Färre dödsolyckor på sjön första halvåret 2018

Transportstyrelsen - 2018-07-11 08:00 CEST

 

Från januari till och med juni i år omkom två personer i fritidsbåtsrelaterade olyckor.Det är betydligt färre personer jämfört med samma period förra året, då 12 personer omkom.

– Vi ser att antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor har minskat över tid. Om det vi har setthittills i år får hålla i sig kan 2018 bli ett år med rekordfå antal omkomna. Vi ska fortsätta arbeta engagerat och långsiktigt med sjösäkerhetsfrågor med förhoppningen om att ingen ska dö till sjöss, säger Lars-Göran Nyström, sjösäkerhetssamordnare på Transportstyrelsen.

Risken för fritidsbåtolyckor med dödlig utgång ökar till exempel under vårar när värmeböljor uppstår och vattnet fortfarande är kallt. Majoriteten av dödsolyckorna med fritidsbåt sker i insjöar.

– Återkommande i statistiken är att majoriteten av de som omkommer är män över 60 år. De flesta bär inte flytväst och befinner sig ensamma i en mindre båt. Dessutom har över hälften druckit alkohol. Det är en grupp som har visat sig vara svår att påverka och uppmärksamma om vikten av sjösäkerhet, säger Lars-Göran Nyström.

Transportstyrelsen lanserar påverkanskampanj

Transportstyrelsen har i samarbete med andra myndigheter och organisationer tagit fram en strategi för att nå regeringens mål om att antalet omkomna fortlöpande ska minska. Som en del i arbetet lanseras en kampanj som består av tre kortfilmer om säkerhet till sjöss. I kampanjen medverkar konstnären och komikern Peter Apelgren och hans son poddaren Wilmer, komikern Johanna Nordström, stylisten Tommie X samt författaren och journalisten Björn Hellberg. Filmerna släpps i mitten på juli.

Tre råd för att göra båtturen säkrare:

      1. Använd flytväst.
 
      2. Var nykter.
 
    2. Vattensäkra mobilen.

Sedan 1970-talet har antalet personer som omkommer i fritidsbåtsolyckor minskat stadigt. 2017 dog 21 personer. Det går att jämföra med de över 100 personer som förolyckades 1971. En förklaring till den positiva utvecklingen är ett aktivt arbete i Sjösäkerhetsrådet, där myndigheter och organisationer samarbetar. Minskningen beror också på faktorer som säkrare båtar, ökad förmåga att förutspå väder, användning av mobiltelefoner och en mer utvecklad sjöräddning.

Färre personer omkom till sjöss 2017

Under 2017 omkom 21 personer i fritidsbåtolyckor i Sverige, jämfört med 28 omkomna 2016. Ingen omkom inom svensk yrkessjöfart. Det visar Transportstyrelsens preliminära statistik.

Säkerheten inom svensk yrkessjöfart ligger på en hög nivå, ingen person har omkommit.

Under 2016 omkom 28 personer i fritidsbåtolyckor. 2017 har antalet sjunkit till 21 personer. Av de omkomna är alla vuxna. En av de omkomna är kvinna, resten är män.

Under 2017 har minst fyra personer har kunnat räddas till livet sedan de hamnat i sjön men haft vattenskyddade mobiltelefoner som gjort det möjligt att kalla på hjälp.

– Fungerande mobiltelefoner räddar många liv i fritidsbåtssammanhang. Genom att använda vattentäta mobiltelefonfodral och flytväst, fungerande räddningsstegar och undvika alkohol på sjön minskar riskerna för olyckor, säger Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsens generaldirektör.

Ytterligare preliminär statistik över säkerheten inom svensk sjöfart finns i rapporten ”Trafiksäkerheten i Sverige 2017”.

Kusten är klar - Sveriges strandlinje är kartlagd

Nyhetsbild

Aldrig har Sverige haft en så tydlig och exakt bild av gränsen mellan land och hav som nu. Sjöfartsverket och Lantmäteriet har precis avslutat arbetet med att samla in data om den 4800 mil långa strandlinjen längs med hela Sveriges kust.

Kartläggningen av den nationella strandlinjen började redan 2005 och har genomförts i olika etapper. Den avslutades under 2017 med området mellan Valdemarsvik, Ölands västra kust, ned till östra Blekinge.

Resultatet från kartläggningen kommer ut i kartprodukter och tjänster från Lantmäteriet och Sjöfartsverket.

– Vi har fått en mycket bättre bild av strandlinjen, inte bara den naturliga utan även där människan har tillverkat kajer, hamnar och bryggor med mera. Den nya informationen är mycket mer exakt, eftersom tidigare mätningar kan vara gjorda för upp till hundra år sedan. Det kan skilja 30-40 meter på vissa öar. Det blir en enorm kvalitetshöjning av alla digitaliserade sjökort med ytterligare höjd sjösäkerhet som följd, säger Magnus Wallhagen, produktionschef hos Sjöfartsverket.

Förhållanden mellan land och vatten är inte beständiga. Över tiden förändrar landhöjning, människans ingrepp och erosion både strandlinjer och djupförhållanden.

- Samtidigt förfinas mättekniken. Idag använder vi högupplösta flygbilder i kartläggningen, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.

Nationell strandlinje (NSL)

Nationell strandlinje är ett samlingsnamn för de objektklasser som rör strandlinjen (strandlinje, bränning, kaj, brygga, avbärare, ledverk, vågbrytare, dykdalb och bom). För dessa objektklasser har Lantmäteriet och Sjöfartsverket tagit fram en gemensam specifikation, samt metoder och rutiner för hur data om dem ska lagras och uppdateras.

Det finns till exempel 503 651 bränningar (bränning är en fast landmassa som ligger mellan två decimeter ovanför respektive fem decimeter under medelvattenytan) och sammanlagt 131 mil bryggor längs den svenska kustlinjen.

Myndigheterna ansvarar gemensamt för datainsamling, ajourhållning och förvaltning. Lantmäteriet ansvarar för den kontinuerliga strandlinjen och öar större än 25 kvm och Sjöfartsverket ansvarar, inom sjökartelagda områden, för mindre objekt som bränningar, grund, mindre öar samt bryggor, kajer och liknade. Målsättningen är att informationen ska uppdateras ungefär vartannat år.

Den sammanlagda längden på Sveriges strandlinje, inklusive öar, är efter NSL-karteringen 48 000 km, lite drygt ett varv runt jorden (som är 40 000 km vid ekvatorn).

Inlandsfarvattnen med Mälaren, Hjälmaren, Vättern, Göta kanal, Vänern och Dalslands kanal, återstår att kartlägga. Målsättningen är att det arbetet ska vara klart 2020.

Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi, Sjöfartsverket.

magnus.wallhagen@sjofartsverket.se

tfn: 010-478 49 18

02.10 Larmar Sjö och flygräddningscentralen ut sjöräddarna i Öregrund då en person saknas utanför Öregrund. Några minuter senare ska sjöräddarna lämna kaj men blir då ombeda att ligga standby vid kaj i Öregrund. Kl. 02:40 avbryts insatsen då personen är hittad.

Antalet sjöräddningsinsatser ökade under första halvåret 2017 jämfört med samma period föregående år, från 416 insatser till 477.

- Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet har man också noterat allt fler medlemsuppdrag.

Av de totalt 477 sjöräddningsinsatserna från 1 januari till och med den 30 juni i år rörde 276 fall fritidsbåtar, att jämföra med 255 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

- Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar. Båtar kan bli mer svårmanövrerade och förtöjningar kan lossna med skador som följd, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjö- och flygräddningscentralen.

Den vanligaste larmorsaken har varit maskin/propellerhaveri (19 procent av larmen), följt av grundstötning (13 procent), observationer av drivande båtar (12 procent), hårt väder/utsatt läge (10 procent) samt drunkningstillbud (6 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets första halvår larmades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 70 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes. Utöver Sjöräddningssällskapet används även fartyg och flygande resurser från Sjöfartsverket, Kustbevakningen, de kommunala räddningstjänsterna samt polisen inom sjöräddningstjänsten.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Trenden med att allt fler fritidsbåtsägare hör av sig till Sjöräddningssällskapet om hjälp när läget inte är akut fortsätter. Det kan handla om motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

- Våra frivilliga får alltmer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Det gynnar även sjösäkerheten att vi kan hjälpa till i ett tidigt skede. Då kan vi hålla nere antalet allvarligare incidenter och spara resurser för samhället, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

 

- Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

På Sjöräddningssällskapet har man också noterat allt fler medlemsuppdrag.

Av de totalt 477 sjöräddningsinsatserna från 1 januari till och med den 30 juni i år rörde 276 fall fritidsbåtar, att jämföra med 255 fritidsbåtsrelaterade fall under året innan. Säsongen startade tidigt med högtryck i maj vilket föranledde fler sjöräddningar än vanligt redan under försommaren.

- Stark vind är en bidragande orsak till att antalet sjöräddningar ökar. Fel på en båt såsom motor- och roderhaverier kan få större negativa säkerhetseffekter vid vindökningar. Båtar kan bli mer svårmanövrerade och förtöjningar kan lossna med skador som följd, säger Lars Grantinger, driftchef på Sjö- och flygräddningscentralen.

Den vanligaste larmorsaken har varit maskin/propellerhaveri (19 procent av larmen), följt av grundstötning (13 procent), observationer av drivande båtar (12 procent), hårt väder/utsatt läge (10 procent) samt drunkningstillbud (6 procent).

Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, rederier och grannländer. Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets första halvår larmades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 70 procent av fallen där någon form av räddningsenheter användes. Utöver Sjöräddningssällskapet används även fartyg och flygande resurser från Sjöfartsverket, Kustbevakningen, de kommunala räddningstjänsterna samt polisen inom sjöräddningstjänsten.

Även de mindre akuta insatserna har ökat. Trenden med att allt fler fritidsbåtsägare hör av sig till Sjöräddningssällskapet om hjälp när läget inte är akut fortsätter. Det kan handla om motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

- Våra frivilliga får alltmer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Det gynnar även sjösäkerheten att vi kan hjälpa till i ett tidigt skede. Då kan vi hålla nere antalet allvarligare incidenter och spara resurser för samhället, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Satsningar på sjöfart i förslaget till nationell plan för transportsystemet

Förslaget till nationell trafikslagsövergripande plan för transportsystemet för perioden 2018–2029 omfattar en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor. Fokus ligger på järnväg och väg, men sjöfarten har fått ett historiskt stort utfall. Att främja överflyttningen av godstransporter från väg till sjöfart hör till en av planens syfte och där konstaterar man att det behövs åtgärder i flera farleder. Cirka 4,3 miljarder kronor går till sjöfartsåtgärder enligt Trafikverkets förslag.

Under den aktuella planperioden föreslås att arbetet med att ersätta de gamla slussarna i Trollhätte kanal ska påbörjas, samt att det pågående Mälarprojektet i Södertälje och Mälaren ska slutföras. Dessutom föreslås åtgärder i farleden från Landsort till Södertälje liksom i farleden till hamnen i Luleå (projekt Malmporten).

Farlederna till Stockholm föreslås utredas och genomföras under planperioden, men även fortsatt utredning av kapacitetsbrister i farleden till Göteborg föreslås. Utöver de namngivna åtgärderna kommer ett antal mindre åtgärder, så kallad trimningsåtgärder, att genomföras under planperioden. Några som nämns i planförslaget är muddringsinsatser i farlederna till Hargshamn och Sundsvall.  

- Sjöfartsverket välkomnar förslaget som ger bra förutsättningar för framtida åtgärder ibland annat Trollhätte kanal, Mälaren och i Luleå. Vi ska analysera förslaget i samråd med Trafikverket för att se vad det kommer att innebära i praktiken. Vi är glada över att sjöfartens behov har lyfts i den omfattning som gjorts i förslaget, säger Marielle Svan, chef för infrastrukturenheten på Sjöfartsverket.

Om förslaget

Förslaget till nationell plan för transportsystemet är upprättat av Trafikverket i samarbete med flera aktörer. Förslaget omfattar åtgärder i infrastruktur för väg, järnväg, sjö- och luftfart och utgår från gällande infrastrukturproposition samt direktiv från regeringen. Det kommer nu att skickas på remiss. Regeringen väntas fastställa den nya planen våren 2018.

HMS GLADAN PÅ BESÖK I ÖREGRUND

HMS Gladan är ett av marinens skolfartyg, det andra är HMS Falken som  förnärvarande ligger på varv.

Besättningen, som består av34 personer, de flesta är kadetter som skall bli officerare. Man är ombord i  tre veckor och kaddeterna mösntgrade på i Gävle och kommer att mönstra av i Ystad. All marinens opperativa personal genomgår den här utbildningen. HMS Gladan har tjänstgjort som skolfartyg sedan 1947.

Det finns möjlighet att komma ombord för en visning om man kommer till kajen mellan klockan  13.00 och 17.00 på söndagen.

På morgonen hade besättningen genomgång av säkerheten ombord.

 

 

 

Gladans egna rökdykare gick igenom brandskyddet-

-till sin hjälp har man bland ann hjälp av en värmekamera

Här går man igenom länsningsutrustning.