Hopp om första bilden på svart hål

FRANKRIKE. För första gången yppas möjligheten att få fram en bild av ett svart hål. Detta tack vare ett virtuellt teleskop lika stort som Jorden.

Efter att ha trimmat in ett internationellt nätverk av teleskop under fem dygn vågade astronomer på onsdagen börja tala om att den första bilden av ett svart hål kan ha tagits - vilket i så fall lär ge oss större insikter om universums tillkomst och sammansättning.

 
– I stället för att bygga ett teleskop så stort att det troligen skulle kollapsa av sin egen tyngd, kombinerade vi åtta observatorier som delar av en gigantisk spegel, säger astronomen Michael Bremer på det internationella institutet för radioastronomi (Iram) och projektledare för det datorsimulerade Händelsehorisont-teleskopet.

Ett svart hål är omgivet av en så kallad händelsehorisont. När objekt dras bortom denna gräns uppstår korta ljusblixtar som det virtuella superteleskopet kan ha fångat upp.

Det aktuella svarta hålet finns i mitten av vår galax Vintergatan, i formationen Sagittarius A* (Sgr A*) 26 000 ljusår från Jorden.

Vart och ett av de åtta teleskopen bidrar med 500 terabyte data som ska bearbetas av superdatorer i USA.

– För första gången i vår historia har vi den tekniska kapaciteten att observera svarta hål i detalj, säger Michael Bremer.

– Bilderna kommer att framträda i takt med att vi kombinerar all data. Men vi får vänta i flera månader på resultatet.

FAKTA

Svarta hål

Ett svart hål består av en singularitet, en punkt, där gravitationen är så stor att allt sugs in, till och med ljus.

Hålet i mitten är omgivet av en så kallad händelsehorisont, en tänkt radie som utgår från den punkt som utgör själva hålet och som är direkt proportionerlig mot det svarta hålets massa.

Ljus och materia som kommit innanför denna sfär kan aldrig lämna det svarta hålet. En observatör utanför denna yta kan därför aldrig få veta vad som händer innanför. Begränsningsytan kallas därför händelsehorisonten. Materia och ljus kan alltså passera genom händelsehorisonten utifrån och in, men inte tvärtom.

Källa: Nationalencyklopedin, med flera.

 

TT-AFP

 

 

Slutna paragrafryttare kensligare för stavfel

FORSKNING. Är du en av dem som bara måste rätta alla fel - med det ädla syftet att vara en fyrbåk mot den ständigt hotande kulturskymningen?

En ny studie ger världens alla språkpoliser en tankeställare om motivet till sitt självpåtagna kall.

Alla har någon gång fallit offer för en vän eller främling som inte kan hålla sig borta från att påpeka felstavade ord eller grammatiska fel trots att det är uppenbart att personen inte alls har svårt att förstå textens innebörd. Men nu ifrågasätter forskare vid University of Michigan i USA om språkets tappra riddare verkligen har goda intentioner. Studien som publicerats i vetenskapstidskriften Plos One Online tyder på att utåtriktade människor är mer benägna att ha överseende med stavfel och grammatiska fel än de inåtriktade, som i större utsträckning får en negativ bild av den som stavar fel.

Studien genomfördes med hjälp av 83 försökspersoner som fick läsa ett mejl med flera stavfel och grammatiska fel. Läsarna fick därefter svara på hur de upplevde den fiktive mejlskrivarens intelligens, vänlighet och andra personlighetsdrag, och fick slutligen berätta om sig själva, skriver University of Michigan i ett pressmeddelande som uppmärksammats av Illustrerad Vetenskap.

Svaren från försökspersonerna visar också att de som är mindre benägna att kompromissa stör sig mer på just grammatiska fel, samtidigt som paragrafryttare och mindre öppna människor är känsligare för stavfel, enligt forskarna.

"Det här är den första studie som visar att personlighetsdrag hos lyssnare/läsare påverkar tolkningen av språk", säger Julie Boland, docent i lingvistik och psykologi vid University of Michigan, som är ansvarig för studien.

TT

14. Dec, 2016

Lucia firandet i Öregrund

Cancermedel lurar immunförsvaret

 

I 19 kilometer per sekund föll meteoren rakt genom atmosfären ner mot jorden innan den exploderade. Explosionen var lika stark som den allra första atombomben – Hiroshima som sprängdes 1945.

Explosionen var den allra starkaste sedan ett meteoritnedslag i Ryssland 2013, då 1 600 människor skadades.

Trots det gick det här eldklotet och dess enorma sken den stora massan helt förbi. Detta då det inträffade 965 kilometer från Brasiliens kust, ungefär 30 kilometer över Atlanten och ingen fanns i närheten för att se det.

Mätte explosionen

Men helt obemärkt var förstås inte den enorma explosionen. Forskaren Phil Plait och hans utrustning mätte rymdobjektets kraft.

– Hade den inträffat över ett befolkat område, skulle den ha fått fönster att skramla och förmodligen skrämt en massa människor. Men jag tror inte att den skulle ha gjort någon verklig skada, säger han till The Independent.

Eldklotet, som exploderade den 6 februari, uppskattas ha varit mellan fem och sju meter bred. Det var inte förrän Nasa upptäckte explosionen någon visste att den hade ägt rum.

Enligt Nasa händer liknande nedslag hela tiden under året, men de allra flesta upptäcks bara av vetenskapsmän och militära sensorer. Många objekt flyger in i jordens atmosfär, men de flesta brinner upp utan att orsaka några problem – dessutom långt innan de ens är i närheten av jorden.

Var otäckt nära

Man håller ständigt koll på objekt som svävar i närheten och spårar dess rörelse kring jorden. Ibland kan man missa dem, som exempelvis en asteroid som inte upptäcktes förrän den var otäckt nära förra året.

Däremot ska det inte finnas några hot mot jorden under det här århundradet, enligt Nasa.

 

Olika
 bönor på en tallrik
Baljväxter kan vara ett proteinrikt alternativ till kött. Foto: Leif R Jansson/TT

Forskare studerar nu hur olika sorters baljväxter kan förädlas och odlas på flera platser i Sverige. Baljväxter kan bli en viktigt alternativ till kött och soja

Fler proteinrika grödor i Sverige skulle kunna ersätta importen av soja, som ofta odlas på marker där det tidigare stått regnskog. Det kan också bli ett alternativ till kött.

Ett exempel är processade åkerbönor som Vetenskapsradion provsmakat tillsammans med forskaren Fredrik Fogelberg på institutet för jordbruksteknik, JTI, i Uppsala.

– Nu knaprar jag lite här och som du märker är det en ganska neutral smak. Det kanske smakar lite böna eller ärta, men egentligen är det ganska smaklöst, säger Fredrik Fogelberg.

Men tanken är att de torkade åkerbönorna, som idag främst används som djurfoder, ska smaksättas på olika sätt för att kanske kunna bli till ett attraktivt livsmedel. Exempelvis skulle det kunna bli någon typ av snacks eller användas som krutonger i soppa.

Bönorna pressas under högt tryck genom små hål så att de får en konsistens som liknar hundfoder eller ostbågar, beroende på hur man gör det och vad man tillsätter.

Baljväxterna har fördelen att de kan binda kväve från atmosfären så att man slipper kvävegödsla. På så sätt minskar man också risken för näringsläckage till sjöar och hav som är en del av orsaken till övergödningen.

Forskarna på JTI går nu vidare och studerar hur olika sorters baljväxter kan utgöra en större del av jordbruksproduktionen i Sverige och bli en viktig råvara för att producera mat.

– Kan de här växa i Sverige, hur stor skörd får vi? Hur mycket protein innehåller de? Är de goda att äta? Är det några speciella växtsjukdomar som angriper dem? Finns det regioner i Sverige där de går lättare att odla?, säger Fredrik Fogelberg.

Projektet är en del av ett EU-program för att hitta fler baljväxter som kan ersätta importerat sojafoder för djur, eller att göra mat av.

 

Vetenskapsradion Klotet - Malda maskr till lunch? Mjölmaskar är lättare
 att äta i pulverform, tror Maud Langton, professor vid Institutionen för livsmedelsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.
Mjölmaskar är lättare att äta i pulverform, tror Maud Langton, professor vid Institutionen för livsmedelsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Foto: Foto:Björn Gunér/Sveriges Radio

Odlade jätteräkor förstör mangroveskogarna i Sydostasien. Vår stora köttkonsumtion är inte hållbar men det gäller också ofta de sojabönor som lyfts fram som alternativ, eftersom de odlas på skövlad regnskogsmark och transporteras långt. Alternativet att äta insekter känns motbjudande för många.

Men nu har svenskodlade jätteräkor skördats och serverats för första gången, jordbruksforskare diskuterar möjligheten att odla mer proteingrödor i Sverige och livsmedelsforskare och företag hittar nya sätt att göra både köttersättning av bönor och att göra insekter lättare att äta i form av pulver. I Klotet möter vi också tofutillverkare och stjärnkockar som  menar att hållbar mat kan vara både billig, god och spännande.

 

Bildresultat för skador av rökning

FORSKNING. Nu kommer ytterligare en studie som kastar ljus på vad som händer med människor när cigarettpaket täcks med läskiga bilder över vad som kan hända om man röker.

Amerikanska forskare mätte hjärnaktiviteten hos 19 unga rökare, samtidigt som de fick se cigarettpaket både med och utan "skrämmande" bilder. Bilderna visade exempelvis ruttnande tänder eller en läpp med en tumör på tillsammans med en varningstext. För varje bild på ett paket som visades fick deltagarna ange, på en skala mellan 1 och 4, hur mycket utformningen motiverade dem att sluta.

Det visade sig att områden i hjärnan kopplade till känslor som rädsla och avsmak stimulerades när deltagarna fick se bilderna. Både viljan att sluta och reaktionen i hjärnan var starkare när deltagarna fick se paket med varningsbilder, vilket forskarna tar som intäkt för att det här är en bra metod för att få människor att fimpa.

TT

 

SKADOR AV RÖKNING

 

 

Svårt brännskadade som vårdas på sjukhus behöver ofta starka, breda antibiotika som förändrar tarmfloran och ökar risken att drabbas av infektioner orsakade av resistenta bakterier. I mitten av december inleds en studie på brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset, en av de första i sitt slag i världen som fokuserar på sambandet mellan antibiotika, resistenta bakterier, tarmflora och nyttan av behandling med avföringstransplantation hos denna patientgrupp.

– Risken att drabbas av infektioner med resistenta bakterier är hög hos svårt brännskadade. De har ofta stora sår och saknar hudlager som normalt fungerar som en skyddande barriär. Dessutom vårdas patienterna ofta länge i respirator inom intensivvården. Sårinfektioner och blodförgiftning är vanligt förekommande, säger Hanna Montelin, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Främsta syftet med patientstudien, menar hon är att se hur tarmfloran och förekomsten av resistenta bakterier förändras under vårdtiden. Forskarna vill även undersöka hur antibiotikabehandling påverkar tarmfloran och effekter av behandling med avföringstransplantation, så kallad fecestransplantation, efter avslutad antibiotikabehandling. Studien görs i samarbete med infektionskliniken och beräknas pågå under två år.

Under senare år har kopplingen mellan tarmflorans sammansättning och förhöjd risk att drabbas av övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes blivit allt tydligare. Sambandet mellan tarmflora, resistenta bakterier, antibiotikabehandling och infektionskänslighet hos brännskadade patienter är däremot mindre utforskat. Men en nyligen publicerad studie har bekräftat att tarmfloran påverkas vid allvarliga brännskador och att det finns ett samband mellan graden av rubbad tarmflora, omfattningen av inflammation och organsvikt. Slutsatsen är att patienter som har en mer intakt tarmflora kan ha ett mer välfungerat immunförsvar och därmed bättre skydd mot blodförgiftning med problem med organfunktion.

I studien kommer tarmfloran undersökas vid ankomst, utskrivning och efter utskrivning. En del av avföringsproverna skickas till mikrobiologen på Akademiska sjukhuset för analys av multiresistenta bakterier. Den andra delen fryses ned och skickas till Scilifelab i Stockholm för kartläggning av tarmflorans sammansättning med hjälp av nya sekvenseringstekniker. En grupp patienter kommer dessutom att få ett lavemang baserat på deras egen ursprungliga avföring i syfte att återskapa normal bakterieflora. Det är första gången sådan behandling ges till brännskadepatienter. Den har tidigare visat sig framgångsrik vid behandling av diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile.

– Den som får en rubbad tarmflora och blir bärare av antibiotikaresistenta bakterier kan få problem senare, till exempel med svårbehandlade infektioner. Därför är det värdefullt att se om denna patientgrupp kan ha nytta av transplantationsbehandling, säger Hanna Montelin.

Mer information:
Hanna Montelin, doktorand och infektionsläkare Akademiska sjukhuset, 018-611 17 21
Thomas Grenholm Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet, 018-471 6613
Fredrik Huss, överläkare brännskadecentrum, 018-611 37 57 eller 0738-670483

 

 

 

UNIK STUDIE PÅ ACKIS

 

 

Svårt brännskadade som vårdas på sjukhus behöver ofta starka, breda antibiotika som förändrar tarmfloran och ökar risken att drabbas av infektioner orsakade av resistenta bakterier. I mitten av december inleds en studie på brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset, en av de första i sitt slag i världen som fokuserar på sambandet mellan antibiotika, resistenta bakterier, tarmflora och nyttan av behandling med avföringstransplantation hos denna patientgrupp.

– Risken att drabbas av infektioner med resistenta bakterier är hög hos svårt brännskadade. De har ofta stora sår och saknar hudlager som normalt fungerar som en skyddande barriär. Dessutom vårdas patienterna ofta länge i respirator inom intensivvården. Sårinfektioner och blodförgiftning är vanligt förekommande, säger Hanna Montelin, infektionsläkare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Främsta syftet med patientstudien, menar hon är att se hur tarmfloran och förekomsten av resistenta bakterier förändras under vårdtiden. Forskarna vill även undersöka hur antibiotikabehandling påverkar tarmfloran och effekter av behandling med avföringstransplantation, så kallad fecestransplantation, efter avslutad antibiotikabehandling. Studien görs i samarbete med infektionskliniken och beräknas pågå under två år.

Under senare år har kopplingen mellan tarmflorans sammansättning och förhöjd risk att drabbas av övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes blivit allt tydligare. Sambandet mellan tarmflora, resistenta bakterier, antibiotikabehandling och infektionskänslighet hos brännskadade patienter är däremot mindre utforskat. Men en nyligen publicerad studie har bekräftat att tarmfloran påverkas vid allvarliga brännskador och att det finns ett samband mellan graden av rubbad tarmflora, omfattningen av inflammation och organsvikt. Slutsatsen är att patienter som har en mer intakt tarmflora kan ha ett mer välfungerat immunförsvar och därmed bättre skydd mot blodförgiftning med problem med organfunktion.

I studien kommer tarmfloran undersökas vid ankomst, utskrivning och efter utskrivning. En del av avföringsproverna skickas till mikrobiologen på Akademiska sjukhuset för analys av multiresistenta bakterier. Den andra delen fryses ned och skickas till Scilifelab i Stockholm för kartläggning av tarmflorans sammansättning med hjälp av nya sekvenseringstekniker. En grupp patienter kommer dessutom att få ett lavemang baserat på deras egen ursprungliga avföring i syfte att återskapa normal bakterieflora. Det är första gången sådan behandling ges till brännskadepatienter. Den har tidigare visat sig framgångsrik vid behandling av diarré orsakad av bakterien Clostridium difficile.

– Den som får en rubbad tarmflora och blir bärare av antibiotikaresistenta bakterier kan få problem senare, till exempel med svårbehandlade infektioner. Därför är det värdefullt att se om denna patientgrupp kan ha nytta av transplantationsbehandling, säger Hanna Montelin.

Mer information:
Hanna Montelin, doktorand och infektionsläkare Akademiska sjukhuset, 018-611 17 21
Thomas Grenholm Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet, 018-471 6613
Fredrik Huss, överläkare brännskadecentrum, 018-611 37 57 eller 0738-670483