Rapport om ensamhet sammanställd

I somras fick alla personer som fyllt 70 år möjlighet att svara på en enkät om upplevd ensamhet. Nu finns en rapport där du kan ta del av resultatet.

– Vi vill rikta ett tack till alla som deltagit i undersökningen, det betyder mycket för vårt arbete framåt. Den som har frågor om undersökningen eller rapporten kan gärna höra av sig till oss, säger Elin Zetterberg, som jobbar på Östhammars  kommun med frågor om ensamhet hos äldre personer. 

Rapporten är skriven av henne tillsammans med Agnes Wennberg, PTP-psykolog på Öregrunds vårdcentral. Enkätundersökningen har de genomfört tillsammans med Peter Bender, hälsostrateg på Östhammars kommun.

Enkät gick ut till 4712 personer över 70 år

Studien är den första i sitt slag i Östhammars kommun. I rapporten presenteras resultatet, däremot inte några föreslagna insatser.  

– Rapporten kan ligga till grund för att utveckla arbetet med att förebygga ofrivillig ensamhet och främja social hälsa, säger Elin Zetterberg. 

Enkäten gick ut till alla invånare i Östhammars kommun som fyllt eller senare under året skulle fylla 70 år. Av de 4712 enkäter som gick ut inkom 1648 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. 

Du hittar rapporten i sin helhet genom att trycka på knappen nedan. 

 

Våga värna – det kan rädda liv

Om du upplever oro kring att en granne eventuellt far illa i sitt hem, agera genom att ta kontakt med de personer som finns i vårt samhälle.

Närmare en femtedel av de misshandelsbrott som anmäls rör misshandel av en närstående, där offret haft en parrelation med förövaren.

Föreligger misstanke om pågående brott eller fara, tveka inte att kontakta polisen. Ring 112.

Är du osäker på om det är ett brott som pågår, kan du ringa Östhammarshems störningsjour. Du når dem via 010-155 61 00. De har direktkontakt med polisen om det skulle behövas.

Du behöver inte uppge vem du är, men det är viktigt att just du agerar på din magkänsla. Det kan rädda liv!

Läs mer om våld i nära relation på denna sida.

Stormkök spås ligger under granen i jul

Publicerat kl 07.02

Stormköket spås bli årets julklapp, enligt HUI Research, som i sedvanlig ordning utser vad som kommer att ligga under de svenska julgranarna.

Årets julklapp, stormköket. Foto: Henrik Holmberg / TT

Stormkök spås ligger under granen i jul

Publicerat kl 07.02

Stormköket spås bli årets julklapp, enligt HUI Research, som i sedvanlig ordning utser vad som kommer att ligga under de svenska julgranarna.

"Coronapandemin har lett till en mycket stark trend där vi svenskar umgåtts mer utomhus, både i våra lokala grönområden och på längre vandringar", säger Jonas Arnberg, vd på HUI Research, i ett pressmeddelande.

 
 
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Läs gärna mer om hur vi bedriver vårt arbete.

Ny rapport om Agenda 2030: Stora skillnader mellan grupper i Sverige

Målet med FN:s Agenda 2030 är bland annat att minska ojämlikheter i samhället. Men i Sverige finns stora skillnader mellan grupper med olika bakgrund och livsvillkor inom en lång rad viktiga områden, visar en ny rapport från SCB.

I rapporten, som släpps på scb.se klockan 09.30, konstateras bland annat följande:

  • Det är betydligt vanligare med ekonomisk utsatthet bland utrikesfödda än bland personer födda i Sverige.
  • Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat stort och är mycket vanligare hos flickor och unga kvinnor än hos pojkar och unga män.
  • Att avstå vård av ekonomiska orsaker är vanligast bland arbetslösa, följt av personer födda utanför Europa och personer som har en icke-heterosexuell identitet.
  • Dödligheten i covid-19 var under våren 2020 högre bland låginkomsttagare, för människor som immigrerat från låginkomstländer, för lågutbildade, och ogifta äldre.
  • Ensamstående kvinnor med barn är ekonomiskt utsatta i betydligt högre utsträckning än ensamstående män med barn.
  • Den socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevers resultat i skolan har ökat.

Det är några av en lång rad exempel i rapporten på områden där det finns stora ojämlikheter mellan olika grupper i Sverige.

– Vissa grupper i befolkningen är särskilt sårbara för olika typer av utsatthet som lämnar människor utanför i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig på SCB, och fortsätter:

– På en övergripande nivå rör det sig bland annat om personer med olika typer av funktionsnedsättningar, barn till personer i någon typ av utsatthet och utlandsfödda från vissa delar av världen. Överlag är även kvinnor och flickor mer utsatta på flera områden.

Utmaningar kvarstår

SCB har fått i uppdrag av regeringen att följa upp arbetet med Agenda 2030 och belysa det med en statistisk lägesbild. I fjolårets rapport konstaterade SCB att Sverige inte lever upp till alla målen som FN satt upp. Flera av utmaningarna som Sverige stod inför när Agenda 2030 spikades i FN:s generalförsamling kvarstår fem år senare.

– En stor och övergripande utmaning är att ojämlikheterna mellan olika grupper inte minskar. I stället ökar de på flera områden, säger Sara Frankl.

Saknas statistik

I år ligger därför fokus i rapporten på att lyfta fram områden där vissa grupper är mer utsatta än andra, där en relativt sett högre andel individer inte får sina mänskliga rättigheter uppfyllda.

– Agenda 2030 handlar om att skapa anständiga och hållbara levnadsförhållanden för alla världens människor. Målen är globala, men eftersom förutsättningarna är lokala blir varje lands utmaningar unika. Därför är det extra viktigt att sätta principen om att inte lämna någon utanför i sin nationella kontext, säger Sara Frankl.

Under arbetet med rapporten blev det tydligt att det saknas viktig statistik på flera områden där vissa människor är extra utsatta.

– Till exempel om personer med funktionsnedsättning, barn, våld i nära relationer, sexuellt våld. Det finns även mycket begränsad statistik om hedersrelaterat våld och förtryck, nationella minoriteter, papperslösa och hbtq-personer, säger Sara Frankl.

 

Fakta: Sveriges Agenda 2030-arbete

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå.

SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Lägesbilden är sammanställd med bidrag från flera myndigheter och organisationer.

 

Fakta: De 17 globala målen i Agenda 2030

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

 

Länkar:

Lämna ingen utanför – statistisk lägesbild av genomförandet av Agenda 2030 i Sverige, oktober 2020 (publiceras 09.30)

Sverige på väg att missa klimat- och miljömål

Sverige lever inte upp till FN:s mål om minskat våld

Mobbningen ökar och fler mår dåligt i skolan

Sverige på väg mot hållbarhet på flera områden

Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige – statistisk lägesbild 2019 (PDF)


Kontakt:

Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig, SCB
Telefon: 010-479 48 04
E-post: sara.frankl@scb.se

Viveka Palm, biträdande avdelningschef, SCB
Telefon: 010-479 42 19
E-post: viveka.palm@scb.se

Johannes Cleris, pressansvarig, SCB
Telefon: 0720-84 40 83
E-post: johannes.cleris@scb.se

Vattenläcka i Österbybruks sporthall

Ena omklädningsrummet stängs i tre veckor för renovering.

Vi har haft en vattenläcka i Österbybruks sporthalls ena herromklädningsrum (det med bastu) p.g.a. ett rör som sprungit läck i taket. Det innebär att innertaket kommer att tas bort och ersättas. Beräknad tid för detta arbete är tre veckor. Under tiden går det bra att byta om i sporthallens herromklädningsrum.

Det bastuaggregat som varit trasigt byts ut idag och bastun kommer att vara igång så snart omklädningsrummet åter går att ta i bruk. Under tiden går det att basta på anläggningen i Gimo.

Medborgarna känner ansvar för sin krisberedskap

En studie visar på ett glapp mellan hur offentliga aktörer bedömer medborgarnas ansvarskänsla och förmåga vid en samhällskris och hur individen själv ser på sitt eget ansvar och förmåga.

Gunilla Glasare

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar för elfte gången indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner i en öppen jämförelse. Syftet är att stimulera till förbättringsarbete och ökad effektivitet. De områden som kartläggs är personskador, utvecklade bränder, anmälda brott samt upplevd oro och otrygghet.

– Utvecklingen över tid är relativt stabil för samtliga indikatorer. Vi ser även att de kommuner som ligger tio i topp är ungefär samma från år till år. Med Öppna jämförelser kan kommunerna se vad de kan lära från varandra, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.

Många känner eget ansvar

Temat i årets öppna jämförelse är riskkommunikation och individens beredskap, en fråga som blir allt mer aktuell – inte minst efter sommarens skogsbränder och vinterns strömavbrott. Individens ansvar blir allt mer centralt.

En studie som presenteras i rapporten visar att många beredskapssamordnare, både på lokal och regional nivå, tror att människor inte anser sig ha något eget ansvar vid kriser och att förväntningarna på samhället därför är höga. Men när frågan ställs till medborgarna själva anser närmare nio av tio att de har eget ansvar. Samtidigt är det inte lika många som tror att de skulle klara sig utan samhällets stöd under ett längre strömavbrott.

– För att kunna jobba med riskkommunikation på ett effektivt sätt och för att kunna nå ut med rätt budskap till olika målgrupper behöver vi förstå och lära oss mer om hur människor tänker kring hot och risker och hur man ser på sin egen roll och förmåga vid samhällskriser. Den kunskap vi bygger upp genom våra studier måste vi sen sprida till aktörerna, inte minst kommunerna, säger Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd vid MSB.

I temadelen beskrivs resultaten från olika studier som MSB har genomfört på senare år för att öka kunskapen om människors attityder och förhållningssätt till säkerhet och beredskap. Det finns även intervjuer med lokala och regionala aktörer som berättar hur de arbetar med riskkommunikation på ett framgångsrikt sätt.

Fakta

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet publiceras i år för elfte gången och det sker i samarbete mellan SKL och MSB. De områden som kartläggs är personskador, utvecklade bränder, anmälda brott samt upplevd oro och otrygghet. Varje år finns även ett temaområde med. I år är det riskkommunikation och individens beredskap.

Läs vidare

Två personer omkom i elolyckor 2017

Elsäkerhetsverkets statistik för 2017 visar att två privatpersoner omkom i samband med elolyckor. En hemmagjord anordning för maskletning och klättring i kraftledningsstolpe var dödsorsakerna.

En man i 60-årsåldern fick ström genom kroppen i samband med maskletning. Mannen hade använt en eldriven hemmakonstruktion för att få metmaskar att komma upp ur jorden. Han hade kopplat anordningen till ett vägguttag och kom i kontakt med spänningsförande delar, 230 Volt, som gjorde att han fick ström genom kroppen. Hans liv gick inte att rädda.
Vid det tillfället upptäckte Elsäkerhetsverket att det spreds farliga instruktionsfilmer på Youtube, vilket föranledde myndigheten att varna allmänheten för dessa hemmagjorda konstruktioner som kan leda till livsfarlig elchock. Den andra dödsolyckan 2017 var en man i 40-årsåldern som klättrat upp i en kraftledningsstolpe. Mannen kom i kontakt med spänningssatt anläggningsdel och avled.

Antalet dödsolyckor till följd av el har genom åren minskat, men fortfarande inträffar många allvarliga olyckor som skulle kunnat undvikas. Tidigare undersökningar visar att cirka 1 500 personer skadar sig i elolyckor varje år, 200-250 så allvarligt att det blir inlagda på sjukhus och i snitt 3-6 personer avlider. Bland yrkespersoner inom elbranschen är det i genomsnitt 300 som skadar sig varje år.

Kunskap och ansvar

Arbetsmetoder, säkerhetskultur och elmateriel har förbättrats men allmänhetens kunskap om elinstallationer och elektrisk materiel, bland annat ute i handeln, behöver öka för att risken för elolyckor och elbränder ska minska.

- Alla måste bli medvetna om riskerna med att göra elinstallationer själva. Man har ett stort ansvar bostadsägare för både sin elanläggning och för sina handlingar. Vi behöver alla höja säkerhetskulturen kring el, både i våra hem och inom elyrken. Det är ett ständigt pågående arbete med att öka kunskapen i samhället inte minst hos dem som säljer elmateriel, säger Lars Jansson, elinspektör vid Elsäkerhetsverket.

Fakta:

  • Elsäkerhetsverket har uppgifter om elolyckor med dödlig utgång sedan 1898.
  • Det totala antalet elolyckor har mer än halverats på 30 år.
  • Elolycksfallsrapporten för 2017 kommer att publiceras under våren med en fördjupad undersökning om yrkespersoners elolyckor.


Elsäkerhetsverkets tidigare elolycksfallsrapporter på webbplatsen.

 

 

 

Visit Roslagen finalister i Placebrander of the year

 

Sveriges främsta platsmarknadsförare ska koras 12-13 september. Visit Roslagen är en av de fyra finalisterna.

 

 

Visit Roslagen finalister i Placebrander of the year

– Vi ber att få gratulera till en plats bland fyra finalister i årets upplaga av Placebrander of the year. Panelen som hjälpt till att utse er låter hälsa att de är mäkta imponerade över allt ni åstadkommit.

Det glada beskedet fick Visit Roslagens VD Gisela Norén nyligen från Placebrander AB som varje år utser en vinnare i tävlingen Placebrander of the year – det vill säga Sveriges bästa platsmarknadsförare eller platsutvecklare.

Priset delas i år ut på konferensen 250 möjligheter den 12-13 september 2017 i Jönköping då samtliga fyra finalister intervjuas om sina tävlingsbidrag. Bidragen bedöms främst utefter idé, kreativitet, genomförande, förmåga att sticka ut samt effekter. Insatsen kan handla om att attrahera invånare, företag, talanger, entreprenörer eller besökare till en plats/destination.

De fyra finalisterna är valda av Placebranders panel. För första gången i år är det sen upp till allmänheten att rösta fram en högsta vinnare.

 

  • Så håll utkik i sociala medier och dela friskt chansen att rösta på Roslagen som vinnare, uppmanar Gisela Norén med glimten i ögat.

 

Tävlar med ny kampanj

Visit Roslagen tävlar med en ny kampanj där tolv nyfikna dedikerade reseteam testar sex olika upplevelser i Roslagen i sommar. Urvalet är duktiga mediaskapare i sociala medier med fokus på Youtube och Instagram. Intryck och erfarenheter av upplevelserna ska teamen sprida via recensioner på bloggar och i sociala medier. I uppdraget ingår att fånga sina intryck och semesterminnen i Roslagen med video som mynnar ut i en kortfilm om Roslagen – en ”Best of Roslagen-film”. Testpiloterna är utvalda bland 3 000 sökande personer.

Kampanjen genomförs i samarbete med företaget Smartson och professionella besöksnäringsaktörer i Roslagen. Smartson är Nordens största aktör inom Social Recommendation Marketing och är aktiva på fler än sju olika marknader.

Reseteamen får testa något av det allra bästa Roslagen erbjuder. Här finns Kajakpaddling med Kajak & Uteliv kombinerat med spa på Marholmen, Speedway i Hallstavik med boende på Gimo Herrgård och Golf på Roslagens GK med boende på Åtellet i Norrtälje. Här bjuds också på Hälsa med ekogym och god mat på ön Nässlingen, Friluftskurs på Roslagsleden med Traneving Outdoor samt Siaröfortet med underjordiskt försvarsmuseum och vandrarhem.

  • Målet med kampanjen är att stärka Roslagen ytterligare som turistmål via digitala medier, engagera besökare att prova upplevelser i Roslagen och självklart att få nya besökare via rekommendationer, säger Gisela Norén, Visit Roslagens vd.

    Att komma till final i Placebrander of the year är ett tydligt kvitto på att Visit Roslagen ligger i framkant med vågad och målmedveten marknadsföring.

Roslagen är ett starkt varumärke och en välbesökt destination nära Stockholm. Destinationen har länge stuckit ut och satsat på synlighet och nya grepp i olika sammanhang. Allt från udda PR-events på stora turistmässor till uppmärksammade kampanjer och PR-aktiviteter med journalister från världens alla hörn.

 

 

 

 

 

Panel med bredd och tyngd

 

Panelen som valt finalister till Placebrander of the year har representerar för en platsmarknadsförares målgrupper: resenär, talang, ansvarstagande invånare och entreprenör. Här finns Christoffer Collin, @wisslaren, med sina 1,3 miljoner följare på Instagram blir han inbjuden till destinationer över hela världen för att fånga destinationens själ och förmedla till sin globala följarskara. Här finns också Charlotte Sundåker, tidigare VD på Hyper Island, Emma Arnesson, grundare av Hej Främling i Östersund och Martin Sahlin, CD för Coldwood som skapat spelet Unravel.

Fakta

Tidigare vinnare av Placebrander of the year är Surfbukten Östersund 2016, Luleå 2015, Umeå 2014, Nyköping 2013.

Destinationsbolaget Visit Roslagen AB driver Roslagens gemensamma turist- och destinationsutvecklingsfrågor. Bolaget ägs av kommunerna Österåker, Norrtälje och Östhammar tillsammans med drygt 160 företag och föreningar i Roslagen.

Bättre tillgänglighet i socialtjänsten

 

Öppna jämförelser socialtjänst 2017 omfattar sju olika verksamhetsområden. Jämförelserna visar på förbättringar, men är framför allt en hjälp för kommunerna att utveckla sin kvalitet.

 

Per-Arne Andersson

 

Inom området ekonomiskt bistånd visar årets rapport att väntetider för nybesök för personer som söker ekonomiskt bistånd är fortsatt korta. Nio av tio kommuner erbjuder ett personligt besök senast inom två veckor efter att en första kontakt är tagen.

Åtta av tio kommuner har en social jourverksamhet för hela socialtjänsten, där brukare omedelbart kommer i kontakt med socionomutbildad personal, efter kontorstid året runt.

– Det är mycket glädjande att socialtjänsten kan bibehålla god tillgänglighet för brukarna, trots det ökade trycket på kommunernas verksamhet i samband med flyktingmottagandet, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och landsting (SKL).

Fler följer upp missbruksvården

ÖJ missbruks- och beroendevård 2017 visar att andelen kommuner som använder en standardiserad bedömningsmetod för uppföljning av enskilda ärenden har ökat från 15 procent 2016 till 27 procent 2017. Användningen av resultat från uppföljning för verksamhetsutveckling är dock fortsatt låg och ett förbättringsområde för alla verksamhetsområden inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen har utvecklat olika stödmaterial för systematisk uppföljning – bland annat en webbutbildning och flera kostnadsfria datorbaserade verktyg för uppföljning på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verktygen beräknas bli tillgängliga senast i augusti 2017.

Socialstyrelsens stödmaterial för systematisk uppföljning

Placerade barns skolgång ett förbättringsområde

Årets jämförelser innehåller nya indikatorer om placerade barns utbildning och hälsa. Siffrorna visar att placerade barns skolgång är ett fortsatt viktigt förbättringsområde. Det betyder att samordnade insatser för att klara skolgången är centrala för skola och socialtjänst.

– Placerade barns skolgång är en prioriterad fråga. Det pågår flera utvecklingssatsningar i kommunerna, på regional och nationell nivå. För att lösa detta krävs samordnade insatser mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ingen huvudman klarar det på egen hand, säger Åsa Furén-Thulin, chef för sektionen för socialtjänst på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2017

 

Fakta

 

Resultaten för ÖJ socialtjänst 2017 baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät under februari-mars 2017. Merparten av årets indikatorer är jämförbara med 2016 års indikatorer.

Resultat för följande verksamhetsområden inom socialtjänsten:

  • Ekonomiskt bistånd
  • Missbruks- och beroendevård
  • Social barn- och ungdomsvård
  • Socialtjänstens krisberedskap
  • Våld i nära relationer
  • Stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri)
  • Äldreomsorg, inklusive kommunal hälso- och sjukvård.

 

 

 

Nio nya medborgare fick ta emot bevis på sitt medborgarskap

Några av barnen i publiken fick sjunga Idas sommarvisa.

Som avslutning så sjöngs Du gamla Du fria.

Socialförvaltningen i Östhammars kommun har satsat på att utbilda flera medarbetare till undersköterskor med formell kompetens. Medarbetare inom vård och omsorg har under en period, i genomsnitt tre terminer, läst valda kurser på VO, vård och omsorgsprogrammet.

I några av kurserna har moment kunnat valideras. Det innebär att elevens kunskaper och erfarenhetsbaserade förmågor och kunskaper tas tillvara och tillgodoräknas. Ett exempel på det är att inget arbetsplatsförlagt lärande har behövts genomföras inom kommunens verksamheter.

Studier på halvtid

Medarbetarna har studerat på halvtid och tillbringat tid både i skolbänken och med inlämningsuppgifter.

– Nu är studietiden över och validanterna kan med stolthet utifrån sin formella kompetens bära sina broscher och utföra sina arbetsuppgifter utifrån ett professionellt förhållningssätt och med ett bra bemötande, säger en mycket nöjd nämndordförande Kerstin Björk Jansson (c)

– Vilka resurser som finns inom kommunens vård och omsorg, säger Catharina Widén, lärare på vård- och omsorgsprogrammet som är mycket positiv att medarbetare får möjlighet att få en formell kompetens och titel där erfarenheten kommer eleven till godo.

– Utifrån lärarperspektivet har vi på Vuxenutbildningen och Bruksgymnasiet i Gimo sett validanterna som en tillgång för hela skolan. Det har varit med glädje som vi har mötts i klassrummen under de år som valideringsprojektet har pågått. Med dessa yrkeserfarenheter från arbete och möten med människor har vi tillsammans utformat lektionerna för att kursmålen ska kunna uppnås. Vi är mycket positiva till att liknande projekt kan tillkomma i framtiden. All utbildning har ett värde.

Bakre raden från vänster:

Maria Laine, Katarina Gustafsson, Evelina Larsson, Cecilia Hedrén, Elina Frisell, Silva Lindblad, Eva Svensson, Jessica Samuelsson, Liselotte Sandqvist och Carina Bergström

Främre raden från vänster:

Christin Pettersson, Marie-Louise Andersson, Annica Olsson, Karina Lassegård, Ulrika Morell, Caroline Eriksson, Eva Karin Nyberg och Ann-Jill Lilliengren

Fler anställda och fler som arbetar heltid

Socialförvaltningen i Östhammars kommun har satsat på att utbilda flera medarbetare till undersköterskor med formell kompetens. Medarbetare inom vård och omsorg har under en period, i genomsnitt tre terminer, läst valda kurser på VO, vård och omsorgsprogrammet.

I några av kurserna har moment kunnat valideras. Det innebär att elevens kunskaper och erfarenhetsbaserade förmågor och kunskaper tas tillvara och tillgodoräknas. Ett exempel på det är att inget arbetsplatsförlagt lärande har behövts genomföras inom kommunens verksamheter.

Studier på halvtid

Medarbetarna har studerat på halvtid och tillbringat tid både i skolbänken och med inlämningsuppgifter.

– Nu är studietiden över och validanterna kan med stolthet utifrån sin formella kompetens bära sina broscher och utföra sina arbetsuppgifter utifrån ett professionellt förhållningssätt och med ett bra bemötande, säger en mycket nöjd nämndordförande Kerstin Björk Jansson (c)

– Vilka resurser som finns inom kommunens vård och omsorg, säger Catharina Widén, lärare på vård- och omsorgsprogrammet som är mycket positiv att medarbetare får möjlighet att få en formell kompetens och titel där erfarenheten kommer eleven till godo.

– Utifrån lärarperspektivet har vi på Vuxenutbildningen och Bruksgymnasiet i Gimo sett validanterna som en tillgång för hela skolan. Det har varit med glädje som vi har mötts i klassrummen under de år som valideringsprojektet har pågått. Med dessa yrkeserfarenheter från arbete och möten med människor har vi tillsammans utformat lektionerna för att kursmålen ska kunna uppnås. Vi är mycket positiva till att liknande projekt kan tillkomma i framtiden. All utbildning har ett värde.

Bakre raden från vänster:

Maria Laine, Katarina Gustafsson, Evelina Larsson, Cecilia Hedrén, Elina Frisell, Silva Lindblad, Eva Svensson, Jessica Samuelsson, Liselotte Sandqvist och Carina Bergström

Främre raden från vänster:

Christin Pettersson, Marie-Louise Andersson, Annica Olsson, Karina Lassegård, Ulrika Morell, Caroline Eriksson, Eva Karin Nyberg och Ann-Jill Lilliengren

Arton nya undersköterskor genom validering

Socialförvaltningen i Östhammars kommun har satsat på att utbilda flera medarbetare till undersköterskor med formell kompetens. Medarbetare inom vård och omsorg har under en period, i genomsnitt tre terminer, läst valda kurser på VO, vård och omsorgsprogrammet.

I några av kurserna har moment kunnat valideras. Det innebär att elevens kunskaper och erfarenhetsbaserade förmågor och kunskaper tas tillvara och tillgodoräknas. Ett exempel på det är att inget arbetsplatsförlagt lärande har behövts genomföras inom kommunens verksamheter.

Studier på halvtid

Medarbetarna har studerat på halvtid och tillbringat tid både i skolbänken och med inlämningsuppgifter.

– Nu är studietiden över och validanterna kan med stolthet utifrån sin formella kompetens bära sina broscher och utföra sina arbetsuppgifter utifrån ett professionellt förhållningssätt och med ett bra bemötande, säger en mycket nöjd nämndordförande Kerstin Björk Jansson (c)

– Vilka resurser som finns inom kommunens vård och omsorg, säger Catharina Widén, lärare på vård- och omsorgsprogrammet som är mycket positiv att medarbetare får möjlighet att få en formell kompetens och titel där erfarenheten kommer eleven till godo.

– Utifrån lärarperspektivet har vi på Vuxenutbildningen och Bruksgymnasiet i Gimo sett validanterna som en tillgång för hela skolan. Det har varit med glädje som vi har mötts i klassrummen under de år som valideringsprojektet har pågått. Med dessa yrkeserfarenheter från arbete och möten med människor har vi tillsammans utformat lektionerna för att kursmålen ska kunna uppnås. Vi är mycket positiva till att liknande projekt kan tillkomma i framtiden. All utbildning har ett värde.

Bakre raden från vänster:

Maria Laine, Katarina Gustafsson, Evelina Larsson, Cecilia Hedrén, Elina Frisell, Silva Lindblad, Eva Svensson, Jessica Samuelsson, Liselotte Sandqvist och Carina Bergström

Främre raden från vänster:

Christin Pettersson, Marie-Louise Andersson, Annica Olsson, Karina Lassegård, Ulrika Morell, Caroline Eriksson, Eva Karin Nyberg och Ann-Jill Lilliengren