Den tillfälliga lagens konsekvenser behöver analyseras 

I ett utkast till en lagrådsremiss föreslår regeringen att lagen om tidsbegränsade uppehållstillstånd ska förlängas. SKL efterfrågar en analys av konsekvenserna för kommuner och regioner.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

SKL bedömer att lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen) – vilket även innefattar reglerna om uppehållstillstånd för studier – har fått och fortsätter att få stora ekonomiska, juridiska och politiska konsekvenser för landets kommuner och regioner.

Följderna måste analyseras

Det behövs en uppföljning av regelverket och en analys av vilka följder lagen har fått, på såväl kort som lång sikt. Dessa konsekvenser måste tas i beaktande vid utformningen av framtidens migrationspolitik.

– SKL ser att den tillfälliga lagen har inneburit ökade kostnader för förbundets medlemmar, vilket bör kompenseras. Kommunerna behöver stabila planeringsförutsättningar för att kunna ge ett bra mottagande. Det behöver lagstiftaren ta hänsyn till, både när det gäller utvärdering av de förändringar som genomförts och de som nu föreslås, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Ett bra mottagande för anhöriga

Regeringen föreslår även att anhöriga till alternativt skyddsbehövande ska kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det finns därigenom en risk att fler individer får uppehållstillstånd som är kortare än ett år.

– SKL har i remissyttranden, skrivelser och dialog med regeringskansliet pekat på de svårigheter som kan uppstå för individer, kommuner och regioner när nyanlända får korta uppehållstillstånd. Regeringen behöver säkerställa att anhöriga till skyddsbehövande får samma tillgång till svenska välfärdssystem som andra nyanlända och att kommuner och regioner får ersättning för mottagandet, säger Lena Micko.

Även gymnasielagen bör ses över

SKL anser också att reglerna om uppehållstillstånd för studier, den så kallade gymnasielagen, kan behöva ses över. Det finns oklarheter kring vilka utbildningar som kan ge förlängt uppehållstillstånd och en risk för att de som fullföljer en utbildning inte når upp till kraven för att få ett permanent uppehållstillstånd inom den tid som krävs.

– SKL respekterar att det utlänningsrättsliga regelverket är ett statligt ansvar. Vi har dock fått signaler på att det finns en risk att syftet med reglerna om uppehållstillstånd för studier inte kan fullgöras, som vi vill uppmärksamma regeringen på, säger Lena Micko.

Förutsättningar för ensamkommande över 18 år att bo kvar i kommunen

Regeringen och vänsterpartiet har föreslagit ett tillfälligt kommunbidrag på 195 miljoner kronor för att göra det möjligt för kommuner att låta ensamkommande, asylsökande ungdomar, som fyller 18 år bo kvar i kommunen.

SKL får mycket frågor om de rättsliga förutsättningarna för att erbjuda unga, vuxna asylsökande ett boende i kommunen. SKL vill genom denna information ge vägledning kring vilka rättsliga överväganden som kan aktualiseras inför kommunens beslut om hur det föreslagna, tillfälliga kommunbidraget ska användas.

Staten har ansvaret för vuxna asylsökande

Ensamkommande asylsökande barn som fyller 18 år är att se som vuxna asylsökande. Staten har det huvudsakliga ansvaret för mottagandet av denna grupp. Kommunen får inte ge bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL, för sådana förmåner som kan ges enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA (1 § andra stycket LMA). För att en person ska ha rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL krävs också att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex.
genom en annan huvudman.

Asylsökande vuxna har rätt till logi enligt LMA. Kommunen får därför inte ge bistånd till boende eller bostadskostnader med stöd av 4 kap. 1 § SoL. Behovet av boende tillgodoses i stället genom Migrationsverket.

Vilka boenden omfattas av logi-begreppet?

När det gäller frågan om kommunen får ge bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL till unga, vuxna asylsökande som har särskilda behov, till exempel på grund av psykisk ohälsa, uppkommer frågan vad för slags boende som Migrationsverket är skyldig att ge inom ramen för LMA.

SKL:s tolkning är att Migrationsverket har ett tämligen långtgående ansvar att ge ett anpassat boende utifrån de asylsökandes särskilda behov. Någon rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL finns alltså normalt inte för unga, asylsökande vuxna med särskilda behov. Denna uppfattning stöds av domar från kammarrätt. Några prejudicerande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen finns inte.

Ungdomar med mycket stora vårdbehov

De ungdomar som vårdas enligt LVU och dem som uppfyller förutsättningarna för vård enligt LVU men vårdas enligt SoL har ofta stora vårdbehov. SKL gör bedömningen att vårdbehoven i dessa fall är så omfattande att sådana boenden inte inbegrips i Migrationsverkets ansvar för logi.

I de fall vårdbehoven uppfyller förutsättningarna för vård enligt 3 § LVU kan alltså vård ges med stöd av LVU eller 4 kap. 1 § SoL. Kommunen får ersättning från staten för vårdkostnader.

Kommunen får ge bistånd i vissa fall

Av 4 kap. 2 § SoL följer att kommunen får ge bistånd om det finns skäl för det, även om någon rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § samma lag inte finns. Bistånd enligt bestämmelsen är frivilligt. Uttalandena i förarbeten och praxis kring bestämmelsens innebörd samt förhållandet till kommunallagen och de allmänna bestämmelserna om kommunens kompetens är mycket knapphändiga.

SKL gör, i avvaktan på vägledande praxis, tolkningen att bestämmelsen möjliggör för  kommunen att ge bistånd även om en annan huvudman är ansvarig för stödinsatser, i detta fall Migrationsverket. Eftersom bestämmelsen ger kommunen en befogenhet att ge bistånd, men ingen skyldighet, bör det finnas ett politiskt ställningstagande i fråga om bistånd ska utges och principerna för fördelning av sådant bistånd. Kommunen är skyldig att hålla sig inom regeringsformens ramar, vilket innebär bl.a. att iaktta saklighet och opartiskhet.

Besluten i de enskilda ärendena kan möjligen delegeras till tjänsteman, om den politiska riktlinjen är tillräckligt tydlig avseende under vilka förutsättningar bistånd ska beviljas. Även i denna fråga saknas det dock vägledande avgöranden. Beslut som fattas bör vara begränsade i tid.

Kommunbidraget är ännu inte beslutat av riksdagen

Förslaget om att utge 195 miljoner till landets kommuner är en budgetöverenskommelse mellan regeringen och vänsterpartiet. Pengarna betalas ut i december om riksdagen
beslutar i enlighet med förslaget i samband med höständringsbudgeten.

Frågor och svar om ensamkommande som fyller 18 år, Regeringens webbplats