att ha 5 procent av åkermarken som ekologiska fokusarealer. Blommande träda kommer att ha viktningsfaktor 1,5. Det innebär att 1 hektar blommande träda räknas som 1,5 hektar ekologisk fokusareal. Vanlig träda som används som ekologisk fokusareal kommer även i fortsättningen ha viktningsfaktor 1.
| ||
Jägare måste få sälja vildsvinsköttLRF och Svenska Jägareförbundet vill att jägare ska få sälja vildsvinskött till såväl konsumenter som näringsidkare: Foto Mostphotos
Antalet vildsvin i Sverige ökar och därigenom antalet viltolyckor i trafiken och skördeskador i lantbruket. Svenska Jägarförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund är överens om att vi behöver underlätta för jägarna att avyttra köttet. Idag får jägarna bara konsumera vildsvinskött i det egna hushållet. De får inte ens ge bort gott kött till sina barn om de inte bor på samma adress. – För att kunna hålla ett högt jakttryck på vildsvinen behövs regler som stimulerar jakt. Dagens system gör inte det, säger Palle Borgström. Svenska Jägareförbundet och LRF vill därför att regeringen ändrar regelverket. – I exempelvis Tyskland säljer jägare tiotusentals vildsvin direkt till privatpersoner, restauranger och lokala handlare och det fungerar på ett utmärkt sätt. Vi ser inga skäl till att inte det skulle fungera lika bra i Sverige, säger Torbjörn Larsson. Svenska Jägareförbundet och LRF har därför skickat in en hemställan till regeringen, där organisationerna föreslår ett nytt system som ger fler incitament för att förvalta vildsvinsstammen. – Vildsvin kan ha trikiner. Men genom ett system med spårbarhet på trikinprovet för varje vildsvin som ska säljas finns det inget problem, utan en stor möjlighet som gynnar såväl jordbruket som jakten, säger Torbjörn Larsson. Förbunden föreslår också att de jägare som vill sälja vildsvinskött ska ha genomgått en utbildning. – För att kunna leva upp till de krav som ställs på livsmedel förslår vi att jägarna, som ska sälja vildsvinskött, har kunskaper kring livsmedelshantering och vilda djurs sjukdomar. Det handlar om viktiga kunskaper som man enkelt kan lära sig. – Vi hoppas nu att regeringen skyndsamt genomför nödvändiga förändringar så att jägarna kan hålla ett kontinuerligt högt jakttryck på vildsvinen, där skadorna är som störst, säger Torbjörn Larsson och Palle Borgström. |
Tuffa klimatmål kräver handling och uthållighet
Jordbruksverket - 2018-01-31 14:06 CET
Odling av åkerböna kan vara ett mer hållbart alternativ till import av sojabönor. Foto: Katarina Holstmark
I juni 2017 röstade riksdagen för ett ramverk för Sveriges klimatarbete med målet att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045. Jordbruksverket diskuterar i en ny rapport hur det svenska jordbruket kan minska utsläppen utan att minska produktionen.
Sveriges jordbruk bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av lustgas från odlad mark, koldioxid från mulljordar samt metan från idisslande djur. Jordbruket bidrar även till utsläppen genom användningen av fossila bränslen som diesel i traktorer, olja till spannmålstorkar och indirekt i tillverkningen av mineralgödsel och foder.
Aktörerna i det svenska jordbruket arbetar redan idag aktivt för att minska utsläppen av växthusgaser. En effektivare produktion är ofta bra för klimatet eftersom det innebär att utsläppen per produkt minskar. Det viktigaste arbetet drivs därför med mål om att förbättra djurhälsan och minska övergödningen genom effektiv användning av gödselmedel.
En handlingsplan för att minska klimatpåverkan
Jordbrukets utsläpp är svåra att styra och mäta. Det finns inga åtgärder som både ger stora utsläppsminskningar och som kan tillämpas redan imorgon. Därför krävs ett strategiskt och långsiktigt samarbete mellan berörda aktörer. Jordbruksverket föreslår att en handlingsplan för jordbrukssektorn tas fram och blir en del av klimatpolitiken. Handlingsplanen bör innehålla planerade åtgärder för mark och kväve, lagring av stallgödsel, foder, omställning till förnybar energi samt kunskap för beslut och uppföljning.
Mer information
Läs rapporten Hur kan den svenska jordbrukssektorn bidra till att vi når det nationella klimatmålet?
83 miljoner till lantbrukare och andra verksamma på landsbygden
Pressmeddelande • Jan 26, 2018 14:00 CET

De löpande stödutbetalningarna till företag och projekt på landsbygden fortsätter. Jordbruksverket betalar denna vecka ut 83 miljoner kronor.
Utbetalningen denna vecka innehåller bland annat:
- 22 miljoner i gårdsstöd
- 18 miljoner i miljöersättning för minskat kväveläckage
- 7 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
- 4 miljoner i nötkreatursstöd
- 2 miljoner i kompensationsstöd
Det aktuella utbetalningsläget
Till och med vecka 3 år 2018 har följande betalats ut:
- 6,1 miljarder kronor har betalats ut av totalt 6,5 miljarder i gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd och stöd till unga jordbrukare för 2017
- 2,6 miljarder kronor har betalats ut av totalt 3,1 miljarder i miljöersättningar och ersättningar för ekologisk produktion för 2017
- 18,5 miljarder har betalats ut av totalt cirka 19 miljarder i jordbrukarstöd för 2015-2016
- 27,2 miljarder har betalats ut av totalt cirka 28,6 miljarder kronor i jordbrukarstöd för 2015-2017
De rullande stödutbetalningarna till verksamhet på landsbygden har pågått under en lång tid och fortsätter varje vecka. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.
Utbetalningsnivå i EU-jämförelse
Sverige ligger på en god utbetalningsnivå jämfört med övriga medlemsländer:
Utbetalt i genomsnitt - Sverige(% av total) | Utbetalt i genomsnitt EU (% av total) | |
Gårdsstöd | Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 92% | Andel utbetald tom 31/12-2017 av 2017 års stöd: 62% |
Stöd inom landsbygdsprogrammet | Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget : 29% | Andel utbetald tom 31/12-2017 av programperiodens totala budget: 26% |
Läs mer om utbetalningar på Mina sidor
De som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där visas tidigare utbetalningar och utbetalningar som är på väg inom kort.
Mer information
Förslag till hantering av fisksjukdomen BKD
Jordbruksverket höll den 14 december 2017 en hearing om hur fisksjukdomen bacterial kidney disease, BKD, ska hanteras. Under hearingen presenterade Matfiskodlarna Sverige ett förslag på nationellt övervakningsprogram för fisksjukdomen. Vi behöver nu få in kommentarer och synpunkter på hur den fortsatta hanteringen av BKD i Sverige ska se ut, senast den 31 januari 2018.
Sjukdomen kan drabba laxfisk och förekommer även i flera andra Europeiska länder såsom Norge och Finland. Sverige har ett av EU godkänt utrotningsprogram för BKD i inlandszon sedan 2004. Smittan har övervakats och målet har varit att utrota sjukdomen sedan första fallet 1986. Trots regelbunden provtagning och åtgärder när smittan påträffats har en eller flera fiskodlingsföretag smittats årligen.
Därför har Jordbruksverket tagit fram dokumentet Hantering av bacetrial kidney disease, BJD i Sverige som bland annat innehåller en beskrivning av hur BKD hanteras idag, förslag på förbättringar i nuvarande program alternativt om programmet ska ersättas med ett nationellt övervakningsprogram.
Utöver Jordbruksverkets dokument har Matfiskodlarna Sverige AB tagit fram Matfiskodlarnas förslag till bekämpning av BKD. För att ta del av dokumenten - ta kontakt med Jordbruksverket via mejl eller telefon (se kontaktuppgifter nedan).
Jordbruksverket kommer utifrån underlagen och de synpunkter som kommer in att arbeta fram ett slutligt förslag. Förslaget skickas på remiss i februari 2018.
BKD drabbar laxfisk och förekommer i Europa, Nord- och Sydamerika och i Asien. Ett karaktäristiskt symtom vid BKD är att njuren är svälld och har vita fläckar. Liknande fläckar kan förekomma på lever, mjälte och hjärta. Sjukdomen har också stadier där sjukdomssymtomen är mer diffusa.
- Anmälningspliktig: Ja
- Epizooti: Nej
- Zoonos: Nej
Förekomst
BKD har rapporterats från stora delar av världen hos både odlad och vild laxfisk. I Sverige påvisades sjukdomen första gången 1985. Sverige har sedan slutet på 1980-talet genomfört regelbundna undersökningar för att spåra smittan. Sedan år 2004 har vi tilläggsgarantier från EU för att övervaka sjukdomen inom den svenska inlandszonen. I dag finns ett fåtal fiskodlingar klassade som smittade, och här genomförs åtgärdsprogram för att sanera anläggningarna. Årligen undersöks tusentals lax-, öring- och sikhonor med avseende på BKD i samband med romtagning på kompensationsodlingarna. Detta för att säkerställa att den smolt som ska produceras från rommen och så småningom sättas ut inte bär på smittan.
Symtom
Fisk med BKD kan ha svårigheter att hålla balansen, buken kan vara uttänjd och ögonen utstående. Andra tecken på BKD kan vara vätskefyllda blåsor på huden (ner i muskulaturen) eller små punktformiga blödningar efter fiskens sidor. Den tydligaste indikationen på BKD är den svällda njuren med vita fläckar. Ibland ses också liknande fläckar på lever, mjälte och hjärta, framförallt hos lax och röding. Det förekommer också stadier av sjukdomen där symtomen är mer diffusa. Framförallt regnbåge kan vara bärare av smittan utan att visa tecken på sjukdom, så kallad latent bärare. Smittan kan då endast fastställas efter diagnostiska undersökningar på laboratoriet.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Renibacterium salmoninarum, en liten, Gram-positiv stavbakterie, där isolat från olika delar av världen visar på mycket små genetiska skillnader.
Infektionsport:
Via gälar och mun. Medfödd smitta.
Spridning i djuret:
Bakterien sprids genom blodet till fiskens vitala organ. Bakterien kan överleva och till och med föröka sig inuti fiskens immunologiska celler som till exempel makrofager. Makrofager är celler med en rik arsenal av aggressiva enzymer som bryter ner och förgör många andra bakterier som fisken kommer i kontakt med. Den kraftiga cellväggen hos R. salmoninarum gör denna bakterie mer motståndskraftig mot de aggressiva enzymerna.
Smittvägar:
Bakterien utsöndras i vattnet via slem, urin och avföring och överförs via direktkontakt eller via vattnet.. Smittan kan också överföras genom predation, då smittad fisk äts upp av andra fiskar. Allt detta är så kallad horisontell smittöverföring. Bakterien R. salmoninarum överförs också vertikalt, från honan till avkomman, genom infekterad rom. Bakterien kan förekomma inuti romkornen varför det inte är möjligt att förhindra smittan genom yttre desinfektion av romkornen. Undersökningar visar att bakterien R. salmoninarum kan förekomma hos andra fiskarter än laxfisk utan att de blir sjuka. Dessa kan därför fungera som en reservoar av smittan.
Överlevnad:
Laboratorieundersökningar visar att R. salmoninarum kan överleva i upp till 20 veckor i vatten.
Provtagning och diagnostik
Diagnosen BKD ställs genom undersökning av njurvävnad med en immunologisk teknik, så kallad ELISA. Med ELISA-undersökningen identifieras ett protein i bakteriens cellvägg. Proteinet utsöndras i fiskens vävnader under pågående infektion. Vid positivt ELISA-resultat verifieras diagnosen genom undersökning med realtids-PCR, där en unik del av bakteriens DNA identifieras.
Behandling och profylax
Någon verksam behandling mot BKD finns inte. Det finns idag inte heller något effektivt vaccin mot smittan. Sjukdomsbekämpandet
bygger därför på diagnostik inom det nationella hälsokontrollprogrammet, och medför handels- och transportrestriktioner vid ett eventuellt påvisande. Fisk kan vara bärare av bakterien R. salmonarum utan att visa
yttre tecken på sjukdom. Det är därför nödvändigt att använda känsliga diagnostiska metoder för att spåra smittade individer. Biosäkerhet och övervakningsprogram har visat sig minska antalet nya
sjukdomsutbrott. (Johansen et. al 2011). Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras.
Observera risken att sprida infektionen; all utrustning som
varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling bör utföras samma dag.
Läs mer
Slutredovisning av projekt-Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2015 (pdf)
Diseases and Disorders of finfish in cage culture 2nd Eds. Woo and Bruno, 2014 s.35-37. ISBN-13:978 1 78064 207 9 CABI International
Disease interaction and pathogen exchange between wild and farmed fish populations with special reference to Norway (2011) Johansen, L. H., Jensen, I., Mikkelsen, H., Bjørn, P.A., Jansen, P.A. and Bergh, Ø. Aquaculture 315, pp 167-186
Julgransodling, ett lönsamt komplement
De täcker en stor del av Sveriges areal, granarna, och de är särskilt aktuella nu när det lackar mot jul. Men, vilka granar blir julgranar egentligen? Och hur odlar men dem? Redaktionen har träffat Hanna Lupiner, en äkta julgransodlare från Gränna.
Bild: Uno Axelsson och Hanna Lupiner. Foto: Lupiners gård.
Hanna Lupiner har många strängar på sin lyra, hon är fårbonde, skogsägare, kommunikatör och så säljer hon julgranar också. Hon driver företaget Lupiners Gård tillsammans med sin man Joachim i byn Knutstorp utanför Gränna. Gården tog de över 2011 från Hannas pappa Uno Axelsson.
Det var Hannas farfar som startade en gång i tiden med att sälja granar i liten skala, sedan tog Uno över. I över 60 år har granar från gården sålts veckorna innan jul till trogna kunder på torget i Huskvarna. Och det är fortfarande Uno som sköter det mesta av försäljningen
Julgranar behöver få en bra start
Uno såg att intresset för julgranarna ökade så när familjen lade ner jordbruket på gården i mitten av 80-talet planterade han granar på några avlägsna åkerlappar lite längre bort i skogen. Där växer julgranarna nu och hela familjen är engagerad i verksamheten.
– Den största skillnaden mellan att odla vanlig gran och julgran är att du kan sätta plantorna ganska tätt. Och, du behöver få fram julgranar fort. De behöver därför snabbt etablera sig och börja växa förklarar Hanna. Vi sätter rejäla plantor av rödgran, samma som vi planterar på hyggena där det ska bli storskog, men gräs och sly tar lätt överhand i odlingarna och hindrar granen från att växa de första åren, fortsätter hon.
Eftersom familjen inte använder några besprutningsmedel i sina odlingar röjer de undan gräs och sly med klinga för att granarna ska få mer plats att växa. Förutom gräsröjning går det också att sätta en pappskiva runt varje planta som trycker undan gräset som vill komma upp runt omkring, förklarar Hanna.
På något hektar odlar de även kungsgran. Dessa behöver växa inhägnat eftersom de drar till sig vilt som äter på skotten.
Planerar för granar i alla storlekar
För att kunna leverera julgranar varje år krävs mycket planering. Det måste finnas granar i alla storlekar så att det alltid finns ett antal "klara" julgranar varje år. En färdig julgran är mellan 8-10 år och cirka 240 cm hög.
Hur skapar man då den "perfekta julgranen?
– Det är inget frissande och klippande på granarna i våra odlingar, som man kanske kan tro, berättar Hanna. Den perfekta julgranen är egentligen en slump. Vi försöker bara ge den en så bra start som möjligt och förutsättningar att växa jämt och fint, säger hon.
Julgranar är färskvara
När det närmar sig jul är det dags att hugga. Det är ett tungt arbete. Uno, Hanna och Joachim sågar granarna med motorsåg och lastar dem på skogskärran. Hemma på gården sorterar de dem efter storlek och leverans. Eftersom granarna inte bör vara äldre än en vecka när de säljs hugger de kontinuerligt från slutet av november till veckan innan jul.
– Granarna måste vara färska, annars torkar de ut och granen håller inte lika länge. Vår målsättning är att våra granar aldrig är mer än en vecka gamla när vi säljer dem, säger hon.
Julgranen – en symbol
Hur är det då med lönsamheten för en julgransodlare?
– Tja, den hade kunnat vara bättre. Vi svenskar lägger ju miljarder på julklappar varje år men mer än 200 kronor vill gemene man inte lägga på en gran, skrattar Hanna och menar att vi borde se värdet i den symbol som julgranen ändå är.
– Men, det är klart, på den areal vi odlar julgranar blir ju lönsamheten väldigt god. I de andra planteringarna får vi istället vänta 80 år på att få tillbaka pengarna vi lagt ner. Å andra sidan är det ju bara 4 veckor om året vi har julgransförsäljning. Det är ett ben till att stå på för vår verksamhet helt enkelt, säger hon.
// Maria Hedlund
Förbrukningen av kött minskar men efterfrågan på svenskt kött är god
Svenskarnas förbrukning av nöt- och griskött minskar samtidigt som vi äter mer matfågel och lammkött än tidigare. Det visar Jordbruksverkets summering av marknadsutvecklingen till och med tredje kvartalet 2017. Utvecklingen i Sverige går mot minskad förbrukning men ökad svensk produktion. I kombination med en minskad import och ökad export av kött, blir resultatet att andelen svenskt kött av vår förbrukning ökar. Intresset och förtroendet för svenskt kött är alltså högt idag.
Fyra delar i utvecklingen är särskilt tydliga under 2017:
1. Andelen svenskt kött av vår förbrukning fortsätter att öka och ökningen är störst för nöt- och griskött. Andelen svenskt lammkött av förbrukningen har inte ökat på länge, men i år stiger den på grund av en kraftig svensk produktionsuppgång. Att svenskt kött utgör en växande andel av svenskarnas konsumtion har vi sett för de flesta köttslagen sedan 2014, med viss variation under åren.
2. Produktionen av samtliga köttslag ökar i Sverige. Produktionen går upp och ner, men över längre tid har vi sett en minskad produktion av nöt- och griskött medan produktionen av lammkött och matfågel ökat. I år ökar produktionen av samtliga köttslag. Procentuellt sett ökar lammkött mest, följt av griskött, matfågel och nötkött. Den extremt höga produktionsökningen för matfågel första kvartalet i år, som då landade på nästan 16 procent, har mattats av. För nöt- och griskött är den ökade produktionen i år en reaktion på god efterfrågan på svenskt kött, vilket gett höga priser och en stärkt investeringsvilja i sektorn. Att allt fler konsumenter fått upp ögonen för de mervärden som finns i vår produktion av kött har ett gett ökat förtroende för det svenska köttet.
3. Förbrukningen av kött minskar. Det tre första kvartalen i år har svenskarnas förbrukning av kött sjunkit med 1,8 procent. Det är nötkött som minskat mest, med 1 kg. Om utvecklingen håller
i sig kommer det landa i en total minskning i år på omkring 1,5 kg. Mellan 2013 och 2016 har den totala förbrukningen av kött varit stabil kring 87,5 kg/capita. Förbrukningen visar vår konsumtion i slaktad vikt och en tumregel
för att räkna om förbrukningen till mängden kött som hamnar på gaffeln är att halvera den. Från 2013 till 2016 har det skett ett utbyte mellan
köttslagen, främst
genom att en minskad förbrukning av griskött på ca 3 kg
ersatts av en lika stor ökning för matfågel. Även förbrukningen av lammkött har
ökat, medan den var ganska stabil för nötkött till och med 2016.
4. Den svenska handelsbalansen för kött stärks. Detta gäller alla köttslag utom lamm. Exporten har ökat av både gris- och nötkött samtidigt som importen minskat. Importen av griskött har haft en obruten minskning på kvartalsbasis sedan antibiotikadebatten tog fart 2014.

Grafen visar procentuell marknadsutveckling för de fyra största köttslagen kvartal 1 - 3 2017 jämfört med samma period 2016. Källa: Jordbruksverket och SCB
Information om köttmarknadens utveckling på webben
Från och med mars 2016 publicerar Jordbruksverket statistik om utvecklingen av marknaderna för kött, mjölk och ägg på webben, en gång per kvartal.
Här kan du läsa och prenumerera på statistiken.
Läs mer om mervärden i svensk produktion av mat
Höstregnen gjorde att all potatis inte kunde skördas
Fyra län dominerar odlingen av matpotatis: Skåne,
Hallands, Västra Götalands och
Östergötlands län. Tillsammans står de i år för 77 procent av landets totala matpotatisskörd.
Västerbottens län har 24 procent lägre totalskörd än i fjol. Hallands och Skåne län har 15 respektive 6 procent lägre totalskörd. I dessa län finns det stora obärgade
arealer 2017. Östergötlands län har 21 procent större totalskörd än 2016,
tack vare en ökad odlingsareal och ökad skörd per hektar.
Skörden av stärkelsepotatis fortsätter att öka
Den främsta orsaken till den ökade totalskörden för stärkelsepotatis
är att arealen
ökat. Arealen stärkelsepotatis ökade med 600 hektar eller 9 procent från 2016
och uppgår 2017 till 7 480 hektar.
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Hektarskörden beräknas till 44 100 kilo per hektar. Den totala skörden beräknas till 330 000 ton, vilket är 6 procent mer än 2016. Statistiken redovisas inklusive odlingar avsedda för utsädesproduktion.
Stora obärgade potatisarealer
Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till 630 hektar eller omkring 4 procent. De största obärgade arealerna redovisas i Hallands och Skåne län, med 230 respektive 160 hektar obärgat. Gotlands och Norrbottens län har 70 respektive 50 hektar obärgade. Många odlare har i år fått lämna mindre delar av fälten obärgade, men det finns också odlare som tvingats lämna stora arealer obärgade. Enskilda brukare har drabbats hårt. För potatis för stärkelse beräknas 180 hektar eller drygt 2 procent av arealen vara obärgad. De obärgade arealerna finns främst i Skåne och Blekinge län, som drabbades av regn innan skördearbetet hunnit avslutas.
Observera att diagrammen har olika skalor
Årets julklapp – viltkött
Vildsvinsskinka, foto Christina Nilson-Dag
Enligt HUI, som utser Årets julklapp, kan årets julklapp eventuellt bli en fotmassageapparat! Vi på Svenska Jägareförbundet har en bättre idé, viltkött. En färsk Sifo-undersökning visar att varannan svensk vill äta mer viltkött. Men vildsvinskött omfattas av ett begränsande regelverk – något som politikerna bör ändra på.
Viltkött passar väl in när intresset för kvalitet på råvaror och matlagning från grunden ökar, framför allt i yngre målgrupper, detta enligt Food & Friends Matrapport 2017.
Som jägare får man enligt Livsmedelsverkets regelverk ge bort, eller sälja styckat vilt motsvarande en enhet storvilt – vilket kan vara antingen en älg, 2 älgkalvar, 3 hjortar, 4 hjortkalvar eller 10 rådjur.
Ett problem är att vi jägare inte får ge bort, eller sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Dock hoppas vi på ändring i regelverket så att fler kan få njuta av vildsvinskött. Förbudet är hämmande på avskjutningen av vildsvin och skulle, om det hävdes, säkerligen bidra till att fler vildsvin jagas och fälls, för att sedan serveras på tallriken hos fler icke jägare.
Förslag ligger nu hos politikerna. Och det vi hoppas på är att vi ska ha samma system som fungerar utmärkt i Tyskland. Det vill säga att vi får sälja det vidare precis som annat viltkött. Naturligtvis ska det först trikintestas hos godkänt laboratorium. Många har ännu inte smakat vildsvinskött och att få ge bort eller sälja vildsvinskött står högt på jägarnas önskelista. Viltkött är både näringsrikt, magert, hållbart och utsökt gott.
På tisdag den 21 november utser HUI Årets julklapp 2017. Vi röstar för viltkött!
PS: Du som har en jägare i familjen – ge alltså inte bort en frysbox i julklapp. Se istället till att ge bort viltkött till de som ej jagar själva.
För mer information Christina Nilson-Dag, Svenska Jägareförbundet, 070 738 8306
Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 160 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även ett allmänt uppdrag av regeringen att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.
En del av årets skörd blev kvar på fälten
Årets totalskörd av spannmål beräknas till drygt 5,9 miljoner ton. Det är 9 procent mer än förra året och 8 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Men på över 2 procent av spannmålsarealen är skörden helt obärgad, med stora regionala variationer. Sommartorkan minskade också skörden på många håll.
Preliminärt beräknas även 2 procent av arealen med ärter och 4 procent av arealen med åkerbönor vara oskördad på grund av den regniga hösten. Statistiken är dock mer osäker än vanligt, eftersom
en del lantbrukare fortfarande inte har skördat
färdigt och därför inte kunnat lämna information om årets skörd till SCB. Det
finns även
rapporter om höga vattenhalter vid skörd, att säden hade börjat gro
i axen och mer viltskador på grund av den försenade skörden.
Större höstveteareal bidrog till ökad total spannmålsskörd
Mer
än hälften av årets spannmålsskörd utgörs av höstvete. Totalskörden av höstvete beräknas till 3 miljoner ton i år. Det är en ökning med 20 procent
jämfört
med 2016 och en ökning med 31 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Höstvete är den gröda som har störst avkastning per hektar i Sverige, och en ökad areal av höstvete har därmed stor inverkan på
den totala spannmålsskörden. Mellan 2016 och 2017 ökade höstvetearealen med 9 procent.
Större höstrapsareal bidrog till ökad raps- och rybsskörd
Totalskördenav raps och rybs beräknas preliminärt till 383 800 ton, vilket är
43 procent mer än 2016, 19 procent mer än femårsgenomsnittet och den största raps-och rybsskörden sedan 1990. Ökningen beror främst på att odlingsarealen av höstraps ökade
till den rekordhöga arealen 105 540 hektar.
Skörden av ärter minskade
Den totala skörden av ärter beräknas till 84 200 ton, vilket är 9 procent mindre än i fjol. Årets totala skörd av åkerbönor är i samma storleksordning som förra året.
Mer information
Läs mer om denna undersökning och resultat för enskilda grödor i det Statistiska meddelandet Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter 2017.
Nya djurskyddsregler ger ökad flexibilitet med bibehållen djurvälfärd
Jordbruksverkets har beslutat om ändrade djurskyddsregler för lantbrukets djur som i linje med regeringens livsmedelsstrategi ska öka den svenska produktionen av livsmedel. Ändringarna innebär en regelutveckling på vissa områden för att ge en ökad flexibilitet och lönsamhet med fortsatt höga ambitioner inom djurskyddsområdet. De nya bestämmelserna som träder i kraft 1 december 2017, gäller lantbrukets djur och djurslagen nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin.
– Vi känner oss trygga med att dessa djurskyddsregler ger goda förutsättningar för en ökad produktion av livsmedel utan att djurskyddet försämras eller att den låga användningen av antibiotika i svensk djurhållning riskeras, säger Ingrid Eilertz, chefsveterinär och chef för avdelningen för djurskydd och hälsa.
Exempel på förändringar i regelverket
Särskilda regler för slaktkycklingarnas
föräldrar
Ett särskilt kapitel införs för föräldradjuren till slaktkyckling för att bättre kunna anpassa reglerna till dessa djurs behov. Det införs även vissa förändringar i kraven
om dagsljus och sittpinnar för dessa djur. Sittpinnar har i vissa fall orsakat dessa föräldradjur skador och därför görs det nu möjligt att istället för, eller i kombination med, sittpinnar använda en upphöjd
sittyta.
Svensk grisuppfödning ska bli mer konkurrenskraftig
Några av reglerna för grisuppfödningen ändras. Bland annat ska
det bli möjligt att under särskilda villkor, och med veterinärt överinseende, få vänja av smågrisar tidigare. Den svenska grisuppfödningen har under de senaste decennierna utvecklats påtagligt och vi ser nu att
det finns goda skäl att även utveckla föreskrifterna. Syftet är att förbättra lönsamheten och stärka svensk livsmedelsproduktion. För de flesta grisbönder innebär de nya reglerna inte någon förändring
i praktiken. Grundregeln är fortfarande att varje smågris får dia minst 28 dagar.
– Jämfört med dagens regler innebär de nya reglerna bland annat att krav ställs på att smågrisarna ska ges extra omsorg och hälsoövervakas av djurhälsoveterinär. De grisbönder som uppfyller kraven får möjlighet att avvänja smågrisarna omgångsvis där minst 90 procent av smågrisarna är 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris är yngre än 21 dagar, säger djurskyddshandläggaren Gunnar Palmqvist.
Vill ha bred uppslutning kring uppföljningen
– Vi har under föreskriftsarbetets gång hämtat synpunkter från ett stort antal instanser så väl under samråds- och dialogmöten som via remissvar. Jag vill tacka alla för det stora engagemanget och vill gärna även i fortsättningen ha en bred uppslutning kring uppföljningsarbetet för att säkra en god djurvälfärd, avslutar Ingrid Eilertz.
EU satsar ca 190 miljoner euro för att stärka jordbrukets konkurrenskraft

Sydkorea är en av de marknader där EU ser en stor potential för ökad export av jordbruksprodukter. Foto: Pixabay.
EU satsar 188,6 miljoner euro på informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder under 2018. Syftet är att stärka jordbrukssektorns konkurrenskraft både på den inre marknaden och i länder utanför EU. Jämfört med tidigare år reserverar kommissionen en större andel, 41,9 procent av det totala stödet, för samarbeten mellan organisationer i flera medlemsländer, så kallade multiprogram. Dessa får dela på 79,1 miljoner euro.
De som beviljas stöd får 70-85 procent av kostnaden för kampanjen betald av EU, resten betalas av organisationerna själva.
Målet är att öka exporten på marknader med stor potential
EU:s målsättning
är att öka säljfrämjande aktiviteter på exportmarknader
som bedöms ha stor potential att växa, så som Kina, Japan, Sydkorea, USA och
Kanada.
På den interna marknaden inom EU är avsikten att informera
konsumenterna om den höga kvalitén på EU:s produkter och då särskilt produkter
som omfattas av EU:s kvalitetsordningar, exempelvis skyddade
ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar.
Särskilda satsningar 2018
6 miljoner euro är öronmärkta för att lyfta fram hållbarhetsaspekterna
av
lamm- och getköttsproduktion och 8 miljoner euro ska främja konsumtionen av
frukt och grönsaker.
Vem kan söka stödet?
Branschorganisationer, producentorganisationer eller andra organisationer som
arbetar med relevanta frågor på en övergripande nivå kan ansöka. Enskilda
företag kan inte söka pengar från det här stödet.
Det går att få stöd för kampanjer i Sverige om man samarbetar med en utländsk organisation. Detta krav gäller inte information om EU:s kvalitetsordningar eller goda kostvanor.
Mer information
Kommissionen har meddelat att budget och beslutade prioriteringar för stödet kommer att publiceras i slutet av november. Möjligheten att ansöka kommer därefter att utlysas någon gång i januari 2018.
Är du intresserad och vill veta mer kan
du läsa om stödet här.
Fler djur på svenska jordbruksföretag

Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent. Foto: Urban Wigert
Antal djur på svenska jordbruksföretag ökar mellan juni 2016 och juni 2017 enligt ny statistik från Jordbruksverket. Såväl antalet nötkreatur som antalet får, svin och fjäderfä ökar i landet. Antalet mjölkkor fortsätter dock att minska.
Antalet nötkreatur ökade med drygt 12 000 djur mellan juni 2016 och juli 2017
trots
att antalet mjölkkor minskade med nästan 9 000 djur. Framför allt ökade
antalet am- och dikor, som behövs vid uppfödning av köttdjur, men även kvigor,
tjurar och stutar ökade.
Antalet får och fårföretag ökar
Antalet får var uppskattningsvis nästan 5 procent högre i juni 2017 än i juni 2016 och antalet företag som har får har ökat med ca 6 procent.
Trenden med färre grisföretag är inte så stark som tidigare och de senaste åren har antalet grisföretag varit relativt oförändrat. I juni 2017 fanns nästan 1 300
grisbönder. Antalet grisar kan enligt de senaste årens undersökningar inte visa någon förändring.
På
fjäderfäsidan har såväl antalet slaktkycklingar som antalet kycklingar för
äggproduktion ökat och är uppe på nivåer som inte setts tidigare i våra
undersökningar. Antalet höns har dock minskat i jämförelse med rekordåret 2016.

Besättningsstorlekarna ökar inte lika mycket
Antalet djur per företag ökar kontinuerligt men utvecklingen mot större och
större besättningar har avtagit under de senaste åren. På nötkreaturssidan ökar
besättningarna mest mellan 2016 och 2017 och en genomsnittlig mjölkgård har 89
mjölkkor 2017 jämfört med ca 85 mjölkkor 2016. För övriga
djurslag är
förändringarna mindre. Sett över en längre tidsperiod är det dock storleken på
svinbesättningarna som ökat mest
under 2000-talet.
Ny stödfunktion för handel via REKO-ringar

För producenterna innebär REKO-ringen en kostnadsfri marknadsföring och skapar en försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. Det ger också en möjlighet att testa nya produkter. Foto: Camilla Bender Larson.
REKO-ringar är ett begrepp som snabbt sprider sig runt om i Sverige. Namnet står för ”rejäl konsumtion” och är en avtalsmodell för handel mellan konsumenter och småskaliga svenska producenter. Handeln sköts genom slutna Facebook-grupper och utlämningen av varorna sker under en timma på en angiven plats där producenter och konsumenter möts. Nu har Jordbruksverket upphandlat en stödfunktion som ska underlätta etablering av REKO-ringar i hela landet.
Ingen försäljning är tillåten på plats. Alla beställningar görs i förväg via REKO-ringens Facebook-sida.
Affärsmodellen kommer från Frankrike
Modellen kommer ursprungligen från Frankrike, AMAP, Associations pour le maintien d'une agriculture paysanne, och har introducerats i Finland av Thomas Snellman på EkoNu. På kort tid har en omfattande REKO-rörelse skapats i Finland och den engagerar idag ca 270.000 personer i ett par hundra REKO-ringar.
Efterfrågan på lokalproducerat tydlig marknadstrend
Konceptet har nu även introducerats i Sverige. Flera REKO-ringar har vuxit fram som ett resultat av en starkt växande efterfrågan på lokalproducerade produkter med tydligt ursprung. Den allra första REKO-ringen startades 2016 i Grästorp i Västra Götaland. Idag finns ca 50 REKO-ringar i Sverige och antalet växer hela tiden.
Fördelarna är många
För producenterna innebär det en kostnadsfri marknadsföring och skapar en tidsbesparande försäljningskanal där de möter konsumenter med specifikt intresse för produkterna. REKO-ringarna är dessutom en lämplig arena för att testa nya produkter. För konsumenterna blir småskaliga och lokalt producerade produkter mer tillgängliga och det skapar ett ökat intresse, säger Camille Bender Larson, projektledare på Jordbruksverket.
Kriterierna för en producent är först och främst att de är en livsmedelsgodkänd producent och har en egen produktion. Produkterna får inte vara industriellt producerade. Det får gärna vara ekologiska produkter men det är inget krav.
Stödfunktion för REKO-ringar
Jordbruksverket har nu upphandlat en nationell stödfunktion för REKO-ringar i Sverige under en 2-års period.
Funktionen ska:
- fungera som en oberoende nationell stödfunktion för REKO-ringar Sverige
- tillgodose såväl konsumenters, producenters som REKO-ringarnas administratörers behov av stöd vid etablering och förvaltning
- förmedla vilka regler och riktlinjer enligt svensk lagstiftning som gäller vid REKO-handel
- skapa en modell med gemensamma kriterier för REKO-handel i Sverige
- etablera REKO-ringar över hela Sverige
- genomföra lokala utbildnings- och informationsträffar för producenter och administratörer
- engagera ett antal oberoende regionala stödfunktioner som lokala ”igångsättare”
- ta fram en handlingsplan för REKO-ringarnas framtid
- arbeta med uppföljning och statistik
Kontaktperson
Camilla Bender Larson, landsbygdsutvecklare
Landsbygdsutvecklingsenheten
Telefon 036-15 64 85
förnamn.efternamn@jordbruksverket.se
Effektivare kombination av jordbrukarstöd krävs för ökad miljönytta och lönsamhet
Det är möjligt att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Det visar den rapport som tagits fram inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter.
- Ett mer effektivt stödpaket än idag kan bestå av minskat gårdsstöd och förenklat kompensationsstöd som enbart går till åkermark. Med riktade och resultatbaserade ersättningar kan värdet på miljönyttan per stödkrona öka jämfört med nuvarande stödformer, säger Torben Söderberg, utredare på Jordbruksverket.
Minskad budget kräver effektivare stödpaket
Studien fokuserar på att analysera om det är möjligt att minska den totala budgeten till jordbrukssektorn och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla lönsamheten i jordbruket jämfört med idag. Bakgrunden är kraven på minskad finansiering till EU:s jordbrukarstöd och Storbritanniens utträde ur EU (Brexit) vilket sannolikt innebär en minskad stödbudget för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2021.
Tre scenarier presenteras
Tre scenarier för år 2030 presenteras i rapporten och dessa utgår från att den årliga svenska stödbudgeten är fyra, fem respektive sex miljarder kronor. Resultaten indikerar att det även vid en minskad stödbudget både kan gå att öka miljönyttan och bevara jordbrukets lönsamhet.
– Ett sänkt gårdsstöd samtidigt med de höjda ersättningarna till betesmarker skulle kunna bidra till ökade möjligheter att bibehålla hävden av värdefulla betesmarker och stärka miljömålen om biologisk mångfald, tillägger Anna Lena Carlsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Att ge gårdsstödet
enbart till åkermark skulle även bidra till att förenkla administrationen. En förutsättning för att kunna genomföra principiella förändringar av stödreglerna är att de genomförs inom hela EU. Detta
eftersom dessa stöd är EU-gemensamma och påverkar konkurrenskraften inom jordbruket mellan medlemsländerna.
Rapporten är genomförd inom
ramen för Jordbruksverkets, Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens och Riksantikvarieämbetets gemensamma regeringsuppdrag om att följa miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Även länsstyrelserna deltar
i genomförandet av uppdraget.
Mer information
Årets spannmålsskörd större än 2016

Höstvete motsvarar nästan hälften av årets totala spannmålsskörd. Foto: Pixabay
Årets totalskörd av spannmål förväntas bli 5,7 miljoner ton, en ökning med 5 procent jämfört med 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Det visar Jordbruksverkets skördeprognos. Om prognosen stämmer så blir det tredje största spannmålsskörden under 2000-talet.
Hektarskörden för höstvete förväntas öka med 3 procent till 6 880 kilo per hektar vilket är den högsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna. Det är främst ökningen av hektarskörden och större arealer för höstvete som bidrar till en större spannmålsskörd. Skörden av höstvete motsvarar nästan hälften av den totala spannmålsskörden.
– De senaste åren har sådden på hösten före skördeåret varit stor eftersom väderförhållandena varit fördelaktiga. Sådd på hösten påverkar i allmänhet hektarskörden positivt. Till exempel bedöms hektarskörden för höstvete kunna bli 2 000 kilo per hektar (40 procent) högre än för det vårsådda vetet. Detta blir givetvis en fördel för odlingens lönsamhet, säger Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.

Hektarskörden av vårrågvete är den minsta bland spannmålsgrödorna, 0,1 procent av den totala spannmålsskörden. Foto: Urban Wigert
Vårrågvete ger minsta hektarskörden
Hektarskörden för vårrågvete förväntas bli 3 360 kilo per hektar och är
den minsta hektarskörden bland spannmålsgrödorna.
Dock svarar vårrågvete endast för 0,1 procent av den totala spannmålsskörden.
Höstraps störst bland oljeväxterna
Totalskörden av oljeväxter, raps och rybs, uppskattas bli drygt 350 000 ton, vilket är 32 procent mer än förra året och den näst största skörden på 2000-talet. Jämfört med genomsnittet för oljeväxter de senaste fem åren är ökningen 10 procent.
Arealen höstraps är i år 27 procent större än 2016 och det är den främsta orsaken till den stora ökningen av oljeväxtskörden. Höstraps svarar för 92 procent av den totala oljeväxtarealen och enligt prognosen för 95 procent av den totala oljeväxtskörden.
Hektarskörden för höstsådda oljeväxter, höstraps och höstrybs,
förväntas öka med 7 respektive 26 procent jämfört med 2016. Hektarskördarna förväntas bli 3 200
kg/ha respektive 1 920 kg/ha i år. Höstraps har därmed den största hektarskörden bland oljeväxter.
Jordbruksverkets metod för prognoserna
Prognosen baseras på statistiska samband mellan tidigare års temperatur, nederbörd och skördar. I beräkningarna
används också uppgifter om odlade arealer för 2017.
Prognosen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.
Beräkningarna görs endast för hela landet. Regionala uppgifter redovisas
inte i
denna prognos. En förutsättning är att vädret i augusti och framåt blir som
under ett normalår. Med ett normalår menas genomsnittet för de senaste 30 åren.
Preliminär statistik för
bärgade skördar kommer att publiceras 15 november.
Mer information
Läs mer i statistikmeddelandet Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017.
Grisuppfödare: "Fyra veckor är lagom"
LANTBRUK. Mats Sonander, grisuppfödare i Kävlinge, ser ingen anledning att skilja griskultingarna tidigare från suggan.
– Fyra veckor tycker jag är bra, tre veckor känns tidigt, tycker jag personligen.
Efter 14 dagar börjar kultingarna äta tilläggsfoder och efter 28 dagar är de stabila nog att övergå till enbart foder, men de verkar sakna sin mamma första dygnet, berättar Mats Sonander.
– Det är rätt så lugnt, de ligger i en flock och tyr sig till varandra, och har värme i golvet. Det handlar mycket om trygghet, att de har det varmt och torrt.
Om kultingarna tas bort efter 21 dagar i stället för 28 kan suggan befruktas på nytt tidigare och det blir fler kultingar per sugga varje år. Men i den andra vågskålen finns förtroendet från svenska konsumenter. Mats Sonander befarar att vissa kan ogilla om det blir mindre skillnad mellan svensk och utländsk uppfödning.
– Det är högst rimligt att tro. Det känns ju mindre humant, så kan man uttrycka det.
Men han har ingen åsikt om att Jordbruksverket nu föreslår ändrad tidsgräns.
– Nej, jag har ingen synpunkt, för de har folk som är större experter än vad jag är. Det är klart att vi måste ha ekonomi i näringen och vi konkurrerar med import från utlandet. Men just nu har vi ett väldigt stöd av svenska konsumenter som vill ha svenskt kött. Det är ett jätteplus och det ska vi vara rädda om.
TT
Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning
- 25. Jul, 2017
-
Färre sjukskrivs i Sverige
Odlare: Sämsta äppelskörden på 50 år
Odling. Våren har varit tuff i år för landets äppelodlare - frostskador på knopparna och blommor som fryser sönder. Det är den sämsta äppelskörden på 50 år, konstaterar odlare.
Våren var tidig i år men sedan vände det och veckan efter valborg var det minusgrader igen över hela landet, vilket har påverkat äppelodlare över hela landet.
– Det är tråkigt att det börjar innan vi har fått några äpplen. Samma nätter som det frös visste vi att vi skulle få problem. Säg att det blir 25 procent mindre skörd än förra året.
Frostskador på frukten
Skörden har varit dålig i hela norra Europa i år, konstaterar David Rudenstam, äppelodlare i Jönköping.
– Vi räknar väl med 50 till 60 procent sämre skörd än normalt.
Frostskador tidigt i knoppstadiet har lett till att trädens blommor vissnar i stället för att bilda äpplen. Många av de äpplen som växer i träden är skadade, på skalet märks en strimla eller ett fält som orsakats av frosten.
– Man får bara en väldigt liten del av den pengen man skulle ha fått annars och i butikerna kommer priserna att vara högre.
Henrik Stridh tror däremot inte att konsumenterna kommer att märka av den dåliga skörden. Eftersom förra årets skörd var rekordstor finns det fortfarande kvar äpplen i butikerna, men frukten kan komma att ta slut tidigare.
– Jag tror att vi kommer att få en lite kortare tid i hyllan, kanske fram till mars eller april nästa år. Är det en jättestor efterfrågan och tillgången är mindre så kommer det att bli ett något högre pris. Men det är inte det vi eftersträvar, utan vi vill kunna förse butikerna med svenska äpplen året om.
De skadade äpplena blir must eller mos eller så slängs de på komposthögen.
– Ur ren ekonomisk synvinkel är det ibland billigare att lägga dem på marken. Det blir till mull som blir näring som går tillbaka till skörden, säger Henrik Stridh.
TT
Håll svinpesten utanför Sverige
Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom som drabbar grisar och vildsvin. Den sprider sig i Europa och finns i Sveriges närområde – i Baltikum, Polen, Tjeckien och Ryssland. Viruset sprids genom direktkontakt mellan djur, men också via kläder, skor, fordon och köttprodukter. Afrikansk svinpest smittar inte människor.
Rått kött och köttprodukter utgör en stor risk och kan lätt överföra smittan till grisar och vildsvin. De som varit i kontakt med grisar eller vildsvin utomlands kan också föra med sig viruset via sina kläder och skor.
— Smittan kryper allt närmare Sveriges gränser. Därför är det viktigt att alla som rört sig i områden med svinpest är noggranna med vad de för med sig tillbaka. I värsta fall kan en korvmacka slängd utmed motorvägen bli vårt fall, säger Maria Cedersmyg på Jordbruksverket.
Kan få katastrofala konsekvenser
— Det är inte bara grisarna som far illa om vi får in afrikansk svinpest i Sverige. Det får också katastrofala konsekvenser för den svenska grisnäringen. Export av griskött och avelsmaterial från grisar skulle i så fall stoppas, säger Maria Cedersmyg.
Så här håller vi svinpesten borta från våra svenska grisar
- Ta inte med kött eller köttprodukter av gris eller vildsvin från länder där svinpest förekommer.
- Mata inte grisar med matavfall.
- Släng eller lämna inte matavfall i naturen eller vid rastplatser utmed vägar.
- Lägg inte matavfall innehållande kött eller köttprodukter från gris eller vildsvin i öppna komposter.
- Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländska grisbesättningar.
- Använd gårdens egna skyddskläder vid djurkontakt i Sverige.
- Om du har jagat i ett land där svinpest förekommer: Gör rent din jaktutrustning, dina jaktkläder och stövlar innan du använder dem i Sverige. Om du haft din jakthund med bör du tvätta pälsen på den innan du åker hem. Tänk på att kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittorisk.
- Anmäl omedelbart misstanke om svinpest hos grisar till veterinär.
- Anmäl ökad dödlighet bland vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt.
Mer information
Om
svinpest på jordbruksverkets webbplats
Ta
inte hem mul- och klövsjuka eller svinpest från resan
Införsel
av livsmedel och foder av animaliskt ursprung för personligt bruk
Karta
över i vilka länder afrikansk svinpest förekommer
Om utbrott av afrikansk svinpest i Tjeckien på SVA:s webbplats
Gödselgasstödet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser
På uppdrag av regeringen driver Jordbruksverket ett pilotprojekt där deltagarna i projektet får ersättning för den biogas de producerar från stallgödsel. Syftet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser från gödselhantering genom ökad användning av stallgödsel som substrat för biogasproduktion.
Projektet ska pågå 2014-2023 och deltagarna har sammanlagt fått drygt 19 miljoner kronor för den biogas som producerades 2015 och nästan 50 miljoner kronor för den biogas som producerades 2016.
Goda resultat av pilotprojektet efter första utvärderingen
Projektet har genomgått en första utvärdering och resultatet presenteras i rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016. Produktion av biogas från stallgödsel bidrar till miljönytta genom att utsläppen av växthusgaser minskar. Det är framför allt utsläpp av växthusgaser från lagring av stallgödsel som minskar då gödseln används för produktion av biogas.
- För att få god effekt av gödselgasstödet måste fler vilja vara med i projektet och mer stallgödsel rötas till biogas. Av all den stallgödsel som används som växtnäring på svenska åkrar varje år är det bara cirka fyra procent som först har använts för produktion av biogas i de anläggningar som ingår i gödselgasstödet, säger Lena Niemi Hjulfors på Jordbruksverkets utredningsenhet.
Utvärderingen visar bland annat att:
- Gödselgasstödet har gett oss mer värme, el och fordonsgas från gödselbaserad biogas än vad vi skulle fått om stödet inte funnits.
- Vi får stor miljönytta när biogas används istället för fossil energi och störst miljönytta får vi av den biogas som ersätter fossila drivmedel.
- En ersättningsnivå på 40 öre/kWh är i de flesta fall är tillräcklig för att befintliga anläggningar ska fortsätta att producera biogas från gödsel men den är troligen inte tillräcklig för att skapa nya investeringar i biogasanläggningar.
Nästa utvärdering av pilotprojektet planeras till 2019.
Mer information
Rapporten Utvärdering av gödselgasstödet 2015-2016 Läs mer om gödselgasstödet
Nytt uppdrag rörande ekologiska livsmedel, inom ramen för livsmedelsstrategin
Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att samordna
arbetet med att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket ska också ta fram en åtgärdsplan för
att uppnå målen om ekoprodukter i regeringens
handlingsplan för livsmedelsstrategin.
– Den första delen i det nya uppdraget innebär att vi ska inrätta en samordningsfunktion där andra myndigheter och företrädare för företag och organisationer inom hela livsmedelskedjan samt konsument- och miljöorganisationer ska ingå, berättar Göran Löfqvist, chef på marknadsavdelningen på Jordbruksverket.
Samordningsfunktionens syfte är att:
- främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel
- bidra till utbyte av erfarenheter och dialog mellan berörda aktörer
- utreda marknadens funktionssätt och identifiera begränsningar i produktionsledet
- verka för kunskapsuppbyggnad i form av forskning, innovation och rådgivning
- Ska bidra till livsmedelsstrategins mål
– Den andra delen i det nya uppdraget innebär att vi ska utarbeta en åtgärdsplan och etappmål som syftar till att de inriktningsmål som satts upp i regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin kan nås, säger Olof Johansson, chef på växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket. Enligt målen ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jordbruksmark och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030.
Hur går arbetet vidare?
– Vi ser fram emot att arbeta med dessa angelägna frågor. Det är en utmaning som kräver ett bra samarbete med branschen för att
vi ska lyckas. Vi har börjat
planera för arbetet tillsammans med våra medarbetare och ett första möte med
berörda samarbetspartners i början
av hösten, avslutar Olof Johansson och Göran
Löfqvist.
Mer information
Skörden av ekologiskt odlad spannmål ökar
Skörden av spannmål som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick till 280 000 ton under 2016. Det motsvarar en tjugondel av den totala spannmålsskörden.
Jämfört med 2015 är det en ökning med 3 procent, och jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren en ökning med 23 procent. Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen, och havreskörden ökade mest jämfört med föregående år. Den totala skörden av havre som var godkänd för försäljning med ekologisk märkning uppgick under 2016 till 91 400 ton. Det är den största skörden som redovisats under de år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts.
Ekologiskt odlade oljeväxter ökar också
Totalskörden av raps och rybs godkänd för försäljning med ekologisk var 12 000 ton under 2016. Merparten utgörs av höstraps som skattas till 10 900 ton, en ökning med 16 procent jämfört med föregående år.
Skörden av ekologisk matpotatis ökade med nästan 50 procent
Totalskörden av ekologisk matpotatis beräknas till 34 700 ton, vilket är uppemot 50 procent mer än 2015. Ökningen beror främst på att den ekologiska arealen matpotatis ökat. Ekologisk matpotatis odlas främst i Västra Götalands, Skåne, Gotlands och Dalarnas län. Drygt 6 procent av den totala matpotatisskörden 2016 kunde därmed säljas med ekologisk märkning.
Skördenivåer vid ekologisk och konventionell odling
En mer utförlig redovisning av denna undersökning och resultat för enskilda grödor publiceras i Statistiska meddelanden JO 14 SM 1701 som finns på SCB:s webbplats
www.scb.se under Jord- och skogsbruk,
fiske och på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se
under Ta del av statistiken. Här jämförs hektarskördar vid ekologisk och konventionell odling för olika grödor och regioner.
Något färre sysselsatta i jordbruket
År 2016 sysselsatte jordbruket 171 418 personer, en minskning med mindre än 1 procent sedan 2013. Sedan 2010 har antalet sysselsatta inom jordbruket minskat med 7 510 personer eller 4 procent och sedan 2007 med 6 197 personer eller 3 procent.
Trenden de senaste 10 åren är en minskning av antalet företagare och en ökning av antalet tillfälligt sysselsatta i enskilda företag. Antalet företagare har minskat med 7 procent sedan 2013 och med närmare 15 procent sedan 2007. Antalet tillfälligt sysselsatta däremot har ökat med 63 procent sedan 2007. Det totala antalet sysselsatta i enskilda företag 2016 var 148 027 personer, en minskning med knappt 2 procent sedan 2013.
Antalet sysselsatta i juridiska företag (aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) var 23 391 personer 2016, en ökning med 5 procent sedan 2013. Antalet stadigvarande sysselsatta i juridiska företag minskade något mellan 2013-2016 medan antalet tillfälligt sysselsatta ökade med 18 procent under samma period.
Fler äldre företagare
Den största åldersgruppen bland företagarna i enskilda företag var personer äldre än 65 år. Närmare 34 procent av företagarna hamnade i denna grupp, en ökning med 3 procentenheter sedan 2013. År 2016 var 16 procent av de enskilda företagarna kvinnor, vilket är oförändrat sedan undersökningen 2013.
Flest driftsledare (ansvarig för den dagliga driften i företaget) i juridiska företag finns i åldersgruppen 55-64 år med 29 procent av driftsledarna och i åldersgruppen 45-54 år där 28 procent av driftsledarna finns. Andelen kvinnliga driftsledare i juridiska företag år 2016 var 14 procent, en ökning med 1 procentenhet sedan 2013.
Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
För företagare i enskilda företag samt deras maka/make/sambo och övriga familjemedlemmar undersöks även sysselsättningen utanför jordbruket. Av dessa var det 53 procent som hade en huvudsyssla utanför jordbruket år 2016, en ökning med 8 procentenheter sedan 2013.
Mer information
Läs
det statistiska meddelandet Sysselsättning i jordbruket 2016
Drönare används för kontroll av skog
NATUR. Skogsstyrelsen har på försök börjat använda drönare för att kontrollera skog, skriver Bärgslagsbladet. Främst ska de användas för att se till att skogen sköts som den ska.
– En drönare kan ge oss en snabb och tydlig bild över både bra och dålig hänsyn i samband med skogsbruk, säger Skogsstyrelsens Martin Klenz, som leder försöket i Uppsala-Västmanland, till tidningen.
Tre distrikt ingår i försöket som pågår till oktober: Uppsala-Västmanland, Värmland och Gävleborg.
TT
Stor ökning av ekologiskt uppfödda slaktkycklingar

Antalet ekologiskt uppfödda slaktkycklingar har ökat med 177 procent sedan 2015. Men andelen ekokyckling är fortfarande liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar i Sverige. Foto: Dan-Axel Danielsson
I juni 2016 var 145 200 slaktkycklingar ekologiska, en ökning med 177 procent jämfört med 2015. Den ekologiska slaktkycklinguppfödningen är dock liten, knappt 2 procent av det totala antalet slaktkycklingar. Även för övriga djurslag visar statistiken en ökad ekologisk djurhållning.
2016 var 296 300 nötkreatur ekologiska, en ökning med knappt 4 procent jämfört med 2015. Antalet ekologiska mjölkkor ökade med 3 procent till 49 100 medan antalet kor för uppfödning av kalvar ökade med 5 procent till 67 400.
20 procent av de svenska nötkreaturen föds upp ekologiskt
Totalt var 20 procent av nötkreaturen ekologiska 2016. För mjölkkor var andelen 15 procent och för kor för uppfödning av kalvar var andelen 35 procent.
Antalet får och lamm ökade med 7 procent till 130 700. Även antalet ekologiska grisar ökade men andelen ekologiska grisar är låg. 2016 var 2 procent av det totala antalet grisar i Sverige ekologiska.
Fortsatt ökning av antalet ekologiskt uppfödda värphöns
Antalet ekologiska värphöns har ökat kontinuerligt under flera år. De två senaste åren har ökningen varit markant större än tidigare år. 2016 var antalet ekologiska värphöns 1 272 900, en ökning med 14 procent jämfört med 2015. Andelen ekologiska värphöns ökade från 15 procent 2015 till 16 procent 2016. Att andelen ekologiska höns inte ökade mer förklaras av ett ökat antal konventionella höns.
Antal djur inom ekologisk djurhållning

24 procent av de ekologiska nötkreaturen i Västra Götaland
Västra Götaland hade flest ekologiska nötkreatur 2016. Totalt fanns 71 000 ekologiska nötkreatur i länet vilket motsvarade 24 procent av samtliga ekologiska nötkreatur i Sverige. Om man däremot ser till andelen ekologiska nötkreatur inom respektive län så hade Värmlands län högst andel med 43 procent.
Andel ekologiska nötkreatur av det totala antalet nötkreatur per län

Mer information
Läs mer i det statistiska meddelandet Ekologisk djurhållning 2016. Där och i Jordbruksverkets statistikdatabas redovisar vi länsfördelad statistik för några djurslag. I statistikdatabasen redovisas även viss statistik per kommun.
Kommande publiceringar av statistik över ekologisk produktion: - Skörd för ekologisk och konventionell odling 2016. Publiceras 28 juni. - Ekologisk animalieproduktion 2016. Publiceras 24 augusti.
Bredbandstödet viktigt för utbyggnad visar 2017 års marknadsanalys
Den kommersiella utbyggnaden av snabbt bredband når både tätorter och många småorter inom tre år. På landsbygden har det statliga bredbandsstödet en avgörande betydelse för utbyggnaden. Det framgår av 2017 års marknadsanalys från Jordbruksverket.
– Det är glädjande att stödet har ökat intresset för att bygga bredband i landet. Jordbruksverket kommer att fortsätta ge stöd till bredbandsuppbyggnad i områden utanför tätort där ingen kommersiell aktör bygger, säger Håkan Hylén på landsbygdsutvecklingsenheten.
Jordbruksverkets marknadsanalys grundar sig på uppgifter som tagits fram av Post- och telestyrelsen (PTS). PTS bedömer att marknadsaktörernas intresse av att investera i bredbandsinfrastruktur på landsbygden har främjats av såväl stödet i sig som att de områden för vilka stöd kunnat sökas har varit tydliga och förutsägbara.
Jordbruksverket utökar nu det offentliga samrådet för att ytterligare säkerställa att stöd inte beviljas till områden där aktörer kan bygga ut utan stöd.
– Det innebär att länsstyrelserna aktivt ska söka efter och utreda om det finns affärserbjudanden från aktörer som planerar utbyggnad utan stöd, säger Håkan Hylén.
Mer information
- 2017 års marknadsanalys för bredbandsstöd
inom landsbygdsprogrammet 2014-2020
- Läs mer om bredbandsstödet
Om statistiken i marknadsanalysen
Statistiska centralbyrån (SCB) tillämpar från och med 2016 en ny indelning av tätorter och småorter. Den nya definitionen har inneburit att många av de hushåll och arbetsställen med tillgång till fiber, som i oktober 2015 tillhörde landsbygd, tillhörde i oktober 2016 tätort eller småort.
De ska leda arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök
Jordbruksverket har utsett en ny nationell kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Kommittén ska styra Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor. Målet är att på sikt minska antalet djurförsök.
– Regeringens stora satsning på 3R-frågor ger Jordbruksverket möjlighet att samla berörda aktörer så att vi gemensamt kan utveckla området. Med kommittén på plats räknar vi med att verksamheten i 3R-centret kommer igång på allvar och att 3R-centret blir den nationella samlingspunkt som vi strävar efter. Vi satsar också på goda kontakter med andra länders 3R-center för att effektivisera arbetet, säger Cecilia Bornestaf, försöksdjurshandläggare på avdelningen för djurskydd och hälsa.
Det här är 3R
3R står för att minska (reduce), förfina (refine) och ersätta (replace) djurförsök. 3R-centret ska bland annat fungera som informations- och kommunikationscentral för 3R-frågor, ge stöd till de regionala djurförsöksetiska nämnderna i form av kunskap och utbildning samt till användare av försöksdjur och berörda myndigheter genom råd och rekommendationer på området.
Kommitté ska prioritera och besluta
På uppdrag av regeringen upprättar Jordbruksverket under 2017 ett kompetenscenter för 3R-frågor. Jordbruksverket utser nu en ny nationell kommitté som ska styra 3R-centret. Kommittén består av personer med olika kompetenser inom bland annat veterinärmedicin och djurskydd och med erfarenhet från olika forskningsområden. Ordförande i nationella kommittén kommer i uppstartskedet från Jordbruksverket. Kommitténs uppdrag är att prioritera 3R-centrets arbete samt att besluta om vilka råd och rekommendationer som ska ges.
– Vi fortsätter arbeta för att antalet försöksdjur ska bli färre och på sikt kunna ersättas med andra metoder med bibehållen god forskningskvalitet, avslutar Cecilia Bornestaf.
Mer information
Allt fler jordbruksföretag breddar sin verksamhet

Ett exempel på kombinationsverksamhet är snöröjning, där jordbruksföretaget med hjälp av sina maskiner utför arbeten åt andra. Foto: Pixabay
De svenska jordbruksföretagen utnyttjar i allt högre grad sina resurser för att tjäna pengar på andra verksamheter än renodlat jordbruk. Över 40 procent av företagen hade så kallad kombinationsverksamhet under 2016, en fyrdubbling sedan mätningarna började 1999.
För allt fler jordbruksföretag är kombinationsverksamheter en viktig del av inkomsten. För 14 procent av företagen utgjorde de mer än hälften av den totala omsättningen 2016, en andel som ökat med 5 procent på bara tre år.
Entreprenadarbete vanligast
Den vanligaste formen av kombinationsverksamhet var arbete på entreprenad, där man med hjälp av jordbruksföretagets maskiner utförde olika typer av arbeten åt andra. Över en fjärdedel av Sveriges alla jordbruksföretag ägnade sig åt någon form av entreprenadarbete 2016. Vid sidan av detta var turism, förädling av gårdsprodukter och produktion av förnybar energi de vanligaste typerna av kombinationsverksamhet.
Typ av verksamhet och omfattning skiljer sig åt
Kombinationsverksamhet är vanligast i Stockholms och Södermanlands län, där mer än vartannat jordbruksföretag
ägnade sig åt någon form av sådan
verksamhet 2016. Stora företag satsade i högre grad på entreprenadverksamhet, medan arealmässigt mycket små företag istället
satsade på förädling och försäljning av gårdsprodukter.
Exempel på kombinationsverksamheter
Kombinationsverksamhet är inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruk, men som använder jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader, maskiner eller jordbruksprodukter.
Exempel på kombinationsverksamheter är entreprenadarbete som snöröjning eller vägarbeten, turism, produktion av
förnybar energi eller förädling av gårdsprodukter.
Mer information
Läs mer i det Statistiska
meddelandet Jordbruksföretagens
kombinationsverksamheter
2016
Nu är jordgubbssäsongen äntligen igång

Den kalla våren har fördröjt årets jordgubbssäsong men nu är gubbarna äntligen på gång. Jordbruksverket kontrollerar frukt och grönsaker under hela året men under sommaren ligger fokus särskilt på jordgubbarna. Det är viktigt att märkningen av frukt och grönsaker är korrekt, som konsument har man rätt att få veta var jordgubbarna kommer ifrån.
Jordbruksverket har påbörjat årets kontroller av jordgubbar och vi planerar att fortsätta kontrollera hela jordgubbssäsongen. Kontrollerna sker överallt där det säljs jordgubbar, till exempel på torg och vid vägkanter, men även i butiker och på stormarknader. Vi kontrollerar så att jordgubbarnas ursprung framgår på förpackningen.
— Många konsumenter är uppmärksamma och frågar vid köpstället var jordgubbarna kommer från. Det är också vanligt att man tipsar oss när man misstänker att jordgubbarna är felmärkta eller när de saknar märkning, vilket vi är tacksamma för. Tipsen hjälper oss i vårat arbete med kontrollerna, säger Waldemar Ibron, kontrollant på Jordbruksverket.
Många jordgubbar som säljs under våren och försommaren
är från Spanien, Belgien, Tyskland, Polen och Kroatien.
— Det är naturligtvis fritt att sälja jordgubbar från alla länder, bara de är tydligt märkta med ursprungsland och odlarens namn. Konsumenten ska
enkelt kunna se varifrån jordgubbarna kommer, säger Waldemar Ibron.
Analys visar om jordgubbarna är från Sverige
Om jordgubbarnas ursprung inte framgår och förpackningarna saknar märkning med ursprungsland, odlare och kvalitetsklass eller om Jordbruksverket misstänker fusk så skickar vi jordgubbarna på analys. I analysen använder man referensprover från svenskodlade jordgubbar som man jämför med olika isotoper, alltså varianter av ett grundämne i jordgubbarna. Analysen visar om jordgubbarna är odlade i Sverige eller inte.
En tillfällig lösning för att lösa bristen på djursjukskötare
Det är stor brist på legitimerade djursjukskötare i Sverige. Det visar siffror från arbetsgivarorganisationen SLA Svensk Djursjukvård. För att säkra djurskyddet föreslog Jordbruksverket i februari en kortsiktig lösning som gick ut på remiss. Det är nu dags för en andra remissrunda efter att Jordbruksverket beaktat synpunkter som kom in på det första förslaget.
— Vi har fått in många svar på remissen som skickades ut i februari, både positiva och negativa, och vi är tacksamma för att vi fått in så många synpunkter, det stärker vår bild av allvaret i situationen, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.
Grunden i det reviderade förslaget är oförändrat. Under sex år ska det bli möjligt att få undantag från det så kallade behandlingsförbudet. Undantaget ger djurvårdare med erfarenhet av yrket möjlighet att genom utbildning utöka sin kompetens inom framförallt narkos. Efter genomförd och godkänd utbildning kan djurvårdaren, under en veterinärs ordination och ansvar, utföra vissa nya arbetsuppgifter.
— Genom att utöka kompetensen hos djurvårdarna löser vi problemet kortsiktigt samtidigt som vi upprätthåller en god och säker djurvård, säger Håkan Henrikson.
Några av de justeringar som är gjorda i förslaget:
- Djurvårdare ska inte få söva hästar, däremot ska de få ge hästar lugnande medel.
- För att djurvårdare ska få söva sällskapsdjur krävs att de ska ha tre års arbetslivserfarenhet förutom en specifik utbildning. I den första remissen skulle det bara krävas ett års erfarenhet.
- Den specifika utbildningen ska avslutas med en examen.
Stor brist på legitimerade djursjukskötare
SLA Svensk Djursjukvårds företag representerar cirka 80 procent av omsättningen i branschen. De är också en av remissinstanserna.
— Vi bedömer att det under kommande år behövs någonstans mellan 100-250 djursjukskötare för att täcka kundernas behov, berättar Elisabet Ellström på SLA Svensk Djursjukvård.
Även på Distriktsveterinärerna märker man tydligt av den brist som råder. Bland annat på hur svårt det är att rekrytera:
— Vi har det tufft att rekrytera både djursjukskötare och veterinärer, framförallt till våra mottagningar på landsbygden, berättar Peter Svensson, chef på Distriktsveterinärerna.
En tillfällig lösning
— Vi tror och önskar att undantaget från behandlingsförbudet som vi nu föreslår bara ska gälla i upp till sex år och att vi efter den tiden har en situation som ser bättre ut vad gäller djursjukskötare. Vi kommer att arbeta tillsammans med branschen, länsstyrelsen och SLU för att följa upp hur situationen utvecklar sig. Målet måste vara att det ska finnas tillräckligt med kompetens på landets veterinärmottagningar för att kunna ge den vård som djuren behöver, säger Håkan Henrikson.
Fler utbildningsplatser behövs
Det är populärt att utbilda sig till djursjukskötare i Sverige, men antalet utbildningsplatser är för få för att tillgodose behov och efterfrågan. I dag finns det 80 utbildningsplatser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Men det är betydligt fler som söker utbildningen än vad det finns platser till i dagsläget.
— Inom den sexårsperiod som undantaget gäller så hoppas jag att utbildningsplatserna kommer utökas ytterligare för att komma till rätta med bristen på legitimerade djursjukskötare, säger Håkan Henrikson.
Mer information
Från den 9 juni börjar lantbrukare få sin slututbetalning av gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare samt nötkreatursstöd för 2016. Slututbetalning av kompensationsstödet startar också i juni, vilket är tidigare än planerat.
– Vi vet att kompensationsstödet är viktigt för att behålla jordbruksproduktion i områden som har sämre förutsättningar för att odla. Därför är vi extra glada för att vi kan få ut de här pengarna till lantbrukare tidigare än planerat, säger Anders Egonson på Jordbruksverket.
Kompensationsstödet till lantbrukare i områden som har sämre odlingsförutsättningar är på totalt 1,2 miljarder, varav drygt 1 miljard redan har nått lantbrukarna i delutbetalningar.
Projekt-och företagsstöd och mycket annat i veckans utbetalning på totalt 35 miljoner
Utbetalningen fredagen den 12 maj innehåller bland annat:
- 16 miljoner i företagsstöd inom landsbygdsprogrammet
- 8 miljoner i projektstöd inom landsbygdsprogrammet
- 5 miljoner i miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
- 2 miljoner i skolmjölksstöd
- 1 miljon i stöd till ekologisk produktion
Så här ligger Sverige till i förhållande till andra länder
Den 31 mars i år hade de 28 EU-länderna totalt sett betalat ut 75 procent av gårdsstödet, förgröningsstödet, stödet till unga jordbrukare och nötkreatursstödet för 2016. Sverige hade vid samma tidpunkt betalat ut 85 procent. Den 28 februari hade EU-länderna i snitt betalat ut 18 procent av de totala stöden inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sverige hade betalat ut drygt 25 procent.
Fortsatta utbetalningar varje fredag
Utbetalningarna av stöd och ersättningar till verksamhet på landsbygden har pågått sedan i oktober 2016 och fortsätter rullande varje fredag. Jordbruksverket och länsstyrelserna jobbar tillsammans för att få ut alla resterande utbetalningar av stöd och ersättningar så fort som möjligt.
Lantbrukare ser sina utbetalningar på Mina sidor
Lantbrukare som vill se läget för sina utbetalningar kan logga in med e-legitimation på Mina sidor på Jordbruksverkets webbplats. Där kan lantbrukaren bland annat se sina tidigare utbetalningar och få information om utbetalningar som är på väg inom kort.
Mer information
På Jordbruksverkets webbplats finns information om
10 år av stärkt djurskydd och konkurrenskraft och arbetet fortsätter
För snart tio år sedan, den 1 juli 2007, fick Jordbruksverket tillbaka rollen som ansvarig central myndighet för djurskyddet och uppdraget att säkerställa ett gott djurskydd. I uppdraget ingår också att arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi har alltså ansvar för helheten.
- Som samordnare upplever jag att djurskyddet finns med och påverkar i alla våra viktiga diskussioner om hållbarhet och framtid. Om man ser mer objektivt på vilka förändringar som gjorts är min bedömning också att vi haft en positiv utveckling på djurskyddsområdet vilket beskrivs i rapporten Djurskydd 2007-2017, säger Helena Elofsson, djurskyddssamordnare på Jordbruksverket.
Stärkt djurskydd via djurskyddslagstiftning
För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket bland annat under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. Några exempel:
- Nya föreskrifter för mink med fokus på att förebygga stereotypier och onormala beteenden hos djuren. (2012)
- Införande av föreskrifter för kanin som hålls för kött, päls och ull vilket saknas i de flesta andra EU-länder (2014).
- Föreskrifter om att alla nötkreatur ska ha möjlighet till social kontakt + bättre ljusförhållanden för grisar och fjäderfä (2014)
- Tjurar och stutar ska hållas i lösdrift, inte uppbundna. (augusti 2017).
Djurskyddet kommande 10 år
Under de kommande 10 åren finns en stark förhoppning om att kunna förena ny kunskap och ny teknik med formerna för vår djurhållning på ett allt bättre sätt. Nya lösningar och nya möjligheter. Det globala hot som till exempel antibiotikaresistens innebär kommer också att öka trycket på att skapa allt bättre djurhållningssystem.
- Stora djurhållningsbekymmer kommer i framtiden inte kunna lösas genom att medicinskt behandla djuren på besättningsnivå. Detta är en insikt vi haft
i Sverige i många år och vi har därför extra goda förutsättningar att lyckas eftersom vi är vana vida att bygga bort bekymmer, inte behandla bort dem, säger Håkan Henrikson, divisionsdirektör på Jordbruksverket.
3R-center startas upp
Ett kompetenscenter för 3R-frågor inrättas vid Jordbruksverket. Detta kompetenscenter ska bland annat ha till uppgift att sprida information om alternativa metoder till djurförsök och ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur. Kompetenscentret ska även ge råd och vägledning till djurskyddsorganen, de djurförsöksetiska nämnderna och övriga myndigheter som har försöksdjursanknytning. 3R-centrets verksamhet startas upp under 2017.
Ny plattform med syfte att stärka djurskyddet i EU
EU-kommissionen inrättar i år en EU-plattform för djurskydd. Syftet är bland annat att arbeta för ett bättre genomförande och tillämpning av EU:s regelverk på djurskyddsområdet samt att utbyta erfarenheter och bästa praxis.
Plattformen kommer att bestå av totalt 75 deltagare och varje medlemsstat har en representant förutom representanter från olika organisationer och fristående experter. Utsedd att representera Sverige är Jordbruksverkets djurskyddssamordnare Helena Elofsson.
- Vi på Jordbruksverket och jag, är naturligtvis stolta över att få representera Sverige i detta arbete. En viktig del av plattformsarbetet är att få till en bättre efterlevnad av EU:s djurskyddsbestämmelser i hela EU eftersom det både stärker djurskyddet inom EU och våra svenska företags konkurrenskraft, säger Helena Elofsson.
Mer information
Djurskydd 2007–2017–
10 års djurskyddsarbete på Jordbruksverket
Om
djurskydd
Om 3R-center
Senaste kommentaren