Beslut om avveckling av barnomsorg på obekväm tid och avveckling av pedagogisk omsorg på vissa orter

Barn- och utbildningsnämnden har i dag tagit beslut om att avveckla barnomsorg på obekväm tid samt pedagogisk omsorg i Gimo, Snesslingeområdet och Valöområdet från och med 31 december 2019.

Besluten om avveckling har sin grund i den genomlysning som nämnden gjort med anledning av det ansträngda budgetläget som kommunen befinner sig i.

Barnomsorg på obekväm tid, även kallat nattis, är omsorg till barn som har föräldrar som arbetar på kvällar, nätter eller helger.

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan exempelvis vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem. I Östhammars kommun gör ett bristande barnunderlag det svårt och kostsamt att organisera pedagogisk omsorg. Vårdnadshavare som berörs av beslutet att avveckla verksamheten hänvisas till de kommunala förskolorna eller till fristående huvudmän som bedriver pedagogisk omsorg.

Ytterligare information finns i det beslutsunderlag som bifogades nämndens möteskallelse den 13 juni, se nedan.

  • Barn- och utbildningsnämnden 13 juni 2019

    Barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 13 juni 2019.

Eldning avrådes i Uppsala län

Räddningstjänsterna i Uppsala län avråder från eldning från den 7 juni. Just nu är det torrt ute och stor risk för bränder i skog och mark. Avrådan gäller hela länet.

Det råder inte eldningsförbud, men tänk på att all eldning alltid sker på eget ansvar. Det är alltid du som ansvarar för säkerheten.

Om du bedömer att eldning kan genomföras på ett uppenbart säkert sätt ska du se till att ha släckutrustning som till exempel vattenslang, hink, strilkanna och lövräfsa,  i närheten. Håll koll på elden hela tiden om du eldar. Tänk också på att rök med gnistor kan göra så att elden sprider sig med vinden. Var försiktig.

Grillning får ske på allmän plats om man grillar på särskilt iordningställda grillplatser.

Sommarjobbet på äldreboendet öppnade en ny dörr för Martin

Alla borde prova på att arbeta inom vård och omsorg minst en gång i livet, även om det bara är under en kort period. Det tycker Martin Schreij som är kvar i branschen 15 år senare.

Som 19-åring valde Martin Schreij att sommarjobba inom vård och omsorg. Nu är han 34 år och har utbildat sig till undersköterska och blivit handledare för sin arbetsgrupp på gruppboendet Edsvägen 16 i Östhammar.

Det var hans moster som övertalade honom att söka jobb på ett äldreboende under sommaren för att tjäna lite pengar. Trots sina fördomar om att arbetsuppgifterna skulle vara tunga och för intima skickade han in sin ansökan och fick jobbet.

− Det visade sig att det inte alls var som jag trodde. Att jobba inom vård och omsorg handlar om att hjälpa personer i deras vardag. Arbetet är väldigt socialt och som 19-åring förstod jag inte innan jobbet att de äldre skulle utveckla mig så mycket, säger Martin Schreij.

Det finns sommarjobb på flera olika arbetsplatser. Bland annat inom äldreomsorgen, hemtjänsten, personlig assistans och gruppboenden.

− Alla borde prova minst en gång, även om det bara är under en sommar. Det spelar ingen roll om du är energisk eller lugn som person. De man arbetar med har olika personligheter, likaså behöver de som jobbar vara olika, säger Martin Schreij och tillägger:

− Det är människor vi arbetar med så det viktigaste är att vara social och kunna hantera olika förändringar som kan uppkomma under en arbetsdag.

 

Är du intresserad av ett sommarjobb inom vård och omsorg? Skicka in din ansökan här! Du kan också läsa mer här.

Eldning avrådes!

Räddningstjänsterna i Uppsala län avråder från eldning. Avrådan gäller hela länet. Det råder inte eldningsförbud. All eldning sker på eget ansvar.

Risk för gräsbräder

Just nu är det stor risk för gräsbränder i skog och mark. Det varma vädret medför att fjolårsgräset snabbt torkar ut och när solen ligger på kan det räcka med en gnista för att elden skall ta sig. Alla har ett ansvar för att minska risken för bränder och din egen hantering av riskerna har stor betydelse.

Fram till den 30 april är det tillåtet att elda utomhus i Östhammars kommun. På grund av den stora risken för gräsbränder uppmanar/rekommenderar räddningstjänsten att du

  • inte eldar, utan istället kör ris och trädgårdsavfall till återvinningen
  • använder särskilt iordningsställda grillplatser om du vill grilla i naturen.

Ha släckutrustning i närheten om du måste elda

Om du bedömer att eldning kan genomföras på ett uppenbart säkert sätt ska du se till att släckutrustning, till exempel vattenslang, hink, strilkanna och lövräfsa, ska finnas i närheten. Håll koll på elden hela tiden om du eldar. Det är alltid du som ansvarar för säkerheten. Grillning får ske på allmän plats om man grillar på särskilt iordningsställda grillplatser.

 

Grundvattennivåerna är fortfarande låga i delar av Gävle och Ockelbo kommuner. I hela Östhammars kommun är situationen fortfarande ansträngd. Alla behöver hjälpas åt att spara på vattnet! De låga nivåerna beror på de senaste årens underskott av nederbörd, bland annat förra årets varma och torra sommar och höst. 

Spara på vattnet– tillsammans gör vi skillnad!
 
Grundvattennivåerna i delar av Gävle och Ockelbo kommuner är fortfarande låga och vi har ett så kallat gult läge, vilket innebär att det finns risk för vattenbrist framöver.
De orter som vi har gult läge i är Gävle-Valbo med ytterområden och centrala Ockelbo och Lingbo.
 
– Vi ser positiva effekter av snösmältningen och senaste tidens nederbörd i våra mindre magasin. I de större magasinen, Gävle-Valboåsen och i centrala Ockelbo, är dock nivåerna fortsatt lägre än normalt. Vi hoppas på en vår med mycket regn som fyller på magasinen. Vi behöver invånarnas hjälp med att använda dricksvattnet smart, säger David Starnberg, processingenjör på Gästrike Vatten.

Ansträngd situation i Östhammars kommun
Vi har även gult läge i Östhammars kommun. Där är vattenförsörjningen ansträngd sedan länge och vi använder redan maximalt med vatten från vattenmagasinen. Det är många små vattenmagasin och vattennivåerna kan förändras fort om de inte fylls på regelbundet av nederbörd. För att undvika vattenbrist och restriktioner för användningen av dricksvattnet behöver vi nu hjälpas åt att spara på vattnet. Varenda droppe räknas!
 
Uppmaningen att spara vatten gäller dig i Gävle-Valbo med ytterområden, centrala Ockelbo, Lingbo och hela Östhammars kommun.  
I Hofors och Älvkarleby kommuner, Hedesunda, Norrsundet, Axmar, Jädraås och Åmot är bedömningen i dagsläget att vattennivåerna ser bra ut, men man ska givetvis alltid använda vattnet smart. Se karta här »
 
Gästrike Vatten övervakar nivåerna kontinuerligt och skulle det bli en förändring så talar vi om det.
 
Även om det regnar under den kommande tiden är nivåerna så låga i de större magasinen att det tar många månader innan de blir normala igen. Det krävs stora mängder nederbörd för att grundvattennivåerna ska återställas till en normal nivå.
Kommande månaders nederbörd och vattenförbrukning avgör om vi hamnar i ett läge som kan kräva restriktioner för vattenanvändningen.

Läs mer om läget i varje kommun på vattenrapporten här »​

 

 

 

Sidan skapad 2017-04-18 08:15:41

Nominera din vardagshjälte till årets Kvalitetspris!

Vilken person eller arbetsplats inom de kommunala verksamheterna tycker du har gjort en särskilt bra insats under det senaste året? Skicka in din nominering senast 25 april!

Förra året vann Pernilla Carlsson,  aktivitetsledare på Parkvägen i Österbybruk och Eva Söderblom, pedagog på Logårdens förskola i Östhammar.  Den 18 juni kommer nästa vinnare att koras på kommunfullmäktige. 

Du kan nominera din kandidat fram till och med 25 april genom att ange namn på person och/eller verksamhet och motivering och skicka in din röst på något av följande sätt:

  • Mejla till kvalitetspris@osthammar.se
  • Besöka kommunkontoret, Stångörsgatan 10 i Östhammar.
  • Fylla i talongen i Annonsnytt, vecka 14, och posta in den till Östhammar Direkt.

Även som kommunanställd kan du nominera din vardagshjälte, så länge det inte är en nära kollega till dig. 

Om Kvalitetspriset

Kvalitetspriset är inrättat av Östhammars kommun. Det delas ut som en årlig utmärkelse till kommunanställda och kommunala arbetsplatser som kommuninvånare eller brukare anser utför tjänster av god kvalitet. Det kan till exempel vara en lärare eller ett skollag, vårdbiträde eller en avdelning.

Arbetsförmedlingen föreslår att kontor i Gimo stängs

Vid lunchtid i dag, torsdag, presenterade Arbetsförmedlingen ett förslag som innebär att 132 arbetsförmedlingskontor runt om i landet avvecklas succesivt 2019 och 2020. Ett av dessa är Arbetsförmedlingens kontor i Gimo.

– Vi beklagar att Arbetsförmedlingen stänger sitt kontor i Gimo. Vi har ett fint samarbete mellan Östhammars kommun och Arbetsförmedlingen sedan många år. Vi kommer säkert att kunna fortsätta med det, trots att vi får lite längre avstånd för fysiska möten. De som behöver använda deras tjänster kommer fortsätta med detta digitalt i högre utsträckning, säger Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande i Östhammar.

Enligt förslaget behålls 106 kontor, däribland kontoren i Uppsala och Tierp.

Regeringen vill höja LAS-åldern till 69 år

 

SKL välkomnar förslag att höja åldersgränsen i lagen om anställningsskydd till 69 år. Att flytta fram pensionering och förlänga arbetslivet är nödvändigt för att möta behovet av arbetskraft.

 
Joakim Larsson, ordförande SKL:s förhandlingsdelegation

Joakim Larsson

 

– Att ge fler möjligheten att förlänga arbetslivet med ett par år är en konkre och konstruktiv åtgärd. Det ger arbetstagaren ökade möjligheter att förbättra sin pension samtidigt som arbetsgivaren får ökad tillgång till kompetent och erfaren arbetskraft, som kan bidra till att minska välfärdens rekryteringsbehov, säger Joakim Larsson, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Ett förlängt arbetsliv är också nödvändigt ur ett brett samhällsperspektiv. Det krävs att fler jobbar mer för att kunna hålla pensionerna på en acceptabel nivå och för att kunna möta det ökade behovet av välfärdstjänster. Om alla skulle arbeta minst ett år längre skulle det motsvara ett minskat rekryteringsbehov på ca 60 000 personer.

– Kommuner och regioner ska vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder ett såväl hållbart som förlängt arbetsliv över tid. Kompetensutveckling och en god arbetsmiljö är viktiga delar för att fler ska vilja förlänga arbetslivet med ett par eller några år, säger Joakim Larsson.

Att arbeta med aktiv omställning för medarbetare kommer att vara nödvändigt för alla arbetsgivare framöver. Kompetensbehoven kommer att fortsätta förändras och göra det i allt snabbare takt. Det gör det än viktigare att utveckla system och infrastruktur som möjliggör för anställda att under ett helt yrkesliv utbilda, fortbilda, och omskola sig.

Landshövdingen besökte Östhammar för att prata samhällsutveckling

I fredags välkomnade Östhammar länets landshövding, Göran Enander.

Dagen innehöll bland annat samtal om samhällsutveckling och besöksnäring i kommunen, satsningen på solel och solcellstak, lärande för hållbar utveckling i Östhammars kommun samt planering och utveckling av Öregrunds hamn.

På bilden syns Margareta Widén Berggren, kommunalråd, Göran Enander, Marie Berggren, chef för slutförvarsenheten, Peter Nyberg, kommundirektör och Jacob Spangenberg, kommunalråd.

Långsiktig samverkan ska lösa vattenfrågan

Otillräcklig vattenförsöjning skapar problem för bland annat Alunda och Österbybruk att växa. Nu förbereds en avsiktsförklaring mellan Tierp och Östhammars kommuner, med syfte att etablera ett långsiktigt samarbete kring en vattentäkt i Tierps kommun.

Tierps kommun har, i och med Uppsalaåsens sträckning, tillgång till stora mängder råvatten för dricksvattenförsörjning. En vattenledning som transporterar dricksvatten från Tierps kommun till Österbybruk och Alunda föreslås nu byggas.

- För att Östhammars kommun ska kunna växa och fortsätta vara attraktiv behöver vi hitta en långsiktig lösning i vattenfrågan. Att samverka med Tierps kommun är en bra och långsiktig lösning för framför allt Alunda som haft svårt med vattenförsörjningen under lång tid nu, säger Jacob Spangenberg, kommunstyrelsens ordförande i Östhammar och ordförande i Östhammar Vatten AB.

Från den vattentäkt som är aktuell, kan en överföringsledning till Österbybruk och Alunda byggas inom tre år. Detta under förutsättning att nödvändiga besut fattas i respektive kommun. Närmast väntas frågan tas upp i fullmäktige i Tierp respektive Östhammar i april.

Statens ersättning för ensamkommande täcker inte behoven

Statens sänkta ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar har inneburit stora merkostnader för kommunerna. Nu uppvaktar SKL regeringen med krav på förändringar.

 
Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

 

Staten har det ekonomiska ansvaret för mottagandet av asylsökande och nyanlända ensamkommande barn och unga. Den 1 juli 2017 infördes ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga som innebar en sänkning med mellan 30 och 60 procent. SKL var i sitt remissyttrande kritisk mot de kraftiga sänkningarna.

– SKL och kommunerna såg, precis som regeringen, att det fanns ändringar som var möjliga, och kanske nödvändiga, att göra. Men vi var starkt kritiska mot att sänkningen av ersättningen var så kraftig, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kommunerna ger stöd efter behov trots brist på ersättning

SKL har nu kartlagt konsekvenserna av det nya ersättningssystemet, som har förändrat kommunernas förutsättningar att ta emot ensamkommande barn och unga. Ersättningen från staten är 750 kronor per person och dygn medan kartläggningen visar att den faktiska kostnaden för kommunerna är 1000 kronor. Det nya ersättningssystemet har inneburit en extra kostnad på drygt en miljard kronor för kommunerna sedan det trädde i kraft.

Regeringens kalkyl byggde på att en stor andel av de ensamkommande som nu är myndiga skulle bo i eget boende. SKL:s kartläggning visar dock att majoriteten av dessa är fortsatt placerade, framför allt i stödboenden. De är i fortsatt behov av stöd och har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

Idag får kommunerna ersättning för insatser för särskilda vårdbehov, men bara om de inleds före 18-årsdagen. Det finns dock ett stort vårdbehov för gruppen ensamkommande som redan fyllt 18 år. Detta är inte minst aktuellt när det gäller alla de unga vuxna som nu får uppehållstillstånd för studier enligt den så kallade gymnasielagen, en grupp med betydande behov.

Kommunerna försöker ge ensamkommande det stöd de fortsatt behöver, men den statliga underfinansieringen bidrar till att en majoritet av landets kommuner uppger underskott inom individ- och familjeomsorgen.

Krav på att regeringen agerar

SKL har nu skickat en skrivelse till regeringen som tar upp behovet av ändringar i ersättningssystemet för att göra det möjligt för kommunerna att kunna hantera situationen.

– Kommunerna behöver få rätt förutsättningar för att kunna möta unga vuxnas behov av stöd. Vi hoppas på snabb respons från regeringen och att vi kan få till stånd en bra dialog kring detta, säger Lena Micko.

Långsiktig och hållbar ersättningsmodell för assistansen 

Vi vill värna assistansreformen och att kommuner och övriga seriösa aktörer kan bedriva verksamhet med kollektivavtal. Det skriver SKL och flera av arbetsmarknadsparterna i en debattartikel.

 

Personlig assistans har kommit att bli en av de mest uppskattade insatserna inom LSS. Tusentals människor får dagligen stöd av assistenter med att kunna utföra grundläggande behov. Framför allt är personliga assistenter avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Samtidigt har assistansen blivit omdiskuterad och kritiserad på grund av de höga kostnaderna för samhället.

Den personliga assistansen har blivit mer än sju gånger dyrare än prognosen från 1994 och kostar idag närmare 34 miljarder kronor per år. Många av de brukare som får avslag av Försäkringskassan för assistansersättning söker sig istället till sin kommun. Kommunerna gör många gånger en annan bedömning än Försäkringskassan och bifaller assistans, men får då själva stå för kostnaden. Kommunerna kompenserar dessutom privata utförare för sjuklönekostnader när deras personliga assistenter är sjukskrivna.

Under avtalsrörelsen förhandlar fackförbundet Kommunal med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation om vad kollektivavtalen för personliga assistenter ska innehålla.

Utgångsläget inför förhandlingarna blir svårare för varje år. Under flera års tid har regeringens uppräkning av assistansersättningen varit lägre än de avtalade löneökningarna. Assistansanordnarna ser att marginalerna krymper allt mer. På grund av den rådande ekonomiska situationen överväger en del anordnare att lämna avtalen. Det är en oroande situation, eftersom alla kommunala verksamheter och de allra flesta privata assistansanordnare idag tillämpar kollektivavtal, vilket är en trygghet för den enskilde medarbetaren.

Vi som arbetsmarknadens parter vill värna såväl assistansreformen som möjligheten för både kommuner och övriga seriösa aktörer att bedriva verksamhet med kollektivavtal. Det råder redan nu brist på personliga assistenter och det kan vara svårt att hitta lämpliga personer. Att arbeta så nära en annan person ställer stora krav på bland annat integritet och lyhördhet. Att arbeta som personlig assistent är ett ansvarsfullt och krävande arbete.

För att skapa en legitimitet och verka för att fler söker sig till yrket, krävs att regeringen ser allvaret i situationen. Vi vill tillsammans med regeringen diskutera hur vi kan se till att lagens intentioner upprätthålls och vi får en trygg bransch med långsiktighet för så väl anställda som utförare av personlig assistans.

Vi ser att det är nödvändigt att ta fram en långsiktig och hållbar ersättningsmodell där förutsättningarna är givna för anordnarna samtidigt som statens kostnader beaktas. Ersättningssystemet måste samspela med den svenska arbetsmarknadsmodellen och möjliggöra en löne- och villkorsutveckling som följer den övriga arbetsmarknaden. Som parter ser vi att branschens överlevnad kräver en uppräkning av assistansersättningen som årligen tar hänsyn till såväl löneökningar som övriga faktiska kostnadsökningar.

Ny podd diskuterar lokal och regional demokrati

Nu finns en podcast om demokrati som SKL har tagit fram. I Demokratiresan får lyssnaren ta del av olika aspekter som utvecklar demokratin i kommuner och regioner.

Lena
 Langlet

Lena Langlet

Medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling är en allt viktigare fråga för kommuner och regioner. Nu finns podcasten Demokratiresan, som ett led i det stöd Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger i det lokala och regionala demokratiarbetet.

– I Sverige tar vi demokratin för given, trots att en rad undersökningar visar att utvecklingen i världen går mot fler auktoritära styren. Vi vill med podden öka kunskapen om demokrati, säger Lena Langlet, samordnare för demokratifrågor på SKL och en av de röster som hörs i poddsamtalen.

Konkreta tips för demokratiutveckling

Podden lyfter demokratifrågor ur olika infallsvinklar i halvtimmeslånga avsnitt. Under våren släpps ett nytt avsnitt varannan tisdag och förhoppningen är att det blir en fortsättning även under hösten.

– Vi hoppas kunna ge inspiration och praktiska tips kring hur relationen till medborgarna kan stärkas och hur man tillsammans kan utveckla demokratin på hemmaplan, säger Lena Langlet.

Medborgardialog till medborgarbudget

Premiäravsnittet fokuserar på grunderna i medborgardialog. I det andra avsnittet, som har släppts idag, diskuteras ämnet medborgarbudget – ett fenomen som har spridits till världens största städer under de senaste 30 åren.

Framtida avsnitt kommer att innehålla allt ifrån internationella spaningar till mänskliga rättigheter, medskapande med brukare och samverkan med civilsamhället.

Podden vänder sig framförallt till förtroendevalda och tjänstepersoner inom kommuner och regioner som arbetar eller har intresse av demokrati- och medborgarfrågor.

Poddavsnitten går att prenumerera på via skl.se eller följa via poddplattformar.

Läs vidare

Bra förslag från Agenda 2030-delegationen

SKL välkomnar flera av de förslag som Agenda 2030-delegationen presenterar i dag för hur Sverige ska nå FN:s globala hållbarhetsmål. Kommuner och regioner har en central roll i det arbetet.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

– Engagemanget är stort för de globala målen bland kommuner och regioner. De både vill och kan göra ännu mer för att målen ska nås. Det är därför bra att delegationen nu presenterar förslag om hur kommuner och regioner kan växla upp sina insatser, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Viktigt med fler hållbara upphandlingar

Två av tre hållbarhetsmål förutsätter insatser från lokal och regional nivå. En av flera viktiga insatser, enligt delegationen, är att kommuner och regioner ställer höga krav på hållbarhet i upphandlingar. Det är något SKL instämmer i.

– Upphandlingar är ett kraftfullt redskap för hållbar utveckling. SKL stödjer arbetet för hållbara inköp. Inom kort kommer vi presentera tips och exempel om hur kommuner kan upphandla för minskad klimatpåverkan, säger Lena Micko.

Delegationen föreslår även att regeringen ingår ett handslag med SKL om hur parterna ska bidra till kommunernas och regionernas arbete med de globala hållbarhetsmålen.

– Det är ett intressant förslag, som vi gärna diskuterar tillsammans med regeringen, säger Lena Micko.

Nyckeltal ska underlätta uppföljning

SKL bedriver i dag, tillsammans med FN-förbundet, projektet Glokala Sverige där kommuner och regioner erbjuds utbildning om de globala målen. Den 25 mars kommer också Rådet för främjande av kommunala analyser, en ideell förening som bildats i samarbete mellan SKL och staten, att ge ut nyckeltal som låter kommuner och regioner följa upp sitt arbete mot de globala hållbarhetsmålen.

Fakta

Agenda 2030 är namnet på de 17 globala mål om hållbar utveckling som FN:s medlemsländer, däribland Sverige, har antagit. Målen omfattar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och de ska vara uppnådda senast år 2030.

Läs vidare

Avsiktsförklaring om avtal för krissituationer

SKL, Sobona och de fackliga organisationerna har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring om ett avtal för krissituationer. Målet är att ett avtal ska vara klart till sommaren 2019.

Jeanette Hedberg

Jeanette Hedberg

− Vi kommer under våren att inleda förhandlingar om hur ett nationellt avtal för krissituationer kan utformas. Vår ambition är att det ska finnas ett nytt avtal på plats till sommaren 2019, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Bränderna under sommaren 2018 aktualiserade ett antal frågor om ersättningar för tillrest personal och arbetsmiljöansvar för in- och utlånad personal. Befintliga kollektivavtal fungerar bra i vardagliga situationer, men i akuta krislägen finns det situationer då befintliga kollektivavtal inte är tillräckliga.

− Vi ser att det behövs ett kollektivavtal som tydligt reglerar medarbetarnas anställningsvillkor och ersättningar vid en krissituation. Det kan exempelvis finnas behov av större flexibilitet när det gäller förläggning av arbetstid. Det är också viktigt att anställningsvillkoren är enhetliga och förutsägbara, säger Jeanette Hedberg.

Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, naturkatastrofer som bränder och översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller hot. Det kan komma att beröra bland andra vård- och omsorgspersonal samt räddningstjänstpersonal.

Under hösten 2018 tog SKL och Sobona initiativ till att diskutera frågan om ett avtal för krissituationer med kommuner, regioner, räddningstjänster. I januari 2019 träffades SKL, Sobona och de fackliga organisationerna för en första diskussion.

Fakta

Vad vill du att brandförsvaret ska prioritera 2020–2023?

Uppsala brandförsvar bjuder in till medborgardialog. Vad tycker du att de ska lyfta i deras handlingsprogram för de närmaste åren? Hjälp dem att prioritera deras satsningar genom att svara på enkäten senast 31 mars 2019.

Uppsala brandförsvar kommer också att finnas vid Coop Extra i Östhammar 22 mars mellan klockan 15.00 och 18.00 för att svara på frågor och låta kommuninvånarna fylla i enkäten. 

Resultatet av enkäten kommer att sammanställas och presenteras på uppsalabrandforsvar.se.

 

Dags att söka serveringstillstånd till sommaren

Ska din verksamhet ansöka om stadigvarande eller tillfälligt serveringstillstånd för alkohol till sommaren? Senast i mitten av mars vill vi ha din ansökan. En tillståndsprövning kan ta upp till fyra månader därför rekommenderar vi att du lämnar in din ansökan redan nu.

Serveringstillstånd är ett kommunalt tillstånd som krävs för att få servera alkoholdrycker till allmänheten eller slutna sällskap. Det finns flera olika typer av serveringstillstånd. Vilket som är aktuellt för dig beror på vilken verksamhet du tänker bedriva, till vem din verksamhet vänder sig till och vilka alkoholdrycker du önskar servera. 

En tillståndsprövning kan ta upp till fyra månader. För en snabbare handläggning är det därför viktigt att du bifoga alla efterfrågade handlingar och bilagor till din ansökningshandling.

Tillväxtgalan

Hylla den som hyllas bör på Tillväxtgalan!

Vem eller vilka vill du hylla? Nominera din kandidat, senast 8 april, på Tillväxtgalans hemsida eller på något av våra bibliotek. Läs mer om hur du nominera här!

Fler har rutiner mot hot och hat

Arbetet med att hantera hot och hat mot förtroendevalda har förbättras i kommuner och regioner. Fler förtroendevalda utbildas och fler har system för att förebygga och ta hand om hot och hat.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

Allt fler förtroendevalda utsätts för hot, hat och våld i samband med sitt uppdrag. Samtidigt arbetar allt fler kommuner och regioner mer systematiskt och förebyggande med frågan nu jämfört med för två år sedan. Det visar den enkätundersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört under 2018.

– Det är en bekymmersam och sorglig utveckling att förtroendevalda utsätts alltmer för hot och hat. Att kommuner och regioner i allt större utsträckning har rutiner och system för att ta hand om utsattheten är dock värdefullt för att stärka det demokratiska uppdraget, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Allt fler har utbildat förtroendevalda

248 av 310 kommuner och regioner har svarat på SKL:s enkät kring hur de hanterar det systematiska arbetet med hot och hat mot förtroendevalda. Jämfört med för två år sedan är det mer än dubbelt så många kommuner och regioner som har genomfört utbildningar om hot och hat för förtroendevalda. År 2018 hade drygt sju av tio kommuner och regioner haft utbildningar jämfört med tre av tio kommuner och regioner år 2016.

Totalt sett har SKL nått förtroendevalda, tjänstepersoner och partier i 273 kommuner och 18 regioner med någon form av aktivitet kring hot och hat, så som webbinarier, utbildningar och konferenser.

– Vi har märkt att intresset för SKL:s olika utbildningar och webbinarier inom hot och hat har ökat enormt mycket de senaste åren. Vår ambition är att samtliga kommuner och regioner ska ha tagit del av någon av SKL:s insatser under året, säger Lena Micko.

Merparten har system för hot och hat

94 procent av regionerna och 75 procent av kommunerna uppger att de har upprättat någon form av system för att ta hand om hat, hot och våld mot förtroendevalda i organisationen.

Enkäten visar att det också är allt fler kommuner och regioner som arbetar förebyggande. 75 procent av regionerna och 64 procent av kommunerna uppger att de har ett systematiskt arbete för att så långt som möjligt förebygga att förtroendevalda utsätts.

Fortsatt stöd i förebyggande arbetet

I det fortsatta arbetet kommer SKL, med stöd av regeringen, följa upp hur kommuner och regioner mer i detalj tar hand om hot, hat och våld mot förtroendevalda. SKL fortsätter också att bland annat stödja det förebyggande arbetet med systematik så långt det är möjligt.

– Vi tycker också att det är viktigt att framöver tydliggöra vilken roll och vilket ansvar respektive organisation har i att stötta en utsatt förtroendevald. Och vi ser fram emot att en skärpt lagstiftning för hot och hat äntligen ska bli verklighet under året, säger Lena Micko.

 

Läs vidare

Alunda vårdcentral evakueras till Gimo och Österbybruk

Pressmeddelande   •   Feb 28, 2019 13:10 CET

Malena Ranch (MP), ordförande vårdstyrelsenAll verksamhet vid Alunda vårdcentral flyttas till vårdcentralerna i Gimo och Österbybruk. Orsaken är problem med inomhusmiljön, som ger medarbetarna fysiska besvär. Evakueringen genomförs främst under första halvan av mars månad. Vi beklagar att de boende i området nu får längre till sin vårdcentral, men vi måste sätta både patienternas och personalens hälsa främst, säger Tord Jansson, planerings- och försörjningschef vid Nära vård och hälsa.Alunda vårdcentral är en av fem vårdcentraler i Östhammars kommun, varav fyra drivs i Region Uppsalas egen regi. Vårdcentralen är en filial till Gimo vårdcentral och har idag 4 679 listade patienter och har en bemanning med 17 tjänster. Sedan vårdcentralens tillkomst på 1950-talet har verksamheten vuxit kraftigt och den har vid flera tillfällen byggts ut. Sedan 2016 har personalen rapporterat om fysiska besvär då de vistats i lokalerna, med huvudvärk, hosta, trötthet, andningssvårigheter och nästäppa. Både patienter och personal har också klagat på att lokalerna varit kalla. Fastighetsägaren, Östhammars kommun, har vidtagit olika åtgärder, men problemen kvarstår.I januari lämnade huvudskyddsombudet ett förläggande där man begär en handlingsplan, som nu har tagits fram. Enligt planen ska verksamheten vid vårdcentralen flyttas till Gimo och Österbybruks vårdcentraler. Evakueringen ska vara genomförd senast den 18 mars. Det är i nuläget oklart om och i så fall när man kan återvända till lokalerna.– Fastighetsägaren ska undersöka vad som kan orsaka hälsoproblemen och hur det kan åtgärdas. I avvaktan på detta flyttar vi verksamheten, säger Tord Jansson.I den nuvarande fastighetsinvesteringsplanen för Region Uppsala finns en ny vårdcentral i Alunda upptagen, men tidigast 2024.– Nu har vi hamnat i ett nytt läge och vi behöver undersöka om det på något sätt går att snabba på processen. Vi för en dialog med Östhammars kommun och Östhammarshem om hur vi ska kunna lösa situationen, säger vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP).

Kommuner satsar stort på hållbart klimat

 

Olyckligt att Världsnaturfonden ger en bild av att Sveriges kommuner inte har klimatförändringarna högt på agendan. Kommunerna satsar tvärtom stort skriver Lena Micko på Aftonbladet debatt.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

Från SKL:s sida vill vi till och med hävda att kommunerna är ledande i klimatarbetet. De sätter ambitiösa mål för hur utsläppen av växthusgaserna som värmer upp vår planet ska minska. De investerar stort i sol- och vindenergi. De planerar städer och tätorter för att främja resor med kollektivtrafik och cykel. De ställer allt hårdare krav på hållbarhet vid inköp av varor och tjänster. Bland annat. Många svenska kommuner är internationella föredömen. Uppsala kommun prisades i fjol av just Världsnaturfonden, WWF, som årets globala klimatstad. Det 40-tal kommuner som ingår i samarbetet Klimatkommunerna har minskat sina klimatutsläpp med 40 % sedan 1990.

Men trots att kommunerna gör stora insatser, så måste det till mycket mer. Det förändrade klimatet är ett akut hot och hela Sverige, såväl offentlig som privat sektor, måste nu växla upp sitt arbete rejält för att minska klimatutsläppen i en tillräckligt snabb takt. Även arbetet med att göra Sverige robust mot klimatförändringarnas effekter, som sker redan här och nu, måste intensifieras. Inte minst då värmeböljor och översvämningar väntas bli allt vanligare.

Därför är det bra att WWF både erbjuder stöd och ger förslag på hur kommuner mer effektivt kan motarbeta och göra sig robusta mot klimatförändringarna. Alla bidrag och inspel är välkomna med tanke på den stora samhällsutmaning vi står inför. Från SKL:s sida satsar vi i år särskilt på att stötta kommunernas arbete för minskade utsläpp från upphandlingar, minskad energiåtgång i nya byggnader och ökat lokalt resande med hållbara transporter. Alla dessa områden har avgörande betydelse för att klimatomställningen ska lyckas fullt ut. SKL genomför också flera insatser som bidrar till att samhället blir mer motståndskraftigt.

SKL, kommuner och regioner bejakar allmänhetens ökade engagemang för ett hållbart klimat. Förväntningarna på landets lokala och regionala förtroendevalda är höga, och ska så vara. Samtidigt kan invånarna lita på att klimatet har hög prioritet i såväl kommuner som regioner. Målsättningen är att, genom ett ambitiöst lokalt och regionalt arbete, göra Sverige till det klimatsmarta land som tar ledartröjan i omställningen till en hållbar värld.

Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Debattrepliken publicerades på aftonbladet.se den 27 februari 2019

Årets sverigefinska kommun 2018!

På Sverigefinnarnas dag den 24 februari utsågs Östhammars kommun till 2018 års sverigefinska kommun. Hans Raab var på plats i Övertorneå och mottog utmärkelsen från Sverigefinländarnas delegation. En utmärkelse kommunen fått för att framgångsrikt ha stöttat det sverigefinska kulturarbetet och för att ha utvecklat samarbetet mellan olika kommundelar.

Hans Raab säger efter prisutdelningen:
Det är en stor ära och ett erkännande för allt jobb vi gör. Det har inte alltid varit lätt och kommunens kvarnar mal långsamt men nu har vi ett fungerande samråd med medlemmar från de finska föreningarna, kommunalråd och tjänstemän. Det är mycket verksamhet på gång nu, härnäst kan vi se fram emot ett evenemang på Storbrunn 28 mars, en helkväll om en av Finlands stora stjärnor, Olavi Virta, med författarbesök och filmvisning.

Motiveringen:
Vid valet av 2018 års sverigefinska minoritetskommun har tyngdpunkten lagts på kulturen. Östhammars kommun stödjer de två finska föreningarna i området; Gimo och Österbybruk. Kommunen satsar mycket på att främja och synliggöra den finska och sverigefinska kulturen. Exempel på detta är vernissage, författarbesök, konserter, teater samt kulturresor till andra kommuner.

För att särskilt uppmärksamma barn och unga finns ungdomsgruppen ”Seikkialijat” (Äventyrarna) och en naturklubb för de mindre barnen. I syfte att inspirera barn till att lära sig sitt minoritetsspråk delas årligen ut ett stipendium till den bästa eleven i finska.

Kommunen anordnar även språkkurser i finska på olika nivåer. Kontakterna med den sverigefinska minoriteten i kommunen upprätthålls via samråd och kommunens samordnare besöker skolor och seniorträffar för att sprida kunskap om dagens sverigefinska minoritet och minoritetens historia.

Saknad konst

Många kommuner har dålig kontroll över sida kostverk.

ÖNT fick en pratstund med Peter Källman som ansvarar för Östhammars kommuns konst.

-Det har gjorts en iventering, för två år sedan och då har man upptäckt att det fattas 190 konstverk av 1300. 

En del är reprodutioner. Några konatverk kan ha försvunnit då man bytt lokaler.

Några verk kan ha förvunnit från äldreboenden. Någon i personalen har hängt en tavla hos en boende. Tavlan har kanske tagits med av en annhörig efter ett dödsfall.

Svagare tillväxt i skatteunderlaget

Arbetsmarknaden är fortsatt stark. SKL bedömer dock att konjunkturen mattas av och tillväxten av skatteunderlaget bromsar in under 2019 visar senaste makro- och skatteunderlagsprognosen.

 
Annika Wallenskog

Annika Wallenskog

 

Årets första makroprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på att den nuvarande höga sysselsättningen kan hållas uppe en tid till, trots att BNP-tillväxten dalar till 1 procent under 2019. SKL bedömer att det i år blir hushållens och den offentliga sektorns konsumtion som främst bidrar till fortsatt stigande BNP, i ett läge när tillväxten dämpas av att bostadsbyggandet faller.

– Framtidstron bland såväl hushåll som företag har försvagats markant på sistone. Det stödjer vår bedömning att konjunkturen kommer att fortsätta mattas av, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Skatteunderlaget har reviderats ned

Revideringarna från SKL:s senaste skatteunderlagsprognos är små. Tillväxten av skatteunderlaget bedöms bli 2,9 procent i år jämfört med 4,5 respektive 3,6 procent år 2017 och 2018. I likhet med föregående bedömning förväntas arbetsmarknaden kylas av först 2020. Då spås antalet arbetade timmar minska för första gången sedan 2009, när Sverige drabbades av den globala finanskrisen.

Skatteunderlagstillväxten för åren 2019 till 2021 har justerats ned. Orsaken är främst nedjustering av timlönen för 2019, vilken även drar ned indexeringen av inkomstanknutna pensioner år 2020.

 

Fakta

 

SKL gör prognoser på skatteunderlagets utveckling fem gånger om året; i februari, april, augusti, oktober samt december.
Underlaget syftar till att ge kommuner, landsting och regioner en uppfattning om hur skatteintäkterna, som ligger till grund för budgeten, kommer att utvecklas.

 

Läs vidare

 

Läs vidare

Kommuner planerar för många fler bostäder än det byggs

En professor i fastighetsekonomi skriver på DN Debatt att kommuner inte ser till att det finns tillräckligt med mark för företag att bygga bostäder på. Det är ett felaktigt påstående.

Lena
 Micko, ordförande SKL

Lena Micko

Tvärtom planerar kommunerna för många fler bostäder än det byggs. SKL presenterade nyligen en studie för 2017 där 160 kommuner uppgav att de hade färdiga detaljplaner för nästan 160 000 bostäder. Det kan jämföras med att det samma år färdigställdes cirka 34 000 bostäder i dessa kommuner. Den byggklara marken i dessa kommuner motsvarade med andra ord 4,5 års bostadsbyggande. Att ta fram en detaljplan, som reglerar hur mark ska användas och bebyggas, tar oftast mindre än två år. Det är kortare tid än vad det tar för företag att bebygga den mark som kommunen planlagt.

Viljan är stor bland Sveriges kommuner att bidra till ett ökat bostadsbyggande. Kommunerna gör stora insatser för att alla invånare ska få tillgång till ett bra boende. Inte minst tar socialtjänsterna, på grund av avsaknaden av en statlig social bostadspolitik, ett allt större ansvar för socioekonomiskt svagare grupper. Precis som professor Hans Lind efterfrågar, arbetar många kommuner också aktivt med att åstadkomma inkluderande boendemiljöer där människor med olika bakgrund möter varandra. Det planeras för områden med en blandning av hyresrätter, bostadsrätter, villor, med mera.

Segregationen är dock ett komplext problem som kommuner inte kan lösa på egen hand. Bland annat då det inte är kommuner som ensamt avgör var människor vill eller kan bosätta sig. Det styrs i stor utsträckning av sociala faktorer samt individers och familjers ekonomiska förutsättningar. Segregationen kan bara lösas i ett samspel mellan kommuner, fastighetsägare och statliga instanser.

Medan kommunerna ofta skuldbeläggs i diskussionen om vårt lands brist på bostäder, vill SKL istället framhålla att det är dags för regeringen och riksdagen att kliva fram och ta ett större ansvar. Vi vill se en nationell bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp om bostadsmarknadens alla delar.

Därför välkomnar vi att Hans Lind, i sin nya rapport, förespråkar en bred bostadspolitisk överenskommelse. Från SKL:s sida anser vi att det är särskilt angeläget att göra det enklare för kommuner att planera för nya bostäder där det är mest attraktivt att bo, att förändra skatteregler så att fler vill och kan flytta till såväl nya som befintliga bostäder och att förstärka ekonomiska stöd till de grupper som i dag har svårt att betala för ett bra boende. Vi kan bistå regering och riksdag med fakta om vilka förhållanden som faktiskt råder på bostadsmarknaden i Sveriges kommuner och regioner. Vi diskuterar också gärna lösningar på de bostadspolitiska utmaningar som våra medlemmar hanterar dagligen.

Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

 

Fler blocköverskridande styren än någonsin tidigare 

2018 blev valet som ledde till flest antal blocköverskridande styren och minoritetsstyren. Det blev också valet med många maktskiften visar SKL:s skrift 310 val.

 
Foto

Fullmäktige

 

För fjärde valet i rad ökade deltagandet i valen till såväl kommun som landsting. 84,1 procent röstade i kommunvalet och 83,8 procent i landstingsvalet. Det är dock fortsatt stora skillnader mellan olika valdistrikt. Antal personröster minskade i såväl kommun- som landstingsvalen och är nu på den lägsta nivån sedan personröstningen infördes 1998.

Nytt politiskt landskap

SKL har precis gett ut skriften 310 val, som är en sammanställning av 2018 års kommun- och landstingsval samt en genomgång om hur styren har utvecklats över tid. Några tidigare uppgifter om maktskiften och styren har därmed justerats. En av slutsatserna är att ett delvis nytt politiskt landskap kan skönjas efter valet. I 127 kommuner och 13 regioner har maktskiften ägt rum.

Fler blocköverskridande styren

De borgerliga styrena ökade medan vänsterstyrena mer än halverades. Liksom i föregående val fortsatte de blocköverskridande styrena att öka. Antalet kommuner som styrs i minoritet har också ökat.

Fakta om styren i kommunerna

År

Borgerligt styre

Vänsterstyre

Blocköverskridande

Övrigt

2018

133

38

114

5

2014

90

99

100

1

2010

142

110

38

 

  • De borgerliga styrena har ökat från 90 till 133, jämfört med valet 2014. Vänsterstyrena har mer än halverats, från 99 till 38.
  • De blocköverskridande styrena har ökat, från 100 till 114 kommuner.
  • 116 kommuner styrs i minoritet jämfört med 92 under förra mandatperioden.
  • Sverigedemokraterna styr ensamt i två kommuner, Hörby och Bromölla, och är med i styret i ytterligare två kommuner.
  • Ett lokalt parti styr ensamt i en kommun, Oberoende realister i Hagfors.
  • Lokala partier är med i styret i 49 kommuner.
  • Tre partier har merparten av kommunstyrelsernas ordförandeposter. Socialdemokrater har flest ordförandeposter (43,8 procent) följt av Moderaterna (30,3 procent) och Centerpartiet (19,0 procent). 

Fakta om styren i regionerna

År

Borgerligt styre

Vänsterstyre

Blocköverskridande styre

2018

12

1

8

2014

5

13

3

2010

9

10

2

  • De borgerliga styren har ökat från fem till tolv, jämfört med valet 2014. Region Västerbotten är enda region med ett vänsterstyre.
  • De blocköverskridande styrena har fördubblats från fyra till åtta, jämfört med valet 2014.
  • Tio regioner styrs i minoritet jämfört med sju under förra mandatperioden.
  • De regionala sjukvårdspartierna fick en stor framgång i valet, med sammanlagt 73 mandat i sju regioner. I Norrbotten blev Sjukvårdspartiet störst med 34,7 procent av rösterna och leder den styrande majoriteten.

Partitrender på lokal och regional nivå

  • De borgerliga partierna ingår i fler borgerliga än blocköverskridande styren medan Socialdemokraterna ingår i betydligt fler blocköverskridande än vänsterstyren.
  • Miljöpartiet ingår för första gången i fler borgerliga styren än vänsterstyren.
  • Sverigedemokraterna har tagit plats i styret i fyra kommuner varav två tillsammans med ett eller flera borgerliga partier.
  • Vissa partier är generellt starkare i kommuner än i riksdagen, inte minst Centerpartiet som har högre valresultat i kommunen jämfört med riksdagen i nästan två av tre kommuner.
  • Röstdelningen fortsätter att öka. 35 procent röstade på olika partier i kommunvalet respektive riksdagsvalet. I vissa kommuner är skillnaderna extra påtagliga. I 57 kommuner har den tillträdande styrelseordförandens parti fått mer än tio procentenheter fler röster i kommun- än i riksdagsvalet.
  • Hälften av alla fullmäktigeledamöter är nya efter valet. Högst är siffran för Sverigedemokraterna med 71 procent och lägst för Socialdemokraterna med 37 procent i kommunerna.
 

Fakta 

SKL-definition av styre:

  • Med borgerligt styre avser vi ett styre där ett eller flera borgerliga partier ingår.
  • Med vänsterstyre avser vi ett styre där S och/eller V ingår.
  • I ett blocköverskridande styre ingår ett eller flera borgerliga partier samt S och/eller V.
  • Lokala partier och miljöpartiet kan ingå i alla typer av styren.
  • Med övrigt styre avser vi ett styre med enbart SD eller SD och ett eller flera andra partier samt styre med enbart ett eller flera icke riksdagspartier.

Så förstärks förmågan att bekämpa bränder från luften

Sverige behöver helikoptrar och flygplan för kunna bekämpa skogsbränder i framtiden. I dag lämnade MSB in svaret på regeringsuppdraget som redovisar behoven av förstärkt kapacitet avseende materiel, personalförsörjning och flygkapacitet. Utöver luftburna brandbekämpningsresurser behöver Sverige också bli bättre på samordning mellan räddningstjänsterna. - Det vi i dag lämnade in till regering är en kraftfull ambitionshöjning vad gäller förmågan att vattenbomba och fler utbildningsplatser, säger Dan Eliasson, generaldirektör på MSB.

Svaret på regeringsuppdraget, som i dag lämnades in till Justitiedepartementet, består av två delar:

  • dels utreda behov av förstärkt nationell förmåga att bekämpa bränder från luften, utöver de resurser som redan finns tillgängliga. 
  • dels att bedöma utbildnings- och kompetensbehov inom kommunal räddningstjänst med en kostnadsuppskattning,

- Sedan september i fjol har vi pratat om hur vi behöver förstärka utrustning med vattenpumpar, slangar, terrängfordon, mobila Rakelstationer och förbättra ledningsförmågan. Det vi i dag lämnat in till regering är en kraftfull ambitionshöjning med fokus på utbildning och utbildningsplatser. Och sedan en färdväg framåt för att skaffa oss kompetens och förmåga att vattenbomba, säger Dan Eliasson och fortsätter:

- Vi har gått ut med en upphandling föra att skaffa oss helikopterkapacitet till redan till sommaren 2019. Vi har dessutom tagit höjd för att utöka antalet utbildningsplatser för räddningstjänstpersonal. Både i grund- och vidareutbildning. 

Förmågan måste stärkas

MSB föreslår uppbyggnad av förmågan att vattenbomba i tre steg:
  • I ett första steg upphandlas helikoptertjänster för skogsbrandsbekämpning.
  • I ett andra steg upphandlas mindre skopande plan. Både helikoptrar och flygplan bör vara en del av EU:s samlade förmåga. 
  • I ett tredje steg bör större skopande flygplan med stationering i Sverige övervägas. Detta kräver ytterligare utredning utifrån erfarenheterna av såväl upphandling av helikoptrar som mindre skopande plan. Därtill måste vi se hur, rescEU som är en gemensam EU-resurs för katastrofhantering, utvecklas.
MSB menar att de flygande resurserna i alla tre steg ska vara en del av civilskyddsmekanismen. EU delfinansierar de resurser som ingår i rescEU.

Flygande resurser blir kostnadsfritt för räddningstjänsterna

De helikoptrar och flygplan som MSB upphandlar och tillgängliggör är nationella förstärkningsresurser. De nationella förstärkningsresurserna som MSB tillhandahåller använder kommunernas räddningstjänster kostnadsfritt. Detta för att ekonomiska muskler eller storlek på räddningstjänstorganisation, aldrig ska vara avgörande för att man ska kalla in förstärkningsresurser i ett tidigt skede. 

Fler utbildningsplatser behövs

Utbildningsplatserna inom grund- och vidareutbildning för kommunal räddningstjänst räcker inte till. Platserna behöver öka från dagens ca 1500 till ca 2000 samtidigt som utbildning inom ledning av räddningstjänst behöver ses över och en räddningschefsutbildning bör utvecklas. Satsningarna ställer krav på åtgärder vid MSB:s skolor i Sandö och Revinge och förutsättningar behöver skapas för att genomföra fler utbildningar regionalt. Utbildningsplatserna behöver öka stegvis med ca 100-200 platser per år fram till 2022 när behoven möts fullt ut. Utbildning inom ledning av räddningstjänst utvecklas och planeras starta hösten 2021. Utbildningen behöver både breddas och fördjupas vilket förväntas föra med sig kostnadsökningar. Sammantaget medför åtgärderna ökade kostnader med 25 miljoner kronor för 2020, 43 miljoner kronor för 2021 och 66 miljoner kronor årligen från 2022.

Utbildning i skogsbrandsbekämpning

Utbildning  i skogsbrandsbekämpning saknas i dag i Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (Grib). MSB föreslår att en påbyggnadsutbildning tas fram. En sådan kan starta tidigast 2021 till en kostnad om 15 miljoner kronor årligen.

Förstärkt kommunal räddningstjänst

Ett nationellt utbildningsstöd till kommunal räddningstjänst för att utbilda frivilliga brandmän, skogsbrandvärn och andra frivilliga för skogsbrandsbekämpning utvecklas. Utbildningsstödet utvecklas stegvis och medför kostnader för 5 miljoner kronor för 2020 upp till 10 miljoner kronor årligen från 2022.

Bra förslag i skogsbrandsutredning

 

I dag presenterade utredningen om sommarens skogsbränder sitt slutbetänkande. SKL delar i stort bilden av hur bränderna hanterades och förslagen om hur räddningsinsatserna kan förbättras.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

– Vi delar utredningens bedömning att skogsbränderna generellt sett hanterades bra. De drabbade kommunerna var hårt ansträngda, men gjorde med hjälp av andra kommuner, myndigheter, civilsamhälle och internationellt stöd stora insatser för att släcka många av de bränder som uppstod och för att förhindra ytterligare spridning, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Samtidigt pekar utredningen på flera brister, främst när det gäller ledningssystem och samarbete. Det är angeläget att kommun och stat nu hjälps åt med att hantera dessa frågor för att höja samhällets beredskap inför framtida liknande händelser.

Enhetlig styrning skulle underlätta samarbete

Flera av åtgärdsförslagen har hämtats från Räddningstjänstutredningen som blev klar förra året. SKL instämmer bland annat i att räddningstjänsterna behöver ha ett mer enhetligt ledningssystem, så att de styrs och leds på samma sätt. Det skulle bland annat främja samarbete vid räddningsinsatserna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har påbörjat ett utvecklingsarbete av ett enhetligt ledningssystem och bör nu få i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur ledningssystemet ska utformas.

Tillsynen av räddningstjänsten bör fortsatt utföras av länsstyrelserna, men med skärpta krav på kompetens och samarbete. SKL avstyrker förslaget att MSB ska ta över tillsynsansvaret, då länsstyrelserna har god lokalkännedom och en samordnande roll i krisberedskapen. Inte heller bör MSB bli den myndighet som kan ta över ansvaret för räddningstjänsten vid större räddningsinsatser. Det bör fortsatt vara en fråga för länsstyrelserna, men villkoren för övertagandet behöver bli tydligare.

Ännu en viktig fråga är att MSB får ett tydligt uppdrag att förbättra och utveckla statliga förstärkningsresurser och att göra det enklare att nyttja resurser hos privata aktörer.

SKL initierar avtal för krissituationer

SKL har inlett samtal med de fackliga organisationerna, bland annat de som organiserar räddningstjänstpersonal, med ambitionen att teckna ett kollektivavtal för krissituationer.

– Det sker mot bakgrund av sommarens skogsbränder då SKL kunde konstatera att de befintliga kollektivavtal som reglerar anställningsvillkor och ersättningar inte fungerar som önskat vid krisartade händelser. Målet är att teckna ett avtal innan sommaren 2019, säger Lena Micko.

SKL efterlyser ännu fler insatser för att den svenska klimatomställningen ska nå sin fulla potential.

Lena Micko

Lena Micko

Över hela landet arbetar kommuner och regioner för att bygga samhällen som är hållbara för dagens och framtidens generationer. Det sätts ambitiösa mål om hur klimatutsläppen som värmer upp vår planet ska minska. Som resultat är exempelvis den regionala kollektivtrafiken nu nära att bli helt fri från fossila bränslen. Energianvändningen i byggnader minskar årligen vilket ger både lägre utsläpp och besparar samhället miljardkostnader. Det görs också allt fler klimatsmarta val vid inköp av exempelvis material och livsmedel. Detta samtidigt som arbetet intensifieras för att göra samhället mer robust mot de negativa effekter som det förändrade klimatet redan nu medför, till exempel värmeböljor, översvämningar, skyfall och skred.

Men även om det redan idag görs stora insatser och framsteg, så kommer det krävas ännu mer för att nå riksdagens klimatmål och visionen om ett Sverige som är fritt från klimatutsläpp år 2045.

Mot bakgrund av den stora utmaning vi står inför är det positivt att regeringen, enligt överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet, nu ska genomföra flera satsningar för att bidra till ett hållbart klimat. SKL välkomnar bland annat att Klimatklivet, där det fördelas ekonomiska stöd till lokala och regionala klimatinvesteringar, ska utvecklas. Samma gäller för stadsmiljöavtalen, som nu ska bli ett ännu bättre stöd för kommuners och regioner i arbetet med att skapa gröna städer och att öka det hållbara resandet. Vi bistår gärna i såväl dessa insatser som i exempelvis utvecklandet av järnvägen och den cirkulära ekonomin.

Samtidigt ser vi att det finns en rad statliga åtgärder som inte omfattas av överenskommelsen, men som är av avgörande betydelse. Häromåret slutförde en blocköverskridande klimatberedning på SKL ett tvåårigt arbete. Beredningens arbete resulterade bland annat i totalt 82 förslag till kommunerna, regionerna och staten om hur klimatutsläppen kan minskas och samhället rustas mot klimatförändringarna.

SKL prioriterar klimatet och arbetar tillsammans med medlemmarna enligt beredningens rekommendationer. Vi uppmanar nu också regering och riksdag att genomföra följande insatser, som är några av de mest angelägna i klimatomställningen:

  • Utveckla, tillsammans med kommuner och regioner, metoder för att bedöma vilka klimatutsläpp som uppstår från verksamheter och konsumtion i offentlig sektor. Till exempel vid inköp av material, produkter och livsmedel. Det är också angeläget att förbättra statistiken om vilka utsläpp som energianvändningen på lokal nivå orsakar.
  • Satsa på hållbar upphandling, bland annat genom att förtydliga och bredda uppdraget för Upphandlingsmyndigheten. Myndigheten ger i dag angeläget stöd genom sina förslag på hållbarhetskrav vid inköp, men SKL anser att det behövs ett mer aktivt stöd med att sprida goda exempel och att utveckla upphandlingar som driver fram klimatsmarta innovationer. Offentlig sektor köper varor och tjänster för runt 700 miljarder kronor varje år. Upphandlingar har därigenom en central roll i minskandet av klimatutsläppen.
  • Vidta åtgärder för utvecklingen av en fossilfri uppvärmning och elproduktion, bland annat genom att förändra byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmning. I dag premieras lösningar som ökar elberoendet och bidrar till effekttoppar men som inte ger den bästa klimatnyttan. Staten bör också skapa incitament för ökad produktion av kraftvärme, som samproducerar el och fjärrvärme, vilket i regel är resurseffektivt och bra för klimatet. Mer kraftvärmeproduktion kan därtill bidra till att lösa effektfrågan, det vill säga bristen på kapacitet i elnäten som blivit ett problem på flera håll till följd av ökade anspråk på el från datacentra, samhällsutbyggnad, transporter och industri.
  • Satsa på infrastrukturen. Ge Trafikverket i uppdrag att förtydliga de transportpolitiska målen så att de omfattar även klimat och miljö, säkerställ att myndigheten i större utsträckning bygger ut och bygger om infrastruktur i syfte att minska samhällets klimatpåverkan, samplanera investeringar i ny infrastruktur med styrmedel för hållbart resande. Bland annat.
  • Ta ett större ansvar för klimatanpassningen. Klargör hur finansieringen av nödvändiga åtgärder – till exempel när det gäller att stå emot och hantera stigande havsnivåer och ökande temperaturer – ska fördelas mellan samhällets aktörer. Otydligheten kombinerat med att statens avsatta ekonomiska stöd är översökta, gör att kostnaderna ofta hamnar på landets kommuner. Regeringen bör även säkra att kommuner får bättre och kostnadsfria underlag från staten i sin fysiska planering.

Klimatförändringarna är en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Sverige har ett viktigt ansvar att ta ledarrollen och agera som ett internationellt föredöme. SKL, kommunerna och regionerna är redo att kroka arm med staten och den nya regeringen för att vi ska lyckas fullt ut med klimatomställningen

SKL föreslår förändrat strandskydd för landsbygden

SKL föreslår i dag regeringen förändringar av strandskyddet. Syftet är att kommuner enklare ska kunna utveckla landsbygden genom att skapa attraktiva boendemiljöer.

Lena Micko

Lena Micko

– Många landsbygdskommuner har väldigt god tillgång till sjöar och vattendrag. Trots det hindras byggande i strandnära lägen. Kommuner behöver kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att utvecklas och locka nya invånare, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Under 2009 och 2010 förändrades strandskyddet för att främja landsbygdens utveckling. Men effekten har uteblivit.

– Vårt nya förslag skulle förenkla byggande i strandnära lägen på landsbygden, samtidigt som strandskyddets syften värnas. Det skulle bli en rimlig balans mellan bevarande och nybyggnation, säger Lena Micko.

Så vill SKL att lagstiftningen förändras

SKL lämnar sitt förslag i ett remissvar till regeringen. Remissvaret innehåller ett komplett lagförslag som har en stark förankring bland kommunerna. SKL vill bland annat se följande förändringar i lagen:

  • Ta bort kravet att kommuner ska peka ut särskilda geografiska områden, så kallade LIS-områden*, för att enklare kunna upphäva eller ge dispens från strandskyddet. I kommuner, där det knappt byggs några nya hus, är det nästan omöjligt att veta exakt var ny bebyggelse kan komma att ske. SKL föreslår istället generella kriterier som kan ligga till grund för att pröva byggande i strandnära lägen på landsbygden.
  • Ta bort kravet att strandnära bostäder på landsbygden måste byggas i anslutning till befintliga bostadshus. På landsbygden finns sällan några befintliga hus att bygga intill. Sambandet mellan bebyggelsen är oftare socialt än geografiskt. En by kan omfatta flera kvadratkilometer. SKL föreslår en lagändring som låter kommuner ta hänsyn till sociala samband och lokala förhållanden.
  • Inför två nya skäl för när kommuner får upphäva eller ge dispens från strandskyddet. Ett skäl ska vara att det på den aktuella platsen inte finns ett växt- och djurliv som är beroende av det unika mötet mellan land och vatten. Det andra ska vara att den planerade åtgärden inte påverkar allmänhetens tillgång till stränder.
  • Ge kommuner möjlighet att i vissa fall upphäva strandskyddet utan samband med detaljplaneläggning.

* LIS är en förkortning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Fakta

I den aktuella remissen har regeringen bett organisationer komplettera Naturvårdsverkets förslag på hur förändrade strandskyddsregler kan underlätta strandnära byggande på landsbygden. Naturvårdsverket lämnade sitt förslag på uppdrag av regeringen hösten 2017.

Läs vidare

Bra för äldre med lättillgänglig hemtjänst

Ett nytt förslag från regeringen gör det enklare för äldre att få hemtjänst utan behovsprövning.

Lena Micko

Lena Micko

Regeringen har lagt fram ett förslag så att de kommuner som vill kan ge hemtjänstinsatser som exempelvis omvårdnad, städning, handling, trygghetslarm eller annat som kan öka kvaliteten för de äldre utan behovsprövning.

- Vi tycker det här är ett bra förslag som vi länge har påtalat för regeringen att det borde införas. Vi har ett otydligt regelverk idag. Nu kommer de kommuner som vill bevilja hemtjänst utan utredning kunna göra det utan att riskera att bryta mot lagen. Det gynnar de äldre, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunerna kan nu fastställa riktlinjer om vilka tjänster som ska ingå och från vilken ålder detta ska kunna tillämpas, +65, +75 eller annan ålder.

- För kommunerna innebär detta mindre administration samtidigt som hjälpen blir mer lättillgänglig och kvaliteten för de äldre ökar. Nu blir den så kallade Linköpingsmodellen också lag, säger Lena Micko.

Oftast får de äldre den hjälp de efterfrågar, mindre än 1 procent av ansökningar om hjälp får avslag. Vill någon ha sin sak prövad genom en biståndsutredning så har den äldre alltid rätt till det.

Många kommuner har erbjudit äldre hjälpinsatser utan biståndsbedömning för att göra hjälpen mer lättillgänglig. I dag tillämpas det i drygt 80 kommuner. Ca 50 kommuner har tillämpat detta men avbrutit, ofta på grund av att de rättsliga förutsättningarna varit oklara. Fler kommuner har varit intresserade men avstått av samma skäl.

Lagändringen föreslås träda ikraft 1 juli 2018.

Så blir den nya maten i hemtjänsten

Från och med den 11 september kommer alla kunder med matdistribution i Östhammar kommun att erbjudas kylda lunchlådor istället för varma.

Kylda lunchlådor har sedan ett tiotal år funnits för brukare i Alunda medan brukare i de andra tätorterna i kommunen har haft varma lunchlådor. Beslutet att leverera kyld mat istället för varm mat fattades av socialnämnden, i samarbete med tekniska förvaltningen, hösten 2016. Det innebär större valfrihet för brukaren som kan välja bland flera rätter samt att kvaliteten på maten säkerställs.

– Nu kan vi leverera mat på ett bättre och säkrare sätt. De som har hemtjänst kan nu själva välja vilken tid de vill äta, säger Carina Kumlin, vård- och omsorgschef i Östhammars kommun.

Maten tillagas som tidigare på våra särskilda boenden i kommunen. Detta innebär att all mat lagas från grunden på vanligt sätt och sedan kyls ned innan den packas och levereras. Den snabba nedkylningen gör att maten behåller smak och näringsinnehåll. Maten förvaras kyld hela vägen fram till kunden, som själv värmer den i ugn eller mikrovågsugn.

De brukare som har behov av stöd vid måltiden ifrån hemtjänsten kommer även i fortsättningen att ha det och behövs utökad hjälp kontaktas kommunens biståndshandläggare på telefonnummer 0173-860 00.

Vid frågor, kontakta Carina Kumlin, vård- och omsorgschef i Östhammars kommun, på telefonnummer 0173-860 00.