Fler blocköverskridande styren än någonsin tidigare 

2018 blev valet som ledde till flest antal blocköverskridande styren och minoritetsstyren. Det blev också valet med många maktskiften visar SKL:s skrift 310 val.

 
Foto

Fullmäktige

 

För fjärde valet i rad ökade deltagandet i valen till såväl kommun som landsting. 84,1 procent röstade i kommunvalet och 83,8 procent i landstingsvalet. Det är dock fortsatt stora skillnader mellan olika valdistrikt. Antal personröster minskade i såväl kommun- som landstingsvalen och är nu på den lägsta nivån sedan personröstningen infördes 1998.

Nytt politiskt landskap

SKL har precis gett ut skriften 310 val, som är en sammanställning av 2018 års kommun- och landstingsval samt en genomgång om hur styren har utvecklats över tid. Några tidigare uppgifter om maktskiften och styren har därmed justerats. En av slutsatserna är att ett delvis nytt politiskt landskap kan skönjas efter valet. I 127 kommuner och 13 regioner har maktskiften ägt rum.

Fler blocköverskridande styren

De borgerliga styrena ökade medan vänsterstyrena mer än halverades. Liksom i föregående val fortsatte de blocköverskridande styrena att öka. Antalet kommuner som styrs i minoritet har också ökat.

Fakta om styren i kommunerna

År

Borgerligt styre

Vänsterstyre

Blocköverskridande

Övrigt

2018

133

38

114

5

2014

90

99

100

1

2010

142

110

38

 

  • De borgerliga styrena har ökat från 90 till 133, jämfört med valet 2014. Vänsterstyrena har mer än halverats, från 99 till 38.
  • De blocköverskridande styrena har ökat, från 100 till 114 kommuner.
  • 116 kommuner styrs i minoritet jämfört med 92 under förra mandatperioden.
  • Sverigedemokraterna styr ensamt i två kommuner, Hörby och Bromölla, och är med i styret i ytterligare två kommuner.
  • Ett lokalt parti styr ensamt i en kommun, Oberoende realister i Hagfors.
  • Lokala partier är med i styret i 49 kommuner.
  • Tre partier har merparten av kommunstyrelsernas ordförandeposter. Socialdemokrater har flest ordförandeposter (43,8 procent) följt av Moderaterna (30,3 procent) och Centerpartiet (19,0 procent). 

Fakta om styren i regionerna

År

Borgerligt styre

Vänsterstyre

Blocköverskridande styre

2018

12

1

8

2014

5

13

3

2010

9

10

2

  • De borgerliga styren har ökat från fem till tolv, jämfört med valet 2014. Region Västerbotten är enda region med ett vänsterstyre.
  • De blocköverskridande styrena har fördubblats från fyra till åtta, jämfört med valet 2014.
  • Tio regioner styrs i minoritet jämfört med sju under förra mandatperioden.
  • De regionala sjukvårdspartierna fick en stor framgång i valet, med sammanlagt 73 mandat i sju regioner. I Norrbotten blev Sjukvårdspartiet störst med 34,7 procent av rösterna och leder den styrande majoriteten.

Partitrender på lokal och regional nivå

  • De borgerliga partierna ingår i fler borgerliga än blocköverskridande styren medan Socialdemokraterna ingår i betydligt fler blocköverskridande än vänsterstyren.
  • Miljöpartiet ingår för första gången i fler borgerliga styren än vänsterstyren.
  • Sverigedemokraterna har tagit plats i styret i fyra kommuner varav två tillsammans med ett eller flera borgerliga partier.
  • Vissa partier är generellt starkare i kommuner än i riksdagen, inte minst Centerpartiet som har högre valresultat i kommunen jämfört med riksdagen i nästan två av tre kommuner.
  • Röstdelningen fortsätter att öka. 35 procent röstade på olika partier i kommunvalet respektive riksdagsvalet. I vissa kommuner är skillnaderna extra påtagliga. I 57 kommuner har den tillträdande styrelseordförandens parti fått mer än tio procentenheter fler röster i kommun- än i riksdagsvalet.
  • Hälften av alla fullmäktigeledamöter är nya efter valet. Högst är siffran för Sverigedemokraterna med 71 procent och lägst för Socialdemokraterna med 37 procent i kommunerna.
 

Fakta 

SKL-definition av styre:

  • Med borgerligt styre avser vi ett styre där ett eller flera borgerliga partier ingår.
  • Med vänsterstyre avser vi ett styre där S och/eller V ingår.
  • I ett blocköverskridande styre ingår ett eller flera borgerliga partier samt S och/eller V.
  • Lokala partier och miljöpartiet kan ingå i alla typer av styren.
  • Med övrigt styre avser vi ett styre med enbart SD eller SD och ett eller flera andra partier samt styre med enbart ett eller flera icke riksdagspartier.

Så förstärks förmågan att bekämpa bränder från luften

Sverige behöver helikoptrar och flygplan för kunna bekämpa skogsbränder i framtiden. I dag lämnade MSB in svaret på regeringsuppdraget som redovisar behoven av förstärkt kapacitet avseende materiel, personalförsörjning och flygkapacitet. Utöver luftburna brandbekämpningsresurser behöver Sverige också bli bättre på samordning mellan räddningstjänsterna. - Det vi i dag lämnade in till regering är en kraftfull ambitionshöjning vad gäller förmågan att vattenbomba och fler utbildningsplatser, säger Dan Eliasson, generaldirektör på MSB.

Svaret på regeringsuppdraget, som i dag lämnades in till Justitiedepartementet, består av två delar:

  • dels utreda behov av förstärkt nationell förmåga att bekämpa bränder från luften, utöver de resurser som redan finns tillgängliga. 
  • dels att bedöma utbildnings- och kompetensbehov inom kommunal räddningstjänst med en kostnadsuppskattning,

- Sedan september i fjol har vi pratat om hur vi behöver förstärka utrustning med vattenpumpar, slangar, terrängfordon, mobila Rakelstationer och förbättra ledningsförmågan. Det vi i dag lämnat in till regering är en kraftfull ambitionshöjning med fokus på utbildning och utbildningsplatser. Och sedan en färdväg framåt för att skaffa oss kompetens och förmåga att vattenbomba, säger Dan Eliasson och fortsätter:

- Vi har gått ut med en upphandling föra att skaffa oss helikopterkapacitet till redan till sommaren 2019. Vi har dessutom tagit höjd för att utöka antalet utbildningsplatser för räddningstjänstpersonal. Både i grund- och vidareutbildning. 

Förmågan måste stärkas

MSB föreslår uppbyggnad av förmågan att vattenbomba i tre steg:
  • I ett första steg upphandlas helikoptertjänster för skogsbrandsbekämpning.
  • I ett andra steg upphandlas mindre skopande plan. Både helikoptrar och flygplan bör vara en del av EU:s samlade förmåga. 
  • I ett tredje steg bör större skopande flygplan med stationering i Sverige övervägas. Detta kräver ytterligare utredning utifrån erfarenheterna av såväl upphandling av helikoptrar som mindre skopande plan. Därtill måste vi se hur, rescEU som är en gemensam EU-resurs för katastrofhantering, utvecklas.
MSB menar att de flygande resurserna i alla tre steg ska vara en del av civilskyddsmekanismen. EU delfinansierar de resurser som ingår i rescEU.

Flygande resurser blir kostnadsfritt för räddningstjänsterna

De helikoptrar och flygplan som MSB upphandlar och tillgängliggör är nationella förstärkningsresurser. De nationella förstärkningsresurserna som MSB tillhandahåller använder kommunernas räddningstjänster kostnadsfritt. Detta för att ekonomiska muskler eller storlek på räddningstjänstorganisation, aldrig ska vara avgörande för att man ska kalla in förstärkningsresurser i ett tidigt skede. 

Fler utbildningsplatser behövs

Utbildningsplatserna inom grund- och vidareutbildning för kommunal räddningstjänst räcker inte till. Platserna behöver öka från dagens ca 1500 till ca 2000 samtidigt som utbildning inom ledning av räddningstjänst behöver ses över och en räddningschefsutbildning bör utvecklas. Satsningarna ställer krav på åtgärder vid MSB:s skolor i Sandö och Revinge och förutsättningar behöver skapas för att genomföra fler utbildningar regionalt. Utbildningsplatserna behöver öka stegvis med ca 100-200 platser per år fram till 2022 när behoven möts fullt ut. Utbildning inom ledning av räddningstjänst utvecklas och planeras starta hösten 2021. Utbildningen behöver både breddas och fördjupas vilket förväntas föra med sig kostnadsökningar. Sammantaget medför åtgärderna ökade kostnader med 25 miljoner kronor för 2020, 43 miljoner kronor för 2021 och 66 miljoner kronor årligen från 2022.

Utbildning i skogsbrandsbekämpning

Utbildning  i skogsbrandsbekämpning saknas i dag i Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (Grib). MSB föreslår att en påbyggnadsutbildning tas fram. En sådan kan starta tidigast 2021 till en kostnad om 15 miljoner kronor årligen.

Förstärkt kommunal räddningstjänst

Ett nationellt utbildningsstöd till kommunal räddningstjänst för att utbilda frivilliga brandmän, skogsbrandvärn och andra frivilliga för skogsbrandsbekämpning utvecklas. Utbildningsstödet utvecklas stegvis och medför kostnader för 5 miljoner kronor för 2020 upp till 10 miljoner kronor årligen från 2022.

Bra förslag i skogsbrandsutredning

 

I dag presenterade utredningen om sommarens skogsbränder sitt slutbetänkande. SKL delar i stort bilden av hur bränderna hanterades och förslagen om hur räddningsinsatserna kan förbättras.

 
Lena Micko

Lena Micko

 

– Vi delar utredningens bedömning att skogsbränderna generellt sett hanterades bra. De drabbade kommunerna var hårt ansträngda, men gjorde med hjälp av andra kommuner, myndigheter, civilsamhälle och internationellt stöd stora insatser för att släcka många av de bränder som uppstod och för att förhindra ytterligare spridning, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Samtidigt pekar utredningen på flera brister, främst när det gäller ledningssystem och samarbete. Det är angeläget att kommun och stat nu hjälps åt med att hantera dessa frågor för att höja samhällets beredskap inför framtida liknande händelser.

Enhetlig styrning skulle underlätta samarbete

Flera av åtgärdsförslagen har hämtats från Räddningstjänstutredningen som blev klar förra året. SKL instämmer bland annat i att räddningstjänsterna behöver ha ett mer enhetligt ledningssystem, så att de styrs och leds på samma sätt. Det skulle bland annat främja samarbete vid räddningsinsatserna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har påbörjat ett utvecklingsarbete av ett enhetligt ledningssystem och bör nu få i uppdrag att ta fram föreskrifter om hur ledningssystemet ska utformas.

Tillsynen av räddningstjänsten bör fortsatt utföras av länsstyrelserna, men med skärpta krav på kompetens och samarbete. SKL avstyrker förslaget att MSB ska ta över tillsynsansvaret, då länsstyrelserna har god lokalkännedom och en samordnande roll i krisberedskapen. Inte heller bör MSB bli den myndighet som kan ta över ansvaret för räddningstjänsten vid större räddningsinsatser. Det bör fortsatt vara en fråga för länsstyrelserna, men villkoren för övertagandet behöver bli tydligare.

Ännu en viktig fråga är att MSB får ett tydligt uppdrag att förbättra och utveckla statliga förstärkningsresurser och att göra det enklare att nyttja resurser hos privata aktörer.

SKL initierar avtal för krissituationer

SKL har inlett samtal med de fackliga organisationerna, bland annat de som organiserar räddningstjänstpersonal, med ambitionen att teckna ett kollektivavtal för krissituationer.

– Det sker mot bakgrund av sommarens skogsbränder då SKL kunde konstatera att de befintliga kollektivavtal som reglerar anställningsvillkor och ersättningar inte fungerar som önskat vid krisartade händelser. Målet är att teckna ett avtal innan sommaren 2019, säger Lena Micko.

SKL efterlyser ännu fler insatser för att den svenska klimatomställningen ska nå sin fulla potential.

Lena Micko

Lena Micko

Över hela landet arbetar kommuner och regioner för att bygga samhällen som är hållbara för dagens och framtidens generationer. Det sätts ambitiösa mål om hur klimatutsläppen som värmer upp vår planet ska minska. Som resultat är exempelvis den regionala kollektivtrafiken nu nära att bli helt fri från fossila bränslen. Energianvändningen i byggnader minskar årligen vilket ger både lägre utsläpp och besparar samhället miljardkostnader. Det görs också allt fler klimatsmarta val vid inköp av exempelvis material och livsmedel. Detta samtidigt som arbetet intensifieras för att göra samhället mer robust mot de negativa effekter som det förändrade klimatet redan nu medför, till exempel värmeböljor, översvämningar, skyfall och skred.

Men även om det redan idag görs stora insatser och framsteg, så kommer det krävas ännu mer för att nå riksdagens klimatmål och visionen om ett Sverige som är fritt från klimatutsläpp år 2045.

Mot bakgrund av den stora utmaning vi står inför är det positivt att regeringen, enligt överenskommelse med Liberalerna och Centerpartiet, nu ska genomföra flera satsningar för att bidra till ett hållbart klimat. SKL välkomnar bland annat att Klimatklivet, där det fördelas ekonomiska stöd till lokala och regionala klimatinvesteringar, ska utvecklas. Samma gäller för stadsmiljöavtalen, som nu ska bli ett ännu bättre stöd för kommuners och regioner i arbetet med att skapa gröna städer och att öka det hållbara resandet. Vi bistår gärna i såväl dessa insatser som i exempelvis utvecklandet av järnvägen och den cirkulära ekonomin.

Samtidigt ser vi att det finns en rad statliga åtgärder som inte omfattas av överenskommelsen, men som är av avgörande betydelse. Häromåret slutförde en blocköverskridande klimatberedning på SKL ett tvåårigt arbete. Beredningens arbete resulterade bland annat i totalt 82 förslag till kommunerna, regionerna och staten om hur klimatutsläppen kan minskas och samhället rustas mot klimatförändringarna.

SKL prioriterar klimatet och arbetar tillsammans med medlemmarna enligt beredningens rekommendationer. Vi uppmanar nu också regering och riksdag att genomföra följande insatser, som är några av de mest angelägna i klimatomställningen:

  • Utveckla, tillsammans med kommuner och regioner, metoder för att bedöma vilka klimatutsläpp som uppstår från verksamheter och konsumtion i offentlig sektor. Till exempel vid inköp av material, produkter och livsmedel. Det är också angeläget att förbättra statistiken om vilka utsläpp som energianvändningen på lokal nivå orsakar.
  • Satsa på hållbar upphandling, bland annat genom att förtydliga och bredda uppdraget för Upphandlingsmyndigheten. Myndigheten ger i dag angeläget stöd genom sina förslag på hållbarhetskrav vid inköp, men SKL anser att det behövs ett mer aktivt stöd med att sprida goda exempel och att utveckla upphandlingar som driver fram klimatsmarta innovationer. Offentlig sektor köper varor och tjänster för runt 700 miljarder kronor varje år. Upphandlingar har därigenom en central roll i minskandet av klimatutsläppen.
  • Vidta åtgärder för utvecklingen av en fossilfri uppvärmning och elproduktion, bland annat genom att förändra byggreglerna så att de inte styr valet av uppvärmning. I dag premieras lösningar som ökar elberoendet och bidrar till effekttoppar men som inte ger den bästa klimatnyttan. Staten bör också skapa incitament för ökad produktion av kraftvärme, som samproducerar el och fjärrvärme, vilket i regel är resurseffektivt och bra för klimatet. Mer kraftvärmeproduktion kan därtill bidra till att lösa effektfrågan, det vill säga bristen på kapacitet i elnäten som blivit ett problem på flera håll till följd av ökade anspråk på el från datacentra, samhällsutbyggnad, transporter och industri.
  • Satsa på infrastrukturen. Ge Trafikverket i uppdrag att förtydliga de transportpolitiska målen så att de omfattar även klimat och miljö, säkerställ att myndigheten i större utsträckning bygger ut och bygger om infrastruktur i syfte att minska samhällets klimatpåverkan, samplanera investeringar i ny infrastruktur med styrmedel för hållbart resande. Bland annat.
  • Ta ett större ansvar för klimatanpassningen. Klargör hur finansieringen av nödvändiga åtgärder – till exempel när det gäller att stå emot och hantera stigande havsnivåer och ökande temperaturer – ska fördelas mellan samhällets aktörer. Otydligheten kombinerat med att statens avsatta ekonomiska stöd är översökta, gör att kostnaderna ofta hamnar på landets kommuner. Regeringen bör även säkra att kommuner får bättre och kostnadsfria underlag från staten i sin fysiska planering.

Klimatförändringarna är en av vår tids absolut största samhällsutmaningar. Sverige har ett viktigt ansvar att ta ledarrollen och agera som ett internationellt föredöme. SKL, kommunerna och regionerna är redo att kroka arm med staten och den nya regeringen för att vi ska lyckas fullt ut med klimatomställningen

SKL föreslår förändrat strandskydd för landsbygden

SKL föreslår i dag regeringen förändringar av strandskyddet. Syftet är att kommuner enklare ska kunna utveckla landsbygden genom att skapa attraktiva boendemiljöer.

Lena Micko

Lena Micko

– Många landsbygdskommuner har väldigt god tillgång till sjöar och vattendrag. Trots det hindras byggande i strandnära lägen. Kommuner behöver kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att utvecklas och locka nya invånare, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Under 2009 och 2010 förändrades strandskyddet för att främja landsbygdens utveckling. Men effekten har uteblivit.

– Vårt nya förslag skulle förenkla byggande i strandnära lägen på landsbygden, samtidigt som strandskyddets syften värnas. Det skulle bli en rimlig balans mellan bevarande och nybyggnation, säger Lena Micko.

Så vill SKL att lagstiftningen förändras

SKL lämnar sitt förslag i ett remissvar till regeringen. Remissvaret innehåller ett komplett lagförslag som har en stark förankring bland kommunerna. SKL vill bland annat se följande förändringar i lagen:

  • Ta bort kravet att kommuner ska peka ut särskilda geografiska områden, så kallade LIS-områden*, för att enklare kunna upphäva eller ge dispens från strandskyddet. I kommuner, där det knappt byggs några nya hus, är det nästan omöjligt att veta exakt var ny bebyggelse kan komma att ske. SKL föreslår istället generella kriterier som kan ligga till grund för att pröva byggande i strandnära lägen på landsbygden.
  • Ta bort kravet att strandnära bostäder på landsbygden måste byggas i anslutning till befintliga bostadshus. På landsbygden finns sällan några befintliga hus att bygga intill. Sambandet mellan bebyggelsen är oftare socialt än geografiskt. En by kan omfatta flera kvadratkilometer. SKL föreslår en lagändring som låter kommuner ta hänsyn till sociala samband och lokala förhållanden.
  • Inför två nya skäl för när kommuner får upphäva eller ge dispens från strandskyddet. Ett skäl ska vara att det på den aktuella platsen inte finns ett växt- och djurliv som är beroende av det unika mötet mellan land och vatten. Det andra ska vara att den planerade åtgärden inte påverkar allmänhetens tillgång till stränder.
  • Ge kommuner möjlighet att i vissa fall upphäva strandskyddet utan samband med detaljplaneläggning.

* LIS är en förkortning för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

Fakta

I den aktuella remissen har regeringen bett organisationer komplettera Naturvårdsverkets förslag på hur förändrade strandskyddsregler kan underlätta strandnära byggande på landsbygden. Naturvårdsverket lämnade sitt förslag på uppdrag av regeringen hösten 2017.

Läs vidare

Bra för äldre med lättillgänglig hemtjänst

Ett nytt förslag från regeringen gör det enklare för äldre att få hemtjänst utan behovsprövning.

Lena Micko

Lena Micko

Regeringen har lagt fram ett förslag så att de kommuner som vill kan ge hemtjänstinsatser som exempelvis omvårdnad, städning, handling, trygghetslarm eller annat som kan öka kvaliteten för de äldre utan behovsprövning.

- Vi tycker det här är ett bra förslag som vi länge har påtalat för regeringen att det borde införas. Vi har ett otydligt regelverk idag. Nu kommer de kommuner som vill bevilja hemtjänst utan utredning kunna göra det utan att riskera att bryta mot lagen. Det gynnar de äldre, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunerna kan nu fastställa riktlinjer om vilka tjänster som ska ingå och från vilken ålder detta ska kunna tillämpas, +65, +75 eller annan ålder.

- För kommunerna innebär detta mindre administration samtidigt som hjälpen blir mer lättillgänglig och kvaliteten för de äldre ökar. Nu blir den så kallade Linköpingsmodellen också lag, säger Lena Micko.

Oftast får de äldre den hjälp de efterfrågar, mindre än 1 procent av ansökningar om hjälp får avslag. Vill någon ha sin sak prövad genom en biståndsutredning så har den äldre alltid rätt till det.

Många kommuner har erbjudit äldre hjälpinsatser utan biståndsbedömning för att göra hjälpen mer lättillgänglig. I dag tillämpas det i drygt 80 kommuner. Ca 50 kommuner har tillämpat detta men avbrutit, ofta på grund av att de rättsliga förutsättningarna varit oklara. Fler kommuner har varit intresserade men avstått av samma skäl.

Lagändringen föreslås träda ikraft 1 juli 2018.

Så blir den nya maten i hemtjänsten

Från och med den 11 september kommer alla kunder med matdistribution i Östhammar kommun att erbjudas kylda lunchlådor istället för varma.

Kylda lunchlådor har sedan ett tiotal år funnits för brukare i Alunda medan brukare i de andra tätorterna i kommunen har haft varma lunchlådor. Beslutet att leverera kyld mat istället för varm mat fattades av socialnämnden, i samarbete med tekniska förvaltningen, hösten 2016. Det innebär större valfrihet för brukaren som kan välja bland flera rätter samt att kvaliteten på maten säkerställs.

– Nu kan vi leverera mat på ett bättre och säkrare sätt. De som har hemtjänst kan nu själva välja vilken tid de vill äta, säger Carina Kumlin, vård- och omsorgschef i Östhammars kommun.

Maten tillagas som tidigare på våra särskilda boenden i kommunen. Detta innebär att all mat lagas från grunden på vanligt sätt och sedan kyls ned innan den packas och levereras. Den snabba nedkylningen gör att maten behåller smak och näringsinnehåll. Maten förvaras kyld hela vägen fram till kunden, som själv värmer den i ugn eller mikrovågsugn.

De brukare som har behov av stöd vid måltiden ifrån hemtjänsten kommer även i fortsättningen att ha det och behövs utökad hjälp kontaktas kommunens biståndshandläggare på telefonnummer 0173-860 00.

Vid frågor, kontakta Carina Kumlin, vård- och omsorgschef i Östhammars kommun, på telefonnummer 0173-860 00.