MSB har lämnat en delredovisning till regeringen om hur beredskapen att hantera svåra skogbränder kan förbättras redan till sommaren 2019.

Skogsbrandssäsongen var under den gångna sommaren exceptionell i Sverige. Brandrisken var extrem i stora delar av landet. Flera stora och svårsläckta bränder härjade samtidigt och de höga brandriskvärdena varade under lång tid, från maj till augusti.

Utveckla befintliga och nya förstärkningsresurser

Fredag 14 september lämnade MSB in den första delrapporten av tre i regeringsuppdraget om att stärka beredskapen för framtida omfattande skogsbränder.

Det handlar både om att vidareutveckla MSB:s befintliga förstärkningsresurser som skogsbrandsdepåer, förmågan att ta emot stöd från andra länder, så kallat värdlandsstöd, och om vidareutveckling av förstärkningsresursen för stöd till samverkan och ledning, bland annat med räddningsledning, samband och informationsdelning samt GIS (kartstöd). Det handlar också om att säkerställa förmågan till brandbekämpning från luften. Förslagen förutsätter att utvecklingen finansieras med utökade medel.

MSB har ett allriskperspektiv och ser att föreslagna förändringar kommer att stärka hela det svenska krisberedskapssystemet, så att vi är bättre förberedda inför alla typer av händelser.

Följande åtgärder föreslås:

Skogsbrandsdepåer – dels snabb återställning, dels fler depåer
Den största effekten uppnås om kommunernas egen beredskap med utrustning för skogsbrandssläckning höjs. MSB föreslår att även kapaciteten på nationell nivå ska stärkas. Dels genom att möjliggöra en snabbare återställning av befintliga depåer, dels genom att utöka antalet depåer på strategiska ställen i landet.

Brandbekämpning från luften – fler avtal och bättre stöd till flygande resurser
Under en svår skogsbrandssäsong kan flygande resurser vara avgörande för snabba insatser i ett första skede och för att minimera risken för större och mer omfattande bränder.

MSB föreslår att:

  • Länsstyrelser och kommuner säkerställer tillgången till flygande resurser på regional och lokal nivå. Lösningar anpassas efter regionala eller lokala förhållanden.
  • På nationell nivå sluter Sverige genom MSB för 2019 avtal med privata aktörer inom eller utanför Sverige, för att säkerställa en nationell förstärkningsresurs för brandbekämpning från luften sommaren 2019. Så säkerställs en nationell beredskap även om lokala och regionala aktörer har sina avtal.
  • Utöver detta behöver stödet till de flygande resurserna utvecklas, till exempel avtal med flygplatser, logistik- och bränslestöd och luftrumssamordning som behövs när flera flygande resurser är inblandade i släckningsarbetet.

Under sommaren 2018 hade Sverige stor nytta av de flygande resurser som vi fick del av via EU-samarbetet och det nordiska räddningstjänstsamarbetet. De internationella resurserna är en del av den svenska krisberedskapen och är fortsatt viktiga.

Värdlandsstöd underlättar mottagandet av internationell hjälp
Förstärkningsresursen värdlandsstöd ska underlätta mottagandet av internationella resurser. Inför nästa sommar ser MSB ett behov av att rekrytera fler personer till MSB:s resursbas som har kompetens inom värdlandsstöd, samt vidareutveckla arbetssätt med mera.

Förstärkningsresursen stöd till samverkan och ledning utökas
I förstärkningsresursen stöd till samverkan och ledning ingår i dag bland annat expertis inom stabsmetodik, metodstöd för samverkan och ledning och expertis inom kriskommunikation. MSB:s förslag är att rekrytera fler personer till MSB:s resursbas för längre uthållighet och breddad kompetens. MSB lämnar även förslag som ska säkerställa ökad förmåga inom resursen för räddningsledning, sambands- och informationsdelning samt GIS (till exempel kartstöd).

Utveckla MSB:s samordnings- och inriktningsarbete
MSB avser att vidareutveckla sitt arbete med att samordna, inrikta och prioritera med utgångspunkt från hanteringen i somras, men även stödja aktörerna på lämpligt sätt, t.ex. via mäklande av resurser. En dialog behöver ske med berörda aktörer om hur det kan ske på bästa sätt utifrån lämplig reglering.

Läs rapporten för mer information

Förslag till ny lag stärker trygghet vid djupa kriser

Bättre och snabbare insatser vid djupa ekonomiska kriser, bättre konkurrenskraft och ökad trygghet för de anställda. Det är innehållet i det delbetänkande om korttidsarbete som regeringens utredare, förre IF Metall-ordföranden Anders Ferbe, presenterade igår.

Syftet med det statliga stödet till korttidsarbete är att underlätta för företag att behålla kompetens och konkurrenskraft även i djupa ekonomiska kriser, som efter finanskrisen 2008-2009. Då drabbades svensk industri mycket hårt och ett stort antal personer förlorade sina arbeten. 

- Då, för 10 år sedan, slöt IF Metall ett stort antal krisavtal som hjälpte våra medlemmar att behålla sina arbeten och samtidigt underlättade för företagen inom industrin att komma tillbaka snabbare när konjunkturen väl vände. Men till skillnad från i många andra EU-länder fanns det ingen lagstiftning alls på plats då. Det nya förslaget innebär att riskerna för företag att investera i Sverige minskar i förhållande till andra länder som redan har motsvarande lagar, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Sedan 2014 finns ett system för stöd till korttidsarbete, men som det nu är utformat är det trubbigt och riskerar att inte ge effekt innan de värsta konsekvenserna av en ekonomisk kris redan är ett faktum. Det nya delbetänkandet innehåller förslag till lagstiftning som avsevärt förbättrar de anställdas trygghet vid djupa konjunkturnedgångar, samtidigt som företagens konkurrenskraft stärks. I nästa delbetänkande väntas också förslag till utbildningsinsatser och kompetensutveckling vid kriser. Den slutliga utformningen av ny lag kommer att föreslås i utredningens slutbetänkande i december 2018 och nya stödet föreslås träda i kraft 1 januari 2020.

- Det ser vi mycket fram emot. Men redan det här delbetänkandet är ett tydligt steg i rätt riktning mot en effektivare lagstiftning. I grunden handlar det om att rädda både svenska jobb och företag om en djup ekonomisk kris drabbar oss igen, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Länk till delbetänkandet

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/08/sou-201866/

 

Nu utreds elsäkerheten i Sveriges bostäder

Alternativ bildtext

Elsäkerhetsverket genomför en omfattande undersökning av hur elsäkerheten i bostäder ser ut. Syftet är att kartlägga brister i bostäder som leder till elbränder och elchock.

Elsäkerhetsverket har indikationer som pekar på att elolyckor i bostäder bland annat beror på dåliga reparationer och bristande underhåll av elanläggningen. Det innebär att en del bostäder inte uppfyller elsäkerhetskraven. Myndigheten kartlägger nu olyckor i bostäder som orsakats av elfel och lett till bränder och elchock. Bland annat tittar utredarna på bostadens ålder, materialval och byggnadens geografiska placering i elnätet.

- Vi vill få en tydligare bild av hur dessa samband ser ut så att vi kan jobba ännu effektivare för att minska elolyckor i hemmen, säger projektledare Jennie Andersson vid Elsäkerhetsverkets analysavdelning.

Ny teknik – nya påfrestningar på bostäder

Syftet är också att undersöka om elanläggningar i bostäder underhålls tillräckligt ofta, för att klara av de nya påfrestningar som uppstår med ny teknik och förändrade förbrukningsmönster hos bostadsinnehavare. Det kan till exempel handla om elapparater som tar mycket ström såsom laddning av elbil eller uppvärmning av hemmaspa. Det sker mellan 5400 – 6500 bränder i bostäder varje år som är så pass allvarliga att räddningstjänsten rycker ut. En första analys visar att cirka 490 är orsakade av elfel.

- Äldre bostäder är byggda med lägre elsäkerhetskrav till exempel när det gäller jordning och jordfelsbrytare och idag används också mycket mer hemelektronik än tidigare, säger Jennie Andersson.

Tidigare undersökningar

Elsäkerhetsverkets tidigare studie "Informationskrav vid försäljning av elektriska produkter" innehöll en undersökning "Bostadsägare om elarbeten i hemmet" som visade att obehörigt elinstallationsarbete förekommer i 3 av 10 hushåll (villa eller bostadsrätt).

- Tidigare undersökningar visar att vi inte kan vara säkra på att underhåll i elanläggningarna utförts på ett korrekt sätt och att elsäkerheten varierar mellan bostäder. I en särskild studie i samband med vår Elolycksfallsrapport 2013 konstaterar vi att drygt hälften av alla personskador som orsaktas av el, inträffar i bostadsmiljöer, säger Jennie Andersson.

En första delrapport med resultat från analys av data kommer att vara klar i juni.

Tidigare rapporter:

Så stoppar vi mäns och killars våld

 

Kvinnor och flickor har vittnat om mäns och killars sexuella övergrepp. Vi behöver därför arbeta förebyggande och stoppa våldet innan det har skett. Det skriver bland annat Lena Micko i dag.

 

Efter #metoo kan ingen undgå hur utbrett det sexuella våldet är. Vi som arbetar med frågorna varje dag ser en ökad medvetenhet om mäns våld mot kvinnor som ett mycket kostsamt och allvarligt samhällsproblem. Fler och fler inser att vi måste arbeta förebyggande och stoppa våldet innan det har skett.

För att våra barn ska växa upp fria från våld krävs en kraftsamling lokalt och nationellt. Regeringens mål är att alla unga ska nås av våldspreventiva insatser med ett genusperspektiv. Här berörs och behövs många aktörer från olika delar av samhället.

Unizon med sina 140 kvinnojourer och tjejjourer, MÄN, Länsstyrelserna, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor MUCF och Sveriges Kommuner och Landsting har alla ett etablerat förebyggande arbete utifrån en kunskap om våld, genus och makt och kan fungera som strategiskt och praktiskt stöd för att säkerställa att insatser genomförs effektivt.

Som ledande aktörer inom våldsprevention presenterar vi nu fyra förslag på hur vi tillsammans kan stoppa mäns och killars våld.

  1. Arbeta våldsförebyggande utifrån forskning, kunskap och ett genusperspektiv
    Genusperspektivet är nyckeln till förändring och innebär att arbeta utifrån kunskapen att det framförallt är män och killar som använder våld och att våldet är kopplat till makt och ojämställdhet.

    Forskning från bl.a. WHO, liksom studier av MUCF, styrker att ett våldförebyggande arbete fungerar bäst om det har en ”genusförändrande ansats”, det vill säga att det aktivt utmanar könsstereotyper och verkar för jämställdhet, både hos individer och i samhället.
  2. Öka resurserna till det våldsförebyggande arbetet
    Det krävs ökade resurser till våldsförebyggande arbete med en genusförändrande ansats.
    Resurser som inte får tas från arbetet med att stödja och skydda våldsutsatta kvinnor och barn.

    Mäns och killars våld leder både till mänskligt lidande och stora kostnader. En våldtäkt kostar samhället mellan 1 och 13 miljoner kronor enligt nationalekonomer. Mäns våld mot kvinnor beräknas kosta mellan 13 och 40 miljarder om året.

    Finansminister Magdalena Andersson sa tidigare i höst att hon kan tänka sig att utöka budgeten för våldsförebyggande arbete. Vi förutsätter att regeringen nu prioriterar en långsiktig resursökning i paritetet med problemets allvar och de resurser våldet redan slukar.
  3. Våldsförebyggande arbete måste nå alla unga i skolan
    #tystiklassen är barnens eget #metoo-upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp i skolan. Generellt är det pojkelever och manliga lärare som utsätter flickor. Mycket av det fysiska, psykiska och sexuella våld elever utsätts för sker i skolan. Skolor måste därför utveckla ett kvalitativt våldsförebyggande arbete. Regeringens strategi för att förebygga mäns våld mot kvinnor inkluderar pornografi och prostitution, vilket måste avspeglas i skolornas sex- och samlevnadsundervisning.
  4. Fokusera på mäns deltagande, engagemang och inte minst: ansvar
    För att förebygga våld måste vi arbeta på både individ- och samhällsnivå. Det är bl.a. en fråga om ledarskap. Det är rektorer, chefer, ordföranden och andra (oftast manliga) ledare som har makten att prioritera våldsförebyggande insatser.

    Du som är man har ett särskilt ansvar att förebygga våld som du kan ta redan idag. Inte enbart genom att stötta kvinnor utan också genom att ifrågasätta andra män när de agerar sexistiskt eller nedlåtande mot kvinnor, stå upp för jämställdhet och en annan typ av manlighet, våga säga nej till pornografi, sexistisk reklam och annat som bidrar till kvinnohat och machokultur.

Alla vinner på ett samhälle fritt från våld. I dag samlas 350 samordnare, strateger, socialsekreterare, fältassistenter, lärare, aktivister, chefer och politiker från hela landet på tvådagarskonferensen Våldsprevention 2017 för att lära och diskutera hur de kan kavla upp ärmarna i sina verksamheter redan på måndag morgon.

Ny modell för nationell högspecialiserad vård

 

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en modell för hur de första stegen mot en ny nationell, högspecialiserad vård kan tas. Detta arbete har gjorts i samråd med landstingen, professionerna och patienterna.

 

Pilotområden för att testa den nya modellen föreslås bli nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att se hur en stor del av den högspecialiserade vården skulle kunna samordnas på nationell nivå. Inom cancersjukvården har professioner och landsting redan till stor del lyckats genomföra det.

Uppdraget är nu att börja arbeta för att koncentrera mer av den högspecialiserade vården, så kallad nivåstrukturering.

Detta innebär att flera utvalda vårdinsatser kommer att ges på färre sjukhus. Ambitionen är att den högspecialiserade nationella vården ska omfatta ungefär 5 procent av all sjukhusvård, mot dagens rikssjukvård som motsvarar cirka 0,1 procent.

Uppdraget bygger på betänkandet ”Träning ger färdighet” från 2015 där det beskrivs hur hundratals liv skulle gå att rädda om viss högspecialiserad vård koncentrerades. En viktig slutsats är att läkare och andra professioner som utför många ingrepp och behandlingar har lättare att nå bästa möjliga resultat för patienten.

Mål för den nya nationella högspecialiserade vården är ökad kvalitet och säkerhet för patienterna och att alla patienter ska få en jämlik vård oavsett var i landet de bor.

I samråd med berörda parter – professioner, huvudmännen genom Sveriges Kommuner och Landsting samt patientorganisationer – har Socialstyrelsen utarbetat ett förslag till process för att strukturera den nationella högspecialiserade vården. Förslaget lämnas nu till regeringen för vidare beredning.

Förslaget till arbetsprocess bygger på samverkan mellan stat och landsting, med huvudmännens nationella struktur för kunskapsstyrning som utgångspunkt. Det grundar sig på landstingens samverkan där en struktur med ett 20-tal nationella programområden byggs upp.

Med detta som grund kommer sakkunniggrupper att utses, som ska ta fram underlag till beslut för vad som ska utgöra nationell högspecialiserad vård. Grupperna ska ha vetenskaplig och klinisk kunskap, multidisciplinär kompetens, vara jämställt sammansatta och ha representation från hela landet. Representanter bör även finnas för patienter och närstående samt från kvalitetsregister och vårdprogram.

Socialstyrelsen ansvarar för sakkunniggrupperna, bistår med processledare och även med kriterier och mallar, i syfte att få en transparent och likvärdig process för alla områden.

Arbetet inleds med att definiera vilka områden som kan vara aktuella för högspecialiserad vård, utifrån den indelning i programområden som landstingen i samverkan har gjort. Sakkunniggrupperna får sedan i uppdrag att göra en fördjupad bedömning kring vilken del av vårdområdet som kan utgöra nationell högspecialiserad vård, och hur många vårdgivare som kan utföra den vården.

Förslaget är att detta kan handla om som mest fem vårdgivare i landet, i syfte att få en koncentration av kunskap och kompetens. Beslut om vilka vårdgivare som får uppdraget att utföra den nationella högspecialiserade vården fattas separat. Hur detta ska gå till ligger hos regeringen att fastställa.

Modellen föreslås testas hösten 2017 inom två områden: nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar och förlossning. Områdena ska kartläggas för att se vilka enskilda vårdinsatser som skulle förbättras genom en koncentration.

Successivt kan sedan fler programområden gås igenom och fler sakkunniggrupper tillsättas. Socialstyrelsens förslag är att all hälso- och sjukvård ska vara kartlagd inom tre år. Enligt regeringsuppdraget är det angeläget att hela processen är tidseffektiv och att ledtiderna för de olika delprocesserna är relativt korta.

Arbetet kommer att bygga på den samverkan som huvudmännen, professionerna, patientorganisationer och Socialstyrelsen nu har inlett, samt på en samsyn om behovet av att nivåstrukturera den högspecialiserade vården. Genom att samarbeta både på regional och nationell nivå kan vi gemensamt möta utmaningarna i vården och se till att resurserna används på bästa sätt. Detta bidrar till en jämlik vård av hög kvalitet för alla.

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen

Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting

 

2. Jul, 2017

V vill satsa på nattöppna vårdcentraler

ALMEDALEN. Vänsterpartiet föreslår lagkrav på att jouröppna vårdcentraler ska finnas över hela landet.

 
 

Transpersoner läggs till i hetslag

INRIKESmindre än 3 tim sedan

Politik. Regeringen föreslår nu att transpersoner ska inkluderas i brottet hets mot folkgrupp, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Motiveringen är att gruppen ska få ett fullgott skydd i lagen.

– Därför att det här är en särskild utsatt grupp, som har varit utsatt länge, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till Ekot.

 
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att man i lagen, vid sidan av till exempel hudfärg och trosbekännelse, lägger till "könsidentitet eller könsuttryck" så att även transpersoner omfattas.

Det föreslås också bli olagligt att diskriminera transpersoner, genom ett tillägg i bestämmelsen om olaga diskriminering.

Transpersoner är utsatta från olika håll, enligt justitieministern.

– Men det man kanske tänker mest på är från olika högerextrema rörelser, som ibland ger sig på homosexuella förstås, men också transpersoner, och det har varit viktigt att se till att markera att staten ser allvarligt på den typen av trakasserier, säger han till Ekot.

Lagstiftningen föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

Redan under förra sommaren meddelade regeringen att förslaget om att inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen skulle lämnas till riksdagen i år.

TT

Enklare att avlägsna otillåtna bosättningar

INRIKESmindre än 40 min sedan

POLITIK. Det ska bli enklare för markägare att avlägsna otillåtna bosättningar, har riksdagen beslutat.

Det innebär att det införs en form av särskild handräckning, så kallat avlägsnande. Det ska kunna användas när en markägare vill förmå personer som bor utan tillstånd att flytta från mark, en byggnad eller liknande.

Syftet är både att markägaren lättare ska kunna få tillbaka sin mark, men även att de personer som bosatt sig på marken ska få en rättssäker process.

Riksdagen säger ja till i stort sett hela regeringens förslag men vill se vissa förändringar. Exempelvis att tidsfristen ska vara fem dagar och inte en vecka för ett avlägsnande, från det att den som ska avhysas informerats om det.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli i år.

TT

SKL positiv till förslag för säker kommunikation

Regeringen har låtit utreda en ny lösning för säker kommunikation, som ska komplettera och så småningom ersätta dagens Rakelsystem. SKL är i grunden positiv, men ser ett par brister.

 
Foto

Lena Micko

 

– Rakel möter inte fullt ut de behov av säker kommunikation som våra medlemmar har. Därför är det bra att en ny robust och säker kommunikationslösning utreds, säger Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Utredningen ”Kommunikation för vår gemensamma säkerhet” har på regeringens uppdrag utrett en ny lösning för säker kommunikation. Dagens system, Rakel, är främst avsett för talkommunikation med begränsad kapacitet för dataöverföring. Rakel behöver därför kompletteras och på sikt helt ersättas med ett modernare system.

Förslagen om en hybridlösning mellan offentligt ägda och kommersiella resurser är bra. Utredningen missar dock att landsting, regioner och kommuner äger viktiga delar av befintlig infrastruktur och därför borde ingå som möjliga leverantörer.

Ett utökat samhällsnät kan även möjliggöra bredband till fler

– Det är positivt att utredningen föreslår att det nya nätet byggs ut så att det kan skapa bättre förutsättningar även för kommersiella aktörer att erbjuda bland annat bredbandstjänster på ställen där det idag saknas, säger Lena Micko.

Utredningens förslag till finansieringslösning är bristfällig. Analysen tar inte tillräcklig hänsyn till de kostnader som kommer att uppstå hos de aktörer som ska ingå som abonnenter i systemet, däribland kommuner, landsting och regioner.

 

Läs vidare

Investeringar och effektiviseringar nödvändiga framöver

Vårens ekonomirapport pekar fortsatt på stora utmaningar framöver. Kommuner, landsting och regioner behöver bland annat investera i allt ifrån skolor, äldreboende till sjukhusbyggnader.

Foto

Lena Micko

Förra året bjöd på ovanligt höga intäkter och starka resultat i flertalet kommuner. Det berodde främst på ökade skatteintäkter, statsbidrag och reavinster från försäljning av mark och fastigheter. Även om landstingens sammantagna resultat också hamnade på ett svagt plus är det inte långsiktigt hållbart för att klara framtida pensionsutbetalningar och investeringar.

Låneskulden för kommuner, landsting och regioner fortsätter samtidigt att öka på grund av ökade behov av att bygga allt ifrån nya skolor, äldreboenden och sjukhusbyggnader. Det gör att sektorns finansiella sparande i slutändan är negativt.

– Intäkterna har tillfälligt ökat kraftigt, men det har också kostnaderna. Framöver måste vi ta till en rad olika lösningar för att kommuner, landsting och regioner ska kunna klara välfärdsuppdragen, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Gapet mellan intäkter och kostnader växer

Under året är svensk ekonomi fortsatt stark med växande sysselsättning och skatteunderlag. Den största bristen på arbetskraft finns just i offentlig sektor - inte i näringslivet, som annars är det normala.

Från och med nästa år beräknar SKL att skatteunderlaget utvecklas betydligt långsammare, trots att befolkningen växer.

– Den demografiska utvecklingen, med fler barn och äldre, innebär att behovet av kommunsektorns verksamheter förväntas öka betydligt snabbare än vad skatteunderlaget gör, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL.

Fram till 2020 bedöms gapet mellan intäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster vara omkring 40 miljarder kronor - om inget görs.

Stora investeringsbehov i skola, sjukvård och äldreomsorg

Inom de närmaste fyra åren beräknas även behovet av investeringar att öka kraftigt. De 233 kommuner, som har svarat på SKL:s enkät, kommer att bygga cirka 600 förskolor, 350 grundskolor och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden och 150 nya idrottsanläggningar. Därutöver finns ett betydande behov av att bygga nya bostäder samt rusta upp befintliga byggnader och anläggningar. För landstingens del handlar det främst om att bygga ut kollektivtrafiken, uppgradera sjukhusbyggnader och medicinteknisk utrustning.

Effektiviseringar och ökade statsbidrag behövs

För att kostnader inte ska överstiga intäkter framöver kommer en rad olika åtgärder behöva vidtas. Kommuner, landsting och regioner behöver effektivisera verksamheten med allt ifrån ny teknik till förebyggande vård, medan staten behöver skapa förutsättningar för att det ska kunna ske.

– Den statliga detaljstyrningen måste minska, samtidigt som staten behöver skjuta till mer resurser till våra olika välfärdsområden. Riktade statsbidrag måste omvandlas till generella och värdesäkrade för att varje enskild kommun, landsting och region ska kunna planera och sätta in insatser där de gör störst nytta, säger Lena Micko.

– Andra värdefulla åtgärder är att se till att möjligheterna till avtalssamverkan förenklas kommuner och landsting emellan. Och för att öka skattekraften är det också viktigt att se till att vi på ett tidigt stadie kan få fler utrikes födda i arbete, säger Lena Micko.

Läs vidare

Var tionde röst kan hamna utanför riksdagen

POLITIK. Så många som 750 000 väljare kan bli utan representation i riksdagen om dagens opinionsmätningar står sig.

Tre partier ligger under riksdagsspärren på fyra procent i statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarssons senaste sammanvägning av de traditionella opinionsinstitutens mätningar, skriver Svenska Dagbladet.

Feministiskt initiativ får 2,4 procent, Kristdemokraterna 3,4 procent och Miljöpartiet 3,9 procent. Tillsammans rör det sig om närmare tio procent av väljarkåren eller omkring 750 000 väljare.

– Det är rätt extremt just nu med tre partier som är under spärren. Även om två av dem skulle hamna utanför riksdagen så blir det kanske en halv miljon väljare som inte får sitt parti representerat bland folkets främsta företrädare, säger Henrik Ekengren Oscarsson till tidningen.

Men en röst på ett parti som inte kommer in i riksdagen behöver inte vara bortkastad. De rösterna skickar signaler till riksdagspartierna.

– Hade Socialdemokraterna satsat lika mycket på en feministisk utrikespolitik om inte Fi fått 3,1 procent i förra valet? Det vet vi inte. Men partierna fångar upp sådana rörelser, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Ja till att enklare avlägsna EU-migranter

POLITIK. Riksdagens civilutskott säger ja till regeringens förslag om att det ska bli enklare för markägare att avlägsna personer som bosatt sig på deras mark utan tillstånd.

"Det är viktigt att äganderätten värnas på ett effektivt sätt när någon bosatt sig i till exempel parker eller på privat mark utan tillstånd. Om vi inte stävjar det här riskerar vi att få kåkstäder", sade justitieminister Morgan Johansson (S) i ett pressmeddelande när lagförslaget presenterades i februari.

Civilutskottet säger ja till i stort sett hela förslaget men vill se vissa förändringar. Exempelvis att tidsfristen ska vara fem dagar och inte en vecka för ett avlägsnande från det att den som ska avhysas informerats om det.

Den 17 maj är det debatt och beslut i frågan i riksdagen. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli i år.

Utskottet vill också att riksdagen ska rikta fyra tillkännagivanden till regeringen, bland annat att regeringen ska följa upp reglerna för att se till att de fått en avsedd effekt.

TT

 

 

SAMHÄLLE. Många av de deltidsbrandmän som har lämnat sina jobb tar nu tillbaka sina uppsägningar, enligt arbetsgivaren SKL.

SAMHÄLLE. Många av de deltidsbrandmän som har lämnat sina jobb tar nu tillbaka sina uppsägningar, enligt arbetsgivaren SKL.

Men Brandmännens riksförbund menar att det också går en ny våg av uppsägningar går genom kåren.

Runt hälften av de deltidsbrandmän som sedan årsskiftet har sagt upp sig har valt att dra tillbaka sina uppsägningar, uppger Sveriges kommuner och landsting för Sveriges Radios Ekot.

 
Ungefär 450 av 11 000 deltidsbrandmän har hittills i år sagt upp sig i protest mot förändringar i det nya kollektivavtalet. Förändringarna påverkar bland annat OB-ersättning, semesterersättning och bilersättning.

Runt hälften av de brandmän som sade upp sig har enligt SKL ändrat sig efter förhandlingar och lokala avtal i flera kommuner.

– Det är arbetsgivarens uppskattning. Vi för inte statistik över detta på förbundet, säger Magnus Sjöholm, central ombudsman för Brandmännens riksförbund till TT.

Han varnar i stället för en "andra våg" av uppsägningar i kommuner där arbetsgivaren inte slutit något lokalt avtal. Dalarna och Jämtland är regioner där deltidsbrandmän nu säger upp sig, enligt Sjöholm.

– Det är tyvärr många som har sagt att de inte orkar längre, säger han.

– Vissa förbund, som Medelpad, har inte kommit till vägs ände vad gäller förhandlingar och där kan det bli samma utveckling som i Jämtland.

 
Konflikten mellan SKL och brandmännen har blivit en infekterad historia. Arbetsgivarsidan har anmält förbundet till Arbetsdomstolen och hävdar att förbundet i brott mot fredsplikten har uppmanat medlemmar att säga upp sig.

– Det är fullständigt nys. Det finns inga bevis för det, eftersom vi inte har gjort det. Vi har stått över hela landet och förmått medlemmar att stanna kvar, säger Magnus Sjöholm.

FAKTA

10 000 deltidsbrandmän

Det finns cirka 10 000 deltidsbrandmän i landet. Ett nytt avtal tecknades i höstas efter en lång och tuff förhandling, som slutade med medling.

Sedan dess har brandmän sagt upp sig i protest mot villkoren. Arbetsgivaren hävdar att det nya avtalet kommer göra det lättare att rekrytera deltidsbrandmän.

Några av nyheterna i avtalet:

Grundersättningen för en beredskapsvecka höjs.

Ersättning vid larm höjs.

OB-tillägget på kvällar, nätter och helger tas bort.

Bilersättning på 300 kronor per beredskapsvecka tas bort.

Avtalet gäller från 1 maj 2017 till 1 april 2019.

Källor: SKL, Brandmännens riksförbund.

 

TT

Ökat politiskt engagemang bland unga

SAMHÄLLE. Det politiska engagemanget ökar bland unga.

Men förtroendet för de politiska partierna lågt, enligt en undersökning.

Analysföretaget Ungdomsbarometern har frågat unga i åldrarna 15-24 år om deras syn på samhällsfrågor. Undersökningen visar att det politiska intresset har ökat de senaste åren. Andelen som anger att de har stort intresse för politik och samhällsutveckling ligger nu på 42 procent, jämfört med 28 procent för 14 år sedan.

 
Samtidigt säger nästan hälften av de tillfrågade att de inte tror att politikerna kan lösa de problem som finns i Sverige. Bland institutioner och organisationer har unga högst förtroende för polisen och lägst förtroende för politiska partier. Även Arbetsförmedlingen ligger i botten, medan banker, sjukvården och skolan hamnar högt upp.

Undersökningen visar att det är fler som anser sig stå alliansen nära eller hyfsat nära än de som anser sig stå närmare de rödgröna partierna. Andelen är 55 respektive 51 procent.

Undersökningen visar också att kopplingen mellan klasstillhörighet och partisympati är svag. Till exempel ser sig endast 17 procent av de som skulle rösta på Socialdemokraterna som arbetarklass.

FAKTA

Ungdomsbarometern

Ungdomsbarometern är en studie som sedan 1991 genomförts årligen med 15 000 till 20 000 respondenter mellan 15 och 24 år. Den senaste studien genomfördes i oktober 2016 och bygger på 16 000 intervjuer.

Källa: Ungdomsbarometern

Fackförbundet ST vill utbilda statstjänstemän

UTBILDNING. Allmänhetens förtroende för myndigheter sjunker. Maktmissbruk, korruption och rena lagbrott har avslöjats hos till exempel Skatteverket, Riksrevisionen och Fastighetsverket. Nu föreslår fackförbundet ST, som företräder statligt anställda, obligatorisk utbildning i statstjänstemannarollen, skriver ordförande Britta Leijon på DN Debatt.

 
Både nyanställda chefer och andra medarbetare bör få utbildning i bland annat myndighetsutövning, offentlighetsprincipen, sekretess, bisysslor och meddelarskydd. Det är något som redan görs på en del myndigheter, men ST anser att det inte ska vara upp till myndigheterna att avgöra om det ska prioriteras.

TT

Arbete mot radikalisering bör ske på kommunernas villkor i kö

En nationell samordning kring våldsbejakande extremism behöver permanentas. Viktigt är också att kommunerna har ett fortsatt stort handlingsutrymme i arbetet mot radikalisering anser SKL.

 
Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

 

Sveriges Kommuner och Landsting ställer sig i yttrandet till Kulturdepartementet bakom huvuddragen i delbetänkandet ”Värna demokratin mot våldsbejakande extremism”. SKL delar uppfattningen om att en existerande central myndighet har de bästa förutsättningarna för att bedriva en effektiv samordning mot våldsbejakande extremism.

– Den centrala myndigheten måste ha ett stort förtroende hos landets kommuner, landsting och regioner liksom civilsamhället. Det är också viktigt att se till att arbetet bygger på god kunskap om brottsförebyggande och demokratifrämjande arbete, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

SKL anser, likt utredningen, att ett strukturerat arbete bör finnas lokalt, men poängterar att det varken finns eller bör finnas en statlig lagstiftning som styr formerna för det arbetet.

– Vi är oroade för statens detaljreglering av redan befintlig lagstiftning. Kommunerna måste fortsatt ha ett stort handlingsutrymme där de lokala förutsättningarna och lägesbilden sätter ramarna för arbetet. Vi ser heller inte att staten har analyserat hur en uppföljning och ytterligare finansiering av en eventuell detaljstyrning skulle ske, säger Lena Micko.

Polisen tappar i förtroende

– Många upplever att brotten ökar, även om de inte gör det, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.

Polisen faller i den årliga Förtroendebarometern, som ger en bild av svenska folkets inställning till olika myndigheter, företag, medier och politiska partier i Sverige.

 
I fjol hade 61 procent av svenskarna ett mycket stort, eller ganska stort, förtroende för polisen. I år är siffran 54 procent.

– Många upplever att brotten ökar, även om de inte gör det, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Polisen ligger dock fortfarande ganska högt på förtroendelistan, tionde plats, jämfört med många andra aktörer.

TT har sökt polisen för en kommentar om resultatet i barometern. Men kommunikationsavdelningen på polisen meddelar att polisen i nuläget avböjer att kommentera.

"Systemet" i topp

Precis som i fjol toppas barometern av Systembolaget, med exakt samma siffror som förra året. Sju av tio har mycket eller ganska stort förtroende för "Systemet". Bolaget delade i fjol topplatsen med Sveriges Radio som har halkat ned, till 64 procent. Inom public service har även SVT fått ett minskat förtroende.

– Nedgången för public service är det mest sensationella. Det är inte den mest dramatiska men det är en tydlig nedgång och den är viktigt, menar Toivo Sjörén.

 
Postnord rasar

Mest negativ förändring står Postnord för, med ett ras på 21 procentenheter.

– Posten skjuter sig själv i foten flera gånger om, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

– Man går från 37 procents förtroende till 16 procent. Det är större än Volkswagen förra året efter deras skandal.

De andra som har tappat mest är Moderaterna som har ett förtroende på 22 procent (tappat 12 procentenheter) och Ericsson som har 22 procent (tappat 12).

C ökar mest

Det går också att se vilka som har haft en störst positiv förtroendeförändring jämfört med 2016: Centerpartiet, dagspressen och facket. Alla dessa tre har dock höjt sig från relativt låga förtroendenivåer från början. Centerpartiet har i och med detta högst förtroende av riksdagspartierna. Lägst har Miljöpartiet, som minskar och ligger på 13 procent.

Några aktörer mäts i år för första gången, som Google och Facebook. Förtroendet till förstnämnda hamnar på 40 procent, vilket är ungefär samma som för kungahuset. Facebook har däremot klart svagare förtroende, 12 procent.

I år har man även frågat folk vilket förtroende de har för "det sätt på vilket det svenska samhället är organiserat". 58 procent har mycket eller ganska stort förtroende för detta.

– Jag är förvånad över det höga förtroendet, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Förtroendebarometern presenteras av Medieakademin och görs i samarbete med Göteborgs universitet och marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo.

FAKTA

Fyra av tio kommuner styrs över blockgränsen

POLITIK. 130 av Sveriges 290 kommuner styrs av blocköverskridande samarbete, visar statistik från Sveriges kommuner och landsting som presenteras av Dagens Nyheter. Så många överenskommelser mellan höger och vänster har aldrig förekommit i Sverige förut.

96 kommuner har vänsterstyre, 63 borgerligt styre och endast en kommun styrs på annat sätt - nämligen Hässleholm. Det är den första kommunen där Sverigedemokraterna fått posten som vice ordförande i kommunstyrelsen efter en uppgörelse med Alliansen.

Att samarbetet ska sprida sig till riksdagen är mer otänkbart. Exempelvis har centerledaren Annie Lööf hittills sagt blankt nej till styre med Socialdemokraterna. Men sedan valet 2014 är det vanligare att hennes partikamrater stödjer en socialdemokratisk kommunstyrelseordförande (i 53 kommuner) än en moderat (i 49 kommuner), visar DN:s genomgång.

Vill straffa föräldrar för barnäktenskap

POLITIK. Pass ska kunna dras in för att hindra att barn skickas utomlands för att giftas bort. Dessutom ska föräldrar som skickar iväg sina barn kunna straffas.

Det anser regeringen som förbereder ett tilläggsdirektiv till den nyligen tillsatta utredningen om starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och hedersbrott, skriver Dagens Nyheter.

HC– Vi vill ha skarpare åtgärder för att förebygga de här brotten, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till tidningen.

Det finns misstankar om att flickor gifts bort under skolornas sommarlov och saknas vid terminsstarten. Det ska kunna leda till polisingripande, anser Morgan Johansson.

– Skolan måste gå vidare till föräldrarna och fråga var barnen är. Om det finns misstankar om hedersproblematik kan rättsväsendet ingripa och kräva att de berättar var barnen finns. Om föräldrarna inte berättar kan de själva drabbas av ett straffansvar, säger han till DN.

Regeringen: Stärk skyddet för visselblåsare

SAMHÄLLE. Regeringen vill att statliga myndigheter ska bli bättre på att förebygga korruption, samtidigt ska skyddet för så kallade visselblåsare stärkas, rapporterar SVT Nyheter. Bakgrunden är de stora skandaler som på senare tid rullats upp på Skatteverket, Riksrevisionen och Statens Fastighetsverk.

– Det påverkar oss definitivt. Nu sätter vi in insatser som ska ge stöd till människor som jobbar inom staten och vill avslöja korruption, säger civilminister Ardalan Shekarabi till SVT och tillägger:

– Det handlar om att stärka tillit i vårt samhälle. Får vi ett växande problem med korruption kommer människor att sluta lita på de demokratiska institutionerna.

Statskontoret får ett övergripande ansvar att förebygga korruption, samtidigt som Ekonomistyrningsverket ska kartlägga hur myndigheter hanterar risken.

Stålrör och pistol, vad kommer nästa gång??

POLITIK. En SD-politiker i Småland viftade med en pistol på ett internt möte i kommunhuset, enligt uppgifter till Smålandsposten.

Nu utreder Sverigedemokraterna om han ska uteslutas.

Händelsen ledde till att mannen uppmanades att lämna sina politiska uppdrag och partiet. Men han har valt att inte göra det.

Själv säger SD-politikern att han tränar pistolskytte. "Då är det lite svårt att utföra den sporten om man inte har en pistol".

Han förnekar inte att han har haft med sig sitt vapen på ett möte, men säger att det pågår en smutskastningskampanj mot honom.

TT

Sänkt skatt för sjuka i vårbudgeten

POLITIK. Sänkt skatt för dem med sjukersättning eller aktivitetsersättning kommer att vara ett förslag som läggs fram i regeringens vårbudget efter förhandlingar med Vänsterpartiet. Skattesänkningen uppges innebära sänkt skatt på cirka 1 500 kronor per år, eller ca 120 kronor per månad, för uppskattningsvis 340 000 personer under nästa år.

"Många av dem som berörs av förslaget har tuffa ekonomiska förutsättningar. Många av dem är kvinnor som arbetat i välfärdssektorn och slitit så hårt att de helt eller delvis är borta från arbetsmarknaden under resten av sitt yrkesverksamma liv. Det här gör vi för deras skull", säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i ett pressmeddelande.

Regeringens vårbudget lämnas in till riksdagen den 18 april.

TT

Säpo: Ökat gap mellan hot och skydd

BROTT. Gapet mellan hot och skydd växer, personer med Sverigekoppling deltar i internationell terrorism och främmande makt försöker nästla sig in i skyddsvärda verksamheter. Läget är mer komplicerat än tidigare, enligt Säpo.

– Säkerhetspolisen har aldrig haft en större och mer komplicerad uppgift, säger Säpos generaldirektör Anders Thornberg i samband med att myndighetens årsrapport för 2016 presenteras.

Att uppgiften komplicerats beror bland annat på att det säkerhetspolitiska läget har förändrats, där Sverige "har fått en ökad militärstrategisk betydelse", men också på svenskars roll i den internationella terrorismen.

Upptäckt spioner

Under pressträffen talades det också om hoten mot så kallade skyddsvärda verksamheter.

– Under 2016 har Säkerhetspolisen arbetat med flera fall där personer i skyddsvärd verksamhet varit främmande makt behjälplig, säger enhetschefen Fredrik Agemark.

Spioner har sökt jobb, eller så har främmande makt försökt att värva redan anställda vid myndigheter som är viktiga för totalförsvaret, enligt Agemark.

Inga av de misstänkta spioner som Säkerhetspolisen har stött på har åtalats.

– Det pågår hela tiden i vårt land en underrättelseinhämtning. Vi ser hela tiden att man försöker approchera personer, vi ser elektroniska attacker, man använder alla till buds stående medel. Säpo väntar inte tills någon blir en fullbordad spion utan ingriper innan, säger Anders Thornberg.

Han vill inte säga vilken eller vilka stater som ligger bakom spioneriförsöken men beskriver Ryssland som det största hotet.

Beträffande IT-attacker har det förekommit "kvalificerade angrepp" för att komma åt information eller störa verksamhet.

– Gapet mellan hot och skydd växer, säger Fredrik Agemark och förtydligar att det handlar om angrepp från stater.

Ygeman kommenterar

Inrikesminister Anders Ygeman (S) kommenterar Säpos bedömning om en ökande klyfta mellan de säkerhetshot som finns och det skydd samhället reser:

– Vi jobbar med en ny säkerhetsskyddslag för att stärka vår förmåga på det området.

Anders Ygeman säger att han tycker sig ana en viss naivitet hos vissa myndigheter när det gäller att skydda verksamheten mot exempelvis dataintrång och infiltration, att man inte inser värdet av den information och verksamhet man har och behovet av att skydda den mot främmande makt.

– En del myndigheter har inte kommit hela vägen. Därför skärper Säkerhetspolisen sitt arbete med att få myndigheterna att göra det nödvändiga första steget, en bra säkerhetsanalys, säger Anders Ygeman.

Våldsbejakande islamism

Den våldbejakande islamismen fortsätter att utgöra ett hot mot Sverige och så kallade ensamagerande utgör alltjämt en stor utmaning, enligt Ahn-Za Hagström, analytiker vid Säkerhetspolisen i frågor om "ideologiskt motiverade aktörer". Hotet mot Europa från exempelvis Islamiska staten (IS) väntas bestå.

– Anhängare uppmanas att göra vad de kan, att stanna kvar i Europa.

Ibland är islamisterna radikaliserade på egen hand, ibland styrs de av organisationer. Många lider av psykisk ohälsa, men ofta drivs de av en kombination av personliga motiv och influenser utifrån.

Antalet återvändare från kriget i Syrien/Irak ökade i fjol, medan resenärerna dit minskade, delvis på grund av bombningarna.

– Men det är vilken avsikt och förmåga de har som är det viktiga, inte antalet, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef.

Andra extremistgrupper

Säpo ser en ökande aktivitet inom såväl så kallade autonoma grupper som inom vit makt-miljön - extremvänster och extremhöger.

Utvecklingen i omvärlden, med en ökande polarisering och en svartvit debatt gör att fler personer söker enkla lösningar, enligt Ahn-Za Hagström.

– Det kan på sikt gynna extremisterna, säger hon.

TT

Regeringen: Slopa bygglov för altaner och solceller

BYGGLOV. Regeringen vill sedan tidigare ta bort kravet på bygglov för balkonger. Nu ska förslaget även omfatta altaner, solceller och solfångare, rapporterar Aftonbladet.

– Syftet är att se till så att kommunala handläggare får syssla med de viktigaste frågorna och att kommunernas begränsade resurser går till att snabbt få klart med bygglov till bostäder. Mindre frågor kan människor själva bestämma, säger bostadsminister Peter Eriksson (MP), till tidningen.

Eriksson tror att krånglig byråkrati är ett skäl till att personer drar sig för att installera solceller. I dag finns heller ingen enhetlig syn inom kommunerna vad som räknas som altan. Om kravet på bygglov tas bort skulle det innebära ett större ansvar för människor som vill modifiera sina hus.

– Men det kommer fortfarande finnas regler, till exempel att man inte utan tillstånd kan bygga precis vid grannens tomtgräns, säger Peter Eriksson.

Förslaget med förenklingarna på bygglovsområdet väntas läggas fram för riksdagen i morgon torsdag.

MR-plattform lanseras på Demokratidagen

Nu har SKL tagit fram kriterier för kommuner, landsting och regioner i arbetet med mänskliga rättigheter. Den nyss antagna plattformen uppmärksammas på den årliga Demokratidagen.

 
Emil Broberg

Emil Broberg

 

2014 ingick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en treårig överenskommelse med regeringen om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Satsningen omfattar utbildningar och utvecklingsarbete för att integrera mänskliga rättigheter i styrningen och ledningen av svenska kommuner, landsting och regioner.

– Det finns stora skillnader i synen på vad mänskliga rättigheter handlar om och hur man kan arbeta med det lokalt. Vi hoppas att det stöd som vi har tagit fram bidrar till ökad kunskap, större samsyn och ett intensivare lokalt arbete, säger Emil Broberg, 3:e vice ordförande för SKL.

Rättighetsperspektivet i fokus

Med inspiration från det internationella konceptet ”Human Rights City” har SKL i samarbete med Raoul Wallenberginstitutet (RWI) tagit fram ett antal kännetecken för vad som skulle kunna utmärka en svensk MR-kommun eller MR-region. RWI beskriver plattformen som ett av få exempel på ett nationellt, gemensamt stöd som stimulerar det lokala arbetet med mänskliga rättigheter.

– Rättighetsperspektivet får inte hamna vid sidan om och ses som något extra. Plattformen med olika kriterier ger förutsättningar för mänskliga rättigheter att bli en naturlig del i den ordinarie styrningen och ledningen, säger Emil Broberg.

Demokratiministern välkomnar plattform

Under Demokratidagen, som äger rum idag, uppmärksammas SKL:s arbete med mänskliga rättigheter av kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke.

– Kommuner och landsting spelar en central roll i arbetet med att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs att det bedrivs systematiskt och som en del av det ordinarie arbetet. SKL:s plattform med MR-kriterier banar väg för ett mer systematiskt arbetssätt och det välkomnar jag, säger Alice Bah Kuhnke.

Goda exempel, webbutbildning och lokalt stöd

Andra satsningar som SKL har genomfört inom området är bland annat ett utvecklingsarbete kring mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Under drygt ett år har SKL samordnat elva kommuner och tre landsting och regioner som har arbetat med att utveckla mänskliga rättigheter som en del i ordinarie struktur, kultur, styr- och ledningssystem. Erfarenheter och exempel kommer nu att spridas för att inspirera fler att jobba systematiskt med mänskliga rättigheter.

SKL har också lanserat en webbutbildning tillsammans med Uppsala universitet för att ge grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet. Under hösten 2017 kommer SKL även att erbjuda lokala utbildningar inom mänskliga rättigheter.

 

Läs mer

 

Brukarföreningen kan ha fuskat med ekonomin

SAMHÄLLE. Organisationen Brukarföreningen har begärts i konkurs, rapporterar SVT. Organisationen har i flera år varit delaktiga i den svenska narkotikadebatten, men en rapport beställd av Folkhälsomyndigheten visar nu att ekonomiska oegentligheter kan ha skett.

De senaste fyra åren har Brukarföreningen fått minst sju miljoner kronor från olika myndigheter. Folkhälsomyndigheten har ännu inte polisanmält organisationen, dock har de beslutat att en halv miljon kronor ska betalas tillbaka till myndigheten.

Flera anställa har ansökt om att riksorganisationen sätts i konkurs. Flera av dem har inte fått någon lön på flera månader. Brukarföreningens lokalorganisationer berörs inte direkt av konkursansökan.

TT