Drunkningsrisk med uppblåsbar flytväst

Pressmeddelande 18 juni 2019

Uppblåsbara flytvästar är smidiga och har blivit mycket populära. Men många flytvästar har en allvarlig brist: gaspatronen kan gänga ur och flytvästen blåser inte upp sig.

–Det är mycket allvarligt. När man bär en flytväst förväntar man sig att den ska skydda ens liv om man faller i vattnet, säger Jonas Eriksson, utredare på Konsumentverket.

Flera allvarliga olyckor har inträffat där flytvästen förmodligen inte fungerat.

Kryssarklubben har sedan 2016 undersökt över 2 000 flytvästar och funnit att mellan fem och tio procent av dem inte hade blåst upp sig om bäraren hade fallit i vattnet.

Redan idag finns uppblåsbara flytvästar som har en säkring som förhindrar att gaspatronen gängar ur. Konsumentverket och Arbetsmiljöverket vill att alla modeller förses med en sådan säkring för att förhindra allvarliga olyckor. Myndigheterna arbetar därför för att EU-standarderna för flytvästar ska ändras. En ändring är på gång, men fortfarande säljs flytvästar som inte har gaspatronen säkrad.

–Jag vill uppmana alla som äger uppblåsbara flytvästar att kontrollera om gaspatronen har en säkring. Om du är osäker, vänd dig till inköpsstället. Fråga om din väst kan åtgärdas. Det är livsviktigt. Ska du köpa en ny flytväst välj en modell som har patronen säkrad, säger Jonas Eriksson.

Tänk också på att små barn ska ha traditionella flytvästar med krage. Kragen hjälper till att hålla barnets huvud ovan vattenytan.

Så här kan säkringen se ut. Säkringen är  den svarta bågen bakom tuben som fäst med stroppen på framsidan.

Kontaktpersoner: Helena Nilsson, utredare, tfn 054-194076 eller Jonas Eriksson, utredare, tfn 054-194065

Fram till och med augusti i år har sju personer omkommit i fritidsbåtolyckor. Det är betydligt färre än normalt. Jämfört med samma period åren 2010-2017 har det genomsnittliga antalet omkomna varit 16. Det visar preliminära siffror från Transportstyrelsen.

– Det finns flera förklaringar till att färre omkommit i fritidsbåtsolyckor. En är att båtsäsongen kom igång sent efter den kalla vintern med isar som låg kvar längre än normalt på många insjöar, säger Jonas Ekblad, analytiker på Transportstyrelsen.

– En annan förklaring är det varma vädret, som i år kom tidigt på våren vilket gjorde att vattentemperaturerna steg snabbare än normalt. Chansen att överleva är större när vattnet är varmare.

Det varma vädret har också medfört att fler båtar har varit ute till sjöss.

– Fler båtar innebär fler människor som kan se och upptäcka om någon är i fara, larma eller ingripa. Den som har råkat illa ut kan då snabbt få hjälp. Det finns flera exempel på sådana situationer den här våren och sommaren.

Transportstyrelsens analyser visar återkommande att hälften av de som drunknar i samband med båtliv skulle överlevt om de burit flytväst. Varje år är det mellan fem och sex av tio omkomna som har alkohol i kroppen. En handfull personer har under året blivit räddade för att de kunnat ringa och få hjälp trots att de hamnat i sjön.

­– Att använda flytväst, vara nykter och vattensäkra sin mobil är tre viktiga åtgärder för att minska risken för dödsolyckor till sjöss, säger Jonas Ekblad.

För att uppmärksamma vikten av säkerhet till sjöss har Transportstyrelsen tagit initiativ till en påverkanskampanj som lanserades under sommaren. Bland annat har Björn Hellberg, Peter och Wilmer Apelgren och Johanna Nordström kampanjat i tre kortfilmer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Svenska Båtunionen

 

​Havstulpanvarning utlyst för Stockholm, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Gotland och Ålands län

Svenska Båtunionen - 2018-08-14 08:35 CEST

Mätplatta för havstulpaner

Nu går Svenska Båtunionen ut med ytterligare en havstulpanvarning. Denna gång för Stockholm, Gävleborg, Uppsala, Södermanland, Gotland och Ålands län. 

Tillsammans med våra observatörers hjälp ser vi att havstulpanerna har spridit sig och börjat settla(sätta sig fast) uppåt i landet och det kan vara dags att se över sitt skrov och eventuellt tvätta båten. Alternativa metoder kan vara borsttvätt, tvätta för hand, sötvatten etc. Mer information om detta finns på Båtmiljö.se/Underhåll.

Projektet Havstulpanvarningen bygger på att observatörer längs Sveriges kustband rapporterar om havstulpanernas settling via mätplattor som är placerade vid observatörernas hemmabryggor. När tillräckligt många rapporter om tydlig påväxt inom ett område kommit in skickas en havstulpanvarning ut via mail eller sms till dem som anmält sig till tjänsten. Mer information om havstulpanvarningen hittar du på: Båtmiljö.se/Havstulpanvarningen

Syftet med varningen är att få båtägare att använda andra metoder mot påväxt än giftig bottenfärg. Påväxt av havstulpaner påverkar båtens framfart och kan leda till ökad bränsleförbrukning. När varningen skickas ut kan miljövänliga åtgärder vidtas såsom att tvätta av båtbotten för hand, ta upp den på land eller i luften eller åka in i sötare vatten. Det är viktigt att åtgärden utförs innan havstulpanerna hinner bygga sitt kalkskal alltför stort och hårt. Vinsten är en ren båtbotten och mindre utsläpp. Förslag på alternativa lösningar på hur du kan rengöra din båt hittar du på Båtmiljö.se.

Havstulpanvarningen är en tjänst som funnits sen 2001 och där du via sms kan få information om när havstulpaner sätter sig fast på båtbottnar i specifika geografiska områden. Varningen underlättar för båtfolk som vill göra rätt för miljön då man ta upp båten på land just under settlingsperioden eller hitta andra metoder för att slippa måla båtbotten med miljöfarlig bottenfärg. För att anmäla dig till tjänsten smsa “Havstulpan start” till 711 20.

Vill du veta mer om havstulpanerna och hur du kan bli mer miljövänlig i ditt båtliv? Besök Båtmiljö.se

Svenska Båtunionen - båtklubbarnas paraplyorganisation med 170 000 medlemmar. Vi värnar om fritidsbåtlivet i Sverige och arbetar aktivt med båtmiljöfrågor, sjösäkerhet samt juridisk rådgivning till våra medlemmar.

Lite ovanligt besök. Det går faktiskt att ta sig med till och från Sweich

Anders Eriksson vill bli första svensk att segla ensam runt jorden runt

Anders Eriksson har målet inställt på att bli första svensk att segla ensam runt jorden nonstop. Han har under sin livstid seglat över Atlanten flera gånger och även flera arktiska expeditioner. Nu är det nästa sak på listan att genomföra

900 fall av sjöräddning under årets fritidsbåtsäsong

                     

Antalet sjöräddningsinsatser från maj till och med september i år uppgick till 900, vilket är marginellt högre än 2016. Årets fritidsbåtsäsong blev därmed den mest sjöräddningsintensiva sedan 2007.

– I den södra halvan av landet inträffade en av de blåsigaste junimånaderna på länge vilket kan vara en faktor till att antalet sjöräddningsärenden under juni var det högsta på åtskilliga år, säger Laila Svendsen, driftchef vid Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

Det totala antalet sjöräddningsinsatser är i det närmaste identiskt med antalet från föregående år (899 insatser). Sett i ett längre perspektiv särskiljer sig dock 2016 och 2017 års fritidsbåtsäsonger som mer sjöräddningsintensiva än tidigare år.

En starkt bidragande orsak till hur sjöräddningsinsatserna varierar är väderläget under sommaren. Juni 2017 går till historien som en av de blåsigaste junimånaderna i södra halvan av Sverige på länge, vilket märks på antalet sjöräddningsinsatser. Under juni bokfördes 194 sjöräddningsärenden, vilket är en toppnotering för den månaden sett till de senaste åren. Juli var som alltid den mest intensiva månaden för sjöräddningsorganisationen med 290 sjöräddningsinsatser, i samma nivå som föregående år. Merparten av ärendena sker under dag- och kvällstid, främst mellan klockan 9 och 21. Under samma tider har Sjö- och flygräddningscentralen utökad bemanning.

– Under augusti passerade stora områden med regn och skurar över landet. Detta kan ha avspeglats i det något minskade antalet insatser i augusti, 205, jämfört med föregående års 240 insatser, säger Laila Svendsen.

77 procent (678 fall) av sjöräddningsinsatserna från maj till och med september rörde fritidsbåtar. 8 procent (72 fall) rörde handels- och passagerarfartyg medan 7 procent (66 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, exempelvis simmare.

Sommarens vanligaste larmorsaker var maskin/propellerhaveri (23 procent), grundstötning (20 procent) samt hårt väder/utsatt läge (12 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjö- och flygräddningscentralen nyttjar samhällets samlade resurser vid insatser och räddningsledaren gör vid varje enskilt ärende en bedömning av vilka resurser som krävs för insatsen med hänsyn till bland annat avstånd, lämplighet och farans beskaffenhet. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 77 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid mindre incidenter, som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst. 

– Våra förebyggande insatser ökar stadigt för varje år. Dels har det att göra med att vi får allt fler medlemmar. Men vi tror också att båtägare blir mer sjösäkerhetsmedvetna och i högre grad kontaktar oss innan läget förvärras och blir akut. Det sparar samhället stora resurser, säger Klas Johansson, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.  

På Sjöräddningssällskapet noterar man också att uppdragen i insjöar ökar betydligt, vilket visar på behovet av sällskapets pågående satsning på närvaro i insjöar.  2017 startade Sjöräddningssällskapet stationer i Storsjön och i Siljan/ Runn, och en sjöräddningsstation i Bolmen är under utveckling.

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 27 procent av alla insatser där någon form av räddningsenheter användes och Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 23 procent av insatserna. Enheter från kommuner och landsting deltog i 15 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel handelsfartyg eller andra frivilligföreningar, deltog i 7 procent av insatserna.

Fakta – sjöräddning under fritidsbåtsäsongen

Cirka 85 procent av kalenderårets sjöräddningsfall inträffar under månaderna maj – september. Juli är månaden med enskilt flest sjöräddningsinsatser. Antal sjöräddningsinsatser maj – september 2006 – 2016.

2017: 900 2016: 899 2015: 724 2014: 676 2013: 743 2012: 582 2011: 737 2010: 835 2009: 847 2008: 760 2007: 1030 2006: 741

Svenska Båtunionen

 

Båtbranschen betalar inte för båtåtervinning- lägger hela ansvaret på konsumenten

Svenska Båtunionen - 2017-08-22 10:47 CEST

Uttjänt fritidsbåt som lämnats av ägare. Foto: Josefin Arrhénborg

 

 

Köper man en bil, kan man återvinna den gratis då en del av inköpspriset är avsatt för återvinning och bilbranschen täcker upp resten enligt svensk lagstiftning. För elektronik gäller samma princip. Köper man en båt däremot, ligger hela återvinningskostnaden på sista ägaren, det vill säga sista konsumenten i ägarkedjan som kan ha betalat lika mycket för sin begagnade båt som återvinningen kostar.

Svenska Båtunionen anser att systemet för båtåtervinning har helt fel finansieringsmodell. Båtbranschen tjänar pengar över hela båtens livslängd i form av delar, nya motorer, service, underhåll och borde som många andra producenter vara med och bekosta återvinningen av de produkter som de sätter på marknaden.

SBU anser även att ett producentansvar skulle skynda på uppbyggnaden av ett gratis återvinningssystem för fritidsbåtar. Gratis båtåtervinning kan minska risken för övergivna och nedskräpande fritidsbåtvrak på båtuppställningsplatser, på havsbotten eller i strandkanten runt om i Sverige, något som kan förstöra miljön och vara farligt för allmänheten.

Få konsumentprodukter har så lång livslängd som en fritidsbåt men även de har ett slut. Sedan två år tillbaka finns det ett nationellt system för Båtåtervinning som drivs av Båtbranschen under namnet Båtretur. En bra och fungerande tjänst men samtidigt en ny kommersiell tjänst för båtbranschen. Systemet går dock även här ut på att den siste ägaren av en båt får betala för hela återvinningen, vilket i dag kostar ca 2500 kr/ton + transporter. Detta betyder att en liten segelbåt från slutet av 60-talet kostar ca 10 000 kr att återvinna inom Båtretur.

SBU uppmanar nu våra myndigheter och politiker att snarast införa producentansvar för fritidsbåtar i Sverige så att det möjliggörs för de båtar som är uttjänta att tas om hand om på ett ansvarsfullt sätt.

 

Lite fakta om fritidsbåtar:

Sverige är ett av världens fritidsbåts-tätaste länder och har ca 860 000 st. fritidsbåtar. 80% av dessa är byggda före 1980, d.v.s. snart 40 år gamla.

70 % av Sveriges båtar är små roddbåtar och skulle vara hanterbara att lämna på en kommunal återvinningsstation, men det är inte möjligt eftersom småbåtar inte räknas som hushållsavfall. Båtägaren är därför hänvisad till att själv betala för att bli av med sin uttjänta båt hos Båtretur.

Undvik olyckor på sjön i sommar - 5 viktigaste tipsen

Svenska Båtunionen - 2017-06-15 13:33 CEST

Följer du dessa fem råd, sitter du säkert i båten i sommar.

 

Nu har båtsäsongen börjat. Och därmed också risken för olyckor till sjöss. Flera allvarliga olyckor har redan inträffat.

Grundtendensen är att vi svenskar blir allt säkrare och att allt färre olyckor till sjöss inträffar. Men fler allvarliga olyckor skulle lätt kunna undvikas.

De flesta vet redan att flytvästen spelar en viktig roll. Men hur många av oss vet att ett vattentätt fodral till mobiltelefonen kan vara avgörande för att tillkalla hjälp, eller att iland minskar skaderisken avsevärt mot om man hoppar.

Här har vi 5 tips till hur man kan undvika de vanligaste olyckorna i sommar:

  1. Bär flytväst ombord (hälften av de som drunknar skulle klara sig om de använt väst)
  2. En vattenskyddad mobil gör att du kan larma om du hamnar i vattnet.
  3. Gå iland istället för att hoppa. Faktum är att bland de vanligaste olyckorna sker i samband med att någon ”hoppar” iland istället för att gå
  4. Undvik alkohol på sjön. När man dricker alkohol blir man fumligare och missar lätt detaljer
  5. Sitter ned på båtens sittplatser under färd. Är någon på fördäck under färd är det risk att falla av och bli överkörd.

Svenska Båtunionen arbetar aktivt med flytvästkampanjer och delar ut flytvästar på många håll i landet i sommar. Resten är upp till dig. Trevlig sommar!

Transportstyrelsen - 2017-06-02 13:07 CEST

Nu har båtlivet börjat. Och därmed också risken för olyckor till sjöss. Flera allvarliga olyckor har redan inträffat. Riskerna minskar med flytväst, mobiltelefon i skyddsfodral eller nödsändare.

I dag börjar den första långa sommarhelgen som avslutas med Nationaldagen på tisdag. Vädret är ännu inte riktigt sommarlikt. Men de långa ljusa dagarna kommer locka många av oss ut på sjön. Tyvärr innebär sommartid också risk för olyckor till sjöss. Redan under försäsongen har flera allvarliga olyckor inträffat.

Grundtendensen är att vi svenska blir allt säkrare och att allt färre olyckor till sjöss inträffar. Men fler allvarliga olyckor skulle kunna undvikas med så enkla saker som flytväst och med mobiltelefonen i ett vattentätt fodral. Och självklart ska barn alltid ha flytväst också på bryggan och inte sitta på fördäck under färd.

Transportstyrelsen vill också peka på att olyckor många gånger händer i lugnt väder och inte långt från land. En ensam person som faller ur båten på grund av en häftig rörelse kan hamna i livsfara. Med flytväst och mobiltelefon är chansen att klara sig många gånger större. Se https://www.youtube.com/watch?v=8tkGYT6jQUI

TV4 visade tidigare i veckan ett inslag som berättar om de olika flytvästar och säkerhetsanordning som finns att välja mellan. TV-reportern hoppade till och med i vattnet för att visa bärkraften i en flytvästtyp, följ länken:

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/h%C3%A4r-testar-maria-forsblom-flytv%C3%A4star-i-sj%C3%B6n-3917605

 Skugga från bryggor hotar ålgräset

 

Bild på
 ålgräs

Utbredning ålgräs
Utbredning i haven runt Sverige
Största längd: ca 2 m.
Utseende: Från en lång, krypande underjordisk stam går tunna rötter. Från stammen utvecklas långa, smala, platta blad som ser ut som band. Bladen är 0,2-0,8 cm breda, har 5-9 nerver och rundad bladspets. Färgen är glänsande ljusgrön. Under sommaren kan ålgräset ha små, otydliga, vita blommor i bladvecken. De frukter (frön) som sedan bildas är 3-3,5 mm långa, brungula och räfflade.
Djup: Från ca 1 m djup till ca 6 m djup, ibland så djupt som 10-15 m.
Livsmiljö: Ålgräs växer oftast i skyddade områden på sand- eller lerbotten, men den kan också växa på grusbotten.
Övrigt: Ålgräs kan växa i täta bestånd, och bildar då stora gröna ängar, där många djur får skydd och mat.
Systematik: Ålgräs ingår i gruppen fröväxter. Alla fröväxter som lever i havet kallas sjögräs.
INRIKESidag 11:56

Miljö. Skugga från bryggor och båtar i marinor är ett växande hot mot det viktiga ålgräset längs våra kuster, som redan minskat kraftigt sedan 1980-talet. I Västra Götaland skuggas nästan en tiondel av de återstående ålgräsängarna, enligt en ny studie.

Ålgräset har stor betydelse för många arter och kallas ibland "havets barnkammare". Det ger också renare vatten och skyddar stränder mot erosion. Övergödning anses vara den viktigaste av flera anledningar till att ålgräset minskar.

Mycket görs också för att rädda det viktiga sjögräset, som bland annat behöver gott om ljus för att kunna växa. Men båtlivets negativa påverkan ökar i stället när allt fler bryggor byggs, enligt forskarna.

– Jag tror att man måste hitta nya lösningar där inte alla båtar förvaras i sjön, säger Per Moksnes, forskare vid Göteborgs universitet.

TT

Rubrik

Det blev en lång paus efter olyckan så dök det upp en liten ny Michel Jacsson på kajen.