Kommunerna var lovade fem miljarder kronor extra i statsbidrag, och pengarna skulle i första hand gå till utsatta kommuner med stora utgifter för exempelvis äldreomsorg, skolor och social verksamhet. Men nu stryps pengarna, och det kan göra läget knepigt för kommuner med ansträngd ekonomi, konstaterar Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Pengarna kan komma senare, för många partier sade sig vilja ge extra till kommunerna. Men problemet är att kommunerna måste fatta beslut om skatten senast den 30 november, säger hon.

Det innebär att de som kanske behöver pengarna mest kan komma att ta till skattehöjningar, tror hon.

– De kanske inte vågar ha is i magen och vänta på extrapengar till våren.

Byggandet avstannar

På flera håll blir inte intäkterna som kommunerna räknat med, exempelvis byggs inte alla de bostäder som kommunerna trott skulle ge dem fler invånare och mer skatteintäkter. Redan har en avmattad ekonomi visat att intäkterna inte kommer att öka i den takt som kommunerna hoppats på, berättar hon.

 
 
 

Många kommuner har också tagit emot många asylsökande, vilket ger kostnader.

– Bland landstingen och regionerna har bland annat Skåne, Blekinge och Jönköping signalerat att intäkterna inte räcker för att få ihop budgeten.

Flera saker samtidigt

Just nu är det många kommuner som har stora utgifter på grund av ålderssammansättningen.

– Det är flera saker som händer på en gång. Dels har vi den stora efterkrigsgenerationen som börjar bli gammal och behöver vård, och dels så är det 90-talisterna som börjar få barn. Detta sker samtidigt, och detta har vi inte sett förut. Det ger ett hårt tryck på kommunerna.

Redan i våras, då SKL gjorde en enkät bland kommunernas ekonomichefer, så signalerade så gott som alla att det krävdes effektiviseringar, berättar hon.

– En tredjedel av ekonomicheferna sa att det krävdes skattehöjningar. Men det var ekonomicheferna, det är inte säkert att politikerna var inne på det. Nu har det dessutom bytts politiskt styre på många håll.

Måste agera

Allt detta gör att de där pengarna som utlovades var väldigt välbehövliga. Nu kommer de inte, och det tvingar kommuner att agera.

– Det finns kommuner som räknar med underskott redan i år.

Det går nämligen inte för sig för en kommun att gå med förlust år efter år, berättar hon.

– Om en kommun går med underskott så måste det återställas inom tre år, och kommunen måste ha en plan för det, säger hon.

Den enda satsning som genomförs är den sänkta pensionärsskatten, som partierna är överens om. Men den sänkningen kan ätas upp för vissa om kommunalskatten samtidigt måste höjas, befarar Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Anna Breman, chefsekonom på Swedbank, tror att de uteblivna pengarna till kommunerna kommer att göra dem mer försiktiga.

– Det kan bli neddragningar, och kanske uteblivna rekryteringar och satsningar. Det i sin tur kan innebära en något lägre sysselsättning i kommunerna, säger Anna Breman.

Stort behov att motverka hot och hat

 En tredjedel av kommunerna, landstingen och regionerna har genomgått utbildning inom hot och hat mot förtroendevalda. Det är ett resultat av SKL:s och regeringens satsning under två år.
 
Lena Micko

Lena Micko

 

Under 2016 och 2017 har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), genom medel från regeringen, genomfört en rad insatser för att stötta och utveckla det systematiska arbetet för att motverka och hantera hot och hat mot förtroendevalda.

4 000 förtroendevalda har utbildats

SKL har nått en tredjedel av kommunerna, landstingen och regionerna genom att erbjuda gratis utbildning på plats i organisationen för fullmäktige, styrelser och ledande tjänstepersoner. Totalt har SKL utbildat cirka 4000 förtroendevalda.

- Utbildningarna har varit väldigt uppskattade och behovet fortsätter. Det är oacceptabelt att medborgarnas företrädare utsätts för hot och hat för att de utför sitt demokratiska uppdrag. Vi arbetar på olika sätt för att se till att värna om det demokratiska samtalet, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Handlingsplaner har tagits fram

Under åren 2012 till 2016 har hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner ökat, vilket har gjort frågan än mer angelägen att arbeta med.

Utöver lokala utbildningar har SKL under 2016 och 2017 bland annat tagit fram goda exempel på riktlinjer och handlingsplaner tillsammans med ett antal kommuner, landsting och regioner för att motverka hot och hat mot förtroendevalda.

Fortsatt satsning under 2018

Nu när valåret 2018 är igång är oron stor för att förtroendevalda blir än mer utsatta. Regeringen har sett till att SKL har fortsatta resurser för att kunna stödja kommuner, landsting och regioner med utbildning och verksamhetsstöd.

- Hot och hat mot förtroendevalda är ett gemensamt ansvar som måste stävjas med gemensamma krafter. Regeringen har satsat på att ta fram mer kunskap på området, att stödet till dem som utsätts utvecklas och att rättsväsendets möjligheter att arbeta på området stärks, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

SKL ska under 2018 utbilda ytterligare cirka 60 kommuner, landsting och regioner. SKL breddar även stödet till den lokalt ansvariga tjänstepersonen och genomför fördjupade studier kring självcensur och hur hot och hat uppstår och uttrycks för att bättre kunna stödja de förtroendevalda. I slutet av maj presenterar SKL en rapport där Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) analyserar hur förtroendevalda omnämns i digitala miljöer.

 

Fakta

 
  • Brottsförebyggande rådets senaste rapport som genomförts på uppdrag av regeringen visar att hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda ökat under åren 2012 till 2016. Totalt uppgav 25 procent av de förtroendevalda att de utsattes under 2016 jämfört med 20 procent år 2012. Störst var utsattheten under valåret 2014 då tre av tio blev utsatta.
  • SKL har under 2016-2017 bland annat utbildat cirka 4000 förtroendevalda i 87 kommuner, landsting och regioner för att motverka och hantera hot, hat och våld.
  • Antalet förtroendevalda uppgår till cirka 43 000.

Uppdaterade råd om säkerhet för förtroendevalda

 

Medvetet förhållningssätt, noggranna förberedelser och aktiva val i vardagen stärker den personliga säkerheten för förtroendevalda. Säkerhetspolisen publicerar idag en rådgivande handbok.

 
Foto

Ann-Sofie Eriksson.

 

Sveriges Kommuner och Landsting har, tillsammans med ett flertal myndigheter, medverkat i framtagandet av handboken ”Personlig säkerhet”. Boken innehåller råd och stöd till politiskt aktiva. I kommuner, landsting och regioner finns drygt 40 000 förtroendevalda.

– Det är viktigt att förtroendevalda vet hur de ska agera för att förbättra sin personliga säkerhet, och det blir än mer aktuellt under ett valår. Det vi alltid säger till våra medlemmar är att det är viktigt att polisanmäla alla hot och incidenter, och det är en av sakerna som lyfts i handboken, säger Anne-Sofie Eriksson, sektionschef på SKL.

SKL har de senaste åren genomfört en särskild satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting i arbetet mot hat och hot mot förtroendevalda, och arbetar för en skärpt strafflagstiftning.

Säkerhetspolisen har skickat ut handboken till alla säkerhetsansvariga i kommuner, landsting och regioner för distribution till alla ledamöter i fullmäktige.

 

Läs vidare

SKL fortsätter arbetet mot hot och hat

 

Regeringen ger SKL medel till arbetet mot hot och hat mot förtroendevalda under valåret 2018. Det gör det möjligt för förbundet att fortsätta stödja kommuner, landsting och regioner.

 

Emil Broberg.

 

Under åren 2012 till 2016 har hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner ökat visar BRÅ:s nyligen släppta rapport. Störst var utsattheten under valåret 2014 då tre av tio blev utsatta.

– När valåret nu tar sin början är oron stor för att förtroendevalda kommer att bli än mer utsatta för hot och hat, säger Emil Broberg, 3:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det är värdefullt att vi kan stödja de kommuner, landsting och regioner med utsatta förtroendevalda för att motverka att andra krafter försöker sätta demokratin ur spel.

SKL utvecklar stödet

Regeringens beslutade medel gör det nu möjligt att fortsätta den påbörjade satsningen med att stödja och utveckla det systematiska arbetet mot hot och hat mot politiker.

SKL kommer under nästa år att fortsätta att utbilda förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner, utveckla fördjupad kunskap och metoder för riskanalyser kring hot, hat och våld. Därutöver fortsätter förbundet att kräva att regeringen tar fram ett förslag som skärper lagstiftning kring angrepp mot politiker och det demokratiska systemet.

– Hot och hat är inte något som politiker ska tåla eller finna sig i. Ett hot mot en enskild förtroendevald är ett allvarligt hot mot hela vårt demokratiska system, säger Emil Broberg.

Kommunen satsar på utökad bemanning av sjuksköterskor

Östhammars kommun utökar nu sin grundbemanning med fem nya sjukskötersketjänster, vilket innebär 25 procent fler sjuksköterskor i kommunen. Det är en satsning som sticker ut. Den utökade grundbemanningen av sjuksköterskor innebär goda förutsättningar att kunna må bra på jobbet och göra ett gott arbete. Målet är att sjuksköterskorna ska kunna ha tid att arbeta med planering, stöd och utbildning samt kunna etablera en bra patientkontakt.

Att jobba som sjuksköterska är ett ansvarsfullt uppdrag. Då är tid, arbetsro och ett väl fungerande lagarbete viktiga faktorer för att möjliggöra ett kvalitativt och metodiskt arbete. I Östhammars kommun är sjuksköterskornas uppdrag tydligt och de är delaktiga i utformningen av de olika verksamheterna. Gemenskap, ledarskap och kompetensutveckling är några av de saker som lyfts fram som fördelar med att jobba här. En fin arbetsmiljö och bra arbetstider är också utmärkande i sammanhanget. I Östhammars kommun jobbar sjuksköterskorna endast tre kvällar och en helg på ett sexveckorsschema.

Några röster om att jobba som sjuksköterska i Östhammars kommun:

"Fördelen med att jobba som sjuksköterska är de varierande arbetsuppgifterna. Jag arbetar både självständigt och i team kring den enskilde patienten. Som sjuksköterska lär jag känna mina patienter väl och utvecklar förtroendefulla relationer. Jag arbetar i nära samarbete med omvårdnadspersonalen och har dessutom ett väldigt bra schema."

 Jenny Karlsson, sjuksköterska på Lärkbacken i Gimo

 

"Att arbeta på hemmaplan är en förmån och trygghet då det blir nära till hem och familj. Att vara sjuksköterska innebär ett meningsfullt arbete med många valmöjligheter. Jag har fått möjlighet att kombinera två arbetsplatser i kommunen och därmed även olika arbetstider, vilket ger mig variation och utvecklingsmöjligheter."

Madelene Karlsson, sjuksköterska på närvårdsenheten och på närsjukvården i Östhammar

 

Vill du veta mer om hur det är att jobba som sjuksköterska i Östhammars kommun?

Ring och prata med Madelene på tel 0173-860 62 eller Jenny på 0173- 868 07.

SKL i samtal med regeringen om LSS

SKL hade igår överläggningar med regeringen om LSS och personlig assistans. Den restriktiva tolkningen av LSS skapar oro hos brukare och ökade utgifter för många kommuner.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

– Regeringen och SKL är helt överens om att vi måste garantera att inte enskilda individer med ett stort behov av hjälp i sin dagliga livsföring hamnar i kläm. På kort sikt anser SKL även att kommuner, landsting och regioner behöver få statsbidrag som täcker de nu ökande utgifterna för personlig assistans, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kostnaderna har ökat

Under onsdagen samtalade SKL:s politiska ledning med barn-, äldre- och jämställdhetsministern Åsa Regnér om att många kommuner har fått ta över kostnader, utan kompensation, efter att möjligheten att få statlig assistansersättning har minskat. Sedan 2009, då den första restriktiva domen kom, har kommunernas kostnader för personlig assistans enligt LSS ökat med drygt två miljarder kronor - det vill säga 150 procent.

– Domarna har skapat en stor oro hos brukare. Regeringen och SKL behöver gemensamt snabbt hitta en lösning som är bra för alla parter och samtidigt inte medför skenande och oförutsägbara kostnader varken för staten, kommunerna eller landstingen, säger Lena Micko.

Statlig finansiering är det bästa

Fram till april i år har antalet brukare med statlig assistansersättning minskat med cirka 250 personer jämfört med antalet berättigade vid senaste årsskiftet. Ansvar och kostnader som därmed åläggs kommuner, landsting och regioner utan statlig kompensation.

– Det är viktigt att utreda och åtgärda konsekvenserna av åtstramningen av den statliga assistansersättningen. I väntan på förslag till lösning behövs statsbidrag som täcker de ökade utgifterna. En helt statlig finansiering vore på sikt det bästa, säger Lena Micko.

SKL och företrädare för arbetsmarknadens parter anser även att statens ersättning till utförare av den personliga assistansen är för låg, vilket försvårar möjligheterna att upprätthålla kvalitet, kompetens och rimlig löneutveckling.

SKL:s ledning och barn-, äldre- och jämställdhetsministern är överens om att fortsätta samtalen om LSS efter sommaren. 

Fakta

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska ge den enskilde möjlighet att leva som andra, trots funktionsnedsättningar. Ansvaret för personlig assistans är delat mellan kommunerna och Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att behovet av hjälp med de grundläggande behoven inte överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka avslås ansökan. Den enskilde kan då vända sig till kommunen för att ansöka enligt LSS.

Läs vidare

 

Många chefer i Östhammars kommun är kvinnor

I media har det framkommit att de flesta chefer i Sveriges kommuner är kvinnor.

För att får reda på hur det är i Östhammars Kommun så ringde ÖNT upp kommunchefen Peter Nyberg, som nästan är i minoritet eftersom han är man.

- Vi har 85 procent kvinnor anställda och då  är det inget konstigt att av våra chefer är 60 procent kvinnor.

 

SAMHÄLLE. Fler svenskar besöker landets återvinningscentraler än går i kyrkan om helgerna.

Problemen med stöld och hot på centralerna är omfattande - men ärendena läggs ofta snabbt ner hos polisen.

– Vissa kommuner skämtar om att de är självtömmande på bilbatterier, säger Britta Moutakis, rådgivare på Avfall Sverige, till TT.

 

Framförallt är det elektronik som tjuvarna är ute efter på återvinningscentralerna, men även värdefulla metaller. Tillsammans med El-kretsen har Avfall Sverige, som är en branschorganisation för kommunernas avfallshantering, genomfört ett projekt för att kartlägga och försöka lösa problemet.

97 procent av centralerna - som enligt Avfall Sverige är populärare besöksmål än kyrkorna - har genomfört åtgärder för att minska stölder efter stängning. Två av tre arbetar för att komma till rätta med problemet även under öppettid. Värst är det i storstadsregionerna.

Ska hamna rätt

Det handlar både om stora problem ur arbetsmiljösynpunkt, men även ur miljösynpunkt. För att komma åt det värdefulla blyet i bilbatterier töms exempelvis den frätande batterisyran rakt ut i naturen.

– Det avfall som slängs på en återvinningscentral ska stanna där. Det ska man inte plocka med sig och det ska inte bli stulet. Kommunen har ett samhällsansvar att hand om avfallet och se till att det återvinns på ett miljöriktigt sätt. Annars vet vi inte vad som händer med det, säger Britta Moutakis.

 

Några kommuner beskriver det som en katt-och-råtta-lek. Personer gräver sig in under stängslet, varpå återvinningscentralerna gräver ner staketen en meter under jord. Det leder dock endast till nya försök, med nya kreativa tillvägagångssätt. Uppfinningsrikedom är mycket stor, konstaterar Britta Moutakis.

Samtidigt är mörkertalet mycket stort. En majoritet av kommunerna väljer att inte anmäla stölder och hot till polisen eftersom det sällan leder vidare till åtal.

Samarbete välkommet

I undersökningen framkommer exempel på ärenden som inte tagits vidare eftersom värdet på det som stulits varit för lågt.

– Just Borås kommun har vittnat om att man anmäler stölder till polisen, men att ärendena blir nedlagda direkt, trots att man har registreringsnummer till den som stulit. Det kan leda till att man inte fortsätter att anmäla, eftersom man ändå känner att det inte leder någon vart, säger Britta Moutakis.

Men den bilden delas inte av Hans Andrén vid Boråspolisen.

– De läggs inte konstant ner. Har vi vittnen, eller annan teknisk bevisning går vi så klart vidare med det. Vi måste prioritera vad som är viktigast, vi har rån och grova stölder vi måste följa upp först.

Ett ökat samarbete är däremot välkommet. Larm och kameraövervakning är viktiga hjälpmedel för polisen, säger Hans Andrén.

Säkerhet från start

På den nybyggda återvinningscentralen på Lidingö var säkerhetstänket med från början. Anläggningen har byggts för att minska trängsel och stök, som ofta kan leda till konflikter och otrygg arbetsmiljö. Den har höga staket, larm och kameraövervakning. Det mest stöldbegärliga avfallet dumpas i containrar inomhus.

– Elektroniken är jätteviktig att vi har inomhus. Bilbatterierna har vi behållare med tunga vikter på för att de inte ska gå att lyfta. Vi tömmer dem varje kväll just för att minska stöldrisken. Och inget ensamarbete, man ska inte vara själv, säger Teresa Frykman, chef för planering och kommunikation på avfallsbolag Sörab.

TT

Tillsammans gör vi kommunen bättre

För att följa upp och förbättra våra arbetssätt deltar vi i undersökningen ”Löpande Insikt” som gör det möjligt för oss att löpande mäta vår service vid myndighetsutövning. Det är för oss ett viktigt verktyg för verksamhetsutveckling och förbättringsarbete.

Vi mäter tillsammans med ett företag som heter Markör Marknad och Kommunikation AB. Om du eller ditt företag haft ett ärende hos oss kan Markör komma att kontakta dig via e-post, telefon eller brev för att ställa frågor om oss och vårt myndighetsutövande. Det ger oss en direkt återkoppling till vårt arbete.

Vi ber dig därför att ta dig tid och svara på frågorna, de är en viktig del av vårt utvecklingsarbete och dina svar betyder mycket för oss. 

Vi strävar efter att bli en än bättre kommun att bo och verka i, din åsikt är en viktig del i det arbetet.

Ny kommunallag är efterlängtad

 SKL är positiv till att regeringen nu lämnar förslaget om en ny kommunallag till lagrådet för behandling innan riksdagen kan fatta beslut. De nya kommunallagen ersätter 1991 års kommunallag.
 

– En ny kommunallag är efterlängtad, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

 
Lena Micko, ordförande SKL
 

– Den nya lagen innebär en anpassning av den grundläggande lagstiftningen för kommuner och landsting till dagens och förhoppningsvis även morgondagens förhållanden. Regeringen har på ett konstruktivt sätt varit lyhörd för remissutfallet och lagt fram ett väl avvägt förslag till helt ny lag, säger Lena Micko.

Lagrådsremissen innehåller flera välkomna nyheter, bland annat:

  • Möjlighet att kunna införa föräldra- och sjukledighet för kommunal- och landstingsråd, vilket förtroendevalda med heltidsuppdrag inte har idag.
  • Möjlighet att bestämma att en kommun- eller landstingsstyrelse ska kunna fatta beslut om vissa förhållanden som rör andra nämnders verksamhet.

– Vi är också nöjda med regeringens överväganden kring möjligheten att överklaga. Regeringen har lyssnat på SKL och många andra remissinstanser som avvisat utredningens förslag om utökad klagorätt för budgetbeslut och resultatutjämningsreserver. Detsamma gäller frågan om vem som ska kunna klaga. I lagrådsremissen lämnas den saken oförändrad i förhållande till dagens regler - och det är klokt, säger Lena Micko.

En annan fråga som varit omdiskuterad och som nu blivit tydligare handlar om högste tjänstemannen, det vill säga, kommun- eller landstingschefen/direktören. Det införs en regel om att det ska finnas en anställd som har denna ledande funktion, men i övrigt sägs inte mer än att kommun- eller landstingsstyrelsen i en instruktion ska bestämma direktörens arbetsuppgifter.

– Om kommuner och landsting använder detta rätt så kan det underlätta så att rollerna förtydligas mellan tjänsteman och förtroendevald, säger Lena Micko.

 

Läs mer

Ändrade skatteregler kan ge minskade kommunintäkter

Ändrade skatteregler för fåmansföretag kan få konsekvenser för kommunernas skatteintäkter. Det poängterar SKL i ett yttrande om översynen av 3:12-reglerna.

En statlig utredning har lämnat förslag till Finansdepartementet om förändring av de befintliga
skattereglerna för delägare i fåmansföretag. Utredningens betänkande är nu ute
på remiss. Syftet med de så kallade 3:12-reglerna är att förhindra att småföretagare, som
arbetar i sina egna företag, beskattas med mer förmånliga skattesatser än de som
gäller för vanliga anställda som också äger aktier.

Regelverket är tekniskt komplicerat och har under det senaste decenniet förändrats fyra
gånger. Ett skäl till departementets översyn är att regeringen anser att de nuvarande reglerna medger alltför generösa möjligheter till att omvandla inkomster av arbete (främst kommunal- och landstingsskatt) till (statligt beskattad) inkomst av kapital.

Lena Micko, ordförande SKL

– Vår beräkning visar att tidigare förändringar av 3:12-reglerna kan ha medfört att kommunerna har gått miste om miljarder i skatteintäkter, men bara blivit kompenserade med statsbidrag på 265 miljoner, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

- Vi befarar att även utredningens förslag kan få stora effekter för de kommunala skatteintäkterna på grund av reglernas komplexitet.

Ändrade möjligheter att omvandla inkomster från tjänste- till kapitalinkomst borde inte behöva innebära några stora olägenheter för kommuner och landsting om en växande skattebas byts mot statsbidrag. Åtminstone om man bortser från att statsbidragen inte är indexerade. Men
SKL betonar i sitt yttrande till regeringen att det finns stora svårigheter i att förutse konsekvenserna för den kommunala sektorns skatteinkomster vid förändringar av 3:12-reglerna.

SKL anser att staten behöver genomföra en analys av de faktiska effekterna som förändringarna av 3:12-reglerna hittills har fått, som grund för en slutreglering på statsbidraget. De nya förslagen måste också analyseras i efterhand för att kunna ge en korrekt kompensation för de eventuella negativa konsekvenser som förändringarna får för den kommunala skattebasen.

Reservation från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Läs vidare

Bra med utvidgning av offentlighetsprincipen

SKL är positiva till att offentlighetsprincipen införs inom privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg, i fristående förskolor, fritidshem och vuxenutbildning.

SKL understryker också att lika villkor i princip bör gälla för alla huvudmän som bedriver skolverksamhet.

Sveriges Kommuner och Landsting lämnar idag sitt yttrande över betänkandet Ökad insyn i välfärden. SKL ställer sig bakom utredningens förslag.

Lena Micko, ordförande SKL

– Det är angeläget att medborgarna ur demokratisynpunkt får tillgång till information om den offentligt finansierade välfärden, oberoende av om de utförs av privata utförare eller i egen regi, säger Lena Micko, ordförande för SKL. Tillgång till information är en förutsättning för en öppen debatt om hur våra gemensamma tillgångar och resurser används.

Stor administrativ kapacitet krävs

SKL betonar att det kommer att krävas betydande utbildningsinsatser för att privata utförare ska klara att hantera registrering, utlämnandefrågor och sekretessprövning samt arkivering. I förslaget ingår också att den kommunala arkivmyndigheten blir skyldig att ta emot en privat utförares arkiv om verksamheten upphör.

– Det är en fördel om dokumentation över offentligt finansierad välfärd hålls samlad men detta kräver noggranna överväganden och klargöranden i det fortsatta lagstiftningsarbetet, säger Lena Micko.

– Kommunernas och landstingens merkostnader för bland annat arkivering och de privata aktörernas tillhandhållande av insyn i handlingar måste också kostnadsberäknas och finansieringsprincipen ska gälla, säger Lena Micko.

Reservation lämnades från Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Hämta yttrandet: Ökad insyn i välfärden (SOU 2016:62)

Fyra företag får SKL:s första ramavtal för att bygga bostäder

SKL har i samarbete med SKL Kommentus Inköpscentral genomfört en upphandling för att kunna erbjuda kommuner bra, billiga bostäder. Hjältevadshus, BoKlok, NCC och Villa VIDA får ramavtal.

 

Ingenjörer studerar ritning

240 av landets 290 kommuner med 94 procent av Sveriges befolkning uppger att det saknas bostäder. Bostadsbristen drabbar enskilda, är kostsamt för kommunerna och hämmar Sveriges tillväxt.

– SKL har med oro sett hur många kommuner har fått allt svårare att få till stånd byggande av bostäder för olika befolkningsgrupper. Det finns uppdämda behov av bostäder för äldre, för studerande och för ungdomar i många kommuner, säger Lena Micko, ordförande för SKL.

– Under de senaste årens mottagande av flyktingar har kommunerna tagit ett stort ansvar och funnit kreativa lösningar för byggande och boende. När det nu gäller att skapa en långsiktig lösning på bostadsefterfrågan kommer den här upphandlingen att ge kommunerna ytterligare ett kraftfullt verktyg, säger Lena Micko.

För att ge kommunerna praktiskt stöd i det arbetet har SKL därför för första gången genomfört en nationell upphandling för permanenta flerbostadshus som kommuner ska kunna använda från och med 2017. Upphandlingen genomförs av SKL

Kommentus Inköpscentral AB (SKI) på uppdrag av SKL och i dialog med ett stort antal leverantörer av bostäder. Upphandlingen syftar till att täcka en del av behovet av nya bostäder och bidra till att stimulera utvecklingen av nya koncept för bostäder, med hög kvalitet, till lägre kostnader och kortade byggtider.

I tilldelningen som meddelas idag ges Hjältevadshus, BoKlok, NCC och Villa VIDA ramavtal. Företagen rankas också i den ordningen.

– Vi är mycket nöjda med upphandlingsprocessen och har haft en bra dialog med leverantörerna. Vi kommer nu fortsätta att stödja beställare och leverantörer så att avropen från ramavtalet kan komma igång ute i kommunerna, säger Eva-Lotta Löwstedt Lundell, VD för SKL Kommentus Inköpscentral.

Om upphandlingen

Intresset för upphandlingen har varit stort i kommunerna. När SKL i en enkät frågade kommunerna om deras intresse sade nästan 90 procent av de 190 som svarade att de kunde tänka sig att använda ramavtalet.

Om enkäten

Upphandlingen har delats in i två delar. Dels lägre hus (den första delen) och dels högre hus (den andra delen). Den första delen som nu genomförts av SKI innebär att fyra byggföretag erbjuds att teckna ramavtal om att leverera flerbostadshus som är 2-4 våningar höga. Den andra delen i upphandlingen som omfattar högre hus med 4–6 våningar beräknas vara klar under februari månad 2017.

Avgörande för rankingen har varit bäst erbjudande när det gäller kostnad, arkitektonisk utformning av husen samt byggsystemets flexibilitet. Även kriterier som hållbarhet och tekniska egenskaper har vägts in i bedömningen.

Nu inträder en avtalsspärr om 10 dagar då avtal inte kan ingås. Därefter sker en avtalssignering mellan leverantörerna och SKI, då det kommer att finnas mer information tillgängligt om de olika hustyperna samt möjligheter till intervjuer. Signeringen äger rum den 26 januari. Mer information om detta kommer längre fram.

BoKlok/ALoCo
 Arkitektbyrå

BoKlok/ALoCo Arkitektbyrå

NCC-Derome/ARKKAS

NCC-Derome/ARKKAS

Hjältevadshus/Tengbom

Hjältevadshus/Tengbom

Villa VIDA/Borgström Arkitektur

Villa VIDA/Borgström Arkitektur

Lägre skatteintäkter i ny skatteunderlagsprognos

Skatteunderlagets starka ökning har fortsatt, men utvecklingen bedöms bli betydligt sämre de kommande åren. Det visar SKL:s nya skatteunderlagsprognos för kommuner, landsting och regioner.

Svensk ekonomi fortsätter att växa i god takt även nästa år. BNP ökar med 2,5 procent och arbetslösheten minskar till 6,3 procent. Med en relativt stark utveckling av sysselsättningen beräknas det reala skatteunderlaget öka med i genomsnitt 2 procent åren 2015-2017, vilket är ungefär det dubbla mot normalt.

Bättre utfall för skatteunderlaget 2015 och en lägre kostnadsökning 2016 innebär att resultatet för året blir starkare än enligt bedömningen i Ekonomirapporten i oktober. Sju landsting räknar med minusresultat i sina delårprognoser för 2016, vilket är något färre än 2015. Ett skäl till den beräknade resultatförbättringen i kommunerna är att reavinsterna, bland annat intäkter vid markexploatering, beräknas bli betydligt större än enligt tidigare bedömning.

Medelskattesatsen kommer under nästa år höjas med 1 öre i kommunerna och lika mycket i landstinget, vilket är en lägre höjning än de senaste åren. Skatten höjs i 21 kommuner och ett landsting samt sänks i nio kommuner.

De 10 välfärdsmiljarderna, som regeringen aviserade tidigare i år, påverkar också förutsättningarna för nästa år. Fördelningen utgår ifrån antal invånare, asylsökande och nyanlända.

Annika Wallenskog

– Regeringen har nu kommit med besked om den slutgiltiga fördelningen, vilket innebär att kommunerna först nu vet vilka förutsättningar som gäller för år 2017, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Då ekonomin återgår till konjunkturell balans och därefter utvecklas i lugnare takt blir skatteunderlagets utveckling åren 2018-2020 betydligt svagare. Det betyder en långsammare tillväxt i skatteunderlaget än vad vi sett de senaste åren. Samtidigt är de demografiska utmaningar fortsatt mycket besvärliga. Det gör att ett betydande gap riskerar uppstå mellan kommunsektorns kostnader och intäkter.

– Kommuner och landsting väljer i det längsta att effektivisera verksamheten istället för att höja skatten. Det innebär att vi bedömer att det kommer att genomföras ett antal effektiviseringsåtgärder kommande år, säger Annika Wallenskog.

NOMINERADE ÅRETS OFFENTLIGA CHEF 2016

För femte året utser vi vinnaren av utmärkelsen ”Årets Offentliga Chef”, ett pris i samarbete med Offentliga Affärer som delas ut under banketten för Offentlig Chef 2017 den 18 januari i Uppsala.

Priset tillfaller den chef inom den offentliga sektorn som fått andra ledare att utvecklas och växa. Personen ska även genom sitt ledarskap ha motiverat, engagerat och inspirerat sina medarbetare.

Vem vinner utmärkelsen Årets offentliga chef?

peter_nyberg_350px

Peter Nyberg, Kommundirektör, Östhammars kommun

Med ena foten i det lokalt angelägna och andra i omvärldsbevakning har han ett oerhört inkluderande och delegerande ledarskap med stark tro på kunskapen i linjeorganisationen. Han bryr sig om alla i verksamheten och visar stort förtroende för sina medarbetare. Med lika delar integritet, humor, skärpa och självdistans leder han mot tydliga mål där man vågar testa och göra fel för att hitta rätt väg.

andre_hagberg_350px

André Hagberg, Avdelningschef Verksamhetsstöd och Medborgarservice, Järfälla kommun

André Hagberg beskriver sig själv som en visionär förbättrare som får saker gjorda. Han vill tillsammans med sina medarbetare enas i en modern vision där de ska leverera utifrån medborgarnas riktiga behov. I Järfälla kommun har han genom sitt engagemang lyckats vända kulturen till ett serviceinriktat utifrån-och-in-tänk genom att han vågar ifrågasätta, prova nya lösningar och vågar tro på medarbetarens egen förmåga.

ann_hellenius_350px

Ann Hellenius, CIO, Stockholms Stad

Värderingar är det som styr Ann Hellenius ledarskap, där det också är viktigt att styra och leda i en tydlighet, uppmärksamma starka prestationer och bygga mycket på glädje och stolthet. Hon förstår både medarbetare och verksamhet och vill hitta sätt där de blir motiverade till att skapa en förändring. Under året har hennes medarbetare under Anns ledning både klarat av sin egen transformation samtidigt som de skapat starka leveranser och de har fått fantastiskt fina resultat.

anna_stromblad_350px2

Anna Strömblad, Kommunikationsdirektör, Landstinget i Kalmar Län

Anna Strömblad vill vara en tillgänglig, nyfiken och modig chef som arbetar med båda hjärna, hjärta och hand där hennes roll är att ge varje medarbetare de bästa förutsättningarna. Hennes engagemang smittar av sig och hon är tydlig med att sätta upp mål och fråga efter resultat. Trots att hon som kommunikationschef kan vara borta mycket är hon alltid nåbar och tillgänglig och hon har fått till en självgående enhet där hon bollar allas kvaliteter för att få ut bästa effekt av teamets totala kompetens.

birgitta_roos_350px

Birgitta Roos, Stadsdelsdirektör, Göteborgs Stad

Birgitta Roos har stor erfarenhet av att jobba i en politiskt styrd organisation där hon utstrålar trygghet, ärlighet och transparens, vilket både politiker och medarbetare uppskattar. Hon ser sig själv som inlyssnande, lösningsinriktad, engagerad och nyfiken, vilket är hennes sätt att vara. Hon har ett stort kontaktnät och räds inte att använda det och hon ses som en tydlig och empatisk chef som ser och hör alla i stora så väl som små organisationer.

katarina_lindberg_350px

Katarina Lindberg, Utbildningschef, Mariestads kommun

Katarina Lindberg har skapat en tillåtande atmosfär där hon ser varje medarbetare och dennes potential. Hennes verktyg är att förstärka styrkorna och kompensera för svagheterna och de har skapat en prestigelös delarkultur där teamet hjälps åt och motiveras av att Katarina ger ett tydligt uppdrag och visar hur de ska arbeta och vägen till målet. De har lyckats göra en förbättringsresa på kort tid på alla nivåer där de nu fått alla att ro åt samma håll ihop med politiken, fackliga företrädare och chefer på alla nivåer.

monica_berglund_350px

Monica Berglund, Direktör, Tre Stiftelser

Monica Berglund har ett brinnande engagemang kring sitt uppdrag, där hon vill göra skillnad för de äldre och det gör hon genom att skapa en attraktiv arbetsplats. Hon satsar mycket på kompetensutveckling och ser till att ha motiverade medarbetare som hon kan arbeta tillsammans med för värdegrunden. Hon beskrivs som en tydlig, drivande, målinriktad och klok chef som vill få andra att växa.

palle_lundberg_350px

Palle Lundberg, Stadsdirektör, Helsingborgs Stad

Palle Lundberg beskrivs som en modig visionär med stort engagemang och han försöker leda med både hjärta och hjärna. Han är tydlig med vart de är på väg och lyfter fram medarbetare som gör ett bra arbete i stadens visions riktning. Han har implementerat vikten av kultur, struktur och riktning och drivit ett omfattande arbete med ledarskap och medarbetskap i fokus. Han lägger alltid stor vikt vid målbilden och har ett oerhört starkt förändringsdriv.

 

 

Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse för att stärka hälso- och sjukvårdens roll i att främja sjukskrivnas återgång i arbete.

Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse för att stärka hälso- och sjukvårdens roll i att främja sjukskrivnas återgång i arbete.

 

Fysioterapeut

De ökande sjukskrivningarna är en av regeringens mest prioriterade frågor och en viktig del i arbetet för minskade sjukskrivningar och friskare arbetsplatser har varit att rikta åtgärder mot alla aktörer i sjukskrivningsprocessen. Den nya överenskommelsen med SKL innebär att regeringen de kommande två åren satsar 2,9 miljarder kronor för att förebygga sjukskrivning och främja återgång i arbete.

– Det här är vår enskilt största satsning för att minska sjukskrivningarna och målet är att förbättra sjukskrivningsprocessen för individen, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

– Vi är mycket nöjda. Satsningen på koordinering av hälso- och sjukvårdens insatser för sjukskrivning och rehabilitering, i kombination med en satsning på att stärka den försäkringsmedicinska kompetensen inom hälso- och sjukvården kommer att bli till stor nytta, såväl för individen, för hälso- och sjukvården och arbetsgivarna, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

Hälso- och sjukvården har en central roll för att få till tidiga insatser och att tillsammans med arbetsgivare och Försäkringskassan stötta människor vid sjukdom. Överenskommelsen tar bland annat sikte på att stärka samverkan mellan dessa aktörer. En konkret åtgärd är att landstingen ges stimulansmedel för fortsatt utvecklande av rehabiliteringskoordinatorer som innebär ett viktigt stöd för individen. De hjälper till att samordna insatserna inom sjukvården och tar vid behov kontakt med arbetsgivare för att underlätta patientens återgång i arbete.

– Du ska inte bli sjuk av ditt arbete, men om du blir det ska det finnas stöd och hjälp tidigt att komma tillbaka. Hälso- och sjukvården är oerhört viktiga för att uppnå detta, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Överenskommelsen innehåller insatser inom sju områden:

  1. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin
  2. Funktion för koordinering
  3. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta
  4. Utökat elektroniskt informationsutbyte
  5. Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning
  6. Forskning, uppföljning, utvärdering och utveckling
  7. Samordning och stöd

Vesna Jovic ny VD på SKL

Idag utsåg Sveriges Kommuner och Landstings styrelse Vesna Jovic till ny VD för SKL. Vesna Jovic börjar på SKL under våren 2017.

Vesna Jovic Fotograf: Thomas Carlgren

- Vesna Jovic har en stark drivkraft som kommer att komma våra medlemmar till stor
nytta. Vi är glada att hon snart börjar som ny VD på SKL, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

- Vi ser att Vesna Jovic är rätt person att leda och utveckla SKL så att vi på bästa sätt kan möta de utmaningar som vi och våra medlemmar står inför, säger Lena Micko.

Vesna Jovic sedan 8 år tillbaka som kommundirektör i Huddinge kommun där hon sedan 1988 haft flera tjänster inklusive flera chefstjänster, bland annat socialchef.

- Det känns fantastiskt roligt och jag känner mig hedrad över att ha fått förtroendet att leda SKL, säger Vesna Jovic.

- Jag ser fram emot att, tillsammans med SKL:s medlemmar, förtroendevalda och medarbetare, fortsätta utveckla SKL. Tillsammans ska vi göra en bra organisation ännu bättre, säger Vesna Jovic.

Vesna Jovic tillträder under våren 2017 men än finns inget datum satt. Tills vidare
fortsätter Lena Dahl som tf vd för SKL.

Nya verktyg för friskare arbetsplatser

Sveriges Kommuner och Landsting lanserar den 2 december flera konkreta verktyg i arbetet med att skapa friskare arbetsplatser.

Arbetsliv

Verktygen är en ny skrift och tre nya filmer ska kunna användas i arbetet med att minska riskerna för sjukfrånvaro samt förkorta sjukskrivning och underlätta återgång i arbete. Verktygen är också ett led i SKL:s arbete för de åtgärder som finns i avsiktsförklaringen från augusti 2016, där parterna på arbetsmarknaden undertecknade ett dokument med åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting.

Skriften ”Arbetslivsinriktad rehabilitering” tar sitt avstamp i arbetsmiljöansvaret som helhet, men fokus ligger på att stötta arbetsgivaren i det förebyggande arbetsmiljöarbetet samt med arbetsanpassning och rehabilitering. Skriften ger bland annat handfasta råd kring hur en rehabilitering kan se ut samt en god inblick i gällande lagstiftning och annan reglering.

Filmerna ”Vägen till väggen” är ett paket med tre nya filmer om stress och psykisk ohälsa i arbetslivet. Filmerna vänder sig till chefer, medarbetare och fackligt förtroendevalda. Filmerna är en del i SKL:s projekt Uppdrag Psykisk Hälsa.

Verktygen presenteras i samband med SKL:s nationella konferens ”Arbetsmiljö, sjukfrånvaro och rehabilitering – hur hänger det ihop och vad kan arbetsgivaren göra?”.

Verktyg

Skriften Arbetslivsinriktad rehabilitering

Suntarbetslivs arbetslivsmiljöutbildning

Filmerna Vägen till väggen

Läs vidare

Viktigt att utgå från kommunernas planer

Regeringen har tillsatt en samordnare för samlad exploatering. Att uppdraget utgår från kommunernas planering är bra.

Lena Micko

Regeringen tillsatte idag Johan Edstav som samordnare för samlad exploatering för att som regeringen själv beskriver det ” Regeringen vill medverka till ökat bostadsbyggande och hållbar stadsutveckling”.

Uppdraget är delat i två där den första delen handlar om att identifiera var statlig infrastruktur kan underlätta kommunernas byggande. 

– Att staten utgår ifrån de byggplaner kommunerna har eller vill planera men inte kommer vidare med för att det saknas statlig infrastruktur är riktigt bra tänkt. Tidigare har vi upplevt en situation som varit tvärt om, att byggandet skulle ske utifrån var infrastrukturen skulle byggas, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

I den andra delen ska utredaren hitta nya områden för exploatering som kommunerna inte har identifierat i sina planer.

– Det låter lite långsökt och kan bli svårt för utredaren, med tanke på kommunernas försprång när det gäller till exempel lokalkännedom. Men SKL och kommunerna hjälper gärna till, om staten står fast vid att ta sitt ansvar för infrastrukturen, säger Lena Micko.

– Samordnaren skulle även kunna bistå kommunerna i sådana exploateringar där arbetet avstannat till följd av oenighet med staten om motstående intresse, säger Lena Micko.

Läs mer om regeringens förslag på http://www.regeringen.se/ 

DO: Kommunen borde ha gjort mer för att stoppa trakasserier

En man i Västernorrlands län som gjorde praktik inom en kommun i länet blev under ett par månaders tid vid flera tillfällen utsatt för trakasserier av en kollega. DO anser att kommunen inte har fullgjort sitt ansvar att utreda och åtgärda händelserna och stämmer nu kommunen för diskriminering.

Mannen påbörjade sin praktik hos kommunen i början av februari i år. Redan i mars ska en kollega ha börjat utsätta honom för trakasserier som har samband med att han är muslim. Trots att han flera gånger tog upp problemet, dels med sin kontaktperson på Arbetsförmedlingen, dels med sin närmaste chef fortsatte de verbala kränkningarna. I början av juni valde mannen själv att lämna praktikplatsen.

DO har utrett händelserna och anser att det har varit fråga om trakasserier som har samband med mannens etniska tillhörighet och religion. DO anser också att kommunen borde ha gjort mer för att förhindra fortsatta trakasserier och att kommunen därmed har brustit i sin utrednings- och åtgärdsskyldighet.

– Trots att kommunen tidigt fick kännedom om vad som pågick och att situationen inte förbättrades har kommunen inte kunnat visa att man vidtog några åtgärder för att få stopp på trakasserierna förrän långt senare. Mannen upplevde att hans uppgifter inte togs på allvar av kommunen och orkade därför inte vara kvar på arbetsplatsen. Det är en arbetssituation som inte någon ska behöva utstå, säger Karin Ernfors, processförare.

DO vill också att domstolen prövar om kommunen kan anses ha ett så kallat principalansvar, det vill säga om kommunen kan anses vara ansvarig för diskrimineringen oavsett när de fick kännedom om händelserna.

– Ett klargörande från domstolen i den här frågan kan alltså få stor betydelse för arbetslivet, säger Karin Ernfors.

DO lämnar nu in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Ärende ANM 2016/1958, GRA 2016/100

Fakta
Enligt 2 kap. 1 § diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som hos arbetsgivaren är arbetstagare, gör en förfrågan om eller söker arbete eller fullgör praktik.

Trakasserier är enligt 1 kap. 4 § diskrimineringslagen en form av diskriminering och innebär ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel etnisk tillhörighet.

Arbetsgivarens utrednings- och åtgärdsskyldighet innebär att en arbetsgivare som får kännedom om att en arbetstagare har blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier av någon som utför arbete eller fullgör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden.

Skyldigheten gäller också i förhållande till den som fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. (DL 2 kap. 3 §)

 

Klara, tydliga spelregler för alla aktörer på marknaden

Ett bra företagsklimat med en väl fungerande konkurrens stärker kommuner, landsting och näringsliv och skapar tillväxt och nya arbetstillfällen, skriver SKL:s chefsjurist i en artikel.

Germund Persson

Tyvärr uppger många företagare att de upplever oschyst konkurrens från kommuner, landsting eller statliga aktörer. Samtidigt kan det finnas ett berättigat intresse för kommuner och landsting att säkerställa att dess invånare får den service de behöver om det lokala näringslivet inte klarar att leverera detta.

Väl fungerande konkurrens på marknaden gynnar konsumenterna. Konkurrensen pressar priserna, höjer kvaliteten och breddar utbudet av varor och tjänster. Konkurrens stimulerar samtidigt till en bättre användning av samhällets resurser, gör det möjligt för nya företag att komma in på marknaden och stärker de svenska företagens förmåga att hävda sig på internationella marknader. För att konkurrensen ska fungera krävs klara och tydliga spelregler för alla aktörer på marknaden – både privata och offentliga.

Eftersom offentliga aktörer verkar under andra förutsättningar än privata företag finns det en risk att konkurrensen snedvrids mellan privata företag och offentliga tjänster. I konkurrenslagen finns därför sedan 2010 bestämmelser om hur offentliga aktörer får agera på en konkurrensutsatt marknad. När reglerna trädde i kraft hade frågan om konkurrens på lika villkor mellan privat och offentlig sektor redan varit föremål för diskussion i flera år. Många branschorganisationer och enskilda företag kom till tillsynsmyndigheten Konkurrensverket med sina problem. Förväntningarna var stora att äntligen få hjälp gentemot det som upplevdes som oschyst konkurrens från offentliga aktörer.

Sedan dess har Konkurrensverket utrett ett stort antal ärenden och särskilt under det senaste året har flera domar meddelats där reglerna har prövats. Konkurrensverket har utvärderat och analyserat rättspraxis samt samlat slutsatserna i en rapport som är publicerad på Konkurrensverkets webbplats. I rapporten konstateras att de förväntningar som framförallt näringslivet hade på det nya regelverket när det trädde i kraft inte fullt ut har infriats.

Konkurrensverkets erfarenhet är samtidigt att det ofta finns en stark vilja hos offentliga aktörer att göra rätt. I många av de fall där ett tips eller en anmälan kommit in till Konkurrensverket har den offentliga aktören uppgett att den tänker ändra sitt agerande efter att en utredning har inletts. Ett exempel är Malmö kommun, som avstod från sina planer att uppföra och hyra ut en nationalarena för bowling i Malmö. Ett annat exempel är SMHI, som ändrade sin avgiftspolicy och ytterligare ett exempel är Kalmar Vatten som begränsade sin uppdragsverksamhet. Självrättelser hos offentliga aktörer är ett väldigt effektivt sätt att nå resultat i termer av bättre fungerande marknader.

Konkurrensverket rekommenderar därför företagare som upplever att de utsätts för oschyst konkurrens från offentliga aktörer att i första hand ta kontakt med kommunledningen, landstingsledningen eller det statliga bolaget eller myndigheten.

Även Svenskt Näringsliv och Almega ger samma rekommendation till sina medlemmar. Sveriges Kommuner och Landsting gör samma sak och ser gärna att missnöjda företagare tar en direkt kontakt med den aktuella kommunen eller landstinget. Det ligger i kommunernas och landstingens intresse att verka för ett aktivt näringsliv som ger arbetstillfällen och skatteintäkter och en direkt kontakt med kommunen är ofta en snabbare och enklare väg att nå fram till en lösning än att gå omvägen via en anmälan till Konkurrensverket.

Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, Almega och Sveriges Kommuner och Landsting har också inlett ett samarbete som kommer att resultera i en gemensam informationskampanj under hösten i syfte att sprida kunskap hos företag och offentliga aktörer om hur de kan och bör förhålla sig till varandra på marknaden och i vilka fall det kan vara bra att involvera Konkurrensverket.

Vår gemensamma förhoppning är att denna satsning – som inleds med ett seminarium i Sundsvall den 22 november – blir en bra plattform för kunskapsspridning, diskussion och möten mellan Konkurrensverket, företagare, kommuner och landsting.
Vi är övertygade om att en ökad kunskap om regelverket underlättar en dialog mellan näringslivet och det offentliga.

Det ligger i allas vårt intresse att få till stånd en sund och livskraftig konkurrens på marknaden där det offentliga och det privata kan mötas på olika sätt utan att göra det svårt för nya och etablerade företag att växa och utan att hamna i konflikt med rådande regelverk.

Den gamla ångbåtsbryggan får nytt liv!

Kontakta oss Lyssna

Nu är arbetet i full gång med det nya hamnmagasinet nere vid hamnen i Östhammar.

För att få fler öppna ytor på kajen kommer det gamla hamnmagasinet att byggas upp i lite mindre storlek än tidigare. Det byggs bland annat en uteplats för alla som vill komma nära sjö och båtliv eller som vill hitta en skön plats i solen. Det kommer även att finnas servicemöjligheter för gästhamnens besökare.

Arbetet beräknas vara klart i maj 2017.

Oförändrad nivå av långvarigt ekonomiskt bistånd

Drygt en tredjedel av de vuxna som mottog ekonomiskt bistånd 2015, fick det under minst tio månader detta år. Det visar rapporten Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd.

I samverkan med Socialstyrelsen publicerar Sveriges Kommuner och Landsting Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Jämförelserna innehåller data och enkätsvar från landets kommuner.

Per-Arne Andersson

– Att det långvariga biståndet fortsätter att ligga på en hög nivå är en allvarlig signal till samhället. Det handlar om en stor grupp människor som på olika sätt har det svårt och behöver stöd att komma vidare i sitt liv. Det innebär också stora kostnader för kommunerna, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

– Det är centralt att fortsätta att utveckla arbetssätt, metod och organisation för att möta brukarnas behov och minska biståndstider. Och just det är syftet med de öppna jämförelserna. Vi vill stimulera kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten, säger Per-Arne Andersson.

Resultat från årets rapport

Resultat visar små skillnader på riksnivå jämfört med tidigare år. Några exempel:

  • Knappt 100 000 av de cirka 270 000 vuxna mottagarna av ekonomiskt bistånd, fick bistånd under minst tio månader av kalenderåret.
  • Ungefär vart tjugonde hushåll (cirka 226 500 hushåll) fick ekonomiskt bistånd någon gång under året.
  • Kommunerna betalade ut cirka 10,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år.
  • Andelen vuxna mottagare med långa biståndstider är oförändrade för de tre senaste åren.
    • Mellan 2010-2015 har dock andelen med långvarigt bistånd ökat från 31,7 till 35,8 procent.
  • Under samma period ökade andelen med mycket långvarigt bistånd från 16,0 till 22,4 procent.

Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd 2016

Fakta

Uppgift om antal biståndsmottagare och hushåll samt belopp är hämtade från den officiella statistiken över ekonomiskt bistånd 2015. Långvarigt respektive mycket långvarigt bistånd innebär en biståndstid på minst tio månader av ett kalenderår respektive minst 27 månader under en period av tre år.

Nytt för i år är att resultatet publiceras vid två tillfällen. Denna publicering avser endast indikatorer som är hämtade från registret över ekonomiskt bistånd 2015. Enkätsvaren publicerades redan i juni 2016.

Läs vidare

Många åtgärder krävs för att klara ekonomin

Kommuner, landsting och regioner står inför tuffa ekonomiska utmaningar framöver. Det visar höstens ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Lena Micko

– Regeringens tillskott på 10 miljarder är välkommet, men för att möta utmaningarna krävs att staten ger bättre planeringsförutsättningar. Vi behöver samtidigt fortsätta att utveckla och effektivisera den egna verksamheten inom kommuner, landsting och regioner, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Större kostnader än intäkter

Inom något år kommer de demografiska förändringarna att bli påtagliga i kombination med att intäkterna inte ökar i samma takt. År 2020 beräknas kostnaderna överstiga intäkterna med 47 miljarder kronor - om inget görs.

– Kommuner, landsting och regioner har genom året gjort mycket för att effektivisera sin verksamhet. Vi har ett stort fokus både nu och framåt på att tillsammans utveckla bland annat digitala lösningar som är till gagn för invånare och patienter och som samtidigt avlastar verksamheten.

Se över statens styrning

Samtidigt som åtgärder krävs inom sektorn, pekar Lena Micko också på att staten behöver göra insatser.

– Staten måste se över sin detaljstyrning, som idag försvårar en långsiktig planering och i vissa fall även ökar kostnaderna. Av samma skäl är det också viktigt att gå över till mer av generella i stället för riktade statsbidrag för att kommunerna ska kunna bedriva en effektiv verksamhet.

Fler personer i arbete

Statsbidragen behöver höjas de kommande åren för att möta kostnadsutvecklingen i kommuner, landsting och regioner.

SKL vill också se fler åtgärder från statens sida för att nyanlända snabbt ska kunna få arbete och fler platser på lärarutbildningen. Det behövs även fler utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

– Det generella statsbidraget på tio miljarder kronor behövs, men det kommer inte att räcka till allt som utlovas av staten. En av nycklarna för att öka skatteunderlaget och därmed intäkterna är att underlätta så att fler kan komma ut i arbete, säger Lena Micko.

Läs vidare

Rena fakta om välfärden

Svensk välfärd hör till de bästa i världen. Vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Men det finns också utmaningar. I skriften Rena fakta om välfärden vill SKL belysa båda sidor.

Vivässarvälfärden brygga

I skriften Rena fakta om välfärden har SKL samlat fakta om kommuner, landstings och regioners verksamheter. Det är ett sätt att försöka ge hela bilden av svensk välfärd – både bra och mindre bra. Till exempel att:

  • 8 av 10 grundskoleelever klarar målen i alla ämnen.
  • 9 av 10 patienter får träffa läkare inom sju dagar.
  • 8 av 10 äldre är nöjda med både hemtjänst och särskilt boende.
  • 9 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns förskola.
  • 9 av 10 av dem som sökt hjälp hos socialtjänsten hade lätt att få kontakt och känner sig förstådda.
  • 8 av 10 är nöjda med sin senaste kollektivtrafikresa.
  • 9 av 10 är nöjda med kvaliteten på sitt kranvatten.

Men i skriften finns också exempel på de utmaningar som finns och förslag på vad som behöver göras för att vår gemensamma välfärd ska bli ännu bättre.

Rena fakta om välfärden uppdateras varje år med ny färsk statistik och fakta om verksamheterna i kommuner, landsting och regioner. Denna upplaga uppdaterades i september.

Läs vidare

Bra med generellt permanent statsbidrag

Många bra förslag i höstens budgetproposition anser Lena Micko, ordförande för SKL. Tio miljarder i permanent generellt statsbidrag är ett av dem, men det räcker inte till allt.

Lena Micko

– Vi är självklart nöjda med att regeringen har hörsammat kommunernas och landstingens tuffa situation och därför nu permanentar ett generellt statsbidrag på tio miljarder kronor per år. Även om de pengarna inte på långt när kommer att räcka till allt som det kan låta ibland, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

– De tio miljarder som vi nu får permanent från år 2017 kan innebära att en del av våra medlemmar får extra tillskott för att höja kvaliteten, en del kan bibehålla samma kvalitet och för andra handlar det om att inte behöva säga upp personal eller minska i verksamheterna.

De prognoser som SKL tog fram i våras har reviderats ned och det förväntade högre skatteunderlaget har inte blivit så stort vilket påverkar kommunernas och landstingens ekonomi. Även om sysselsättningen ökar så har de flesta nyanlända inte kommit in på arbetsmarknaden och det kommer att ta tid. Dessutom har det stora flyktingmottagandet inneburit och kommer att innebära betydande kostnader för bland annat kommuner och landsting.

– Annat som vi pekat på som viktigt för att klara rekryteringen under kommande år är att regeringen nu satsar på fler platser på lärar- och förskollärarutbildningen samt fler utbildningsplatser för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

– För att öka jämställdheten och förstärka socialtjänsten satsar nu regeringen närmare en miljard vilket är glädjande. Socialtjänsten har ett stort ansvar för att ta hand om och hjälpa utsatta människor. Där behövs resurser för att stödja både det förebyggande arbetet och att öka kunskapen kring bland annat hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor.

En utbyggd satsning på bredband och klimatinvesteringar är nödvändigt och bra för att vi ska klara ett hållbart samhälle i alla delar av landet.

– Inom kort presenterar SKL sin Ekonomirapport och där återkommer vi till hur budgeten påverkar kommunsektorns ekonomi.

Kompetenslyft ska underlätta rekrytering

SKL och Kommunal har träffat en överenskommelse om extratjänster. Detta med anledning av ett statligt finansierat kompetenslyft för tidsbegränsat anställda arbetstagare inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

Helene Fritzon

Vid en presskonferens idag, fredag, tillkännagav regeringen en kompetenssatsning inom välfärden. Samtidigt presenterade SKL och Kommunal den överenskommelse som parterna enats om gällande extratjänster.

– Det är bra att regeringen gör denna satsning. De närmsta åren har vi ett mycket stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg och många arbetsgivare behöver rekrytera medarbetare med högre kompetens, säger Heléne Fritzon, ordförande i Förhandlingsdelegationen.

– Med det här kompetenslyftet och vår överenskommelse kan kommuner som idag har medarbetare med tidsbegränsade anställningar tillsvidareanställa fler medarbetare. Det är klokt att använda den resurs som de som redan arbetar inom sektorn utgör för att möta ökade kvalitetskrav, säger Heléne Fritzon.

Fakta

Kompetenslyftet omfattar totalt 10 000 utbildningsplatser under perioden 2017–2020.

Platserna avser studier på 50 procent och arbete på 50 procent. Finansieringen gäller kostnaden för utbildningsplatserna.

Ändringar görs i förordning om särskilt anställningsstöd innebärande att det blir möjligt att införa extratjänster i flera verksamheter.

Särskilt anställningsstöd motsvarande 100 procent anställning samt bidrag för handledare motsvarande 150 kr/dag de tre första månaderna och därefter 115 kr/dag.

Överenskommelsen mellan SKL och Kommunal avseende extratjänster innebär att för extratjänster tillämpas kollektivavtalet Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (BEA).

Bestämmelser för arbets­tagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

  • Lokala parter kan träffa överenskommelse om lön. Förhandlingar om lön upptas då part så begär.
  • Lokal överenskommelse ska träffas om antal extratjänster och placering av dessa.
  • Lokal överenskommelse ska träffas om förutsättningarna för handledar­skapet.
  • Lokal överläggning ska genomföras angående kompetenslyftet.

Mer information om hur arbetsgivarna kan arbeta med införandet av extratjänster och kompetenslyftet kommer inom kort.

Läs vidare

SKL:s arbete med arbetsgivarpolitik

SKL:s senaste rekryteringsprognos för vård och omsorg

Sök ekonomiskt stöd för civilsamhällets integrationsarbete

Under år 2016 avsätts 350 000 kronor för stöd till civilsamhällets integrationsarbete i Östhammars kommun. Under åren 2017-2019 avsätts årligen 4 000 kronor per nyanländ vuxen till civilsamhällets integrationsarbete.

Föreningar, kyrkor, samfund och andra aktörer inom civilsamhället kan söka ekonomiskt stöd till projekt/initiativ på integrationsområdet. Ansökningar kan komma in kontinuerligt under året till Kultur- och fritidsnämnden.

Beredning inför beslut om stöd sker löpande i en beredningsgrupp med sakkunniga från Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen. Ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas genom hela processen och inför beslut om stöd.

Märk ansökan "Integrationsstöd" och skicka den till:

Östhammars kommun
Kultur- och fritidsförvaltningen
Box 66
742 21 Östhammar

Det går även bra att skicka in din ansökan via e-post:

kulturochfritidsnamnden@osthammar.se

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Relaterade länkar

Ekonomiskt stöd för civilsamhällets integrationsarbete

Kontakter

TRÄFFA KOMMUNALRÅDEN

Ta chansen att ställa dina frågor och lyfta dina funderingar. Det kan exempelvis handla om aktuella ämnen som budget, VA-samarbete med Gästrike Vatten, bostäder, integration, skola, Storbrunn, simhallar, slutförvarsgranskning eller översiktsplan. Oavsett ämne, så är det dina frågor som står i fokus.

Vi träffas kl.18.00–20.00 på biblioteken i:

Gimo:  Tisdag 19 april

Alunda: Onsdag 20 april

Österbybruk: Måndag 25 april

Östhammar: Onsdag 27 april

Öregrund: Onsdag 4 maj

Välkommen! Ingen föranmälan krävs.

Dags att ansöka om Guldkant på tillvaron 2016

Nu är det återigen möjligt att söka bidrag för en guldkant på tillvaron till barn och ungdomar upp till 20 år. Föreningar, viss kommunal verksamhet och organisationer som har verksamhet som ger stöd till barn och unga kan söka. 

Föreningen eller verksamheten ska finnas i Enköping, Heby, Håbo, Uppsala, Tierp, Älvkarleby, Östhammar eller Uppsala kommun. Det ska vara en barn- och ungdomsverksamhet.

Ni kan söka upp till 20 000 kr per insats. Om flera aktörer är involverade kan det bli ett högre belopp. Prioriterade insatser är de som involverar så många barn och familjer som möjligt, flera kommuner samt främjar integration och mångfald.

Sista datum för ansökan är 1 mars.

Ansökan görs via en webbenkät på Länsstyrelsen Uppsala läns webbplats.

TRASIG SOPBIL

Trasig sopbil försenar tömning av bruna matkärl

Olyckligtvis har en sopbil gått sönder och ersättningsbilen kan inte tömma de bruna matkärlen.

Det gäller området i södra Öregrund och delar av Stenskär som skulle haft tömning torsdag-fredag denna vecka.

Dessa matkärl kommer att tömmas vid nästa sophämtning, viket blir någon gång mellan söndag och onsdag vecka 52, vilket innebär att de som har ordinarie hämtning tors-fre (julafton-juldagen) får hämtning före jul och då av båda tunnorna givetvis.

Vi beklagar detta och hoppas på er förståelse.

Bildresultat för flyktingar bilder

Migrationsveket har bett landets kommuner om att inventera boenden för flyktingar.

 

 

– Vi har valt att förmedla kontakter till de kommersiella bäddar som står färdiga i dag, snarare än att börja titta på gymnastiksalar med tältsängar, säger kommunchef Peter Nyberg

KVV LABB TILL GIMO

Många vill använda labbet
I nuläget finns det fem utbildningsanordnare som är intresserade av att använda labbet:
• Yrkeshögskolan på Bruksgymnasiet i Gimo med inriktningen Produktion och process
• Forsmarksskola inriktning T4
• Fyrisskolan inriktning T4
• Industriteknik med inriktning Process- och underhåll på Högbergsskolan i Tierp
• Kärnkraftsteknik på Uppsala Universitet

De företag som i dagsläget anmält sitt intresse för KVV-labbet i kompetenshöjande syfte för sin egen personal är:
• SKB
• Forsmarks Kärnkraftsgrupp AB
• Vattenfall Värme
• Holmensbruk i Hallstavik
• Sandvik AB
• Atlas Copco i Tierp

Jacob Spangenberg (C), Finanskommunalråd i Östhammars kommun och kommunens representant i styrgruppen för Mervärdesprogrammet, är mycket nöjd med beslutet:

– Utbildning och kompetensförsörjning är utpekat som ett av insatsområdena för mervärdesprogrammet och som en del av Teknikcollege Uppland är det viktigt att vi kan erbjuda attraktiva inlärningsmiljöer anpassade efter näringslivets behov.

För mer information kontakta:

Jacob Spangenberg (C). Finanskommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.
Mobil: 070-252 01 42

Lisbet Bodén, förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen
Mobil: 072-577 02 38

Vi levererar bättre service till företagen

I förra veckan publicerades också resultaten från en annan undersökning som är en viktig fingervisning i kommunens utvecklingsarbete, nämligen NKI, nöjd-kund-index, från Sveriges Kommuner och Landsting. Mätningen visar vilka kommuner som, enligt kunderna, levererar den bästa servicen till företagen. Resultatet visade att Östhammars kommun fortsätter att klättra uppåt.

De företag som varit i kontakt med Östhammars kommun tycker att servicen är bättre idag än för ett år sedan (från index 60 till index 68). Det placerade vår kommun i mittenskikten av deltagande kommuner (plats 107 av 193) i årets undersökning.

–       ­­­Resultaten från undersökningarna visar att vi är på väg men att vi fortfarande har mycket kvar att jobba med. Nu diskuterar vi detta i kommunstyrelsen och därefter fortsätter analys- och förbättringsarbetet i kommunens verksamheter, säger Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande.

Interna åtgärder som ger resultat

Det interna utvecklingsarbetet i kommunorganisationen sker på flera nivåer. Införandet av kundtjänsten Östhammar Direkt våren 2014, gav resultat omgående. Här lotsas företagarna till rätt person och får svar på sina frågor snabbt. Att Östhammar Direkt utsågs till Sveriges bästa kundtjänst för kommuner är en extra bonus.

–       Vi har satt upp höga mål och vi strävar efter ständig förbättring när det gäller vår service till företagen. Att mäta resultat och jämföra oss med andra kommuner för att se hur vi står i förhållande till andra är viktigt. Ännu viktigare är utvecklingsarbetet som pågår internt i kommunorganisationen och den dialog vi har med företagarna, säger Peter Nyberg, kommunchef.

Andra åtgärder som kommunen har genomfört är informationsmöten och dialog för att öka förståelsen för de olika rollerna som företagarna och tjänstemännen har, samt möten med flera berörda förvaltningar samtidigt för företagaren vilket ger en effektivare handläggning.

Bland planerna för framtiden ingår bland annat att stärka samarbetet över förvaltningsgränserna ytterligare så att företagaren inte bollas mellan olika förvaltningar. Tydligare motiveringar i olika beslut och rådgivning till exempelvis livsmedelsföretagare och riktlinjer för och kartläggning av tillgängliga markytor är andra insatser ska genomföras.

Stort tack till företagen som deltar

Mätningen av Nöjd-kund-index kommer att göras varje år för att löpande se hur servicen utvecklas. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna ge bättre service är att företagen svarar på enkäten.

-        Ju fler som svarar desto bättre. Det ger ett säkrare resultat och en verklig bild kvaliteten på vår service som myndighetsorganisation, säger Ulf Andersson, näringslivschef på Östhammars kommun. Att jämföra oss med andra kommuner i Stockholmregionen går hand i hand med ett av våra mål i tillväxtstrategin nämligen att tydliggöra våra möjligheter och vår roll och plats i en region som växer så det knakar, fortsätter Ulf.

Om företagsrankningen

Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en rankning av företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Rankningen är en lista över var i Sverige det, utifrån ett antal faktorer, är bäst att starta och driva företag. Det är inte en rankning över vilka kommuner som gör mest för sitt företagsklimat.

Du kan läsa mer om resultaten för Östhammars kommun på foretagsklimat.se 

SAMTAL MED SOCIALEN

Samtal med socialnämnden 14–17 september 2015

Vid samtal med socialnämnden ges möjlighet för föreningar, grupper och innevånare att föra dialog med politiker i socialnämnden och tjänstemän i socialförvaltningen. Era idéer, förslag och synpunkter är viktiga för verksamhetens utveckling.

Vid sammankomsterna ges även information om aktuella frågor inom nämndens olika verksamheter.Vi kommer till följande platser:

Ort                      Dag             Datum        Tid               Lokal 
Gimo Måndag 14 september kl. 14.00 äldreboende Lärkbacken
Alunda Måndag 14 september kl. 18.00 äldreboende Olandsgården
Östhammar Tisdag 15 september kl. 18.00 äldreboende Edsvägen 16
Österbybruk Onsdag 16 september kl. 18.00 äldreboende Parkvägen
Öregrund Torsdag 17 september kl. 18.00 äldreboende Tallparksgården

 

Välkomna till den tid och plats som passar

Rubrik

Östhammars kommun och Telia samarbetar om fiberutbyggnad

Östhammars kommun och Telia har tecknat ett samverkansavtal kring utbyggnad av fiber till hushåll och företag i kommunen.

Fibernätet som ska byggas är ett öppet nät där kunderna kan välja mellan flera olika leverantörers erbjudanden för bredbandstelefoni, digital-TV och bredband. Hastigheter på upp till 1000 mbit/s erbjuds.

– Vi kommer i samarbete med Telia att ta fram en plan för att så många företag och hushåll som möjligt ska kunna utnyttja de möjligheter som en snabb och stabil fiberuppkoppling ger. Samarbetet är långsiktigt och gäller såväl tätort som landsbygd, säger Peter Nyberg, kommunchef i Östhammars kommun.

– Östhammar har en offensiv inställning till de möjligheter digitaliseringen ger. Det är en stor anledning till att vi väljer att satsa i kommunen och vi ser fram emot samarbetet, säger Lars Sandqvist, kommun- och stadsnätsansvarig på Telia.

För mer information, kontakta:

Peter Nyberg, kommunchef Östhammars kommun, 0702- 06 95 44 Lars Sandqvist, kommun- och stadsnätsansvarig Telia, 0706- 20 43 30

COOLT MED FINSKA

Det ska vara coolt att kunna finska!

Östhammars kommun är förvaltningsområde för finska språket. Det ställer alldeles särskilda krav på vår kunskap. Tisdagen den 18 augusti anordande därför Finskt förvaltningsområde en utbildningsdag för kommunstyrelsen, verksamhetschefer och andra beslutsfattare i frågor om mänskliga rättigheter och lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Cirka 50 personer deltog och reaktionerna var positiva. Kommunalrådet Margareta Widén-Berggren tackade föredragshållarna och berättade att hon alltid varit intresserad av sverigefinländarnas öden och nu fått en djupare förståelse för frågan. 

Kerstin Dregborg (Mp) visade också sitt stora intresse för de nationella minoriteterna och förslog att man i kommunen skulle fortsätta att informera, till att börja med kanske i ett miniseminarium för kommunfullmäktige, vilket den finske koordinatorn Hans Raab noterade med glädje!

Inbjudna föreläsare

- Lennart Rohdin (f.d. chef för Länsstyrelsens enhet för minoritetsfrågor och tidigare riksdagsledamot) gav en historisk återblick).

- Leena Huss (professor i finska och specialist på bl.a. två- och flerspråkighet)Leena betonade vikten av att få lära sig sitt modersmål först och de stora fördelar som tvåspråkighet för med sig.

- Kaisa Syrjänen-Schaal, (chef Enheten för flerspråkighet, Svenska Kyrkan, Uppsala) pratade om hur vi måste satsa på ungdomen när det gäller att revitalisera det finska språket: Som hon själv sa: ”Det ska vara coolt att kunna finska.”