SKL välkomnar enklare samverkan

Det måste bli enklare att samverka över landstings- och kommungränsen. SKL välkomnar förslaget som regeringens utredare nu lägger fram om enklare avtalssamverkan.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

– Det är ett välkommet och efterlängtat förslag om samverkan som utredningen presenterar – framför allt för de mindre kommunerna. Oavsett utmaning och kommunstorlek finns ett stort behov av att kunna samverka på ett enklare sätt än idag, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Avtalssamverkan ger effektivitet

Kommittén föreslår att kommunallagen förändras så att det ska finnas en generell rätt att genom avtal låta annan kommun, landsting eller region utföra arbetsuppgifter. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

– Det här gör det möjligt för till exempel kommuner, landsting och regioner att utbyta tjänster där det inte är kostnadseffektivt eller ens möjligt att få tag på egna personella resurser. Det är nödvändigt att kunna ta del av en annan kommuns expertkunskap eller att på andra sätt samverka om det gör verksamheten mer effektiv, säger Lena Micko.

Kommunutredningen kommer nu att titta vidare på vilka andra åtgärder som bör vidtas och hur genomförandet kan ske för att stärka kommunernas förmåga att hantera välfärdsuppdraget. Slutbetänkande ska läggas fram i oktober 2019.

Akademiska sjukhuset
 

​Psykiatriledningen positiv till ökat brukarinflytande

 

Enligt rapporten "Inflytande på plats" får Psykiatrin vid Akademiska sjukhuset både ris och ros från patienter/brukare när det gäller information, delaktighet och kontinuitet.

 

Psykiatrin vid Akademiska sjukhuset får både ris och ros från patienter/brukare när det gäller information, delaktighet och kontinuitet. Det framgår av en rapport som idag överlämnas från Forum för brukarinflytande till verksamhetsledningen.

Rapporten innehåller sammanställd information från projektet ”Inflytande på plats”, som inneburit att erfarna brukare har varit på plats i Psykiatrins hus atrium och där tagit emot synpunkter och förbättringsförslag från patienter som varit på besök inom psykiatrin. Denna information från brukare/patienter har även kontinuerligt rapporterats till psykiatriledningen och bidragit till ett ökat fokus på förbättringsförslag.

Patienterna/brukarna och deras anhöriga uttrycker att de önskar psykologisk trygghet genom större kontinuitet, mer psykologisk behandling, lättare att komma i kontakt med psykiatrin och mer information om sin vårdplanering. En central fråga är hur dialogen ska kunna fortsätta även efter ”Inflytande på plats” – hur kan psykiatrin säkerställa att patienter/brukare kan framföra både klagomål och förbättringsförslag? Det framgår också att många är nöjda, inte minst ECT-enheten får mycket beröm för bra bemötande. De flesta som varit missnöjda har givit konstruktiva förbättringsförslag. 

– Informationen som framkommit genom Inflytande på plats är mycket värdefull för vårt utvecklingsarbete. Många av synpunkterna och förslagen är sådant vi redan arbetar med att förbättra, till exempel ökad kontinuitet genom fast vårdkontakt, ökad delaktighet genom brukarråd på alla organisatoriska nivåer och olika utbildningssatsningar för att förbättra vården, säger Gunilla Svedström, verksamhetschef för psykiatrin.

Hon nämner också att psykiatrins journalanteckningar under 2018 kommer att läggas ut på 1177.

– Att själv kunna se och påminna sig om vad man kommit överens om vid besöken gör det enklare för patienter att vara delaktiga i sin vårdplanering, framhåller Gunilla Svedström.

Mer information:
Gunilla Svedström, verksamhetschef för psykiatri, Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 22 38, e-post: gunilla.svedstrom@akademiska.se

Extra satsning på primärvården föreslås

Region Uppsala föreslås sätta av 48 miljoner kronor extra på primärvården under 2018. Den största delen går till att höja grundersättningen till samtliga vårdcentraler.

I november ska regionfullmäktige fatta beslut om tilläggsbudgeten för 2017. Vårdstyrelsen föreslår nu att anslagen till primärvården höjs med 48 miljoner kronor, utöver ordinarie uppräkningar.

Den största delen, 32 miljoner kronor, går till att höja den fasta ersättningen till vårdcentralerna, den så kallade kapiteringen med 5 procent. Ytterligare 10 miljoner kronor går till att det införs områdesansvar för olistade patienter. Man kommer också att utöka antalet ST-läkare inom allmänmedicin.

Beslutet att föreslå utökade medel till primärvården fattas mot bakgrunden av en ny rapport om primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård, som också behandlades vid vårdstyrelsens sammanträde.

I rapporten föreslås bland att en större andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten ska läggas på primärvård. Rapporten kommer att lämnas över som ett underlag till den pågående utredningen "Effektiv och nära vård 2030", som ska ta fram mål och strategi för hela hälso- och sjukvården i Uppsala län till år 2030. Den utredningen ska lämna sitt betänkande i mars 2018.

(V) yrkade på en lägre höjning av ersättningen till vårdcentralerna och att man i stället skulle använda 18 miljoner kronor till att förstärka distriktssköterskemottagningarna och åtgärder för att möta den psykiska ohälsan. Detta avslogs.

(KD), (M), (L) och (C) lämnade en lista med 18 förslag på tillägg. Bland annat föreslog man att vårdstyrelsen ska föreslå regionstyrelsen att uttala ett mål för Region Uppsala om att primärvården bör få 25 procent av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten senast 2025. Man föreslog också att Region Uppsala ska införa äldremottagningar för personer över 75 år och att regelverket ska anpassas för att underlätta för vård utanför större orter. Vårdstyrelsen beslutade att förslagen ska hänskjutas till kommande sammanträde för vidare beredning.

 

Region Uppsala startar akademiskt primärvårdscentrum

Region Uppsala ska inrätta ett akademiskt primärvårdscentrum. Det beslutade vårdstyrelsen.

Det akademiska primärvårdscentrumet ska omfatta all primärvård i länet som Region Uppsala ansvarar för, oavsett finansiering eller driftsform.

Till det akademiska primärvårdscentrumet kommer det att kopplas vårdcentraler, som kallas "akademiska vårdcentraler". Dessa har i grunden samma uppdrag som övriga vårdcentraler, med listade patienter och ersättningssystem. Utöver detta har de också ett uppdrag att knyta samman den kliniska forskningen, utvecklingen och utbildningen med vardagen på vårdcentralerna. I ett första steg inrättas två akademiska vårdcentraler, men senare ska alla vårdcentraler kunna ansöka om att bli en akademisk vårdcentral. De akademiska vårdcentralerna ska också ha andra vårdcentraler inom ett geografiskt närområde knutna till sig i ett nätverk.

Vårdstyrelsen gav t f primärvårdsdirektören i uppdrag att starta det akademiska primärvårdscentrum i samråd med berörda aktörer, bland annat Uppsala universitet, med start 2018. För hösten 2017 sätts 320 000 kronor av för ändamålet och för 2018 5 miljoner kronor.

 

Vårdstyrelsens delårsrapport

88 procent av patienterna som kontaktar en vårdcentral i länet kommer fram samma dag och 86,27 procent fick tid för läkarbesök inom sju dagar. Det framgår av delårsrapporten till och med augusti, som presenterades för vårdstyrelsen.

När det gäller ekonomin beräknas förvaltningen Primärvården göra ett underskott på minus 12,6 miljoner kronor under 2017. Detta hänger samman med start av nya vårdcentraler, lägre vårdvalsintäkter och återbetalning av målrelaterad ersättning. Även Hälsa och habilitering väntas göra ett underskott på 2 miljoner kronor. Folktandvården lämnar en prognos på plus 6 miljoner kronor, vilket är i enlighet med budget.

 

Testbädd primärvård får anslag

Innovation Akademiska sak från 2018 få 500 000 kronor per år i anslag för att utveckla testbädd och innovationskapacitet inom primärvården. Det beslutade vårdstyrelsen.

 

Förfrågningsunderlaget för influensavaccinationer reviderat

Förfrågningsunderlaget för fri vaccinering mot influensa och pneumokocker till vissa målgrupper har reviderats. Bland annat har det gjorts förtydliganden om avtalsfrågor och vårdinformationssystem och ett nytt avsnitt om revision har lagts till. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018.

 

Ersättning för tvingande flytt

Folktandvården ska kompenseras med 2,5 miljoner kronor för 2017 för höjda hyreskostnader i samband med att Folktandvårdens ledningskansli flyttade från Ulleråker. Det beslutade vårdstyrelsen.

 

Friskvårdslotsar ska upphandlas

Region Uppsala ska göra en upphandling av friskvårdslotsning. Det beslutade vårdstyrelsen.

Friskvårdslotsarna ingår i konceptet Fysisk aktivitet på recept, där legitimerad personal inom hälso- och sjukvården kan föreskriva fysisk aktivitet till patienter. Patienterna erbjuds stöd av en friskvårdslots, som ska vara länken mellan hälso- och sjukvården och friskvården.

Hälso- och sjukvården i Uppsala län har arbetat enligt denna modell sedan 2005.

Det nuvarande avtalet om friskvårdslotsning löper ut 2017 och verksamheten upphandlas därför på nytt. Kostnaden beräknas till 1,6 miljoner kronor per år.

Region Uppsalas länstransportplan går på remiss

Pressmeddelande  •  Jun 16, 2017 16:31 CEST

Jenny Lundström (MP), ordförande regionala utvecklingsnämnden.

Nu är Region Uppsalas remissversion av länstransportplanen klar. Här finns prioriteringarna för det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser och perronger. Planeringsramen ligger på 1 657 miljoner kronor för åren 2018-2029.

 

Länstransportplanen görs på uppdrag av staten, och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen av Sveriges transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. Uppsala län har alltså en ram på närmare 1,7 miljarder kronor för åren 2018-2029, mer än något annat län frånsett storstadslänen.

I direktiven från regeringen framhålls att fokus ska vara att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ett ökat nyttjande av kollektivtrafik, gång och cykel. Tillgängligheten till viktiga målpunkter (exempelvis bytespunkter för kollektivtrafik) inom och utan länet ska förbättras. Åtgärder som bidrar till ett ökat bostadsbyggande framhålls också.

Vad gäller vägnätet siktar planen in sig på det regionala statliga vägnätet. Vägar som exempelvis E4 ligger utanför planen.

En ombyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo – Börstil finns med i planen (vägen har tidigare åtgärdats på sträckan Uppsala – Gimo). Så gör även en ombyggnad av väg 55 mellan Uppsala – Enköping, för ökad trafiksäkerhet, tillgänglighet och förbättrade möjligheter för cykel. Planen möjliggör också samfinansiering av åtgärder i järnvägssystemet och för kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad. Särskilt knutpunkter för kollektivtrafiken och stationslägen kopplade till en utbyggnad av Ostkustbanan söder om Uppsala, samt stationsåtgärder mellan Uppsala och Gävle.

I förslaget höjs medel för trafiksäkerhetsåtgärder, och den ger också möjlighet för kommuner att söka statlig medfinansiering för åtgärder inom det kommunala vägnätet.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade vid sitt möte på fredagen att skicka förslaget på remiss. Det går till bland annat länets kommuner, angränsande regioner, näringslivsföreträdare och intresseorganisationer. Senast den 31 januari 2018 ska Region Uppsala sedan vara klara med en färdigremitterad plan, så att regeringen kan fatta sitt beslut våren 2018.

- Det är en gedigen länstransportplan med prioriterade åtgärder med fokus att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ökat nyttjande av kollektivtrafik, gång och cykel. Nu går länstransportplanen ut på bred remiss och jag ser fram emot den fortsatta processen så att en så heltäckande plan som möjligt kan lämnas till regeringen, säger Jenny Lundström (MP), ordförande för den regionala utvecklingsnämnden.

(M),(L), (C) och (KD) lämnade flera yrkanden, bland annat att sträckan Gimo – Börstil som helhet ska byggas som mötesfri landsväg med hastighetsstandard 100 kilometer i timmen. Dessa yrkanden avslogs, vilket de reserverade sig emot.

(KD) yrkade på att motorvägsavfart/påfart i Halmby skulle läggas till som namnsatt brist i länstransportplanen, och reserverade sig emot att detta yrkande avslogs.

Region Uppsala vill ta krafttag mot barnfetma

 

 

Region Uppsala vill inrätta en eller flera så kallade ECHO-zoner i Uppsala län i syfte att bekämpa barnfetman. Vid dagens sammanträde i regionstyrelsen väntas man fatta beslut om att starta ett projekt i samarbete med Uppsala universitet.

 

– Fetma bland barn är ett stort och växande folkhälsoproblem. Vi vill därför etablera en samverkansmiljö där vi som politiker tillsammans med alla relevanta aktörer arbetar aktivt med att förebygga och bota fetma bland barn, säger Börje Wennberg (S), ordförande för regionstyrelsen.

Enligt forskare vid Uppsala universitet lider vart femte barn i Sverige av övervikt eller fetma. Detta bedöms vara ett stort hälsoproblem som kan leda till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och depressioner.

I en så kallad ECHO-zon, där ECHO står för ”Ending ChildHood Obesity”, samverkar politiker, hälsoekonomer, forskare och andra aktörer för att förebygga barnfetma. Tanken är att skapa en omgivning där barn kan växa upp på ett hälsosamt sätt.

Vid topphälsomötet Uppsala Health Summit som hölls 2016 inleddes en diskussion om att etablera en eller flera ECHO-zoner i Uppsala län i ett samarbete mellan Region Uppsala och en eller flera av länets kommuner.

– Det behövs många goda krafter som drar åt samma håll, till exempel skolor, förskolor, primärvård och samhällsplanerare. Det här är en alldeles för viktig fråga för att stanna på idéstadiet. Nu tar vi nästa steg för att det här ska bli verklighet, säger Börje Wennberg.

 

Ytterligare information:
Börje Wennberg (S), ordförande regionstyrelsen, tel 070-634 82 14
Peter Bergsten, professor i diabetes- och överviktsforskning, Uppsala universitet, tel 070-870 22 10

​Högt förtroende för hälso- och sjukvården i Uppsala län

Pressmeddelande  •  Feb 16, 2017 11:10 CET

Invånarna i Uppsala län har högre förtroende för hälso- och sjukvården och anser i större utsträckning att de har tillgång till den sjukvård de behöver jämfört med riksgenomsnittet. Det framgår av Hälso- och sjukvårdsbarometern som presenteras idag.

 

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell undersökning som visar hur människor lokalt och i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården. Den nu aktuella undersökningen genomfördes under 2016 och i Uppsala län deltog 1 000 invånare, från 18 år och uppåt.

Enligt undersökningen är de flesta av länets invånare relativt nöjda med vården. 87 procent anser att de har tillgång till den vård de behöver (riksgenomsnitt 84 procent) och 65 procent har ganska eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården (riksgenomsnitt 60 procent). 73 procent har mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen och 62 procent mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna. Det högsta förtroendet har gruppen 70 år och äldre.

Invånarna i Uppsala län utmärker sig på en punkt: de har det högsta förtroendet i landet för den information som ges via webbplatsen 1177 Vårdguiden, 68 procent, jämfört med riksgenomsnittet 60 procent.

När det gäller uppfattningen om väntetider i vården har Uppsala län i tidigare undersökningar haft en hög andel invånare som ansett att de inte är rimliga. I årets undersökning anser 51 procent att väntetiderna till vård och behandling är rimliga, vilket är samma som riksgenomsnittet. 64 procent anser att väntetiderna till vårdcentral är rimliga (riksgenomsnitt 65 procent).

– Det finns mycket förbättringsarbete att göra i hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller tillgängligheten. Men det är ändå glädjande att Region Uppsala får så goda resultat i hälso- och sjukvårdsbarometern. Det är ett kvitto på att länets invånare har förtroende för verksamheten, säger Vivianne Macdisi (S), ordförande för hälso- sjukvårds- och FoUU-utskottet.

Läs mer:
Hälso- och sjukvårdsbarometerns rapport om 2016 års undersökning samt nationell och lokal statistik

Region Uppsala får 18 miljoner till förlossningsvård och kvinnors hälsa

Idag meddelade regeringen hur mycket pengar Region Uppsala kommer att få av regeringens satsning på förlossningsvård, primärvård och kvinnors hälsa. Region Uppsalas andel blir knappt 18 miljoner kronor.

 – Det är positivt med mer resurser till förlossningsvården. Varje blivande mamma som föder i Uppsala ska känna att vården finns där som en trygghet. Arbetet med att utveckla förlossningsvården måste ske långsiktigt och med ett extra resurstillskott tillsammans med de satsningar vi gör från regionens sida kan vi fortsätta öka kvalitén och skapa en bra förlossningsvård, säger Vivianne Macdisi (S), ordförande för sjukhusstyrelsen.

Totalt uppgår satsningen till 490 miljoner kronor för 2017. Pengarna fördelas på samtliga landsting och regioner utifrån befolkningsstorlek.

Den största delen av medlen ska användas för att stärka förlossningsvården och eftervården för förlösta kvinnor. För Region Uppsala handlar det om 13,4 miljoner. En mindre del, 4,2 miljoner kronor i Region Uppsala, ska användas för att utveckla och förbättra primärvårdens arbete i syfte att stärka kvinnors hälsa.

Hur medlen ska användas kommer att bestämmas i en handlingsplan som ansvariga för kvinnosjukvården i Region Uppsala som väntas fastställas inom kort.

Ytterligare information:
Vivianne Macdisi (S), ordf sjukhusstyrelsen, tel 070-890 81 55
Masoumeh Rezapour Isfahani, verksamhetschef kvinnosjukvården Akademiska sjukhuset, tel 076-721 90 68

Satsningar på kollektivtrafik gav stark ökning av resor

Bertil Kinnunen, (S) regionråd och ordförande i kollektivtrafiknämnden

 

I Uppsala län ökade resandet mest i landet 2015 jämfört med året innan. Enligt en rapport från myndigheten Trafikanalys var ökningen 12 procent.

– Satsningar på framför allt tågtrafiken i länet har gjort att kollektivtrafiken lockar fler att resa mera klimatsmart än om de använt egen bil, säger Bertil Kinnunen (S), regionråd och ordförande i kollektivtrafiknämnden.

– Ökningen av antal resor i UL-trafik mellan åren 2014 och 2015 var 12 procent och det var bäst i landet, säger Bertil Kinnunen.

– I rapporten från Trafikanalys framgår att Uppsala län kommer på fjärde plats när det gäller antal resor per invånare. Bara i Stockholms län, Västra Götaland och Region Skåne gjordes fler resor per invånare, säger Bertil Kinnunen.

Länsinvånarna gjorde i genomsnitt 109 kollektivtrafikresor per person.

När det gäller utbudet av kollektivtrafik, mätt i antal utbudskilometer, har Uppsala län landets näst högsta värdet, bara Stockholms län har ett högre utbud.

Rapporten gäller resandet med den upphandlade lokala- och regionala kollektivtrafiken vilket för Uppsala län betyder att det är UL-trafiken som avses.

Källa: Lokal och regional kollektivtrafik 2015, Trafikanalys.

Ytterligare information:

Bertil Kinnunen (S), ordförande kollektivtrafiknämnden, tel 070-763 40 71

Sture Jonsson, presschef UL, 018-611 19 08

Region Uppsala
 

Region Uppsala på åttonde plats i nationell rankning av hälso- och sjukvården

Region Uppsala - 2017-01-30 12:41 CET

 

Region Uppsala kommer på delad åttonde plats i en rankning av hälso- och sjukvården i Sverige. Det framgår av en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting, där man har poängsatt landstingen och regionerna utifrån 136 nyckeltal.

– Vi befinner oss på den övre halvan, men det är inte gott nog. Region Uppsala har visionen om att hälso- och sjukvården ska ligga i toppklass. Det här är ett viktigt underlag för oss att se vilka områden vi måste utveckla, både när det gäller kvalitet och tillgänglighet, säger Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala.

I rapporten jämförs Sveriges 21 landsting och regioner inom 16 hälso- och sjukvårdsområden utifrån så kallade indikatorer, nyckeltal, som är hämtade från olika databaser och register. Områdena gäller olika typer av sjukvård, som psykiatri, hjärtsjukvård, cancer och palliativ vård, men också till andra aspekter, som väntetider och hur nöjda patienterna är.

Region Uppsala placerar sig högt inom strokevården, men har sämre resultat när det gäller njursjukvård. I den övergripande jämförelsen, som summerar samtliga indikatorer, placerar sig Region Uppsala på delad åttondeplats. Bäst sammanlagt resultat får Halland, Kalmar och Jönköping.

– Rangordningen kan uppfattas som ytlig, men den ger en snabb översikt av styrkor och svagheter. Det finns mycket bakomliggande data och det är viktigt att vi nu analyserar resultaten, så att vi kan vidta åtgärder där det behövs, säger Åsa Himmelsköld.

Pressmeddelande från SKL

Ytterligare information:
Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, tel 072-141 49 54

Region Uppsala
 

​​Region Uppsala föreslås ta över sjukvårdsrådgivning i egen regi

Region Uppsala - 2017-01-30 10:00 CET

 

Region Uppsala ska enligt ett förslag ta över rådgivningen på telefon via 1177 Vårdguiden i egen regi.

– Vi vill stärka 1177 som en viktig del i första vårdkontakten för att säkerställa bästa möjliga vård, rådgivning och stöd med god tillgänglighet i fokus. Genom att själva driva verksamheten kan vi underlätta samverkan med primärvården och andra delar i vårdkedjan och på ett bättre sätt knyta ihop den med vårt e-hälsoarbete, säger Malena Ranch (MP), ordförande för vårdstyrelsen.

Idag är sjukvårdsrådgivningen via telefon en upphandlad tjänst, som sköts av företaget MedHelp Care Uppsala AB. Enligt ett förslag som läggs fram vid vårdstyrelsens nästa sammanträde ska det befintliga avtalet förlängas fram till den sista februari 2018. Därefter ska rådgivningen drivas av Primärvården inom Region Uppsala.

– 1177 Vårdguiden har fått en allt mer central roll i svensk hälso- och sjukvård och antalet samtal har ökat kraftigt under senare år. Det är en samhällsviktig tjänst och det är naturligt att vi som huvudman för hälso- och sjukvården tar det fulla ansvaret. Det gör man redan i de allra flesta landsting och regioner i landet. Det är bara en handfull som har upphandlat tjänsten, säger Malena Ranch.

Idag arbetar cirka 45 personer vid sjukvårdsrådgivningen i Uppsala län. Dessa kommer enligt förslaget att erbjudas att gå över till anställning hos Primärvården i Region Uppsala.

Vårdstyrelsen fattar beslut i frågan vid sitt sammanträde den 6 februari.

Ytterligare information:
Malena Ranch (MP), ordförande vårdstyrelsen, tel 076-495 03 11

SKL beklagar utebliven regionreform

Civilminister Ardalan Shekarabi har meddelat att stödet som krävs från riksdagspartierna inte finns för att gå vidare med regionreformen. SKL beklagar detta.

 

Lena Micko, ordförande SKL

– Den nuvarande regionala indelningen är inte anpassad för att möta framtidens utmaningar för landstingen och regionerna. Det är därför djupt beklagligt att reformen inte kan gå vidare och att förutsättningarna försämras för en balanserad utveckling för jobb, tillväxt och hälso- och sjukvård i alla delar av landet, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Vid de tre senaste kongresserna finns beslut om att Sveriges Kommuner och Landsting ska verka för en ny regional samhällsorganisation. Majoriteten av landsting, regioner och berörda kommuner har också gett Indelningskommitténs förslag om en ny regionindelning ett starkt och brett stöd.

– Vi hade förväntat oss ett större ansvarstagande från riksdagspartierna för att kunna skapa bättre förutsättningar för en jämlik vård och tillväxt i hela landet. Länen och landstingen är i dag för små och det regionala utvecklingsansvaret är för splittrat, säger Lena Micko.

– Detta visar på en klyfta mellan den regionala och nationella nivån i flera partier där den nationella nivån fjärmar sig från den lokala och nationella verkligheten, säger Lena Micko.

Statens myndigheter har dessutom alla olika indelning, vilket också försvårar samordningen regionalt.

SKL kommer nu att analysera hur vi kan förbättra förutsättningarna för landstingen att samverka och ges förutsättningar att klara sina uppdrag i framtiden.

Läs mer

SKL:s arbete med regionfrågan

BESÖK FRÅN HELA UPPSALA REGIONEN UNDER KOMMUNDAGEN 2016

I fredags deltog ett 50-tal politiker och tjänstemän från hela Uppsalaregionen under den regionala nätverksträffen som i år hölls i Östhammars kommun.

Deltagarna bjöds in till heldag med blandade aktiviteter. Under förmiddagen berättades det om hur kommunen arbetar med vård- utbildnings- och tillväxtfrågor, samt om kommunens miljöarbete och granskning av slutförvarsansökan.

Under eftermiddagen fick deltagarna under en skärgårdstur även göra ett studiebesök i Hargs Hamn och höra om verksamheten där.

Nästa år ansvarar Heby kommun för värdskapet.Skriver Östhammar Direkt på sin hemsida.

Här är Sveriges nya storregioner

Nya Sverigekartan

Det kallas för ”diskussionsunderlag” men i praktiken föreslår kommittén följade: Fyra av norrlandslänen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland – slås samman till en region som består av 44 kommuner med sammanlagt 880.000 invånare. En stor region som präglas av långa avstånd.

Sex jämnstarka regioner

Gävleborg, Uppsala, Dalarna, Örebro, Västmanland och Sörmlands län slås samman och får tillsammans 1.7 miljoner invånare och 64 kommuner. Störst till invånarantalet blir region Stockholm + Gotland. Där bor i dag 2.2 miljoner människor och denna region förväntas också växa snabbt.

Dessutom placera kommittén Värmland och Halland tillsammans med Västra Götaland medan Blekinge bildar storregion tillsammans med Skåne. De tre smålandslänen Jönköping, Kronoberg och Kalmar slås ihop med Östergötland.

– Det handlar om att minska antalet administrativa gränser, som ofta spelat ut sin roll, inledde kommitténs ordförande Barbro Holmberg och fortsatte:

”Orättvist i dag”

– Dagens indelning är i grunden orättvis. Vi har tre stora regioner (Stockholm/Gotland, Västra Götaland och Skåne – reds anmärkning) och resten av landet som är uppdelat i 18 små län.

Ett av målen med den nya organisationen är att skapa sex stycken jämstarka regioner med ungefär lika många invånare. Dessutom har man vid indelningen tagit hänsyn till den samverkan mellan olika län som finns redan i dag.

Smygtagna bilder

Kartan över det nya Sverige läckte ut i förväg via regionalpolitiker på plats i Stockholm som i smyg tagit foton med sina mobiler och skickat till SVT. Målet med regionombildningen är att minska byråkratin och förbättra effektiviteten inom framförallt vården, och på många håll blir det stora förändringar. Bland annat kommer ett stort antal landshövdingsposter försvinna och flera residensstäder kommer att förlora sin status. Men vilka som blir vinnare och förlorare i denna process är inget som kommittén tittat på – ännu.

Kommittén, som bestått av förra socialdemokratiska migrationsministern Barbro Holmberg och centerpartistiske fd europapolitikern Kent Johansson, har sedan i somras på regeringens uppdrag rest runt i samtliga län och pratat med regionala företrädare för att skapa sig en bild av dagens situation.

Nöjd minister

Civilminster Ardalan Shekarabi (S), säger sig vara nöjd med kommitténs arbete hittills:

– Den här processen har präglats av dialog, ödmjukhet och insyn. Det tror jag är grundläggande för att lyckas med den här viktiga strukturförändring som handlar om likvärdigheten i vårt land.

Oro i Halland och Blekinge

På vissa håll i landet – främst i Halland, de fyra nordligaste norrlandslänen samt Blekinge – har oron varit stor för att de egna länen ska påverkas negativt när de slås samman eller till och med riskerar att splittras mellan andra, angränsade regioner. Man befarar att sjukvården ska bli sämre och det lokala inflytandet minska.

Den regionindelning som föreslogs i dag skulle eventuellt kunna bli verklighet redan 2019, men då måste många bitar falla på plats – och det snabbt.

– Vill man bilda region redan då måste vi utredare lämna ett delbetänkande i juni, så de samtal vi nu tänker ha med regionala företrädare kommer att handla om hur snabbt de vill att reformen genomförs. Annars dröjer det till 2023, säger Barbro Holmberg till SVT Nyheter.

DE 6 NYA STORREGIONERNA

  • Norrbotten + Västerbotten + Jämtland + Västernorrland = 880.000 invånare och 44 kommuner
  • Gävleborg + Uppsala + Dalarna + Västmanland + Örebro + Södermanland = 1.700.000 invånare och 64 kommuner
  • Stockholm + Gotland = 2.200.000 invånare och 27 kommuner.
  • Västra Götaland + Värmland + Halland
  • Östergötland + Jönköping + Kronoberg + Kalmar = 1.200.000 invånare
  • Skåne + Blekinge = 1.400.000 invånare och 38 kommuner

Senaste kommentaren