Sjösättning/upptagning av båt Marinvägen

Stängd från 18 september

Med anledning av de kommande saneringsarbetena vid Marinvägen i Östhammar kommer möjligheten att ta upp och/eller sjösätta båtar vid rampen att upphöra från onsdag 18 september till våren 2020.

Vi får hänvisa till rampen vid kajen

Sjöfartssektorn kraftsamlar – 62 förslag ska stärka svensk sjöfart
31.5.2019 10:00:00 | Trafikverket

Godstransporter ska bli hållbara och mer effektiva, och en lösning är ökad sjöfart. För att främja överflyttning av gods från väg till vatten har en handlingsplan tagits fram. Med rätt förutsättningar kan dubbelt så mycket gods fraktas på vatten år 2040.

Handlingsplanen innehåller alltifrån dialog med hamnar och utbildning av myndighetspersonal till fortsatt utredning av regler för pråmtrafik. Arbetet görs med andra myndigheter och sjöfarts- och transportsektorn, och utgår från regeringens godstransportstrategi.

- Kapaciteten finns både i hamnar och hos rederier. Sjöfarten har stor potential i framtiden och vi vill att godsköpare tänker sjöfart för att det är smart och smidigt, säger Pia Berglund, Trafikverkets nationella samordnare för inrikes sjöfart, som leder arbetet med handlingsplanen.

Idag utgör sjöfarten en marginell andel av inrikes godstransporter. Prognoser visar att godstransportarbetet kommer att öka med 64 procent till år 2040 samtidigt som inrikes transporter ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030. Det är därför nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg i betydligt större omfattning än i dag.

Bland de 62 förslagen i handlingsplanen som lämnas till regeringen kan nämnas:

  • Flytta skrymmande transporter till sjöfart, i stället för att som i nuläget bevilja dispenser på väg och järnväg.
  • Klassa fler områden som inre vattenvägar för utökad sjöfart i kustnära områden.
  • Framtidssäkra lotsning av fartyg, bland annat genom teknikutveckling.

 

- En konkret åtgärd är vi kan frakta till exempel husmoduler och vindkraftverk sjövägen istället för på vägen. Konsekvenser som påverkan på priset och tillgången på transporter för näringslivet samt klimat- och miljönytta av ett sådant förslag kommer att analyseras, säger Pia Berglund.

Det är nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg i betydligt större omfattning än idag om vi ska vara helt fria från koldioxidutsläpp 2045.

- Sjöfarten är energieffektiv, det krävs betydligt mindre energi per transporterat ton gods på sjön än på väg. Det beror främst på sjöfartens möjligheter att ta mycket gods samtidigt som fartygen kräver mindre energi per vikt och transporterad sträcka, säger Pia Berglund.

- Hamnen är en nyckelfaktor för regional tillväxt, säger Jacob Spangenberg, ordförande i Hargs Hamn AB (till vänster). Vid sin sida har han Niklas Pettersson, projektledare, Sjöfartsverket och Peeter Nömm, vd för Hargs Hamn AB. Foto: Sjöfartsverket

Under hösten 2019 startar Sjöfartsverket muddring av befintlig farled till Hargs hamn i Östhammars kommun. Detta efter tidigare dom den 23 oktober 2012.

- Projektet är strategiskt viktigt för hamnen. Det tillgodoser bland annat krav och förväntningar från Lantmännen som inviger sin nya spannmålsterminal på området i maj 2019, säger Peeter Nömm, vd för Hargs hamn.

I anläggningen, som kan lagra cirka 35 000 ton, kommer spannmål att torkas och lagras för att sedan lastas på båt. Muddringen av farleden gör att fartyg med cirka 30 000 tons lastkapacitet kan gå in. Många kunder är intresserade av just den storleken på kapacitet, vilket inte kan tillgodoses i dag.

– Hargs hamn är en bra lokalisering för vår exportverksamhet i Uppland. Den ger oss goda möjligheter att lasta större fartyg jämfört med motsvarande förhållanden för hamnarna inne i Mälaren, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef vid Lantmännen.– Hamnen är inte bara en lokal angelägenhet för kommuninvånarna i våra sex tätorter, utan jag vill se den som en nyckelfaktor för regional tillväxt. Främst från Uppsalaområdet men även från kunder norr om Stockholm, understryker Jacob Spangenberg, ordförande i Hargs Hamn AB.

Satsningen i farled och hamn leder till att fartyg med nästan dubbelt så stor lastkapacitet som i dag, kan anlöpa Hargs Hamn.

– I princip kan vi fördubbla hamnarealen vid behov och det innebär en styrka för oss, summerar Peeter Nömm.

Nya, tydligare regler för utmärkning till sjöss

Transportstyrelsen - 2019-03-05 08:38 CET

Den 1 april träder Transportstyrelsens nya regler om sjövägmärken i kraft. Reglerna fastställer utformningen och användningen av sjövägmärken som ska vägleda den svenska sjötrafiken. I de nya reglerna finns sex nya sjövägmärken.

Reglerna riktar sig både till allmänheten och till branschen och med hjälp av illustrationer ska det bli lättare att förstå reglerna och göra rätt. En nyhet i reglerna är att följande nya områden kommer att utmärkas:

- Det har tidigare saknats upplysningsmärken för exempelvis var man kan rengöra sin fritidsbåt, och var eluttag för landström finns. Därför finns flera nya sjövägmärken med i de nya reglerna, säger Mats Hörström, nautisk handläggare på Transportstyrelsen.

De som påverkas av reglerna är sjöfarare, det vill säga alla som färdas till sjöss, ägare (skylthållare) av sjövägmärken, de som ansvarar för drift och underhåll av dem, tillverkare av sjövägmärken eller projektörer som till exempel bygger om i en hamn. Även de som bedriver kurser för olika typer av nautiska behörigheter berörs av de nya märkena.

– De tidigare reglerna uppfattades som svåra att förstå. Vi har också märkt att det saknas kunskap i vissa grupper om hur utmärkningen ska se ut. Vi bestämde oss därför att jobba med förklarande illustrationer för att göra reglerna tydligare och lättare att förstå, säger Mats Hörström.

En utbildning om sjösäkerhetsanordning finns tillgänglig för alla

Förutom sjövägmärken finns också sjösäkerhetsanordningar (SSA) bestående av fasta och flytande objekt. Det kan vara till exempel fyrar, bojar eller prickar. För att höja kunskapsnivån om SSA har Transportstyrelsen tagit fram en interaktiv utbildning. Utbildningen är tillgänglig för alla. Välkommen att testa dina kunskaper.

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjövägmärken (TSFS 2019:12)

Antalet sjöräddningsinsatser orsakade av båtbränder ökade markant under sommaren 2018 jämfört med tidigare år. Bilden är dock från en insats i S:t Anna skärgård 2017. Personerna ombord klarade sig utan fysiska skador. Foto: Sjöräddningssällskapet

846 fall av sjöräddning under perioden maj – augusti. Det är facit när årets fritidsbåtsommar summeras. Den varma sommaren återspeglas tydligt i statistiken – antalet insatser för simmare och badare har ökat markant i år. Även antalet båtbränder ökade i år.

- Det är oklart varför båtbränderna har ökat markant i år, men flertalet av dem har varit relaterade till bränslesystemet. För den egna säkerheten är det mycket viktigt att bränslesystemet i båten ses över årligen, särskilt i bensindrivna båtar, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.

Sommaren 2018 går till historien som en av de varmaste somrarna i mannaminne och sannolikt har rekordmånga människor vistats på sjön och i skärgårdarna. Under perioden maj – augusti, som är den huvudsakliga fritidsbåtsäsongen, har Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral hanterat 846 sjöräddningsärenden. Det är det största antalet ärenden för perioden maj-augusti sedan år 2007, då antalet ärenden var 864.

Paradoxalt nog har antalet ärenden som rört fritidsbåt minskat under 2018 jämfört med de två föregående åren. Istället förklaras uppgången av den totala mängden fall av att ärendena som rört nödställda personer utan farkost, till exempel simmare och badare, ökat kraftigt.

- 110 av ärendena rörde personer utan farkost. Det är en kraftig uppgång jämfört med de senaste tre åren, då antalet legat mellan 46 och 62 fall, säger Mattias Hyllert.

623 sjöräddningsinsatser, 74 procent, under perioden rörde fritidsbåtar, vilket är en något lägre andel jämfört med samma period åren 2000 – 2018.

63 insatser, drygt 7 procent, under perioden rörde handelssjöfart inklusive passagerarfärjor. I stort sett samtliga insatser var sjuktransport från fartyg. Antalet insatser rörande tjänste- eller fiskefartyg är en handfull vardera under perioden.

De vanligaste larmorsakerna var maskin/propellerhaveri (175), grundstötning (165) eller hårt väder/utsatt läge (97).
Larmen om båtbränder ökade markant under den gångna sommaren, från 30 larm samma period under förra året till 44 i år.

- Det är oklart varför båtbränderna har ökat markant i år, men flertalet av dem har varit relaterade till bränslesystemet. För den egna säkerheten är det mycket viktigt att bränslesystemet i båten ses över årligen, särskilt i bensindrivna båtar, säger Mattias Hyllert.

Inslaget av samverkan är fortsatt stort inom sjöräddningstjänsten. Ideella Sjöräddningssällskapet deltog med resurser i 670 av de totalt 846 insatserna och fortsätter att spela en viktig roll. Även Sjöfartsverket, Kustbevakningen, polisen samt de kommunala räddningstjänsterna och landstingen har bidragit med resurser.

- Våra förebyggande utryckningar har ökat något denna sommar. Vädret har lockat ut fler på sjön och vi har fler medlemmar än tidigare. Men vi tror också att fler kontaktar oss i ett tidigare skede innan läget blir akut, säger Lars Samuelsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet.

Så minskar du riskerna för brand ombord

Brand ombord på en båt, oavsett storlek, är ett allvarligt olyckstillbud. Du som är fritidsskeppare kan minska riskerna för brand ombord genom att:

  • regelbundet se över båtens bränslesystem. Kontrollera att alla bränsleslangar är täta och fräscha. Samma sak gäller bränsletanken. Särskilt viktigt för bensindrivna båtar.
  • säkerställa att motorrummet är tillräckligt ventilerat. Ett eventuellt bränsleläckage i motorrummet ger snabbt upphov till lättantändliga gaser.
  • undvika att fylla bensin mellan dunkar ombord då bensinångor och statisk elektricitet kan orsaka brand.
  • kontrollera båtens gasolsystem, om sådant finns ombord. Använd läckspray eller såpvatten för att upptäcka läckor från ledningar, kranar och anslutningar.
  • ha minst en brandsläckare ombord. Kontrollera att den är servad enligt serviceintervall. Pulvret i pulversläckare packas ofta samman av båtens rörelser. Därför mår pulversläckare bra av att skakas då och då.

Projektet GreenPilot har haft slutkonferens. Målet med projektet var att visa att införandet av metanol som bränsle för mindre fartyg kan förbättra konkurrenskraften och minska miljöpåverkan.

För cirka två år sedan påbörjades arbetet med att konvertera en av Sjöfartsverkets lotsbåtar till metanoldrift för att visa hur en metanolomvandling kan utföras i praktiken och för att visa de utsläppsminskningar som kan uppnås.

Under projektet har båtens maskin konverterats, dessutom har två metanoltankar och ett nytt bränslesystem installerats ombord. En rad olika tester har genomförts och förbränningsmetoder har utvärderats för att verifiera prestanda avseende drift och utsläpp. Resultaten har varit positiva och maskinen har presterat motsvarande en dieselmaskin.

GreenPilot-projektet initierades av Sjöfartsverket och just nu är Sjöfartsverket inne i en fas där de försöker forma en vision för sin framtida miljöpåverkan.

– Vi är inne i fas där vi ska definiera vad vi vill och vilka vägar vi ska ta. GreenPilot-projektet har varit en del av det arbetet, säger Anders Nordin, affärsområdeschef Transport och Farledsservice på Sjöfartsverket.

Projektpartner inkluderar; Svenskt Marintekniskt Forum - SMTF (projektledning), ScandiNaos (teknisk projektledning), SSPA, Sjöfartsverket och Trafikverket.